Rapportmall Designprojekt Kvalitetsdriven verksamhetsutveckling för kontaktsjuksköterskor 15 HP

Transkript

1 Rapportmall Designprojekt Kvalitetsdriven verksamhetsutveckling för kontaktsjuksköterskor 15 HP Namn på deltagare: Eva Magee Projektnamn: Förbättring och trygghet för patienter på Hematologimottagningen, Varberg Sjukhus.

2 1. Define (Definiera) I den nationella cancerstrategin för framtiden (SOU 2009:1) ska det tas fram en individuell skriftlig vårdplan för varje patient med cancerdiagnos. En patient och närstående får ta emot mycket information inom vården muntlig och skriftlig. Möjligheten med denna process är att kunna kartlägga vilken information vårdpersonalen på min enhet erbjuder. Hur upplever patienter/närstående den information vi ger och är de nöjda. Ger vi den trygghet för att som människa orka igenom den resa det innebär att vara sjuk. Genom att vårdpersonalen på min enhet öppnar upp för en diskussion kring hur våra patienter/närstående upplever, ger det en ökad uppmärksamhet och vi lyssnar mera på vad patienter/närstående uttrycker sig. Patienter/närstående känner sig mera involverade och delaktiga vilket förhoppningsvis ger en ökad trygghet. Områden som blir involverade är att fråga patient/närstående om: - Informationspärmen - Muntig information - Aktiv överlämning stamcellsenheten Sahlgrenska sjukhus - Strålning enheten - Psykosocialt Syftet Syftet med projektet är att undersöka vilken information patient/närstående behöver och vill ha för att öka deras delaktighet och ge trygghet. Mål Målet med projektet är att kartlägga och undersöka vilken information som erbjuds till patienter/närstående. Delmålet är att designa en individuell skriftlig vårdplan utifrån patient/närståendes behov för att öka deras delaktighet och trygghet. Verksamhets chefen är uppdaterad om mitt projekt. Min avdelnings chef samt mina kollegor på hematologimottagningen får kontinuerlig information under processen. Tidsplan Intervjuer två månader. Pilottest tre- fem månader Sedan utvärdering och eventuella förändringar. 2, Measure (Mäta)

3 Jag började med att kartlägga vilken information patienterna/närstående får i nuläget. Sedan gick jag vidare med att intervjua tre patienter och en närstående. Jag informerade patienterna om förbättringsarbetet och de godkände och var intresserade att bli intervjuade. Det blev intervju med öppna frågor och det tog minuter. Jag hade några frågor under intervjun, för att föra samtalet framåt. - Hur kände/uppfattade du informationen du får/fick vid läkarbesöken? - Hur kände/uppfattade du informationen du får/fick av kontaktsjuksköterskan? - Var informationen du fick tillräcklig anpassad för dig? - Har du reflekterat över på vilket sätt du skulle vilja få din information för att ge dig det stöd du behöver? - Vilken information passar dig bäst för att förstå den vård du får? - Har du känt tillräckligt med stöd från mottagningens personal? - Vilket mera stöd skulle du vilja få? - Har personalen tagit hänsyn till dina önskemål ang, vården och behandling? Jag skrev ner samtalet och läste igenom svaren och gjorde ett fiskbens diagram, för att lyfta fram olika områden. (se Bilaga 1) Områden som lyftes fram är: - Information vid diagnos tillfället - Hur informationen ges.. - Krav - Vad för information som ges.. - Behov - Tillgänglighet Information vid diagnos tillfället. Patienterna tycker att det viktigaste är att läkare tar sig tid och sitter i lugn och ro, inte är stressade. Det är viktigt att visa hänsyn och det ger ökad delaktighet. Det gäller även sjuksköterskorna. En närstående fick hen partners diagnos förklarad över telefon från en annan klinik och det var självklart chockerande. Man blir lite chockad vid diagnos tillfället, man är så klart lite ställd. När läkaren berättar. Det är bra att få sitta i lugn och ro och gå igenom biverkningar, man är lite känslig. Broschyrer är bra. Hur information ges Patienterna tyckte att läkarna och sjuksköterskorna tog sin tid och informationen var rak och tydlig under hela sjukdomsförloppet. Läkarna sitter ner och talar i lugn och ro. Ibland kunde det vara lite mycket eftersom patienten/närstående är inte van vid vokabulären som används. Viktigt för patient och frun var att läkaren sätter sig ner och talar i lugn och ro, inte stressad då kände han sig mera delaktigt och tog mer hänsyn. Det har varit nån enstaka läkare som inte gjorde detta det var mera jobbigt att ta till sig informationen. Krav

4 Kraven som patient ville var att kunna fortsätta med den nya medicinen. En patient hade inga krav och har funnit sig i sin situation och litar på personalen. Vad för information som ges.. Patienter/närstående berättar att de få en pärm med information och broschyrer om sjukdomen att det var bra. De beskriver att de får bra information om biverkningar och att det är viktigt. Informationen om övergången till SU transplantationen var bra, men det hade varit bra om det fanns ett filmklipp på en webbsida över hur det går till. Behov Patient och närstående berättar att det kunde vara lite mycket information ibland, att man kunde få något nedskrivet, som till exempel vad som skall hända, biverkningar, kunna skriva ner sina frågor innan besöket. Närstående berättar att speciellt när man inte följer med vore det bra med något skriftligt för man tolkar information olika. Patienterna förklarar att det är bra när någon följer med på besöket för att kunna lyssna på informationen. Det är bra att att kunna ringa men ibland förklarar en närstående att det vore bra om det fanns en mailadress för vissa svar kan man få senare, vill helst inte störa. Läkemedel förklaras som svårt att förstå och det är bra om det är tydligt. En patient skulle vilja få nedskrivet bra webbsidor att söka om sin sjukdom för det är så mycket ute på nätet. Det vore bra om personalen frågade lite tidigare om hen närstående kunde erbjudas kurator kontakt i tidigare skede. Tillgänglighet Tillgängligheten berättar alla patient/närstående är bra och att vi är lätt att nå. Det går alltid att ringa och det ger en trygghet. 4. Design (Designa) Efter intervjuerna satt jag ner och studerade vilken information vi redan ger och vad vi kan förbättra. Patienterna/närstående förklarar i intervjuerna att det vore bra att kunna skriva ner frågor som kommer upp hemma innan mötet samt skriva ner vad som sägs under ett besök som biverkningar och mediciner. Patienterna/närstående upplevde att den skriftliga informationsmappen som gavs ut var bra och därför gjorde jag inga ändringar på den i nuläget. Jag sökte information om olika skriftliga vårdplaner layouts som fanns i regioncancer centrum och SKL. Jag fann att min vårdplan i broschyr form skulle passa. Jag designade två stycken, en som kommer att användas under utredning med underlag för att kunna skriva ner svar på frågor kring patientens utredning. En broschyr som kan användas under behandling, med plats för att skriva ner frågor innan besöket och skriva vad som sker under och efter besöket. När min vårdplan var färdig informerade jag en läkare som skulle testa under två månader, på patienter/närstående som kommer till läkarbesök för utredning. Läkaren var informerad sen tidigare om projektet. Jag informerade mina sjuksköterskor kollegor om min vårdplan och att jag under två månader kommer att dela ut dessa broschyrer. Några kollegor hade inget emot att själv dela ut till patienterna.

5 Utvärdering Efter ca fem månader intervjuade jag tre patienter som hade fått min vårdplan. Frågorna jag ställde handlade om vilket behov de kände, vilket värde det gav och om någon förändring som behövdes göras. Dessa tre jag samtalade med hade inte använt den eller tagit med sig den till läkare eller sjuksköterske besöket. En av dem förklarade att de hade glömt den och att de hade en annan bok som de skriver upp sina frågor innan besöket. Samma person förklarar vidare att min vårdplan är jätte bra för att få en samlad information men det är svårt att hinna med och skriva under läkarbesöket. Det vore väldigt bra att efter läkarbesöket få tillfälle tillsammans med sjuksköterskan skriva ner det som informerades på besöket. En annan patient menar att när han i början var som sämst orkar han inte skriva och då hade det varit bra om sjuksköterskan kunde hjälpa till med att skriva ner och förtydliga det som sades. Den tredje som jag intervjuade gick igenom och visade mera i detalj vad han tyckte var bra och inte bra i broschyren, exempel att det är bra med en sida för frågor och att kunna kryssa i olika biverkningar. Det kunde var mera anteckningslinjer att skriva på och mindre text, samt att tidsplanen fungerar bättre i broschyren utredning. Broschyren min vårdplan under utredning som delades ut till patienter av läkaren fungerar bra, både som ett stöd för läkaren och patient. Svårigheten som tilltalades var om när passar det sig att läkaren skall skriva eller om patient/närstående klarar det själv. 5. Control (Överlämning och ständig förbättring) Vid ett möte på arbetsplatsen informerade jag till kollegorna om intervjuerna och en sammanfattning av projektet. Jag är i processen att genomföra några ändringar i min vårdplan utifrån patientens och kollegors åsikter. Dessa ändringar kommer att utvärderas efter ett par månader. 6. Learn (Lärande) Projektet började med mitt intresse för hur vi människor tar emot information, speciellt i svåra situationer. Det var intressant att noggrant gå igenom hur, vad och varför vi ger information, och att det görs på olika sätt. Intervjuerna som genomfördes gav en bra information för hur patienterna/närstående känner och upplever sin tid som sjuk och hur de hanterar sin situation. De var väldigt engagerade i samtalet och gav lätt ut sina åsikter. Jag kan rekommendera att använda öppna intervjuer vid ett projekt. Patienterna visar bara tacksamhet och intresse när någon frågar hur de upplever och kan vara inblandande i vården. Det svåraste under projektet var att engagera kollegorna. Jag skulle under tidigare skede samtalat med min chef om mitt projekt i detalj och vad som begärs. Det gavs inte många möjligheter till träffar på grund av personalbrist, därför informerade jag till mina kollegor en och en under tidens gång. Det blev ett arbetsplatsmöte där jag gav en redovisning och det kom fram många bra åsikter, såsom innehållet, utseende, när vi skall dela ut den och hur vi informerar patienterna. Sammanfattningsvis gav processen mig viktig lärdom till hur svårt det är att föra över den entusiasmen jag känner till mina kollegor. Det mest positiva var att lära känna människor jag har fått intervjua och hur jag har tagit med mig det till det dagliga arbetet.

6 Lätt att nå