3. Metod. Inklusionskriterier Patienter 75 år med 5 läkemedel

Transkript

1 Läkemedelsenheten Anna Falk och Marie Dahl Projektrapport Apotekare på vårdcentral oktober 2016 juni 2017 Projektgrupp: VC Achima Care Älmhult: Anna Falk (apotekare), Nina Jönsson (ssk äldremottagningen) och Lisbeth Göransson (verksamhetschef). VC Sländan Ljungby: Marie Dahl (apotekare), Andreja Idström (ssk äldremottagningen) och Hanna Petersson (avdelningschef). 1. Bakgrund I hälso-och sjukvårdens verksamhetsplan för 2016 beskrivs effektiva processer och rätt använd kompetens som framgångsfaktorer vad gäller verksamhetsutveckling. Ett mål i verksamhetsplanen är att olämpliga läkemedel för patienter över 75 år ska minska och läkemedelsgenomgångar tillsammans med apotekare är ett bra stödverktyg för att reducera läkemedelsrelaterade problem. Förstärkning med apotekarresurser i primärvårdsteamet kan bidra till ökad patientsäkerhet bland annat genom bättre läkemedelsuppföljning, personcentrerad vård med mer kunniga patienter, men även avlastning för hårt ansträngda distriktsläkare och sjuksköterskor. I nuläget har nästan hälften av landets landsting/regioner verksamhet med apotekare på vårdcentral och flera är på väg att starta upp samarbete (1,2). En del landsting/regioner såsom Kronoberg har läkemedelsgenomgångar inom hemsjukvård med apotekare. Ett arbete som pågått i regionen sedan slutet av 90-talet (4). Effekterna av läkemedelsgenomgångar tillsammans med apotekare på vårdcentral har i publicerade studier visat att de minskar antalet potentiellt olämpliga läkemedel och minskar andelen patienter med 10 eller fler läkemedel (7). Merparten av apotekarnas förslag till läkarna vid läkemedelsgenomgångarna bedöms som kliniskt relevanta (3,5,8). Läkemedelsgenomgångarna upplevs som väldigt positiva för alla yrkesgrupper involverade i patienternas läkemedelsbehandling samt för patienterna (1,3,4,5,6). Läkemedelsenheten fick i början av året i uppdrag av hälso- och sjukvårdens ledning att ta fram ett utredningsunderlag gällande samverkan mellan vårdcentral och apotekare inom primärvården. Vid val av primärvårdsenheter lämpliga för pilotprojekt togs i beaktande att projektet Äldrehälsa Kronoberg höll på att startas upp där representanter från regionens två äldremottagningar medverkade. 2. Mål och syfte Målet var att hitta en fungerande modell gällande apotekarmedverkan på vårdcentral i syfte att förbättra läkemedelsuppföljningen, få mer kunniga patienter samt avlasta läkare och sjuksköterskor. Projektrapport apotekare på VC oktober 2016-juni 2017 Sida 1 av 19

2 3. Metod Apotekarresurser 50% apotekartjänst fördelad på vårdcentralerna Sländan Ljungby och Achima Care Älmhult det vill säga 10h per vårdcentral och vecka. Planerad tidsåtgång per patient (läkemedelsavstämning(=tid avsatt för patient) + läkemedelsanalys och dokumentation)= 30+30minuter. Apotekaren träffade patienterna på vårdcentralen vilket även gjorde det möjligt att skapa kontakter samt påminna om möjligheten till apotekarresurs. Inklusionskriterier Patienter 75 år med 5 läkemedel Identifiering och rekrytering av patienter Vårdcentralens personal identifierade patienter som var lämpliga för läkemedelsgenomgång med apotekare. Tid till apotekaren bokades in 1-2 veckor innan planerat läkarbesök. Kallelse skickades till patienterna med tid till apotekare. Läkemedelslista och följebrev inklusive frågor enligt bilaga 1 bifogades kallelsen. Ljungby I Ljungby erbjöds alla patienter som var knutna till äldremottagningen ett besök hos apotekaren. Även äldre patienter som hade besök inbokade hos läkare gicks igenom emellanåt för att hitta patienter som kunde ha behov av en läkemedelsgenomgång. Vissa besök bokades genom att vårdpersonalen stötte på läkemedelsrelaterade problem, där de bedömde att apotekaren kunde göra en uppföljning. Apotekaren var stationerad på vårdcentralen Sländan, men även Kungshögens och Lidhults vårdcentral erbjöds att boka in patienter till apotekaren. Kungshögen är belägen i samma byggnad som Sländan. De patienter som bokades in från vårdcentralen i Lidhult följdes upp av Sländans läkare. Vid behov av provtagning och/eller blodtryckstagning så gjordes detta samma vecka som besöket hos apotekaren i första delen av projektet. Arbetsmetoden följdes upp vid ett tillfälle i början av mars, för att kunna hitta faktorer som kunde underlätta för att rekrytera fler patienter. Tidpunkt för eventuell provtagning och/eller blodtryckstagning ändrades till samma dag som besöket hos apotekaren för att underlätta för patienterna. I slutet av februari togs även ett informationsblad fram i samarbete med regionens kommunikationsavdelningen. Informationsbladet enligt bilaga 2 var tänkt som en hjälp vid rekrytering av patienter och att kunna sprida informationen om att det fanns möjlighet att träffa en apotekare på vårdcentralen och vad denne kunde vara behjälplig med. Älmhult I Älmhult rekryterades patienter främst vid önskemål om receptförnyelse samt inför planerade besök. Undersköterskan som tog emot önskemålen om receptförnyelse signalerade till äldremottagningens sjuksköterska som sedan stod för inbokningen till apotekaren. Även andra specialistsköterskor signalerade vid behov till äldremottagningens sjuksköterska. Vid behov av provtagning och/eller blodtryckstagning gjordes detta i samband med att patienten besökte vårdcentralen för att träffa apotekaren. Sida 2 av 19

3 Läkemedelsgenomgång Apotekaren gjorde en läkemedelsavstämning med patienten enligt bilaga 3, där patientens aktuella läkemedel, eventuella receptfria läkemedel och växtbaserade läkemedel kartlades. Apotekaren fokuserade även på följsamhet, eventuella hanteringsproblem och att patienten var insatt i sin läkemedelsbehandling. Patienten hade möjlighet att ställa frågor om sina läkemedel. Därefter gjorde apotekaren en läkemedelsanalys utifrån: - Aktuell läkemedelslista/dosrecept - Eventuella läkemedelsinteraktioner enligt Pascal eller Sfinxs interaktionstjänst. - Aktuellt värde för patientens njurfunktion - Labvärden relevanta utifrån patientens medicinering - Diagnoser i Cambio Cosmic Apotekaren dokumenterade läkemedelsavstämningen och förslag på åtgärder i patientens journal enligt fastställd dokumentationsmall. Därefter skickades ett internt meddelande, så kallat messenger, till läkaren. Läkaren tog ställning till förslagen vid kontakten med patienten och dokumenterade i patientens journal. Utvärdering Som avslut på projektet Apotekare på vårdcentral gjordes en utvärdering om den studerade modellen fungerade och om den går att applicera på resten av regionens vårdcentraler. Utvärderingen gjordes via enkäter enligt bilaga 4 respektive 5 där patienternas och sjukvårdspersonalens åsikter efterfrågades. 4. Resultat Totalt analyserades 116 patienters läkemedelslistor varav 86 i Älmhult och 30 i Ljungby. 4.1 Resultat patientenkät Sammanlagt delades eller skickades 106 patientenkäter ut varav 81 svarade (svarsfrekvens 76 %). Några patienter hade av olika anledningar svårt att fylla i en enkät och exkluderades därmed från att besvara den. I de första fyra frågorna efterfrågades dels patienternas kunskaper om sina läkemedel före och efter besöket hos apotekaren, hur trygga de känner sig med sin läkemedelsbehandling och om de var nöjda med besöket hos apotekaren. Sida 3 av 19

4 100% 2 90% 80% % I mycket stor utsträckning 60% I ganska stor utsträckning 50% I liten utsträckning 40% Inte alls 30% 20% % 0% Fråga 1 Fråga 2 Fråga 3 Fråga 4 Bild 1. Resultat Patientenkät efter läkemedelssamtal med apotekare Fråga 1. Innan jag träffade apotekaren hade jag tillräcklig kunskap om mina mediciner Fråga 2. Efter samtal med apotekaren har jag tillräcklig kunskap om mina mediciner Fråga 3. Jag känner mig trygg med min läkemedelsbehandling Fråga 4. Jag är nöjd med mitt besök hos apotekaren Fler patienter upplevde att de hade en större kunskap om sina läkemedel efter att de träffat apotekaren. Flertalet (90 %) var mycket eller ganska nöjda med besöket. Patienterna hade även möjlighet att skriva kommentarer angående vad de tyckte var särskilt bra och vad de tyckte var mindre och vad som skulle kunna förbättras. I bilaga 6 citeras kommentarerna. 4.2 Resultat vårdpersonalenkät Sammanlagt 17 personer svarade på vårdpersonalenkäten varav 13 läkare. De första tre frågorna vände sig enbart till läkarna. Där besvarades hur många patienter de träffat som haft en läkemedelsavstämning med apotekaren och om de tyckte att avstämningen underlättade i deras arbete. Läkarna hade även möjlighet att besvara en fråga angående om de tyckte att läkemedelsavstämningen gav någon tidsbesparing. Tabell 1. Fråga 1) Hur många gånger har du träffat en patient som har haft en läkemedelsavstämning med apotekaren? Antal Andel % Ingen gång 1 7,5 1-4 gånger gånger 4 31 Fler än 10 gånger 1 7,5 Vet ej 0 0 Sida 4 av 19

5 100% 90% 80% % % 50% 40% 30% Vet ej Inte alls Delvis Ganska bra Mycket bra 20% 10% % Fråga 2a Fråga 2b Fråga 2c Fråga 2d Fråga 2e Bild 2. Resultat Enkät till dig som deltagit i projektet Apotekare på vårdcentral som delades ut till berörda läkare. Fråga 2. Om du träffat patient som haft läkemedelsavstämning - i vilken grad stämmer nedanstående påståenden om apotekarens journalanteckningar och samtal med patienter med dina erfarenheter från arbetet på vårdcentralen a) Ger värdefullt stöd i förskrivningen b) Ger ny information som jag kan använda i framtida beslut c) Underlättar optimering av patienternas läkemedelsbehandling d) Förbättrar patienternas kunskap om sina läkemedel e) Underlättar mitt samtal med patienten Flertalet av läkarna uppgav att de hade nytta av apotekarens arbete framförallt som ett värdefullt stöd i förskrivningen. Tabell 2. Fråga 3) Hur har den tid som du normalt lägger på nedanstående arbete förändrats för de patienter där du fått information från apotekaren? a) Läsning av journal och läkemedelslista b) Läkemedelsavstämning med patienten Minskad tid % (n) Oförändrad tid % (n) Mer tid % (n) Vet ej % (n) 23 (3) 38 (5) 31 (4) 8 (1) 31 (4) 38 (5) 23 (3) 8 (1) Sida 5 av 19

6 Merparten av läkarna tyckte att apotekarens arbete bidrog till minskad eller oförändrad tidsåtgång för läsning av journal och läkemedelslista respektive läkemedelsavstämning. All vårdpersonals åsikter efterfrågades vad de tyckte om projektet i stort, vad som varit bra och vad som kunde göras bättre. I bilaga 7 citeras kommentarerna från enkäterna. Som avslutande fråga efterfrågades om vårdpersonalen skulle vilja ha fortsatt tillgång till apotekare på vårdcentralen. I tabell 3 redovisas resultatet. Vårdpersonalen hade även möjlighet att skriva kommentarer angående denna fråga. Se citat i tabell 3. Tabell 3. Skulle du vilja ha fortsatt tillgång till apotekare på vårdcentralen? Antal Andel % Ja Nej 0 0 Vet inte 5 29 Kommentarer Det är positivt att få apotekarens synpunkter främst vad gäller interaktioner. Definitivt ja! Jag är tveksam till om detta underlättar vårt arbete i någon större utsträckning. Uppskattat av patienterna, men tidskrävande för läkaren som har många olika åtaganden. Tycker inte att det är dags att implementera i hela primärvården. Apotekaren stor tillgång. Kan kombineras med utbildning och läkemedelsanalyser tillsammans med specialistmottagning/läkare. Där inte det kanske behövs ett besök hos apotekaren utan avstämning görs av ansvarig sjuksköterska och apotekaren gör analysen. Inte i denna form. Möjlighet till stöd finns för alla - det skulle bli mer känt. Cirka 70 % av vårdpersonalen ville ha fortsatt tillgång till apotekare medan övriga svarade Vet inte. 5. Diskussion Har projektet bidragit till en förbättrad läkemedelsuppföljning? Patienterna som ingick i projektet fick en uppföljning av sina läkemedel, inklusive receptfria läkemedel och växtbaserade läkemedel, i samband med läkemedelsavstämningen med apotekaren. Eventuella hanteringsproblem, följsamhet till ordinationer och biverkningar samt övriga frågor stämdes av. Patienterna fick möjlighet till ett fördjupat samtal med tid avsatt enbart för läkemedelsuppföljning. En del problem och frågor gick att lösa direkt vid mötet mellan apotekare och patient såsom egenvårdsrådgivning, hur man undviker vissa interaktioner, information angående utbyte av läkemedel på apotek och mer läkemedelsinformation för att förbättra följsamheten. Apotekaren bedömde vilka läkemedelsrelaterade problem som behövde åtgärdas av läkare till exempel ställningstagande till om indikation för behandlingen kvarstod, interaktioner, olämpliga läkemedel till äldre, dosering utefter aktuell njurfunktion och byte till mer lämplig beredningsform. I samband med uppföljande läkarbesök/kontakt hade läkaren tillgång till apotekarens journalanteckning inklusive åtgärdsförslag. Projektet följde inte upp i vilken utsträckning läkaren följde rekommendationerna. Sida 6 av 19

7 Utifrån ovanstående resonemang kan man dra slutsatsen att projektet bidragit till en förbättrad läkemedelsuppföljning. Har projektet bidragit till fler kunniga patienter? Apotekarna upplevde att patienterna visade ett stort förtroende trots att de mötte en ny yrkeskategori på vårdcentralen. Många patienter uttryckte oro över att de hade många läkemedel och funderade över om de passade ihop. Patientenkäterna visade att fler patienter upplevde att de hade en större kunskap om sina läkemedel efter att de träffat apotekaren och flertalet (90 %) var mycket eller ganska nöjda med besöket. Enligt kommentarerna i patientenkäten uppskattades möjligheten att få svar på frågor i lugn och ro och få fördjupad information om sina läkemedel. Flera uppgav att de kände sig tryggare sedan de fått veta att läkemedlen passar ihop och att de behövs. Har projektet avlastat läkare/sjuksköterskor på vårdcentralerna? Kvalitet Enligt vårdpersonalenkäten upplevde merparten av läkarna att de hade nytta av apotekarens arbete dels som ett värdefullt stöd i förskrivningen, men även som en hjälp med ny information för framtida beslut och för att förbättra patientens läkemedelsbehandling. Tid Merparten av läkarna tyckte att apotekarens arbete bidrog till minskad eller oförändrad tidsåtgång för läsning av journal och läkemedelslista respektive läkemedelsavstämning. Övriga tyckte att det tog längre tid eller svarade vet ej. Det framgår inte i vårdpersonalenkäten vad den ökade tidsåtgången beror på. Om det tas i beaktande att hela läkemedelslistan ses över vid ett tillfälle istället för återkommande enstaka receptförnyelser skulle arbetssättet kunna spara tid på sikt och vara en kvalitetsförbättring. Enligt kommentarer i vårdpersonalenkäten uppskattades möjligheten att hänvisa patienter till apotekare för fördjupad läkemedelsinformation och strukturerad genomgång, men även möjligheten att själva kunna få svar på sina frågor om exempelvis läkemedel, läkemedelsmallar i journalsystemet samt behandlingsrekommendationer. Apotekarna upplevde att patienterna hade många frågor om sin läkemedelsanvändning, men även andra vårdrelaterade frågor som framförallt kunde besvaras med hjälp av patientens journal. Utifrån ovanstående resonemang kan man dra slutsatsen att projektet bidragit till avlastning för merparten av vårdpersonalen både ur ett kvalitets- och tidsperspektiv. Har projektet resulterat i en fungerande modell för apotekarmedverkan på vårdcentral? Merparten av vårdpersonalen (71 %) ville ha fortsatt tillgång till apotekare medan övriga svarade Vet inte. De som svarade hade varit i kontakt med apotekaren i olika utsträckning varav några inte alls. Rekryteringen av patienter fungerade olika bra på de båda vårdcentralerna. Enligt apotekarnas erfarenheter krävs det att 5-6 patienter bokas per dag för att modellen ska vara tidseffektiv. Utifrån tidigare resultat av liknande projekt i andra landsting med apotekarmedverkan i primärvården är inbokning av patienter ett moment som kräver att tid avsätts för uppgiften. Viktigt att all vårdpersonal känner till möjligheten att boka in till apotekare, men även att patienterna blir informerade om möjligheten. Enligt Sida 7 av 19

8 vårdpersonalenkäterna framkom önskemål att även yngre patienter skulle kunna rekryteras. Enligt patientenkäten var flertalet (90 %) av patienterna mycket eller ganska nöjda med besöket. Få konkreta förbättringsförslag framkom. Patienterna uppskattade att det fanns tillräckligt med tid avsatt för besöket hos apotekaren och att det fanns möjlighet att få svar på frågor. I efterhand kunde apotekarna dock konstatera att det behövdes mer tid per patient än planerat för att kunna täcka in alla delarna av syftet med modellen dvs förbättrad läkemedelsuppföljning, mer kunniga patienter samt avlasta läkare och sjuksköterskor. Apotekarnas åtgärdsförslag kommunicerades via journalanteckning och messenger till läkarna med varierande återkoppling. I vissa fall hade muntlig avstämning underlättat kommunikationen enligt apotekarna. Utifrån ovanstående resonemang fungerar modellen i stort, men hänsyn måste tas till varje patient t ex behov av provtagning och uppföljande läkarbesök samt möjligheten att ta sig till vårdcentralen. Alla patienter behöver kanske inte heller alla delarna av modellen. Apotekaren skulle exempelvis kunna hjälpa till med uppföljningar av läkemedelsförändringar, analys av läkemedelsanvändningen inför integrerade besök med läkare eller sjuksköterska eller fördjupad läkemedelsinformation till patienter. Inbokningen av patienter är dock ett avgörande moment som kräver avsatt tid för utvald person/personer. Kan modellen appliceras på övriga vårdcentraler i regionen? Nuvarande modell har utvärderats på vårdcentraler med äldremottagning då tanken var att det skulle underlätta rekryteringen av patienter i målgruppen. Det visade sig att framgångsfaktorn för rekrytering var att det fanns en strategi och tid avsatt för detta, så modellen borde lika gärna kunna fungera på en vårdcentral utan äldremottagning. I nuläget är apotekarresurserna placerade i Växjö. För att kunna arbeta på hela regionens vårdcentraler skulle mycket tid behöva avsättas för resor. Telefonsamtal alternativt digitala lösningar istället för fysiska möten med patienterna skulle kunna vara ett tidsbesparande alternativ. Den nära kontakten med patienterna, anhöriga och personalen på vårdcentralen skulle dock utebli. Utifrån ovanstående resonemang kan modellen appliceras på övriga vårdcentraler i regionen, men med nuvarande apotekarresurser skulle det inte vara möjligt för vårdcentralerna att ha tillgång till apotekare på samma sätt och i samma utsträckning som i projektet. 6. Slutsats Projektet har bidragit till en förbättrad läkemedelsuppföljning och mer kunniga patienter. Patientenkäterna visade att fler patienter upplevde att de hade en större kunskap om sina läkemedel efter att de träffat apotekaren och flertalet (90 %) var mycket eller ganska nöjda med besöket. Projektet har även bidragit till avlastning för vårdpersonalen både ur ett kvalitets- och tidsperspektiv. Merparten av läkarna upplevde att de hade nytta av apotekarens arbete dels som ett värdefullt stöd i förskrivningen, men även som en hjälp med ny information för framtida beslut och för att förbättra patientens läkemedelsbehandling. Merparten tyckte Sida 8 av 19

9 även att apotekarens arbete bidrog till minskad eller oförändrad tidsåtgång för läsning av journal och läkemedelslista respektive läkemedelsavstämning. De flesta av vårdpersonalen (71 %) ville ha fortsatt tillgång till apotekare medan övriga svarade Vet inte. Modellen med apotekare på vårdcentral fungerar i stort, men hänsyn måste tas till varje patient t ex behov av provtagning, behov av uppföljande läkarbesök samt möjligheten att ta sig till vårdcentralen. Inbokningen av patienter är dock ett avgörande moment som kräver avsatt tid för utvald person/personer. Apotekarna konstaterade även att det behövdes mer tid per patient än planerat för att kunna täcka in alla delarna av syftet med modellen dvs förbättrad läkemedelsuppföljning, mer kunniga patienter samt avlasta läkare och sjuksköterskor. Utefter varje patients behov borde det finnas möjlighet att välja delar av modellen som läkemedelsinformation, uppföljning eller analys av läkemedelsanvändningen. Modellen skulle kunna appliceras på övriga vårdcentraler i regionen, men med nuvarande apotekarresurser skulle det inte vara möjligt för vårdcentralerna att ha tillgång till apotekare på samma sätt och i samma utsträckning som i projektet. 7. Bilagor 1. Följebrev till patient Välkommen till läkemedelssamtal med apotekare 2. Informationsblad - Boka tid med en apotekare 3. Apotekarens underlag till läkemedelsavstämning 4. Patientenkät efter läkemedelssamtal med apotekare 5. Enkät till dig som deltagit i projektet Apotekare på vårdcentral 6. Kommentarer från patientenkäten 7. Kommentarer från vårdpersonalenkäten 8. Källor 1. Svensk Farmaci (NR ) Apotekare på vårdcentralen 2. Avstämning med landets landstings-/regionanställda apotekare som arbetar med läkemedelsgenomgångar på vårdcentral. 3. Läkemedelsgenomgångar på vårdcentralerna Dalbo, Ingelstad och Kungshögen HT VT 2004; Maria Granborn, Olof Cronberg och Kjell-Åke Jönsson 4. Läkemedelsgenomgångar i teammodell Kronobergs län 2013; Läkemedelsenheten, Utvecklingsavdelningen Landstinget Kronoberg 5. Apotekare på vårdcentral Utvärdering av vårdorienterad apotekarservice i Gislaved 2003; Sara Nordling och Anders Anell 6. Projekt för utökning av läkemedelsgenomgångar i primärvården, SUS; Josefin Coffey, Annika Dobszai, Annika Brorsson och Ingrid Wallström 7. Improving the Quality of Pharmacotherapy in Elderly Primary Care Patients Through Medication Reviews: A Randomised Controlled Study; Veronica Milos, Eva Rekman, Åsa Bondesson, Tommy Eriksson, Ulf Jakobsson, Tommy Westerlund och Patrik Midlöv. Drugs Aging (2013) 30: Medication reviews in primary care in Sweden: importance of clinical pharmacists recommendations on drug-related problems; Sara Modig, Lydia Holmdahl och Åsa Bondesson. Int J Clin Pharm (2016) 38: A Comprehensive Pharmacist Intervention to Reduce Morbidity in Patients 80 Years or Older; Gillespie U, Alassaad A, Henrohn D, Garmo H, Hammarlund-Udenaes M, Toss H, Kettis-Lindblad A, Melhus H och Mörlin C. Arch Intern Med. (2009) 169(9): Sida 9 av 19

10 Bilaga 1. Följebrev till patient Sida 10 av 19

11 Bilaga 2. Informationsblad Sida 11 av 19

12 Bilaga 3. Sida 12 av 19

13 Sida 13 av 19

14 Bilaga 4. Patientenkät efter läkemedelssamtal med apotekare Sida 14 av 19

15 Bilaga 5. Enkät till dig som deltagit i projektet Apotekare på vårdcentral Sida 15 av 19

16 Sida 16 av 19

17 Bilaga 6. Kommentarer från patientenkäten Följande citat är hämtade från patientenkätens fråga Något som var särskilt bra? Bra bemötande. Kändes mycket bra att få gå igenom medicinerna. Att få veta mer om läkemedel. Mycket bra att få gå igenom mina mediciner och få bekräftat att jag behöver dem. Enskilt samtal med apotekare. Skönt att gå igenom dem. Man kan fråga och få svar. Att få mer kunskap om min läkemedelsbehandling. Att någon lyssnar utan jäkt och stress och sen förklarar. Allt var bra. Jag är tryggare nu när jag träffat apotekaren. Tack så mycket. Bra bemötande. Mycket information. Att jag fått minska något på medicineringen. Vi talade om riskerna med medicinerna. Bemötandet. Viktigt att veta vilka mediciner som passar ihop med varandra. Mycket bra att få prata med en apotekare. Att träffas lite oftare. Att veta att alla medicinerna går ihop så att man kan ta dem på en gång. Ett riktigt bra bemötande. Att jag kunde ta bort en medicin. Ett bra initiativ att gå igenom medicinerna. Det var bra med en genomgång av medicinlistan. Det kändes tryggt att få veta att medicinerna jag tar var helt ok. Att man får sitta och prata om sina mediciner utan denna stress. Mycket bra. Det är bra att vi träffar apotekare och att de kollar våra mediciner. Jag kunde få svar på frågor jag tänkt på. Jag tyckte det var bra att prata med en kunnig människa om mina mediciner. Tips om salvor som jag har i ansiktet för soleksem. Apotekaren kunde mer om dessa än läkare på hudkliniken. Togs bort 5 stycken tabletter. Jag upplevde besök i lugn och ro. Det är inte allomgivet nu i vårt stressade samhälle. Kombinationen av hälsoundersökning och medicingenomgång. Jag tycker att jag fick bra besked och upplysning, Mycket nöjd med apotekaren. Fick bra information. Att få reda på en del saker om medicinerna. Tack! Det var bra att diskutera och fråga det man inte var säker på (att få prata med en trevlig människa). Upplevde att vi hade gott om tid. Apotekaren tog sig tid att lyssna. Tack! Sida 17 av 19

18 Hon var lugn och vänlig och gav sig tid att titta igenom recepten. Vänligt bemötande, ökade min kunskap. Trevligt bemötande och tydligt förklarande. Man kunde fråga om sådant som man undrade över. Att hon förklarade om läkemedlen. Kombinationen av mediciner verkar. Hon förklarade bra. Hon var påläst om patientens läkemedel och kunde svara på de frågor vi behövde ha svar på. Bemötande, samtalet. Det är nog bra att mediciner kollas upp, men för min del hade läkaren och jag koll på dem. Följande citat är hämtade från patientenkätens fråga Något som var mindre bra? Vad kan förbättras? Mer upplysning om biverkningar för äldre. Dålig kunskap om sjukdomar. Har svårt att komma rätt med mina blodtrycksmediciner (biverkningar). Sammanfattningen av medicinerna och varför ihop. För lite information om medicinerna. Förklara vad begreppen på läkemedelslistan t ex oralt betyder. Biverkningar? Hur man ska ta mediciner som passar ihop. Ordningsföljden apotekare-provtagning-läkare ej optimal. Vore bättre med provtagningapotekare-läkare. Vid mötet med apotekare fanns inte provresultat tillgängliga. Synd! Jag har haft en stroke och kommer ej ihåg så bra längre. Fick ej något skriftligt på om mina mediciner passar ihop. Vilket nog ej var så bra. Viktigt att man har följeslagare med. Allt var bra. Hoppas att apotekaren kommer fler gånger! Mycket nöjd patient! Sida 18 av 19

19 Bilaga 7. Kommentarer från vårdpersonalenkäten Följande citat är hämtade från vårdpersonalenkätens fråga Vad tycker du om projektet med apotekare på vårdcentral i stort? Vad har varit bra Att kunna erbjuda läkemedelsgenomgång till patienter med mycket frågor och funderingar. Att ha apotekare tillgänglig. Haft läkemedelsgenomgång tillsammans med apotekaren hos yngre patient. Projektet är bra. Ger reflektioner. Allt! Apotekaren HAR TID att samla all anamnes, kolla ALLA MEDICINER som patienten tar, kolla om allt stämmer! Väldigt värdefullt och underlättar för läkare ENORMT. Klinisk farmakologi är underskattad av kåren. Mycket bra kommunikation. Patienten har fått ytterligare en genomgång av sin medicinering. Väldigt trevlig och kunnig apotekare. Nära att ställa frågor. Strukturerad genomgång av läkemedel och eventuella biverkningar/kontraindikationer. Känns tryggt. Jag upplever att de patienter som varit hos apotekaren varit mycket nöjda. Någon som lyssnar och kan förklara på ett bra sätt. Bra med flexibilitet gällande återbesök till läkare. Många vill ha en fördjupad kunskap om sin medicinering vilket apotekaren kan bättre än läkaren. Positivt då patienten får en grundlig genomgång utan stress i samband med besöket. Bidrar till kontinuitet, följsamhet och en helhetssyn. Vi har kunnat rådfråga apotekaren. Har varit lätt att hänvisa patient och de har fått snar tid. Följande citat är hämtade från vårdpersonalenkätens fråga Vad kan göras bättre? Utökas till fler patienter (många yngre har många läkemedel). Alla kände inte till möjligheten. Konsultation Tycker att det är bra som det är. Att vi på VC har tillgång till program där interaktioner kan samköras med flera preparat samtidigt. Fortsätta med projektet. Inget direkt svar på detta. Hade önskat att få vara med under något besök. Åldersgräns från 65 år? Många svårt sjuka äldre tycker det blir jobbigt att komma på besök. Eventuellt ett integrerat besök med analys av apotekare+läkarbesök vid exempelvis förnyelser av mediciner/årliga kontroller. Ett bättre flöde av patienter och mer reklam utåt som informerar om att möjligheten att träffa apotekare finns. Borde vara obligatoriskt och införas permanent. Sida 19 av 19