Läkemedelscentrum Optimering av läkemedelsbehandling hos äldre med demenssjukdom
|
|
- Alf Lindgren
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Läkemedelscentrum Optimering av läkemedelsbehandling hos äldre med demenssjukdom Maria Gustafsson klinisk apotekare Läkemedelscentrum, VLL
2 Läkemedelsgenomgångar med apotekarstöd i Västerbotten Slutenvård Skellefteå Medicin-Geriatriska kliniken Särskilt boende Umeå MAVA Kardiologavd/HIA Cancercentrum Ortopeden Geriatriken Lycksele Medicinkliniken Hälsocentral Vårdsamordnare Hemsjukvård
3 Vad kontrollerar apotekaren i en fördjupad läkemedelsgenomgång? ü Nedsatt kroppsfunktion Njurfunktion, leverfunktion, kontraindikationer, allergi, hanteringsproblem, sväljningsproblem, sond ü Speciella läkemedel Toxiska läkemedel, biverkningsbenägna läkemedel, olämpliga till äldre ü Interaktioner (mellan olika läkemedel, mellan läkemedel och föda) ü Överföringsfel ü Koppling symtom/inläggningsorsak och läkemedel ü Korrekt läkemedelsval, dosering, behandlingstid ü Helhetssyn Polyfarmaci, indikation för behandling, behandling som saknas, compliance
4 Fördjupad läkemedelsgenomgång Ev patientsamtal Åtgärdsförslag på sittrond
5 Behövs läkemedelsgenomgångar? 7% av alla sjukhusinläggningar var läkemedelsrelaterade. Av dem var 59% möjliga att förebygga Winterstein et al, Ann. Pharmacother. 2002;36: (metaanalys) Läkemedelsrelaterade problem var inläggningsorsak hos äldre i upp till 30% av fallen Chan M et al 2001, Runciman WB et al 2003 Bland personer med demens eller kognitiv svikt hade 41% läkemedelsrelaterade problem som huvudsaklig eller bidragande orsak till inläggningen Gustafsson et al, 2016
6 Läkemedelsrelaterade problem hos äldre med demens Ø Studiepopulation: 460 personer 65 år eller äldre med demens eller kognitiv svikt Ø Projekt 1: Läkemedelsrelaterade sjukhusinläggningar hos äldre personer med demens Ø Projekt 2: Randomiserad kontrollerad interventionsstudie för att minska läkemedelsrelaterade problem och återinläggningar hos äldre personer med demens Ø Registrerad på Clinicaltrial.gov: NCT
7 Läkemedelsrelaterade sjukhusinläggningar hos äldre personer med demens Ø Syfte: Att beskriva förekomst och typ av läkemedelsrelaterade problem som leder eller bidrar till akuta sjukhusinläggningar hos äldre personer med demens eller kognitiv svikt Ø Studiepopulation: 458 personers data analyserades Ø Bedömning: Tre kliniska apotekare granskade indexinläggningarna (innan interventionen genomfördes) Ø Kategorisering: De läkemedelsrelaterade problemen kategoriserades som onödig läkemedelsterapi, ineffektivt/ olämpligt läkemedel, biverkan, för hög dos, behöver tillägg av läkemedel, interaktioner, för låg dos och noncompliance
8 Resultat Ø Förekomst: 189 av 458 akuta sjukhusinläggningar, dvs 41% bedömdes bero på läkemedelsrelaterade problem. Relationen mellan det läkemedelsrelaterade problemet och inläggningen bedömdes säker i 25 fall, trolig i 78 fall och möjlig i 86 fall. Ø Läkemedelsrelaterade inläggningsorsaker: Fall, elektrolytrubbningar, konfusion, anemi
9 Läkemedelsrelaterat problem è sjukhusinläggning Onödig LM-terapi 3% För låg dos 5% Noncompliance 11% Ineffektivt/ olämpligt LM 11% Interaktioner 7% Behöver tillägg av LM 6% För hög dos 13% Biverkan 46%
10 Resultat Ø Läkemedelsgrupper involverade: 264 läkemedel bedömdes vara involverade i de 189 läkemedelsrelaterade inläggningarna
11 Involverade läkemedelsgrupper Övriga LM 17% Antidiabetika 5% Antikoagulantia 7% Kardiovaskulära LM 29% Medel vid obstruktiva luftvägssjukdomar 7% Analgetika och NSAID 8% Psykofarmaka 27%
12 Insulin - Diabetes mellitus med hyperglykemi Insulin insatt via distrikt några veckor tidigare, men har ej getts. Kommer in med hyperglykemi. Vid inläggning B-glukos 16,6 mmol/l, HbA1c 76 mmol/mol Blodsockret har inte kontrollerats på boendet sedan föregående vtf (4 v tidigare) då insulinregimen ändrades. B-glukos vid inläggning 32 mmol/l Patienten har eget lm-ansvar, men sköter inte sitt insulin som hon ska. B-glukos 24 mmol/l vid inläggning. HbA1c 136 mmol/mol (3 veckor innan inläggning)
13 Insulin - Diabetes mellitus med hyperglykemi Misstanke om att patienten ej ha klarat av att ta sitt insulin i hemmet. Minns inte insulinordinationen och på vilka tider detta ska ges. HbA1c 112 mmol/mol. Sedan en tid inte tagit sitt insulin, minns inte riktigt hur man gör. Inkommer med hyperglykemi. Har eget LM-ansvar. HbA1c 113 mmol/mol, b-glukos 36,8 mmol/l. Av oklar anledning tyckt att hon inte skulle äta för att reglera sitt blodsocker. Oklart hur hon tagit sitt insulin innan inkomst. Kommer intorkad med hyperglykemi. Blodglukos 23,7 mmol/l vid inläggning.
14 Insulin - Diabetes mellitus med hypoglykemiskt koma Sköter insulinmedicineringen själv, vilket han inte klarar av. Tar doser som han vill utan blodsockerkontroll. Hittades av hemtjänsten i hemmet. Hittades medvetslös i hemmet. Eget lm ansvar. Oklar orsak till hypoglykemiepisod. Humalogdos sänks från 58E x2 till 20E x2.
15 Slutsats Läkemedelsrelaterade problem är orsak till en stor andel av inläggningar på sjukhus bland personer med demens och kognitiv svikt. Riktade interventioner behövs för att minska läkemedelsrelaterade problem.
16 Randomiserad kontrollerad interventionsstudie för att minska läkemedelsrelaterade problem och återinläggningar hos äldre personer med demens Ø Studiepopulation: 429 personers data analyserades (31 personer exkluderade: avlidna innan utskrivning) Ø Intervention: tillägg av klinisk farmaci i vårdteam Ø Primärt utfallsmått: läkemedelsrelaterade återinläggingar Ø Sekundära utfallsmått: Sjukhusbesök, sjukvårdskostnad, boendeform efter 180 dagar, socialstyrelsens kvalitetsindikatorer Ø Uppföljning: 180 dagar (+ 30 dagar) efter utskrivning
17 Arbetsgång Screening Inklusionskriterier Information patient anhörig Randomisering Teamrond på avdelning Läkemedelsavstämning samt läkemedelsgenomgång av apotekare Kontroll Patienten följs under vårdtiden Uppföljning efter 30 och 180 dagar
18 Randomiserad kontrollerad interventionsstudie för att minska läkemedelsrelaterade problem och återinläggningar hos äldre personer med demens Ø Apotekaren identifierade minst ett läkemedelsrelaterat problem (LRP) hos 140 av de 212 (66%) interventionspatienterna. Ø Totalt upptäcktes 310 LRP Ø Tidsåtgången var 32 minuter per patient
19 Interak6oner 6% Läkemedelsrelaterade problem För låg dos 5% Non-compliance Monitorering 1% 4% Överföringsfel 7% Onödig LM-terapi 18% Behöver 6llägg av LM 12% Ineffek6vt/olämpligt LM 17% För hög dos 14% Biverkan 16%
20 Vanliga LRP Behöver tillägg av läkemedel Opioider utan samtidig laxantiabehandling Har inget blodförtunnande läkemedel trots genomgången stroke, ischemisk hjärtsjukdom. ASA+SSRI+prednisolon+ticagrelor PPI? Angina pectoris saknar vb behandling
21 Compliance Ø Turbuhaler hos patienter med demens à använd spray + spacer Ø Patienter med eget LM-ansvar som ej kan sköta insulin
22 Exempel på interaktioner Ø Ciprofloxacin eller Doxycyklin + Ca 2+,Fe 3+,Al 3+,Mg 2+,Zn 2+ Ø Digoxin + nyinsatt spironolakton à monitorera S-digoxin i steady state Ø Warfarin + flukonazol/metronidazol/sulfametoxazol Ø Warfarin + nyinsatt tramadol + paracetamol Monitorera!
23 Onödig läkemedelsterapi Tolterodin? Stående sedan 2008, använder nu blöja Furosemid 30 mg x 2? Ingen hjärtsvikt ej svullna ben. S- Natrium lågt. Metoklopramid stående i flera år.
24 Ineffektivt LM/olämpligt LM Nitrofurantoin vid egfr <40ml/min Glibenklamid vid egfr <30ml/min NSAID vid njursvikt och eller hjärtsvikt Brustablett paracetamol stående vid hjärtsvikt Långverkande benzodiazepiner (flunitrazepam, nitrazepam, diazepam) Läkemedel med antikolinerga effekter T ex hydroxicin, levomepromazin, alimemazin, urologiska spasmolytika Tramadol, propiomazin
25 För hög dos Metformin hos patient med nedsatt njurfunktion Gabapentin hos patient med nedsatt njurfunktion Apixaban 5 mg x 2 hos patient med ålder 80 år samt kroppsvikt 60 kg För låg dos För låg dos heracillin rel till indikation.
26 Överföringsfel Digoxin 0,13 mg 1 tablett varannan dag blev digoxin 1x1 vid inskrivning Ögondroppar Levaxin ej aktiverat, patienten låg inne en längre tid.
27 Åtgärder Annat 18% Avslutande av behandling 25% Förslag nekat 18% Dosminskning 14% Ändrad LM formulering 1% Dosökning 3% Byte av LM 6% Epikris/ remiss 8% Ny LM-behandling 7%
28 Uppföljning Ø Uppföljning: 180 dagar (+ 30 dagar) efter utskrivning. Ø Bedömning: En oberoende blindad expertgrupp avgjorde om återinläggningen var läkemedelsrelaterad eller ej.
29 Randomiserad kontrollerad interventionsstudie för att minska läkemedelsrelaterade problem och återinläggningar hos äldre personer med demens Ø 30 dagars uppföljning: Risken för återinläggning var halverad för interventionsgruppen. Ø 180 dagars uppföljning: Ingen signifikant skillnad mellan grupperna Ø 180 dagar uppföljning hos patienter utan hjärtsvikt: Risken för återinläggning var halverad för interventionsgruppen.
30 Slutsats Interventionen minskade signifikant risken för läkemedelsrelaterade återinläggningar, men bland patienter med samtidig hjärtsvikt hade interventionen ingen effekt. En klinisk apotekares medverkan i ett vårdteam kan signifikant minska risken för läkemedelsrelaterade återinläggningar bland personer 65 år eller äldre med demens eller kognitiv svikt.
31 Tack!
Läkemedelsgenomgångar på sjukhuset
Läkemedelsgenomgångar på sjukhuset Bettina Pfister, klinisk apotekare Jeanette Jonsson, klinisk apotekare, VLL Behövs läkemedelsgenomgångar? 7% av alla sjukhusinläggningar var läkemedelsrelaterade. Av
Läs merLäkemedelsförskrivning till äldre
Läkemedelsförskrivning till äldre Hur ökar vi kvaliteten och säkerheten kring läkemedelsanvändningen hos äldre? Anna Alassaad, Leg. Apotekare, PhD Akademiska sjukhuset, Landstinget i Uppsala län Läkemedelsrelaterade
Läs merOlämpliga listan om okloka läkemedel för äldre. Magdalena Pettersson Apotekare, Läkemedelscentrum Västerbottens läns landsting
Olämpliga listan om okloka läkemedel för äldre Magdalena Pettersson Apotekare, Läkemedelscentrum Västerbottens läns landsting Läkemedelscentrum - LMC Information och utbildning i läkemedelsfrågor för hälso-
Läs mer2012-06-15. Uppföljning av läkemedel och äldre i Sörmland. Läkemedel och äldre MÅL. LMK - satsning på äldre och läkemedel
Uppföljning av läkemedel och äldre i Sörmland Leg. apotekare Rim Alfarra Leg. apotekare Cecilia Olvén Läkemedelskommittén Sörmland Läkemedel och äldre LMK - satsning på äldre och läkemedel MÅL Öka kunskapen
Läs merLÄKEMEDEL OCH ÄLDRE. Christina Sjöberg Terapigruppen Äldre och läkemedel
LÄKEMEDEL OCH ÄLDRE Christina Sjöberg Terapigruppen Äldre och läkemedel SBU: Äldres läkemedelsbehandling hur kan den förbättras? VGR: Nya Medicinska riktlinjer Socialstyrelsen: Indikatorer för god läkemedelsterapi
Läs merVarför är läkemedelsfrågor viktiga? Maria Palmetun Ekbäck Överläkare Ordförande i Läkemedelskommittén, ÖLL
Varför är läkemedelsfrågor viktiga? Maria Palmetun Ekbäck Överläkare Ordförande i Läkemedelskommittén, ÖLL Grunderna för en god läkemedelsanvändning Att det finns indikation för behandlingen Att sjukdomen/symtomen
Läs merKlinisk Farmaci hjälper medicinen eller stjälper den? EMMA WEDIN, KLINISK APOTEKARE MEDICINENHETEN / PATIENTSÄKERHET
Klinisk Farmaci hjälper medicinen eller stjälper den? EMMA WEDIN, KLINISK APOTEKARE MEDICINENHETEN / PATIENTSÄKERHET Teamarbete runt patienten Apotekare Dietist Läkare Fysioterapeut (sjukgymnast) Logoped
Läs merRapport Läkemedelsgenomgångar
Rapport Läkemedelsgenomgångar Ale kommun 20-202 Författare: Apotekare Eva Wärmling eva.warmling@apoteket.se Sammanfattning Läkemedelsgenomgångarna genomfördes enligt Socialstyrelsens team-modell. Samarbetspartners
Läs merTema äldre och läkemedel
Tema äldre och läkemedel Hur behandlar vi beteendemässiga och psykiska symtom vid demenssjukdom (BPSD)? Gästföreläsare Sibylle Mayer, överläkare på Minnesmottagningen i Hudiksvall, Geriatrik Gävle God
Läs merKlinisk farmaci. Utveckling av klinisk farmaci i Uppsala. Klinisk farmaci. vad kan apotekaren bidra med i teamet? Anglosaxiska länder sedan >40 år.
Klinisk farmaci vad kan apotekaren bidra med i teamet? Ulrika Gillespie Apotekare, farmacie doktor Samordnare för klinisk farmaci Akademiska sjukhuset Region Uppsala Christina Mörk Specialist i allmänmedicin
Läs merLäkemedelsgenomgångar
Åsele kommun 2009 Stugan Åsele kommun Uppdragsrapport (LMG) har utförts på totalt st individer under tidsperioden. Medelåldern var 83 år (77-92). Av individerna hade 55 % (6 st) ApoDos (individuellt förpackade
Läs merLäkemedelsmottagningen i Uppland. Behövs den? Landstingets ledningskontor
Läkemedelsmottagningen i Uppland Behövs den? Läkemedelsmottagningen Bakgrund Mottagningens organisation och verksamhet Resultat från pilotprojekten Målsättning 2012 Takehomemessages Bakgrund Läkemedelsrelaterade
Läs merLunchföreläsning Läkemedelsgenomgångar Läkemedelskommittén/Läkemedelsenheten
Lunchföreläsning Läkemedelsgenomgångar 2018-09-04 Läkemedelskommittén/Läkemedelsenheten Maria Cajmatz, informationsläkare och familjeläkare, Granlo HC Sundsvall Anna Berglin, informations- och klinikapotekare,
Läs merDen multisjuka äldre och läkemedel
Den multisjuka äldre och läkemedel 2019.04.02 Ulrika Edström Informationsläkare/ geriatriker Läkemedelskommittén/ länsverksamhet GNR Region Västernorrland Ung i sinnet 1 Vad händer vid normalt åldrande??
Läs merKompetenssamverkan för en säkrare läkemedelsbehandling
Kompetenssamverkan för en säkrare läkemedelsbehandling Ulrika Gillespie ulrika.gillespie@farmbio.uu.se leg. apotekare och doktorand Akademos, Akademiska sjukhuset Avd. för farmakokinetik och läkemedelsterapi,
Läs merKan ett beslutsstöd hjälpa oss att förbättra kvalitén i läkemedelsbehandling för dospatienter?
Kan ett beslutsstöd hjälpa oss att förbättra kvalitén i läkemedelsbehandling för dospatienter? Birgit Eiermann, Farm. Dr., ehälsomyndigheten, Karolinska Institutet birgit.eiermann@ehalsomyndigheten.se
Läs merLäkemedelsgenomgångar
Åsele kommun 2009 Åseborg Åsele kommun Uppdragsrapport 2009-06-8 (LMG) har utförts på totalt 3 st individer under våren 2009. Medelåldern var 88 år (78-09). Av individerna hade 86 % (30 st) ApoDos (individuellt
Läs merLäkemedelsgenomgångar
Åsele kommun 2009 Tallmon Åsele kommun Uppdragsrapport 2009-06-0 (LMG) har utförts på totalt 3 st individer under tidsperioden. Medelåldern var 84 år (7-96). Av individerna hade 62 % (8 st) ApoDos (individuellt
Läs merRationell läkemedelsbehandling till äldre
Rationell läkemedelsbehandling till äldre Sara Modig Distriktsläkare, Med.Dr. Terapigrupp Äldre och läkemedel Äldregeneral för Läkemedel är normalt bra och välstuderade produkter med effekt på dödlighet,
Läs merFältstudie Läkemedelsgenomgång
Fältstudie Läkemedelsgenomgång Utförs under VFU åldrandet eller invärtesmedicin geriatrisk patient med minst 10 ordinerade läkemedel Instruktioner se separat blad Redovisning med OH/powerpoint under kursveckan
Läs merLäkemedelsgenomgångar
Åsele kommun 2009 Duvan, Fredrika Åsele kommun Uppdragsrapport 2009-0-8 (LMG) har utförts på totalt 3 st individer under tidsperioden. Medelåldern var 87 år (82-00). Av individerna hade 77 % (0 st) ApoDos
Läs merResultat klinisk farmaci (ESLiV) 2016
Årsrapport 1 (5) Resultat klinisk farmaci (ESLiV) 2016 Ansvarig enhet: Läkemedelsenheten Sammanfattning Under 2016 har farmaceuter identifierat 1587 läkemedelsavvikelser samt 1160 läkemedelsrelaterade
Läs merGeriatrisk farmakologi så påverkar mediciner äldre patienters kroppsliga funktioner. Johan Fastbom Aging Research Center (ARC) Karolinska Institutet
Geriatrisk farmakologi så påverkar mediciner äldre patienters kroppsliga funktioner Johan Fastbom Aging Research Center (ARC) Karolinska Institutet Äldre och läkemedel Kroppsliga förändringar - Åldrande
Läs merKOMMUNALA AKUTLÄKEMEDELS- FÖRRÅD
KOMMUNALA AKUTLÄKEMEDELS- FÖRRÅD - LÄKEMEDEL TILL ÄLDRE Terapigruppen Äldre och läkemedel Kommunala akutläkemedelsförråd och läkemedel till äldre 9:00 Presentation Christina Sjöberg 9:10 Äldre och läkemedel
Läs merÄldre och läkemedel. Johan Fastbom Aging Research Center (ARC) Karolinska Institutet
Äldre och läkemedel Johan Fastbom Aging Research Center (ARC) Karolinska Institutet Äldre och läkemedel Kroppsliga förändringar - Åldrande - Sjukdom Polyfarmaci Äldre och läkemedel Kroppsliga förändringar
Läs merLäkemedel - nytta och risk hos äldre. Johan Fastbom Aging Research Center (ARC) Karolinska Institutet
Läkemedel - nytta och risk hos äldre Johan Fastbom Aging Research Center (ARC) Karolinska Institutet Äldre och läkemedel Kroppsliga förändringar - Åldrande - Sjukdom Polyfarmaci Äldre och läkemedel Kroppsliga
Läs merTrygg, tillgänglig och säker vård för äldre
Trygg, tillgänglig och säker vård för äldre B Bedömningsteamet, Brommageriatriken Stockholms Sjukhem: Greger Slättman Carina Metzner Rigmor Arwidsson Malin Eriksson Vårt sätt att arbeta för att förbättra
Läs merLäkemedelsgenomgångar på Alströmerhemmet plan 3-5
Läkemedelsgenomgångar på Alströmerhemmet plan 3-5 Hösten 2007 Kungsholmens stadsdelsnämnd Beställaravdelning Stockholm 08-02-25 1 Rapport Läkemedelsgenomgångar på Alströmerhemmet Vårdtagare inkluderade
Läs merRationell läkemedelsanvändning inom demensboenden i Linköpings kommun Uppföljning av läkemedelsgenomgångar genomförda hösten 2010
Delprojektrapport september 2011 Rationell läkemedelsanvändning inom demensboenden i Linköpings kommun Uppföljning av läkemedelsgenomgångar genomförda hösten 2010 Rapport skriven av: Klinisk farmakologi
Läs merLäkemedelsbiverkningar
Läkemedelsbiverkningar 10-30% av alla sjukhusinläggningar av äldre God läkemedelsterapi hos äldre Vad behöver jag tänka på? Ruth Lööf, apotekare, Läkemedelskommittén Läkartidningen 2008 nr 12-13! Mag-/tarmblödning
Läs merHbA1c och blodsocker-mål (LMV 2017)
Blodsockerbehandling typ 2 HbA1c och blodsocker-mål (LMV 2017) Patient Nydiagnostiserad eller patient med längre duration och utan samsjuklighet eller hypoglykemier HbA1c-mål (P-Glukos) 42 52 (7 8,5) Kommentar
Läs merKlinisk farmaci. Utveckling av klinisk farmaci i Uppsala. Klinisk farmaci. vad kan apotekaren bidra med i teamet? Anglosaxiska länder sedan >40 år.
Klinisk farmaci vad kan apotekaren bidra med i teamet? Ulrika Gillespie Apotekare, farmacie doktor Samordnare för klinisk farmaci Akademiska sjukhuset Region Uppsala Christina Mörk Specialist i allmänmedicin
Läs merÄldre och läkemedel. vad bör man tänka på. Johan Fastbom Aging Research Center (ARC) Karolinska Institutet
Äldre och läkemedel vad bör man tänka på Johan Fastbom Aging Research Center (ARC) Karolinska Institutet Äldre och läkemedel Kroppsliga förändringar - Åldrande - Sjukdom Polyfarmaci Äldre och läkemedel
Läs merBeslutade den 12 juni 2012 Träder i kraft den 1 september 2012. Affärsområde Farmaci/Roswitha Abelin/SoS föreskrift LmG mm
SOSFS 2012:9 Socialstyrelsens föreskrifter om ändring i föreskrifterna och allmänna råden (SOSFS 2000:1) om läkemedelshantering i hälso- och sjukvården Beslutade den 12 juni 2012 Träder i kraft den 1 september
Läs merDen multisjuka äldre och läkemedel ur ett slutenvårdsperspektiv
Den multisjuka äldre och läkemedel ur ett slutenvårdsperspektiv 2019.03.20 Ulrika Edström Informationsläkare/ geriatriker Läkemedelskommittén/ länsverksamhet GNR Region Västernorrland Ung i sinnet 1 Vad
Läs merKLOKA LISTAN. Expertrådet för geriatriska sjukdomar
KLOKA LISTAN 2019 Expertrådet för geriatriska sjukdomar Nyheter Geriatriska sjukdomar Inga preparatförändringar Små ändringar i rubriker Omarbetade motiveringstexter Geriatriska sjukdomar Ångest ny rubrik
Läs merLäkemedelsgenomgångar - Region Uppsala
Godkänt den: 2018-03-18 Ansvarig: Gäller för: Region Uppsala Christina Grzechnik Mörk Innehållsförteckning Bakgrund...2 Syfte och mål med läkemedelsgenomgångar för äldre...2 Läkemedelsgenomgångar...2 Enkel
Läs merLäkemedelsrevisioner. Patrik Midlöv Distriktsläkare VC Tåbelund, Eslöv. patrik.midlov@skane.se. patrik.midlov@skane.se
Läkemedelsrevisioner Patrik Midlöv Distriktsläkare VC Tåbelund, Eslöv BAKGRUND Allmänläkare förskriver mer än hälften av alla läkemedel Allmänläkare förskriver 2/3 av alla läkemedel som förskrivs till
Läs merGeriatrik Direkt. Daniel Gustafsson, överläkare Geriatriska kliniken Länssjukhuset Ryhov. Seniordialogen
Geriatrik Direkt Daniel Gustafsson, överläkare Geriatriska kliniken Länssjukhuset Ryhov Seniordialogen 2012-11-07 Geriatrik direkt bakgrund vad är geriatrik direkt vad patienterna tycker hur vet vi att
Läs merÄldre och läkemedel. Läkemedelsanvändningen ökar med stigande ålder. Polyfarmaci Äldre och kliniska prövningar
Äldre och läkemedel Läkemedelsanvändningen ökar med stigande ålder Kristina Johnell Aging Research Center Karolinska Institutet Hovstadius et al. BMC Clin Pharmacol 2009;9:11 2 Polyfarmaci Äldre och kliniska
Läs merLäkemedelsbiverkningar är en väldigt vanlig orsak till att äldre söker på akuten (8-40%).
Äldre och läkemedel Läkemedelsbiverkningar är en väldigt vanlig orsak till att äldre söker på akuten (8-40%). För hög dos. Olämpliga läkemedel. Olämpliga kombinationer (55000 äldre har mer än 10 mediciner).
Läs merDiabetes mellitus. (Typ1) Typ2 (LADA) (Blandformer)
Diabetes mellitus (Typ1) Typ2 (LADA) (Blandformer) Diagnos Fp-glukos > 7,1 mmol/ P-glukos> 11 Ofta kombinerat med högt blodtryck, övervikt/fetma, höga blodfetter Ökad risk att få hjärtkärlssjukdom ex.
Läs merAktivitetsplan för läkemedelsdokumentation och läkemedelsgenomgång i samverkan mellan kommunerna och landstinget i Örebro län
Aktivitetsplan för läkemedelsdokumentation och läkemedelsgenomgång i samverkan mellan kommunerna och landstinget i Örebro län April 2013 Inledning Vilgotgruppen beslutade i mars 2012 att anta Aktivitetsplan
Läs merUtvecklingskraft 9/5-10/5 2012. Geriatrik direkt. Ett förbättrings arbete för den sköra äldre patienten
Utvecklingskraft 9/5-10/5 2012 Geriatrik direkt Ett förbättrings arbete för den sköra äldre patienten Grundfråga: Hur kan vi i samverkan förbättra hanteringen av äldre med akuta vårdbehov som idag söker
Läs merKloka Listan 2013. Expertrådet för geriatriska sjukdomar. Stockholms läns läkemedelskommitté
Kloka Listan 2013 Expertrådet för geriatriska sjukdomar Stockholms läns läkemedelskommitté Äldre och läkemedel Generella rekommendationer Individualisera, ompröva indikationer regelbundet och utvärdera
Läs merRiktlinjer för läkemedelsgenomgångar utanför sjukhus i Sörmland 2013
Riktlinjer för läkemedelsgenomgångar utanför sjukhus i Sörmland 2013 Dessa riktlinjer har utarbetats av Läkemedelskommittén i Landstinget Sörmland på uppdrag av HoS-ledningen, godkänts av Hälsoval, Division
Läs merLäkemedelsbehandling av äldre Kan det vara bra? Sten Landahl Sahlgrenska Universitetssjukhuset & Vårdalinstitutet
Läkemedelsbehandling av äldre Kan det vara bra? Sten Landahl Sahlgrenska Universitetssjukhuset & Vårdalinstitutet En säker läkemedelsprocess SÄLMA 1. Identifiering av behov 9. Omprövning 2. Läkemedel el
Läs merÄldre och läkemedel LATHUND
Äldre och läkemedel LATHUND Generella rekommendationer Läkemedel som bör ges med försiktighet till äldre Läkemedel som bör undvikas till äldre Alzheimers sjukdom Generella rekommendationer Hos äldre och
Läs merÄldre patienter och njursvikt Ulf Åhman
Äldre patienter och njursvikt Ulf Åhman 170328 Njurens åldrande 1000000 nefron/njure vid födseln Succesiv mognad upp mot 2 åå GFR ca 125 ml/min vid 20 åå GFR ca 60 ml/min vid 80 åå Bild på GFR-nedgång
Läs merLäkemedelsanvändningen och Läkemedelsgenomgångar på Solbackens Äldreboende Modul 2
Läkemedelsanvändningen och Läkemedelsgenomgångar på Solbackens Äldreboende Modul 2 26 Kungsholmens stadsdelsnämnd Beställaravdelning Stockholm Solbacken 6-12-4 1 Beskrivning av verksamheten på Solbackens
Läs merKlinisk farmaci. anne.hiselius@lj.se
Klinisk farmaci anne.hiselius@lj.se Vårt arbete syftar till att ge stöd i hela läkemedelshanteringskedjan Vi arbetar inom fem huvudområden: Äldre och läkemedel Patientsäkerhet IT-läkemedel Läkemedelsförsörjning
Läs merLandstingsdirektörens stab Dnr Patientsäkerhetsavdelningen Reviderad Kristine Thorell Anna Lengstedt. Landstingstyrelsen
Landstingsdirektörens stab 2015-01-09 Dnr Patientsäkerhetsavdelningen Reviderad 2015-01-12 Kristine Thorell Anna Lengstedt Landstingstyrelsen För en bättre läkemedelsanvändning i Landstinget Blekinge Sammanfattning
Läs merGod läkemedelsanvändning för äldre hur/när når vi dit? Johan Fastbom Aging Research Center (ARC) Karolinska Institutet
God läkemedelsanvändning för äldre hur/när når vi dit? Johan Fastbom Aging Research Center (ARC) Karolinska Institutet Äldre läkemedel Äldre läkemedel Kroppsliga förändringar -Åldrande -Sjukdom Polyfarmaci
Läs merKognitivt sviktande patienter i slutenvården
Kognitivt sviktande patienter i slutenvården Anette Ohlson Leg apotekare, MSc Klinisk Farmaci / Projektledare Walder i Hälsostaden Bakgrund kognitiv svikt Upptäcks oftast sent Primärvård - korta besök
Läs merUppdraget - juni Uppdraget är att utarbeta en strategi och efterföljande handlingsplan för området äldre och läkemedel i regionen.
Uppdraget - juni 2007 Uppdraget är att utarbeta en strategi och efterföljande handlingsplan för området äldre och läkemedel i regionen. Ett arbete i två etapper Strategi äldre och läkemedel Fastställd
Läs merGunnar Dahlberg Informationsläkare Läkemedelskommittén
Gunnar Dahlberg Informationsläkare Läkemedelskommittén Klokare läkemedelsbehandling gav Guldpillret 2014 Juryns motivering till priset lyder: "Pristagarna har tagit ett betydelsefullt steg längre i arbetet
Läs merRutin för läkemedelsgenomgång i samverkan mellan kommunerna och landstinget i Örebro län
Rutin för läkemedelsgenomgång i samverkan mellan kommunerna och landstinget i Örebro län september 2014 Inledning Aktivitetsplan för läkemedelsdokumentation och läkemedelsgenomgång i samverkan mellan kommunerna
Läs merAtt nu Socialstyrelsen vill stärka kraven och poängtera vikten av läkemedelsavstämningar och genomgångar ser vi positivt på.
TJÄNSTESKRIVELSE Datum Diarienummer 2011-06-28 Dnr HSS110082 Yttrande över Socialstyrelsens föreskrifter om ändring i föreskrifterna och allmänna råden(sosfs 2001:1) om läkemedelshantering i hälso- och
Läs merLäkemedelsgenomgångar i särskilda boenden i Norra Sörmland Projektrapport
Läkemedelsgenomgångar i särskilda boenden i Norra Sörmland Projektrapport Projektledare: Ruth Lööf, apotekare Projektansvarig: Anders Stjerna, ordförande LMK Projekttid: jan 2003- okt 2004 e-post: ruth.loof@apoteket.se
Läs merÄldres läkemedelsbehandling -
Äldres läkemedelsbehandling - förbättringsinsatser och samarbetsformer Lydia Holmdahl Skånes universitetssjukhus lydia.holmdahl@skane.se Äldre och läkemedel Äldres användning av läkemedel har fördubblats
Läs merNya diabetesläkemedel och riktlinjer en uppdatering
Nya diabetesläkemedel och riktlinjer en uppdatering Professor Björn Eliasson Sahlgrenska Universitetssjukhuset LMV2010: Typ 2-diabetes - en behandlingsalgoritm Hyperglykemi Metformin SU eller insulin NPH
Läs merLäkemedelsbehandling hos de allra äldsta. - vad vet vi och vad gissar vi?
Läkemedelsbehandling hos de allra äldsta - vad vet vi och vad gissar vi? Tröst och lindring till den äldre människan. Geriatriska nätverket 16. Oktober 2013 Socialstyrelsens definition av äldre De mest
Läs merLäkemedel med betydande antikolinerga effekter (se tabell 1) Tramadol (N02AX02) Propiomazin (N05CM06) skall vara så låg som möjligt.
Lathund till Socialstyrelsens Indikatorer för god läkemedelsterapi hos äldre (2010-6-29) Utformad av Jessica Hjert, apotekare, Läkemedelsenheten Landstinget i Värmland Preparat som bör undvikas om inte
Läs merMed Dr, Distriktsläkare, Vårdcentralen Tåbelund, Eslöv. lu patrik.midlov@med.lu.se
Läkemedel och äldre Patrik Midlöv, Med Dr, Distriktsläkare, Vårdcentralen Tåbelund, Eslöv lu Äldres sjukvård Hos äldre är läkemedel orsak till akut inläggning hos 15-22% (Roughead 1998) Biverkningar i
Läs merÄldre och läkemedel 10-30 procent av alla inläggningar av äldre på sjukhus beror på läkemedelsbiverkningar. Vad kan vi göra åt det? Jag heter Johan Fastbom och är professor i geriatrisk farmakologi på
Läs merHåkan Sinclair. Neuro och Rehabiliteringskliniken, SÄS, Borås
Håkan Sinclair Neuro och Rehabiliteringskliniken, SÄS, Borås HIPPOKRATES ED Efter förmåga och omdöme skall jag vidtaga dietistiska anordningar till gagn för de sjuka, och vad som kan skada eller göra
Läs merLäkemedelsanvändningen och Läkemedelsgenomgångar på Alströmerhemmet avd
Läkemedelsanvändningen och Läkemedelsgenomgångar på Alströmerhemmet avd 1+2 2007 Kungsholmens stadsdelsnämnd Beställaravdelning Stockholm Alströmerhemmet avd 1+2 07-07-27 1 Inledning Alströmerhemmet plan
Läs merStudiebrev Läkemedel och äldre
Studiebrev och äldre Sara Modig 2018 Bild: Annika Andén Innehåll Inledning... 2 Målsättning... 2 Anvisningar... 2 Fallbeskrivningar... 3 Kommentarer... 5 Faktadel... 7 Referenser... 9 För den som vill
Läs merRutin för läkemedelsgenomgång och läkemedelsberättelse
Rutin för läkemedelsgenomgång och läkemedelsberättelse Syfte och omfattning Syftet är minskade läkemedelsrelaterade problem med mål att samtliga patienter ska få en väl avpassad läkemedelsbehandling. Alla
Läs merrättigheter som ger dig en bättre läkemedelsbehandling
Kloka rättigheter som ger dig en bättre läkemedelsbehandling Myndigheter och andra inom hälso- och sjukvården utfärdar bestämmelser om hur vården ska utföras. De flesta bestämmelser riktas till läkare,
Läs merDIABETES OCH NJURAR. Anders Persson, Överläkare Medicinkliniken, Sundsvalls sjukhus. Varför är det svårt?
DIABETES OCH NJURAR Anders Persson, Överläkare Medicinkliniken, Sundsvalls sjukhus Varför är det svårt? 1 Varför är det svårt? Hyperglykemi kan leda till njurskada, så kallad diabetesnefropati. Vid njurfunktionsnedsättning
Läs merLäkemedelsbehandling av sköra äldre. Johan Fastbom Aging Research Center (ARC) Karolinska Institutet och Socialstyrelsen
Läkemedelsbehandling av sköra äldre Johan Fastbom Aging Research Center (ARC) Karolinska Institutet och Socialstyrelsen Äldre och läkemedel Kroppsliga förändringar - Åldrande - Sjukdom Polyfarmaci Äldre
Läs merSeminarium läkemedelsvärdering. Klinisk farmakologi
Seminarium läkemedelsvärdering Klinisk farmakologi 2017-05-02 1) Bifogad reklam för Maxistark (1) illustrerar skillnaden mellan relativ riskreduktion (RRR) och absolut riskreduktion (ARR). a) Hur stor
Läs merLäkemedelsgenomgångar Malmö Stad. Slutrapport Särskilt boende Stadsdel Kirseberg
Läkemedelsgenomgångar Malmö Stad Slutrapport Särskilt boende Stadsdel Kirseberg Mars maj 2009 Kontaktuppgifter Projektledare Yvonne Wismar-Fransson Projekt Läkemedelsgenomgångar Malmö Stad 0702-82 81 71
Läs merSBU-rapport 1 okt -09
SBU-rapport 1 okt -09 Sten Landahl Geriatrik Sahlgrenska Universitetssjukhuset Vårdalinstitutet Ordförande Läkemedelskommitten i Västra Götaland Bakgrund Hög läkemedelsförbrukning Vanligt med olämpliga
Läs merLäkemedelsgenomgångar
Läkemedelsgenomgångar nya riktlinjer i Stockholm Monica Bergqvist Leg. Sjuksköterska, med.dr Riktlinje för Läkemedelsgenomgångar inom Stockholms läns landsting Läkemedelsgenomgången bör utformas och genomföras
Läs merLäkemedelsanvändningen och Läkemedelsgenomgångar på Solbackens äldreboende Modul 1
Läkemedelsanvändningen och Läkemedelsgenomgångar på Solbackens äldreboende Modul 1 2007 Kungsholmens stadsdelsnämnd Beställaravdelning Stockholm Solbackens Äldreboende modul 1 07-07-27 1 Inledning Beskrivning
Läs merUppföljning av kvalitén i läkemedelslistor och läkemedelsbehandling hos äldre patienter i landstinget Gävleborg Najwan Nouri
Institutionen för farmaceutisk biovetenskap Avdelningen för farmakokinetik och läkemedelsterapi Farmaceutiska fakulteten Uppsala universitet Uppföljning av kvalitén i läkemedelslistor och läkemedelsbehandling
Läs merTobias Carlsson. Marie Elm. Apotekare Apoteket Farmaci. Distriktssköterska Hemsjukvården / ÄldreVäst Sjuhärad
Tobias Carlsson Apotekare Apoteket Farmaci Marie Elm Distriktssköterska Hemsjukvården / ÄldreVäst Sjuhärad Innehåll Bakgrund LÄR-UT idén Genomförande Hur långt har vi kommit? Vårdsamverkan ReKo Sjuhärad
Läs merRiskfyllda läkemedel hos äldre LÄR UT
Riskfyllda läkemedel hos äldre LÄR UT 2013-04-23 Tobias Carlsson, Marie Elm Läkemedel på äldre dar (SBU) 2009 Frågor och svar. Mål för dagen Vilka läkemedel räknas som särskilt riskfyllda och olämpliga
Läs merÄldres läkemedelsbehandling
Äldres läkemedelsbehandling - problemområden och lösningsstrategier Lydia Holmdahl Äldre och läkemedel Äldres användning av läkemedel har fördubblats under de senaste 20 åren, huvudsakligen på grund av
Läs merLäkemedel och patientsäkerhet Förbättringsarbete vid medicinkliniken KSK i samarbete med Läkemedelskommittén
Läkemedel och patientsäkerhet Förbättringsarbete vid medicinkliniken KSK i samarbete med Läkemedelskommittén Verksamhetschef Gunvor Finnas Apotekare Ruth Lööf, Läkemedelskommittén 2010-10-22 (MSE) och
Läs merDOSERING JANUVIA 100 mg doseras 1 gång dagligen
Som tillägg till kost och motion för vuxna patienter med typ 2-diabetes INDIKATIONER I monoterapi när metformin är olämpligt på grund av kontraindikationer eller intolerans I kombination med: - metformin
Läs merLäkemedelsgenomgångar Malmö Stad. Slutrapport Särskilt boende Stadsdel Oxie
Läkemedelsgenomgångar Malmö Stad Slutrapport Särskilt boende Stadsdel Oxie Nov 2008 Kontaktuppgifter Projektledare Yvonne Wismar-Fransson Projekt Läkemedelsgenomgångar Malmö Stad 0768-93 95 42 yvonne.wismar-fransson@malmo.se
Läs merFlerårigt projekt för att förbättra äldres läkemedelsbehandling Apoteket AB, PRO, SPF www.kollpalakemedel.se
Flerårigt projekt för att förbättra äldres läkemedelsbehandling Apoteket AB, PRO, SPF www.kollpalakemedel.se Koll på läkemedel inte längre projekt utan permanent verksamhet Fakta om äldre och läkemedel
Läs merLäkemedelsgenomgång, enkel och fördjupad samt läkemedelsberättelse - Hälso- och sjukvårdsförvaltningen
Rutin Diarienr: Ej tillämpligt 1(7) Dokument ID: 09-72219 Fastställandedatum: 2016-03-18 Giltigt t.o.m.: 2017-03-18 Upprättare: Sara E Emanuelsson Fastställare: Björn Ericsson Läkemedelsgenomgång, enkel
Läs merOxygen-, temperatur-, blodtrycks- och blodsockerbehandling vid stroke Läkarstuderande. Andreas Terént Akademiska sjukhuset Uppsala
Oxygen-, temperatur-, blodtrycks- och blodsockerbehandling vid stroke Läkarstuderande Andreas Terént Akademiska sjukhuset Uppsala Penumbran Betyder halvskugga Den del av hjärnan som inte signalerar men
Läs merLäkemedelsgenomgångar på Serafens Äldreboende
Läkemedelsgenomgångar på Serafens Äldreboende 2005-2006 Kungsholmens stadsdelsnämnd Beställaravdelning Stockholm Serafen 06-05-29 1 Rapport Läkemedelsgenomgångar på Serafens Äldreboende Beskrivning av
Läs merRutin för läkemedelsgenomgång i samverkan mellan kommunerna och landstinget i Örebro län
Rutin för läkemedelsgenomgång i samverkan mellan kommunerna och landstinget i Örebro län Rubrik specificerande dokument Rutin för läkemedelsgenomgång i samverkan mellan kommunerna och landstinget i Örebro
Läs merSatsa 100 nå 10? Kvalitetssäkring av läkemedelsanvändning hos de mest sjuka äldre. Vansbro. Problembeskrivning. Hög andel äldre med psykofarmaka
Satsa 100 nå 10? Kvalitetssäkring av läkemedelsanvändning hos de mest sjuka äldre Annika Braman Eriksson Distriktsläkare Vansbro, Ordförande Läkemedelskommittén Dalarna Malin Österberg Leg Apotekare Läkemedelsavdelningen
Läs merAntikoagulantia som trombosprofylax vid förmaksflimmer. Läkemedelskommitténs. terapirekommendation. för Landstinget i Värmland
Antikoagulantia som trombosprofylax vid förmaksflimmer Läkemedelskommitténs terapirekommendation för Landstinget i Värmland Fastställd: 1 januari 2014 Gäller: t.o.m. 31 december 2015 Dokumenttyp Ansvarig
Läs merLäkemedelsanvändningen och Läkemedelsgenomgångar på Alströmerhemmet avd
Läkemedelsanvändningen och Läkemedelsgenomgångar på Alströmerhemmet avd 3-5 2006 Kungsholmens stadsdelsnämnd Beställaravdelning Stockholm Alströmerhemmet avd 3-5 07-07-27 1 Inledning Alströmerhemmet Alströmerhemmet
Läs merSmärta hos äldre - läkemedel. Johan Fastbom Aging Research Center (ARC) Karolinska Institutet
Smärta hos äldre - läkemedel Johan Fastbom Aging Research Center (ARC) Karolinska Institutet Farmakokinetiska förändringar eliminering Fettlösligt läkemedel Vattenlösligt läkemedel Metabolit aktiv eller
Läs merFallrisk. Vilka läkemedel ska vi vara uppmärksamma på? Ulrika Tornberg, leg Apotekare Ortopedavdelning 70D
Fallrisk Vilka läkemedel ska vi vara uppmärksamma på? Ulrika Tornberg, leg Apotekare Ortopedavdelning 70D Christina Mörk Spec allmänmedicin och geriatrik Informationsläkare Läkemedelsenheten Mobila äldreakuten
Läs merLäs anvisningarna innan Du börjar
Glöm inte fylla i kuvertets nummer (= Din identitet) i rutan innan du lägger undan sidan 1/5 Integrerad MEQ-fråga DX5 131119 Maxpoäng 15 Läs anvisningarna innan Du börjar Frågan är uppdelad så att nästföljande
Läs merLäkemedelsgenomgångar på EDÖ Vård- och omsorgsboende i Farsta
Läkemedelsgenomgångar på EDÖ Vård- och omsorgsboende i Farsta Servicedelen, Demensboendet samt Ålderdomshemmet Hösten 27 - Våren 28 Farsta Stadsdelsförvaltning 1 Innehållsförteckning 1. SAMMANFATTNING...
Läs merLäkemedel till äldre 245
Läkemedel till äldre Läkemedelsstudier på patienter äldre än 75 år är näst intill obefintliga. Trots detta förskrivs det flest läkemedel per patient i denna åldersgrupp. Problem med förändrad läkemedelsomsättning,
Läs merÄldres läkemedelsanvändning
Äldres läkemedelsanvändning _ Sten Landahl Sahlgrenska Universitetssjukhuset Ordförande Läkemedelskommitten i Västra Götaland 1 Läkemedel gör i grunden nytta för patienten. men kan också innebära risker.
Läs merLönar sig läkemedelsbehandling av äldre?
Lönar sig läkemedelsbehandling av äldre? Sahlgrenska Universitetssjukhuset & Vårdalinstitutet Hur kan vi förbättra nyttan? Då jag blir sjuk går jag till Min läkare. Vi samspråkar en stund, sen skriver
Läs merAktuellt om läkemedel. Cecilia Nordquist, apotekare Läkemedelskommittén Region Kronoberg
Aktuellt om läkemedel Cecilia Nordquist, apotekare Läkemedelskommittén Region Kronoberg Regionens kostnad exkl moms (kr) 700 000 000 Kostnadsutveckling läkemedel i Kronoberg 2000-2017 600 000 000 500 000
Läs mer