Avsiktsförklaring gällande utökning av beslutsstöd för läkemedel i Sil (Svenska informationstjänster för läkemedel)

Transkript

1 (Svenska informationstjänster för läkemedel) Bakgrund Svenska informationstjänster för läkemedel, Sil, innehåller kvalitetsgranskad och aktuell information om läkemedel från många olika källor. Samtliga regioner har tillgång till Sil genom sina journalsystem. Genom en nationell sammanställning, och distributionen av källor och beslutsstöd i Sil, säkerställs en jämlik vård i hela Sverige. När nya aktörer kommer in i Sverige med egna beslutsstöd kan det leda till regionala skillnader i informationsunderlag och skapa förvirring och otydlighet i vården. Sil används bland annat av läkare och andra förskrivare som beslutsstöd och för att skapa e- recept. Sil används också av sjuksköterskor i regioner och även av patienter. Beslutsstöden i Sil hjälper hälso- och sjukvårdspersonal att välja rätt läkemedel för rätt ändamål i rätt dos till rätt patient vid rätt tillfälle. Målet i regeringens nationella läkemedelsstrategi (NLS) är Rätt läkemedelsanvändning till nytta för patient och samhälle. Detta kan uppnås genom patientsäker läkemedelsförskrivning och användning av specifika beslutsstöd. Enligt NLS bedöms felaktig förskrivning och administrering av läkemedel orsaka samhället kostnader på flera miljarder kronor varje år. För en patientsäker förskrivning är läkare och sjuksköterskor beroende av korrekt information om patientens aktuella läkemedelsbehandling. Regeringen satsar nu på ett nytt register (NLL = Nationell läkemedelslista) som ska färdigställas till den 1 juni 2020 av ehälsomyndigheten. Den Nationella läkemedelslistan kommer att innehålla patientens samtliga receptförskrivna och uthämtade läkemedel. Detta ställer högre krav på behandlande läkare att kunna bedöma hela patientens läkemedelsbehandling. Därför finns större behov av relevanta och välstrukturerade beslutsstöd. Efter ett positivt svar på intresseanmälan i november 2018 skickar Inera nu ut en avsiktsförklaring gällande utökning med två beslutsstöd, Janusmed njurfunktion och Janusmed riskprofil, för användning i Sil. Båda beslutsstöden hade redan evaluerats under 2017 men kunde inte implementeras på grund av brist på pengar. Janusmed njurfunktion och Janusmed riskprofil används redan sedan några år inom Region Stockholm. Janusmed njurfunktion och Janusmed riskprofil är avsedda för att öka patientsäkerheten ytterligare genom att stödja hälsooch sjukvårdspersonal vid ordination och förskrivning av läkemedel. Janusmed njurfunktion ger information om dosanpassningar av läkemedel vid förskrivning till personer med nedsatt njurfunktion medan Janusmed riskprofil uppmärksammar på samma sorts allvarliga biverkningar när patienten använder flera läkemedel samtidigt. Efter implementeringen av beslutsstöden i Sil måste de, efter beställning av regioner, integreras i befintliga journalsystem. 1

2 Nytta För hälso- och sjukvårdspersonal: få ett enhetligt underlag och bättre stöd för val av rätt läkemedel, samt för uppföljning och bedömning av befintlig läkemedelsbehandling och därmed minska risken för läkemedelsrelaterade problem. För patienter och invånare: få en säkrare och bättre läkemedelsbehandling med minskade biverkningar till följd. För regioner: minskning av sjukvårdskostnaderna genom förbättrad läkemedelsbehandling. Minskade antal inläggningar på sjukhus och minskade läkemedelskostnader totalt. Ökad trygghet för personal som är inblandad i läkemedelsprocessen. Tidsbesparingar i handhavandet av läkemedel vid ordination, administrering och iordningställandet av läkemedel. Beskrivning av tjänsten Beslutsstöden Janusmed njurfunktion och Janusmed riskprofil stödjer läkare och övrig hälsooch sjukvårdspersonal vid ordination och uppföljning av läkemedelsbehandling. De två beslutsstöden omfattas av denna avsiktsförklaring. 1. Janusmed njurfunktion ger råd om korrekt dosering av läkemedel utifrån patientens njurfunktion. Detta är särskild viktigt för äldre patienter, där läkemedelsdosering ofta behöver anpassas för att undvika biverkningar. Ungefär 0,11% av alla inläggningar på akuten på Karolinska Huddinge berodde på läkemedelsbiverkningar på grund av dåligt anpassad dos. Minskat patientlidande och en möjlig besparingspotential på ca 300 miljoner SEK skulle kunna uppnås i Sverige. 2. Janusmed riskprofil uppmärksammar eventuella risker för några vanliga, eller potentiellt allvarliga, biverkningar när två eller flera läkemedel förstärker varandras effekter vid samtidig användning. Beslutsstödet ger en sammanvägd riskprofil för en patients hela läkemedelslista avseende nio olika farmakologiska effekter, exempelvis ökad risk för antikolinerga effekter, sedation och blödningsbenägenhet. Janusmed riskprofil och Janusmed interaktioner, ett redan befintligt beslutsstöd för läkemedelsinteraktioner, signalerar på olika sätt för olämpliga kombinationer och beslutsstöden kompletterar därför varandra. Janusmed riskprofil är framförallt ett stöd vid läkemedelsgenomgångar, men kan också vara till hjälp vid nyinsättning av läkemedel eller för att bedöma om vissa kliniska symtom kan ha orsakats av läkemedelsbehandlingen. Mer information finns på Förutom minskat patientlidande kan det uppnås besparingar i mångmiljonklass. Båda beslutsstöden uppdateras löpande med information om nya läkemedel samt nya vetenskapliga rön. Janusmed riskprofil och Janusmed njurfunktion tillsammans med Janusmed interaktioner ger ett mycket bra stöd vid läkemedelsgenomgångar. En tidigare förstudie för båda beslutsstöden har genomförts av Inera och bifogas som bilaga 1. 2

3 Ineras leverans Tidplanen för leverans är att båda beslutsstöden ska vara implementerade i Sil Q Eventuella avvikelser meddelas i god tid. Beslutsstöden Janusmed njurfunktion och Janusmed riskprofil ska inkluderas i Sil databasen. Sil SOAP API (= Simple Object Access Protocol, Application Programming Interface) ska utökas med tjänster för att använda de två nya beslutsstöden. Tjänsterna ska skapas i samråd med leverantörerna för beslutsstöden med stöd av beskrivning av olika scenarier i vården. Specifika integrationshandledningar för varje beslutsstöd ska tas fram tillsammans med ägaren av beslutsstöden, för att säkerställa korrekt och bra integration i vårdsystemen. Sils tjänstegränssnittsbeskrivning, som beskriver alla tjänster i Sil SOAP API, ska utökas med beskrivning av samtliga nya tjänster. Stöd för journalsystem, vid integration av beslutsstöden, kan levereras av Sil med hjälp av personer som arbetar med beslutsstöden. Webbutbildningar för användare av Janusmed njurfunktion finns att tillgå via en webbportal. Beslutsstöden kommer att tillgängliggöras via webben ( och under Q för samtliga regioner så att hälso- och sjukvårdspersonal kan använda stöden redan innan de integreras i journalsystem. För de regioner som redan idag har ett avtal med Region Stockholm om tillgång till Janusmed njurfunktion kommer avtalet att övergå i avtalet med Inera. Utveckling: Utveckling av Sil databasen med innehåll av de två beslutsstöden. Utveckling av Sil SOAP API tjänster med nya tjänster som ska stödja användning av de nya beslutsstöden i olika moment i vården. Utveckling av Sils verktyg för att automatisera säker hämtning av de nya beslutsstöden till Sil inför varje produktion. Utveckling av Sils testverktyg för att testa leverans av och innehåll i beslutsstöden. Förvaltning: Förvaltningen omfattar underhåll av Sils tjänster och innehåll i Sil databasen: Ärendehantering för tekniska frågor och frågor angående innehållet. Smärre tekniska förändringar i beslutsstöden som behöver anpassningar av Sils interna verktyg för att hämta beslutsstöden, samt leder till smärre förändringar av tjänsterna i Sil SOAP API. 3

4 Stöd till samtliga vårdsystem att integrera beslutsstöden på korrekt sätt. Uppdatering av webbutbildningar och integrationshandledningar efter eventuella nya uppkomna behov. Vad behöver regioner göra För att hälso- och sjukvårdspersonal ska kunna använda beslutsstöden måste de integreras i de vårdinformationssystem där läkemedelsinformation behandlas. Regionerna måste beställa integration av de nya beslutsstöden till de vårdsystem (oftast journalsystem) som stödjer vårdpersonalen i läkemedelsprocessen. Efter genomförd leverans av Sil SOAP API och den Sil databasen som har implementerat de nya beslutsstöden, kan vårdsystemleverantörer påbörja sin utveckling. Utbildning av vårdpersonal ska genomföras för att visa i vilka situationer de båda beslutsstöden kan ge stöd. Material till utbildningar tas fram av Region Stockholm och Sil, Inera. Pris erna ska delas mellan regionerna som har tackat ja till beslutsstödet medan förvaltningskostnaderna delas mellan samtliga regioner. Detta beror på att samtliga regioner har tillgång till Sil, och att förvaltningskostnaden därför inte kan delas upp i nuläget. Tabell 1 visar priset för utvecklingskostnad njurfunktion per organisation. Priset beror på hur många som tackar ja till avsiktsförklaringen. I kolumnen Vid 60% anges det högsta pris som kan bli aktuellt och i kolumnen Vid 100% det lägsta priset, aktuellt om samtliga regioner tackar ja. Priset bygger på att de regioner som i avsiktsförklaringen tackar ja till beslutsstödet sammantaget motsvarar ett befolkningsunderlag på 60% av Sveriges befolkning och delar på kostnaderna för utvecklingen. Om antalet ja understiger 60% kommer Inera inte att gå vidare med utvecklingen av denna tjänst. Vid 60% Vid 100% Region njurfunktion njurfunktion Region Stockholm kr kr Region Uppsala kr kr Region Sörmland kr kr Region Östergötland kr kr Region Jönköpings län kr kr Region Kronoberg kr kr Region Kalmar län kr kr Region Gotland kr kr Region Blekinge kr kr Region Skåne kr kr Region Halland kr kr 4

5 Västra Götalandsregionen kr kr Region Värmland kr kr Region Örebro län kr kr Region Västmanland kr kr Region Dalarna kr kr Region Gävleborg kr kr Region Västernorrland kr kr Region Jämtland Härjedalen kr kr Region Västerbotten kr kr Region Norrbotten kr kr Tabell 1: njurfunktion. Tabell 2 visar priset för utvecklingskostnad riskprofil för er organisation. Samma principer som njurfunktion gäller här. Vid 60% Vid 100% Region riskprofil riskprofil Region Stockholm kr kr Region Uppsala kr kr Region Sörmland kr kr Region Östergötland kr kr Region Jönköpings län kr kr Region Kronoberg kr kr Region Kalmar län kr kr Region Gotland kr kr Region Blekinge kr kr Region Skåne kr kr Region Halland kr kr Västra Götalandsregionen kr kr Region Värmland kr kr Region Örebro län kr kr Region Västmanland kr kr Region Dalarna kr kr Region Gävleborg kr kr Region Västernorrland kr kr Region Jämtland Härjedalen kr kr Region Västerbotten kr kr Region Norrbotten kr kr Tabell 2: riskprofil. 5

6 Tabell 3 visar med hur mycket den årliga kostnaden för Sil skulle öka när Janusmed njurfunktion och/eller Janusmed riskprofil har implementerats. Kostnaden gäller i 3 år efter implementeringen. Region Årlig debitering för förvaltningskostnad: Janusmed njurfunktion Årlig debitering för förvaltningskostnad: Janusmed riskprofil Årlig debitering i fall både beslutsstöden implementeras Nuvarande årlig kostnad för Sil Region Stockholm kr kr kr kr Region Uppsala kr kr kr kr Region Sörmland kr kr kr kr Region Östergötland kr kr kr kr Region Jönköpings län kr kr kr kr Region Kronoberg kr kr kr kr Region Kalmar län kr kr kr kr Region Gotland kr kr kr kr Region Blekinge kr kr kr kr Region Skåne kr kr kr kr Region Halland kr kr kr kr Västra Götalandsregionen kr kr kr kr Region Värmland kr kr kr kr Region Örebro län kr kr kr kr Region Västmanland kr kr kr kr Region Dalarna kr kr kr kr Region Gävleborg kr kr kr kr Region Västernorrland kr kr kr kr Region Jämtland Härjedalen kr kr kr kr Region Västerbotten kr kr kr kr Region Norrbotten kr kr kr kr Tabell 3: Kostnadsökning för regionernas pris för Sil per implementerat beslutsstöd. Prisökningen gäller 3 år efter utvecklingen. Fakturering, enligt tidsplanen, sker från Efter implementeringen av beslutsstöden i Sil måste de, efter beställning av regioner, integreras i befintliga journalsystem. er som uppstår för anpassning av journalsystemen omfattas inte av kalkylen då utveckling av journalsystem inte berör Inera. Vid frågor, kontakta Tomas Lithner, Avdelningschef Verksamhetsförvaltning tomas.lithner@inera.se

7 Avsiktsförklaring Vi lämnar härmed en avsiktsförklaring för implementeringen av beslutsstöden i Sil enligt tabell nedan. Beslutsstöd Avsiktsförklaring: ja Avsiktsförklaring nej Ev. kommentar Janusmed njurfunktion Janusmed riskprofil Vi är inte längre intresserade. Region: Underskrift Namnteckning: Namnförtydligande Titel: Telefonnummer: E-post: Underskriftsdatum: Ifylld och undertecknad avsiktsförklaring scannas och skickas till Ineras kansli via e- postadress: kansli@inera.se senast