Rutin vid bältesläggning

Transkript

1 Rutin vid bältesläggning Inledning Enligt Hälso- och sjukvårdslagen (1982:763) gäller en allmän skyldighet att erbjuda en god vård som skall ges med respekt för alla människors lika värde och för den enskilda människans värdighet. Det gäller även om man under en viss tid måste vårda någon med tvång. God vård ska bland annat bygga på respekt för patientens självbestämmande och integritet. Vid alla former av tvångsingripande som till exempel fastspänning, måste vikten av ett humant och gott bemötande betonas. Andra alternativa behandlingsmetoder ska i första hand alltid övervägas. Tvångsåtgärder är integritetskränkande och ett ingrepp i de mänskliga fri- och rättigheterna. Då tvångsåtgärder använts är det av stor vikt att patienten i efterhand bereds möjlighet att förstå varför sådana åtgärder vidtogs och att få möjlighet att bearbeta sina upplevelser och reaktioner. För att förebygga destruktiva situationer ska ett gemensamt bemötande och förhållningssätt finnas. En strategi med flera lösningar är viktigt för att säkerställa att situationer med aggressivitet och hot och våld hanteras så att patienter och personal skyddas. Syfte Syftet med rutinen är att beskriva tillvägagångssättet för hur fastspänning med bälte ska genomföras, hur en fastspänd patient ska övervakas och observeras, omvårdnadsåtgärder som ska vidtas och hur dokumentationen skall göras. För att bemöta människor på ett respektfullt sätt utan att ge avkall på säkerheten skall personalen tillämpa teknik för självskydd. Omfattning Denna rutin gäller för hälso- och sjukvårdspersonal inom Division psykiatri, Landstinget i Värmland då patient spänns fast i bälte eller liknande anordning. Styrande dokument - Hälso- och sjukvårdslag (1982:763) - Lag (1991:1128) om psykiatrisk tvångsvård - Lag (1991:1129) om rättspsykiatrisk vård - Socialstyrelsens föreskrifter om ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i hälso- och sjukvården, (SOSFS 2005:12) - Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om psykiatrisk tvångsvård och rättspsykiatrisk vård, (SOSFS 2005:18) Ansvar Avdelningschef ansvarar för att personalen får information om innehållet i denna rutin. Varje anställd är skyldig att följa de instruktioner/checklistor som finns i rutinen. Tillvägagångssätt

2 Fastspänning 1 får i huvudsak ske när en patient riktar aggressivt beteende mot sig själv eller andra. Det ska föreligga en omedelbar fara för att en patient allvarligt ska skada sig själv eller andra, och situationen ska inte kunna bemästras på annat sätt. Det ska vara fråga om risk för en allvarlig fysisk skada. Åtgärden ska vara kortvarig, det vill säga understiga fyra timmar och bör så snart som möjligt ersättas med andra aktiva behandlingsinsatser. Det är viktigt att patienten inte lämnas ensam när han/hon är fastspänd och personal ska vara närvarande under den tid patienten hålls fastspänd kap 2 (SOSFS 2008:18) Om en hotfull situation uppstår Uppmärksamma arbetskamraterna på den hotfulla situationen. Eftersträva att skapa en relation med patienten genom att vara lugn. Bemöt patienten genom att ge uppmärksamhet och fråga hur denne mår för att visa patienten respekt och värdighet. Var en aktiv lyssnare för att ge patienten uppmärksamhet och på så sätt försöka lugna situationen för att patienten inte ska bli våldsam. Använd ett enkelt och tydligt språk. Var uppmärksam på kroppsspråket så att inte patienten blir provocerad. Hastiga rörelser kan verka hotfullt. Ha ögonkontakt med patienten och nicka för att ge patienten mer utrymme i samtalet. Fysisk kontakt kan verka lugnande för patienten om det finns en nära och god relation till vårdaren. Prata med patienten direkt efter en hotfull situation för att försöka få kontakt. Förklara efteråt för patienten vilka regler som gäller på avdelningen och vilka beteenden som inte varit acceptabla. Försök att få patienten att förstå att denne är delaktig i vården så att patienten känner att personalen är där för dennes skull.

3 Om den hotfulla situationen övergår i våld Säkerställ som personal att ni kan hantera den akuta situationen och förbered för fastspänning. Tillämpa den teknik som övats i samband med självskydd för att minsta möjliga skada ska uppstå på patient och personal. Bältesläggning Följande moment identifierades i bältesläggning - Indikation för bältesläggning - Kontakt och diskussion med läkare - Ordination på bältesläggning - Samordning inför bältesläggning - Information till patient - Omhändertagande av medpatienter - Nertagning och fasthållning - Bältesläggning - Eftervård - Extravak - Efterbearbetning i personalgruppen - Dokumentation - Information till anhöriga Akut bältesläggning (nödvärn) Läkarkontakt och ordination ska enligt lag ske före bältesläggning. Då bältesläggning används i särskilt farliga akuta fall av nödvärn, kontaktas läkare snarast efter bältesläggning. - Akut våldsincident och akut farligt beteende hos patient - Akut nertagning och fasthållning av patient - Samordning inför bältesläggning och information till patient - Bältesläggning - Eftervård - Omhändertagande av medpatienter - Extravak - Efterbearbetning i personalgruppen - Dokumentation - Information till anhöriga/närstående

4 Kliniska riktlinjer för utförande och omvårdnad vid bältesläggning (normal) Samordning inför bältesläggning Chefsöverläkaren beslutar om fastspänning. 1. En sjuksköterska ska som arbetsledare ansvara för samordningen och organisationen av bältesläggningen (nedan kallad ledaren). Arbetsledande sjuksköterska kan välja att lämna över denna arbetsuppgift till den medarbetare som bedöms vara mest lämplig, till exempel en personal med god relation till patienten och stor erfarenhet av bältesläggningar. 2. För bältesläggning behövs vanligtvis fem-sex personal med kunskap och erfarenhet av bältesläggningar. Om det bedöms att befintlig personal inte är tillräckligt många, kan förstärkning ringas in från andra avdelningar. 3. Samordningen omfattar: - Vem informerar och håller den personliga kontakten med patienten? - Vem ser till att bältessängen är klar att användas? - Vem håller fast vilken kroppsdel hos patienten? - Kontroll att bältesnyckel finns. - Vem tar hand om medpatienterna? - Vem tar första extravaket? Information till patient Ordinerande läkare är ansvarig för att informera patienten om orsak och genomförande av bältesläggningen. Om läkaren inte är personligen närvarande ges denna information av ledaren. Informationen omfattar (ge så mycket av informationen som är relevant) att - patientens beteende av säkerhetsskäl inte kan accepteras - läkaren har ordinerat bältesläggning - patienten kommer att läggas och spännas fast i en bältessäng och ha en personal hos sig i rummet - patienten fortfarande har möjlighet att själv lägga sig i bältessängen. Om patienten inte inom några minuter går med på detta anses frågan slutdiskuterad och bältesläggningen genomförs. Endast läkare kan häva ordinationen efter att den är given.

5 Information till anhöriga/närstående Arbetsledande sjuksköterska ska informera anhöriga/närstående om bältesläggningen. Omhändertagande av medpatienter En eller flera i personalen är utsedda för att ta hand om medpatienterna. Detta innebär att - uppmana medpatienterna att gå in på sina rum, gärna innan bältesläggningen ska genomföras. Besökare ombeds gå till avskilda allmänna delar av avdelningen till exempel dagrum. Åskådare utan uppgift ska inte förekomma. - vara i närheten av medpatienterna och finnas till hands för att lägga märke till reaktioner som till exempel rädsla, ilska. - lyssna på och lugna medpatienter och kortfattat förklara vad som händer. Nertagning, fasthållning och lyft I samband med att personalen fysiskt ingriper för att ta tag i patienten, hålla fast och lyfta patienten är risken för skada både på patient och personal mycket stora. Särskilda tekniker bör användas som är utformade för dessa situationer. 1. När patienten hålls fast ansvarar ledaren för att själv eller genom utsedd personal, hålla en personlig kontakt med patienten och minska risken för objektifiering. Detta kan innebära att - söka ögonkontakt med patienten och vid behov gå ner på huk för att komma i rätt nivå - tala lugnande och informerande till patienten om vad som händer - att kalla patienten vid hans/hennes namn - ge lugnande kroppslig beröring till exempel stryka över håret, klappa patienten. 2. Ledaren ansvarar under fasthållningsmomentet för att se till att patientens fysiska säkerhet till exempel andning och cirkulation inte utsätts för påfrestningar. Detta innebär bland annat att: - observera tecken på försämrad andning, minskad syresättning och staser av blodcirkulation, cyanos, högröd ansiktsfärg, stötvis andning och/eller svårighet att tala - kontrollera att fasthållningen inte innebär att patienten utsätts för hårt tryck över bålen, hjärta, lungor, luftvägar och vitala organ - kontrollera vid fasthållning på mage att patientens armar inte bryts upp på patientens - skydda patientens huvud till exempel om patienten börjar dunka huvudet mot golvet.

6 Val av bältesläge 1. I normalfallet ska patienten tillfrågas om han/hon vill ligga på eller mage. Följ patientens önskemål om inte särskilda skäl hindrar det (se tabell). 2. Om det inte är lämpligt att tillfråga patienten om läge ska patienten i normalfallet läggas på. I ett ingångsläge kan patienten ligga på mage för att omedelbart när läget stabiliserats, läggas på. 3. Vid extrem oro och kräkningsrisk ska patienten ligga på mage. 4. Läkare ordinerar vid medicinska skäl lämpligt läge. Patientanamnes/status Andningssvårigheter Astma Hjärtinsufficiens, - sjukdom Kraftig övervikt Kraftig buk Kraftig byst Alkohol-, drogmissbruk Risk för kräkning Sexuellt övergrepp Suicidalitet Självdestruktivitet Extrem oro och fysisk styrka, oförmåga att ligga stilla, nedsatt kontaktbarhet 1:a handsval mage mage Bältesläggning 1. När patienten har lagts på bältessängen ansvarar ledaren för att gå runt och fästa och låsa bältena på patienten medan armar och ben hålls fast. Midjebälte låses först. Fotbälten ska normalt vara fästa så att patientens ben låses rakt ner, inte isär. Bältena ska låsas så att de sitter stadigt runt handleder, anklar och bål utan att de stasar blodcirkulationen. Spänn ungefär så att en blyertspenna skulle kunna passera. 2. Ledaren eller utsedd personal fortsätter även under detta moment att hålla en personlig kontakt med patienten. Övrig medverkande personal ska hålla låg ljudvolym. 3. Fasthållande personal får inte släppa respektive kroppsdel förrän den som låst säger att det är OK att släppa. Lakan eller filt läggs över patientens kropp. Höj huvudändan något för ökad överblick och bekvämlighet för patienten. 4. OBSERVERA Patient som i ett akut ingångsskede lagts på mage i bältessäng och som ska ligga på kan nu på ett säkert sätt och i enlighet med den tillämpade metoden vändas till läge. 5. Ledaren noterar klockslag för bältesläggningen för senare dokumentation.

7 6. Ledaren gör en yttre kontroll samt frågar patienten om fysiska skador uppkommit av bältesläggningen, till exempel sår, smärta. Vid behov rättas patientens kläder till för att undvika obehag. Kontroll och observation av patienten ska ske i enlighet med instruktion i Bilaga 1. Eftervård uppföljningssamtal med patienten Efter en tvångsåtgärd ska patienten erbjudas ett samtal enligt nedan; - Ledaren utser bland dem som deltog i tvångsåtgärden, en eller flera personal som skall genomföra uppföljningssamtalet - Samtalet genomförs när patientens tillstånd tillåter det, men bör ske inom ett dygn efter utförd tvångsåtgärd. Om patienten tackar nej till erbjudet samtal, skall nytt samtal erbjudas senare. - Patienten skall informeras om syftet med samtalet. - Tid för genomförande av samtal skall bokas med patienten. - Samtalet skall genomföras i ostörd miljö och kan vara ca minuter. Det är viktigt att patienten får tid att formulera sig. - Genomfört samtal skall dokumenteras i omvårdnadsepikrisen. Om patienten avböjt samtal, skall det dokumenteras. - Uppföljningssamtalet skall följa en särskild mall. Mallen för uppföljningssamtalet finns i Bilaga 2. Eftersamtal med personalgruppen efter utförd tvångsåtgärd Ledaren ansvar för att personalen samlas för genomgång av den händelse som medförde en tvångsåtgärden. Eftersamtalet syftar till att personal som deltagit i tvångsåtgärden skall få möjlighet att få ge sin bild av händelsen och få bearbeta upplevelser och intryck. Samtalet ska genomföras innan arbetspasset är slut. Eftersamtalet kan ske i enlighet med den mall som finns som finns i Bilaga 3. Särskilt akut bältesläggning Ibland inträffar tillfällen där en patient visar ett akut farligt beteende med omedelbar fara för att skada sig själv eller andra. Ingripande kan då göras med hänvisande till nödvärn. Om tid och möjlighet inte finns i det akuta läget att kontakta läkare för ställningstagande kan arbetsledande sjuksköterska besluta om bältesläggning. Riktlinjerna omfattar följande moment: - akut nertagning och fasthållning av patient - samordning inför bältesläggning och information till patient - bältesläggning - eftervård - omhändertagande av medpatienter. Akut nertagning och fasthållning av patient

8 Vid händelse av akut våldsincident enligt ovan måste snarast ett tillräckligt stort antal personal uppmärksammas på vad som händer. Det kan göras genom att - närmaste personal ropar högt efter övrig personals uppmärksamhet - kalla på akut förstärkning genom överfallslarm - om möjligt avsätta en personal att ta emot larmpersonalen för kort information och uppgiftsfördelning. I övrigt följer detta moment samma punkter 1-6 som bältesläggning under normala omständigheter. Samordning inför bältesläggning och information till patient 1. Samma princip gäller här som under normala omständigheter, det vill säga att arbetsledande sjuksköterska ansvarar för samordningen och organisationen av bältesläggningen (ledaren). Hon/han kan välja att lämna över denna arbetsuppgift till en medarbetare som hon/han bedömer vara mest lämplig, till exempel en personal med god relation till patienten och stor erfarenhet av bältesläggningar. 2. I akuta situationer måste säkerhet och snabba beslut prioriteras, vilket innebär att det i trängda lägen kan vara någon annan än ovanstående som initialt tar på sig samordning. Eventuella meningsskiljaktigheter kring detta tas upp först när bältesläggningen är genomförd under personalens efterbearbetning. 3. Samordningen innefattar att se till att - bältessängen är klar att användas - medpatienter omhändertas - bältesnyckel finns - riktlinjerna följs. 4. Information till patient görs i samband med bältesläggningen och innefattar att - patientens beteende av säkerhetsskäl inte kan accepteras - patienten kommer att läggas i en bältessäng och ha en personal hos sig i rummet. Bältesläggning/Eftervård Dessa moment följer samma punkter som under normala omständigheter för bältesläggning. Omhändertagande av medpatienter Detta moment följer samma punkter som under normala omständigheter för bältesläggning med undantag av att bältesläggningen ofta kan vara ett faktum innan medpatienterna hinner omhändertas.

9 Följande övervakning, observationer och omvårdnadsåtgärder skall regelbundet genomföras. Dokumentation skall ske enligt nedan. Instruktion Åtgärder Datum/tid och signatur Vid -kontrollerat andningen bältesläggning skall patienten kontinuerligt -kontrollerat pulsen och övervakas och blodtryck följande uppgifter utföras och -kontrollerat dokumenteras. vakenhetsgraden Kontroller ska ske var 15:e -kontrollerat syresättningen min första timmen och därefter var -kontrollerat staser av 30:e minut. blodcirkulation, cyanos, högröd ansiktsfärg, stötvis andning, svårigheter att tala Kontrollera att fasthållning inte innebär att patienten utsätts för -hårt tryck över bålen, hjärta och lungor -hårt tryck över luftvägar och vitala organ Kontrollera att patienten utsätts för Kontrollera vid fasthållning på mage -minsta möjliga smärta -att patientens armar inte bryts upp på patientens