Äldres läkemedelsanvl. kemedelsanvändningndning. Sten Landahl

Storlek: px

Starta visningen från sidan:

Download "Äldres läkemedelsanvl. kemedelsanvändningndning. Sten Landahl"

Ann-Sofie Ann Lindgren
för 7 år sedan
Visningar:

1 Äldres läkemedelsanvl kemedelsanvändningndning Sten Landahl 1

2 Äldre patienter tar för många läkemedel Äldre patienter tar för farliga läkemedel 2

3 Läkemedel gör i grunden nytta för patienten. men kan också innebära risker. Vid kronisk sjukdom ger läkemedel, rätt använt, ökad livslängd och bättre livskvalitet. Många sjukdomar fordrar kombinationsbehandling och därmed flera läkemedel. 3

4 Den gamla människan Är ofta sårbar Små marginaler Funktionsförlust vid påfrestning svikt i flera organsystem vid sjukdom Därför komplex läkemedelsbehandling 4

5 Fysisk prestationsförmåga Vo2 l/min 2,5 Sjukdom Läkemedel rökning 1,3 0,9 Normal daglig aktivitet år 5

6 Behandlingsmål Återställ snarast patientens optimala funktionsförmåga 6

7 Äldre och Läkemedel Farmakokinetik//farmakodynamik 7

8 Farmakokinetik Distribution Fett ECW BCM Metabolism Varierande Utsöndring M l / m i n u t Ålder 8

9 Farmakokinetik Förutsätt alltid att den äldre patientens njurfunktion är nedsatt (oberoende av kreatininvärde) när läkemedel med smal terapeutisk bredd som utsöndras via njurarna ordineras 9

10 Dynamik - åldrande Fysisk prestation Muskelstyrka Lungfunktion Hjärtminutvolym Cerebralt blodflöde Receptorfunktion 10

11 Äldres läkemedelsbehandling Äldre patienter behandlas oftast med utgångspunkt från studier på personer <65 år Nästan aldrig studier på patienter >80 år 11

12 Brist på studier hos de allra äldsta och sjukaste Övre åldersgräns i behandlingsstudier Ofta inte relevant och därför oetiskt 12

13 Behandlingsråd med bristande vetenskaplig bakgrund Stora krav på samråd och noggrann uppföljning 13

14 Behandlingseffekt Mortalitet Morbiditet Symtomlindring - Livskvalitet Ålder 14

15 Äldres återstående livslängd har ökat Optimal livskvalitet resten av livet Män kvi 0 år 50 år 65 år 80 år 90 år (SCB 2006) 15

16 Behandlingsorsak Förebyggande behandling Botande/funktionsförbättrande behandling Symtomlindrande behandling Onödig behandling 16

17 Onödiga läkemedel Gör varken nytta eller skada Försök registrera effekten Anteckna gärna 17

18 Fyra hörnpelare för ett gott åldrande social gemenskap delaktighet/meningsfullhet/känna sig behövd fysisk aktivitet bra matvanor. 18

19 Effekter av fysisk aktivitet Kognitiv/mental funktion Muskelstyrka, Muskelhastighet Fysisk prestationsförmåga Aktivitetsnivå Metabol aktivitet 19

20 Effekter av fysisk aktivitet Hjärtkärlsjukdom Förekomst, symtom Stroke Demens Osteoporos övervikt 20

21 Lönar sig förebyggande behandling? Blodtryck, lipider, osteoporos 21

22 blodtrycksbehandling har visat sig kunna minska insjuknandet i demens (Forette et al, Arch Int Med 2002: 162: 2046 ISH- Syst-Eur ) och stroke och hjärtsvikt men ganska friska studiepersoner 22

23 Högt blodtryck föregår utvecklingen av demens SBP mm Hg DBP mm Hg Icke dementa Debut av Alzheimer efter 79 år Ålder Ålder Skoog I et al Lancet

24 Prevention of Dementia with Calcium Channel Blocker Treatment in ISH- Syst-Eur (Forette et al, Arch Int Med 2002: 162: 2046) 24

25 80-åringar och äldre står r påp (använder?) nder?) i genomsnitt 5-6 läkemedel 15% av dem står på 10 läkemedel l eller fler 25

26 Läkemedelsanvändningen hos äldre preparat/person preparat/person 26

27 27 Lm-grupper bland >80 år, ACE-hämmare Magsår Antidepressiva 20 0, Lipidsänkare Lätta smärtstillare Sömnmedel Betareceptorer Blodförtunnande 2005 Män Kvi 1995 sos

28 10 eller fler läkemedel l per person > 80 år 6-10% 14-21% Öppna jämfj mförelser

29 3 eller fler psykofarmaka per person 1,5-3,7% 5,5-8% 1/3 >75 år på institution får neuroleptika Öppna jämfj mförelser

30 Psykofarmaka påp recept Folkhälsorapport 2009 Äldres hälsa 30

31 Sömnmedel Ingen bevisad effekt på sömnen längre tid än 4 veckor Biverkningar under längre tid Tillvänjning under längre tid 31

32 Ordinationsföljsamhet 1/3 följer alltid ordinationen 1/3 följer ibland ordinationen 1/3 följer aldrig ordinationen Inte relaterat till ålder i sig Källa: ABLA II rapport,

33 Stor kassation 1128 ton läkemedel återlämnades förpackningar läkemedel från allmänheten till apoteken Apoteket AB

34 Äldre står ofta på för många olämpliga läkemedel 34

35 Riskläkemedel Bensodiazepiner Trötthet, muskelsvaghet, kognition Neuroleptika (Buronil, Haldol, Risperdal) extrapyramidala symtom, ortostatism stroke, sedation, kognition Lätta opioider (Tramadol, Tiparol) konfusion, illamående, yrsel 35

36 Riskläkemedel NSAID Hjärtsvikt, njursvikt, blödningar Loopdiuretika Urvätskning, elektrolytrubbningar Waran Ökad blödningsrisk hos äldre 36

37 Läkemedelsbehandling orsakar ca vårdskador om året i slutenvården i Sverige 5000 i Västra Götaland 37

38 Läkemedel - Äldre Kvaliten i äldres läkemedelsbehandling kan förbättras 38

39 Gör r vi nytta med behandlingen? 39

40 Långvarig sjukdom Folkhälsorapport 2009 Äldres hälsa Som är r hindrande 40

41 Dödlighet 50-talet talet-2000-talet Folkhälsorapport 2009 Folkhälsan i översikt Folkhälsorapport

42 Återstående ende livslängd efter 65 och 80 år Folkhälsorapport 2009 Äldres hälsa Folkhälsorapport lsorapport

43 Blir äldre friskare? Compression of morbidity Kortare sjukdomstid Postponement of morbidity Uppskjuten sjuklighet Prolongation of morbidity Förlängd sjukdomstid 43

44 Rapport

45 Metod Systematisk litteratursökning av all relevant litteratur t.o.m 2007 (pat>65 år) Randomiserade kontrollerade studier och observationella studier har inkluderats 45

46 Slutsatser Förbättrad följsamhet kan fås genom En kombination av individuellt anpassade insatser Utbildning, information till patienter Minskat antal läkemedel Förenklad läkemedelslista 46

47 Förbättrad följsamhet Inga effekter av ökad följsamhet har dokumenterats efter 6 månader 47

48 Riskläkemedel Evidensstyrka 1 Lm med antikolinerg effekt psykiska störningar Benzodiazepiner fallrisk NSAID magblödningar Evidensstyrka 3 NSAID hjärtsvikt Ökad risk för interaktioner 48

49 Riskläkemedel Alltför många äldre ordineras olämpliga läkemedel ökad utbildning och information till i första hand läkare leder till minskad förskrivning av olämpliga läkemedel 49

50 Biverkningar Vanligare hos äldre 20 % av äldre som söker sjukvård 28-54% är undvikbara 50

51 Biverkningar - orsaker Felaktig ordination Uppföljning saknas Polyfarmaci 51

52 Slutsatser -LRP Minskning av vissa läkemedelsrelaterade problem kan ske genom Utbildning, information till sjukvårdspersonal Uppföljning och läkemedelsavstämning med multidiciplinära team eller personal med speciell läkemedelskompetens 52

53 SBU:s slutsatser Skapa rutiner för regelbunden avstämning av behandlingens effekt i samråd med patienten vid konsultationstillfället 53

54 Dosdispenseringssystem Saknas vetenskapligt underlag för Om dosexpedition förbättrar följsamheten eller ger ökad patientsäkerhet 54

55 Sammanfattning ingen studerad enskild metod eller åtgärd påverkar läkemedelsanvändningen så att det leder till förbättrad hälsa, livskvalitet eller kostnadseffektivitet 55

56 Sammanfattning Begränsade effekter har kunnat visas på processmått såsom förekomst av olämpliga läkemedel, antal läkemedel, ökad följsamhet m m 56

57 SBU:s slutsatser vårdens organisationer (regioner, landsting, kommuner, läkemedelssakkunniga,yrkes-organisationer, patientorganisationer) bör skyndsamt få ett gemensamt uppdrag som tar ett helhetsgrepp med många samtidiga insatser på olika nivåer. 57

58 Slutsatser Ytterligare forskning behövs Som tar hänsyn till komplexiteten hos äldre patienter Med fler hälsorelaterade utfallsmått Över dokumentation och uppföljning 58

59 En säker läkemedelsprocess Ett teamarbete 1. Identifiering av behov 9. Omprövning Rätt patient får 2. Läkemedel el annan behandling Rätt läkemedel i 3. Val av läkemedel 8. Uppföljning 7. Korrekt information 6. Korrekt läkemedelslista 4. administrering 5. Dokumentation Rätt dos på Rätt sätt vid Rätt tid 59

60 Äldre och läkemedell Strategi för f r Västra V Götalandsregionen G Hälso- och sjukvårdsutskottet november 2008 Projektledare, Christina Edward 60

61 Strategi Dokumentation 1. Journalsystem innehåller ett välutvecklat v dokumentationssystem 2. Läkemedelsdokumentation som följer patienten genom vårdenv 61

62 3. Läkemedelsberättelser införs påp regionens sjukhus 4. IT-st stöd d utvecklas för f åtkomst till patientens läkemedelsinformation läkemedelsförteckningen, samordnad vårdplanering, Apodos, en patient en journal. 5. Patientinformationskortet, Vet du varför r du tar dina läkemedel implementeras 62

63 63

64 Strategi Ansvar 1. Patienten erbjuds en fast vårdkontakt 2. Patienten erbjuds en läkare l med samordningsansvar för f r den totala läkemedelsbehandlingen 64

65 Strategi Kvalitet Varje patients läkemedelsbehandling l utvärderas och ses över regelbundet (läkemedelsavst kemedelsavstämning) mning) 65

66 Vad är r LäkemedelsavstL kemedelsavstämning? mning? 66

67 Vad är r LäkemedelsavstL kemedelsavstämning? mning? 67

68 Strategi Kvalitet Regionen har fastställda kvalitetsindikatorer för f ändamålsenlig läkemedelsbehandlingl 68

69 ingen enskild åtgärd löser l hela problemet Helhetsgrepp Läkekonst Dokumentation Uppföljning Läkemedelsavstämningmning 69

70 Äldre patienter har rätt r till rätt r läkemedell Kunskap, Samverkan, Samråd 70

Relevanta dokument

Sten Landahl. m r. r e. ta r

Sten Landahl. m r. r e. ta r Äldres läkemedelsanvändning Sten Landahl ånga m r ö f ta r r e t n e i at Äldre p läkemedel rliga a f r ö f r a t r e t Äldre patien läkemedel Läkemedel gör i grunden nytta för patienten. men kan också