Rutin vid bältesläggning

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Rutin vid bältesläggning"

Transkript

1 Rutin vid bältesläggning Inledning Enligt Hälso- och sjukvårdslagen (1982:763) gäller en allmän skyldighet att erbjuda en god vård som skall ges med respekt för alla människors lika värde och för den enskilda människans värdighet. Det gäller även om man under en viss tid måste vårda någon med tvång. God vård ska bland annat bygga på respekt för patientens självbestämmande och integritet. Vid alla former av tvångsingripande som till exempel fastspänning, måste vikten av ett humant och gott bemötande betonas. Andra alternativa behandlingsmetoder ska i första hand alltid övervägas. Tvångsåtgärder är integritetskränkande och ett ingrepp i de mänskliga fri- och rättigheterna. Då tvångsåtgärder använts är det av stor vikt att patienten i efterhand bereds möjlighet att förstå varför sådana åtgärder vidtogs och att få möjlighet att bearbeta sina upplevelser och reaktioner. För att förebygga destruktiva situationer ska ett gemensamt bemötande och förhållningssätt finnas. En strategi med flera lösningar är viktigt för att säkerställa att situationer med aggressivitet och hot och våld hanteras så att patienter och personal skyddas. Syfte Syftet med rutinen är att beskriva tillvägagångssättet för hur fastspänning med bälte ska genomföras, hur en fastspänd patient ska övervakas och observeras, omvårdnadsåtgärder som ska vidtas och hur dokumentationen skall göras. För att bemöta människor på ett respektfullt sätt utan att ge avkall på säkerheten skall personalen tillämpa teknik för självskydd. Omfattning Denna rutin gäller för hälso- och sjukvårdspersonal inom Division psykiatri, Landstinget i Värmland då patient spänns fast i bälte eller liknande anordning. Styrande dokument - Hälso- och sjukvårdslag (1982:763) - Lag (1991:1128) om psykiatrisk tvångsvård - Lag (1991:1129) om rättspsykiatrisk vård - Socialstyrelsens föreskrifter om ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i hälso- och sjukvården, (SOSFS 2005:12) - Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om psykiatrisk tvångsvård och rättspsykiatrisk vård, (SOSFS 2005:18) Ansvar Avdelningschef ansvarar för att personalen får information om innehållet i denna rutin. Varje anställd är skyldig att följa de instruktioner/checklistor som finns i rutinen. Tillvägagångssätt

2 Fastspänning 1 får i huvudsak ske när en patient riktar aggressivt beteende mot sig själv eller andra. Det ska föreligga en omedelbar fara för att en patient allvarligt ska skada sig själv eller andra, och situationen ska inte kunna bemästras på annat sätt. Det ska vara fråga om risk för en allvarlig fysisk skada. Åtgärden ska vara kortvarig, det vill säga understiga fyra timmar och bör så snart som möjligt ersättas med andra aktiva behandlingsinsatser. Det är viktigt att patienten inte lämnas ensam när han/hon är fastspänd och personal ska vara närvarande under den tid patienten hålls fastspänd kap 2 (SOSFS 2008:18) Om en hotfull situation uppstår Uppmärksamma arbetskamraterna på den hotfulla situationen. Eftersträva att skapa en relation med patienten genom att vara lugn. Bemöt patienten genom att ge uppmärksamhet och fråga hur denne mår för att visa patienten respekt och värdighet. Var en aktiv lyssnare för att ge patienten uppmärksamhet och på så sätt försöka lugna situationen för att patienten inte ska bli våldsam. Använd ett enkelt och tydligt språk. Var uppmärksam på kroppsspråket så att inte patienten blir provocerad. Hastiga rörelser kan verka hotfullt. Ha ögonkontakt med patienten och nicka för att ge patienten mer utrymme i samtalet. Fysisk kontakt kan verka lugnande för patienten om det finns en nära och god relation till vårdaren. Prata med patienten direkt efter en hotfull situation för att försöka få kontakt. Förklara efteråt för patienten vilka regler som gäller på avdelningen och vilka beteenden som inte varit acceptabla. Försök att få patienten att förstå att denne är delaktig i vården så att patienten känner att personalen är där för dennes skull.

3 Om den hotfulla situationen övergår i våld Säkerställ som personal att ni kan hantera den akuta situationen och förbered för fastspänning. Tillämpa den teknik som övats i samband med självskydd för att minsta möjliga skada ska uppstå på patient och personal. Bältesläggning Följande moment identifierades i bältesläggning - Indikation för bältesläggning - Kontakt och diskussion med läkare - Ordination på bältesläggning - Samordning inför bältesläggning - Information till patient - Omhändertagande av medpatienter - Nertagning och fasthållning - Bältesläggning - Eftervård - Extravak - Efterbearbetning i personalgruppen - Dokumentation - Information till anhöriga Akut bältesläggning (nödvärn) Läkarkontakt och ordination ska enligt lag ske före bältesläggning. Då bältesläggning används i särskilt farliga akuta fall av nödvärn, kontaktas läkare snarast efter bältesläggning. - Akut våldsincident och akut farligt beteende hos patient - Akut nertagning och fasthållning av patient - Samordning inför bältesläggning och information till patient - Bältesläggning - Eftervård - Omhändertagande av medpatienter - Extravak - Efterbearbetning i personalgruppen - Dokumentation - Information till anhöriga/närstående

4 Kliniska riktlinjer för utförande och omvårdnad vid bältesläggning (normal) Samordning inför bältesläggning Chefsöverläkaren beslutar om fastspänning. 1. En sjuksköterska ska som arbetsledare ansvara för samordningen och organisationen av bältesläggningen (nedan kallad ledaren). Arbetsledande sjuksköterska kan välja att lämna över denna arbetsuppgift till den medarbetare som bedöms vara mest lämplig, till exempel en personal med god relation till patienten och stor erfarenhet av bältesläggningar. 2. För bältesläggning behövs vanligtvis fem-sex personal med kunskap och erfarenhet av bältesläggningar. Om det bedöms att befintlig personal inte är tillräckligt många, kan förstärkning ringas in från andra avdelningar. 3. Samordningen omfattar: - Vem informerar och håller den personliga kontakten med patienten? - Vem ser till att bältessängen är klar att användas? - Vem håller fast vilken kroppsdel hos patienten? - Kontroll att bältesnyckel finns. - Vem tar hand om medpatienterna? - Vem tar första extravaket? Information till patient Ordinerande läkare är ansvarig för att informera patienten om orsak och genomförande av bältesläggningen. Om läkaren inte är personligen närvarande ges denna information av ledaren. Informationen omfattar (ge så mycket av informationen som är relevant) att - patientens beteende av säkerhetsskäl inte kan accepteras - läkaren har ordinerat bältesläggning - patienten kommer att läggas och spännas fast i en bältessäng och ha en personal hos sig i rummet - patienten fortfarande har möjlighet att själv lägga sig i bältessängen. Om patienten inte inom några minuter går med på detta anses frågan slutdiskuterad och bältesläggningen genomförs. Endast läkare kan häva ordinationen efter att den är given.

5 Information till anhöriga/närstående Arbetsledande sjuksköterska ska informera anhöriga/närstående om bältesläggningen. Omhändertagande av medpatienter En eller flera i personalen är utsedda för att ta hand om medpatienterna. Detta innebär att - uppmana medpatienterna att gå in på sina rum, gärna innan bältesläggningen ska genomföras. Besökare ombeds gå till avskilda allmänna delar av avdelningen till exempel dagrum. Åskådare utan uppgift ska inte förekomma. - vara i närheten av medpatienterna och finnas till hands för att lägga märke till reaktioner som till exempel rädsla, ilska. - lyssna på och lugna medpatienter och kortfattat förklara vad som händer. Nertagning, fasthållning och lyft I samband med att personalen fysiskt ingriper för att ta tag i patienten, hålla fast och lyfta patienten är risken för skada både på patient och personal mycket stora. Särskilda tekniker bör användas som är utformade för dessa situationer. 1. När patienten hålls fast ansvarar ledaren för att själv eller genom utsedd personal, hålla en personlig kontakt med patienten och minska risken för objektifiering. Detta kan innebära att - söka ögonkontakt med patienten och vid behov gå ner på huk för att komma i rätt nivå - tala lugnande och informerande till patienten om vad som händer - att kalla patienten vid hans/hennes namn - ge lugnande kroppslig beröring till exempel stryka över håret, klappa patienten. 2. Ledaren ansvarar under fasthållningsmomentet för att se till att patientens fysiska säkerhet till exempel andning och cirkulation inte utsätts för påfrestningar. Detta innebär bland annat att: - observera tecken på försämrad andning, minskad syresättning och staser av blodcirkulation, cyanos, högröd ansiktsfärg, stötvis andning och/eller svårighet att tala - kontrollera att fasthållningen inte innebär att patienten utsätts för hårt tryck över bålen, hjärta, lungor, luftvägar och vitala organ - kontrollera vid fasthållning på mage att patientens armar inte bryts upp på patientens - skydda patientens huvud till exempel om patienten börjar dunka huvudet mot golvet.

6 Val av bältesläge 1. I normalfallet ska patienten tillfrågas om han/hon vill ligga på eller mage. Följ patientens önskemål om inte särskilda skäl hindrar det (se tabell). 2. Om det inte är lämpligt att tillfråga patienten om läge ska patienten i normalfallet läggas på. I ett ingångsläge kan patienten ligga på mage för att omedelbart när läget stabiliserats, läggas på. 3. Vid extrem oro och kräkningsrisk ska patienten ligga på mage. 4. Läkare ordinerar vid medicinska skäl lämpligt läge. Patientanamnes/status Andningssvårigheter Astma Hjärtinsufficiens, - sjukdom Kraftig övervikt Kraftig buk Kraftig byst Alkohol-, drogmissbruk Risk för kräkning Sexuellt övergrepp Suicidalitet Självdestruktivitet Extrem oro och fysisk styrka, oförmåga att ligga stilla, nedsatt kontaktbarhet 1:a handsval mage mage Bältesläggning 1. När patienten har lagts på bältessängen ansvarar ledaren för att gå runt och fästa och låsa bältena på patienten medan armar och ben hålls fast. Midjebälte låses först. Fotbälten ska normalt vara fästa så att patientens ben låses rakt ner, inte isär. Bältena ska låsas så att de sitter stadigt runt handleder, anklar och bål utan att de stasar blodcirkulationen. Spänn ungefär så att en blyertspenna skulle kunna passera. 2. Ledaren eller utsedd personal fortsätter även under detta moment att hålla en personlig kontakt med patienten. Övrig medverkande personal ska hålla låg ljudvolym. 3. Fasthållande personal får inte släppa respektive kroppsdel förrän den som låst säger att det är OK att släppa. Lakan eller filt läggs över patientens kropp. Höj huvudändan något för ökad överblick och bekvämlighet för patienten. 4. OBSERVERA Patient som i ett akut ingångsskede lagts på mage i bältessäng och som ska ligga på kan nu på ett säkert sätt och i enlighet med den tillämpade metoden vändas till läge. 5. Ledaren noterar klockslag för bältesläggningen för senare dokumentation.

7 6. Ledaren gör en yttre kontroll samt frågar patienten om fysiska skador uppkommit av bältesläggningen, till exempel sår, smärta. Vid behov rättas patientens kläder till för att undvika obehag. Kontroll och observation av patienten ska ske i enlighet med instruktion i Bilaga 1. Eftervård uppföljningssamtal med patienten Efter en tvångsåtgärd ska patienten erbjudas ett samtal enligt nedan; - Ledaren utser bland dem som deltog i tvångsåtgärden, en eller flera personal som skall genomföra uppföljningssamtalet - Samtalet genomförs när patientens tillstånd tillåter det, men bör ske inom ett dygn efter utförd tvångsåtgärd. Om patienten tackar nej till erbjudet samtal, skall nytt samtal erbjudas senare. - Patienten skall informeras om syftet med samtalet. - Tid för genomförande av samtal skall bokas med patienten. - Samtalet skall genomföras i ostörd miljö och kan vara ca minuter. Det är viktigt att patienten får tid att formulera sig. - Genomfört samtal skall dokumenteras i omvårdnadsepikrisen. Om patienten avböjt samtal, skall det dokumenteras. - Uppföljningssamtalet skall följa en särskild mall. Mallen för uppföljningssamtalet finns i Bilaga 2. Eftersamtal med personalgruppen efter utförd tvångsåtgärd Ledaren ansvar för att personalen samlas för genomgång av den händelse som medförde en tvångsåtgärden. Eftersamtalet syftar till att personal som deltagit i tvångsåtgärden skall få möjlighet att få ge sin bild av händelsen och få bearbeta upplevelser och intryck. Samtalet ska genomföras innan arbetspasset är slut. Eftersamtalet kan ske i enlighet med den mall som finns som finns i Bilaga 3. Särskilt akut bältesläggning Ibland inträffar tillfällen där en patient visar ett akut farligt beteende med omedelbar fara för att skada sig själv eller andra. Ingripande kan då göras med hänvisande till nödvärn. Om tid och möjlighet inte finns i det akuta läget att kontakta läkare för ställningstagande kan arbetsledande sjuksköterska besluta om bältesläggning. Riktlinjerna omfattar följande moment: - akut nertagning och fasthållning av patient - samordning inför bältesläggning och information till patient - bältesläggning - eftervård - omhändertagande av medpatienter. Akut nertagning och fasthållning av patient

8 Vid händelse av akut våldsincident enligt ovan måste snarast ett tillräckligt stort antal personal uppmärksammas på vad som händer. Det kan göras genom att - närmaste personal ropar högt efter övrig personals uppmärksamhet - kalla på akut förstärkning genom överfallslarm - om möjligt avsätta en personal att ta emot larmpersonalen för kort information och uppgiftsfördelning. I övrigt följer detta moment samma punkter 1-6 som bältesläggning under normala omständigheter. Samordning inför bältesläggning och information till patient 1. Samma princip gäller här som under normala omständigheter, det vill säga att arbetsledande sjuksköterska ansvarar för samordningen och organisationen av bältesläggningen (ledaren). Hon/han kan välja att lämna över denna arbetsuppgift till en medarbetare som hon/han bedömer vara mest lämplig, till exempel en personal med god relation till patienten och stor erfarenhet av bältesläggningar. 2. I akuta situationer måste säkerhet och snabba beslut prioriteras, vilket innebär att det i trängda lägen kan vara någon annan än ovanstående som initialt tar på sig samordning. Eventuella meningsskiljaktigheter kring detta tas upp först när bältesläggningen är genomförd under personalens efterbearbetning. 3. Samordningen innefattar att se till att - bältessängen är klar att användas - medpatienter omhändertas - bältesnyckel finns - riktlinjerna följs. 4. Information till patient görs i samband med bältesläggningen och innefattar att - patientens beteende av säkerhetsskäl inte kan accepteras - patienten kommer att läggas i en bältessäng och ha en personal hos sig i rummet. Bältesläggning/Eftervård Dessa moment följer samma punkter som under normala omständigheter för bältesläggning. Omhändertagande av medpatienter Detta moment följer samma punkter som under normala omständigheter för bältesläggning med undantag av att bältesläggningen ofta kan vara ett faktum innan medpatienterna hinner omhändertas.

9 Följande övervakning, observationer och omvårdnadsåtgärder skall regelbundet genomföras. Dokumentation skall ske enligt nedan. Instruktion Åtgärder Datum/tid och signatur Vid -kontrollerat andningen bältesläggning skall patienten kontinuerligt -kontrollerat pulsen och övervakas och blodtryck följande uppgifter utföras och -kontrollerat dokumenteras. vakenhetsgraden Kontroller ska ske var 15:e -kontrollerat syresättningen min första timmen och därefter var -kontrollerat staser av 30:e minut. blodcirkulation, cyanos, högröd ansiktsfärg, stötvis andning, svårigheter att tala Kontrollera att fasthållning inte innebär att patienten utsätts för -hårt tryck över bålen, hjärta och lungor -hårt tryck över luftvägar och vitala organ Kontrollera att patienten utsätts för Kontrollera vid fasthållning på mage -minsta möjliga smärta -att patientens armar inte bryts upp på patientens

Medicinskt programarbete. Omvårdnadsbilagor. Regionalt vårdprogram Depression och bipolär sjukdom. Stockholms läns landsting

Medicinskt programarbete. Omvårdnadsbilagor. Regionalt vårdprogram Depression och bipolär sjukdom. Stockholms läns landsting Medicinskt programarbete Omvårdnadsbilagor Regionalt vårdprogram Depression och bipolär sjukdom Stockholms läns landsting 2007 Innehåll Bilaga 1...3 Kliniska riktlinjer för omvårdnad vid bältesläggning,

Läs mer

Kliniska riktlinjer för omvårdnad vid bältesläggning

Kliniska riktlinjer för omvårdnad vid bältesläggning Kliniska riktlinjer för omvårdnad vid bältesläggning Anna Björkdahl i samarbete med PIVA, M48 Karolinska Universitetssjukhuset Huddinge, 2005. - 1 - Innehåll Bältesläggning: utförande och omvårdnad...4

Läs mer

Projektrapport Bättre vård Mindre tvång

Projektrapport Bättre vård Mindre tvång Projektrapport Bättre vård Mindre tvång Team 81, Landstinget i Värmland, Division psykiatri, allmänpsykiatriska slutenvården Syfte med deltagandet i Genombrott Förbättra den psykiatriska heldygnsvården

Läs mer

Kliniska riktlinjer för omvårdnad vid tvångsinjektion

Kliniska riktlinjer för omvårdnad vid tvångsinjektion Kliniska riktlinjer för omvårdnad vid tvångsinjektion - 1 - Innehåll Följande moment identifierades i tvångsinjektion:...3 Samordning inför tvångsinjektion...3 Information till patienten...4 Omhändertagande

Läs mer

Rutin Beslut om vak/ extravak

Rutin Beslut om vak/ extravak Diarienummer: Hälso-och sjukvård Rutin Beslut om vak/ extravak Gäller från: 2016-01-01 Gäller för: Socialförvaltningen Fastställd av: Verksamhetschef ÄO Utarbetad av: Medicinskt ansvariga sjuksköterska

Läs mer

Enkät vad vet du om tvångsvård LPT och LRV?

Enkät vad vet du om tvångsvård LPT och LRV? bilaga 2 Enkät vad vet du om tvångsvård LPT och LRV? Den här enkäten genomförs som ett led i Genombrottsprojekt, Sveriges Kommuner och Landsting och vänder sig till personalen inom den psykiatriska slutenvården

Läs mer

Rutin för hjälpmedel som kan vara till skydd samt tvångsåtgärder i specifika situationer

Rutin för hjälpmedel som kan vara till skydd samt tvångsåtgärder i specifika situationer sida 1 (5) Rutin för hjälpmedel som kan vara till skydd samt tvångsåtgärder i specifika situationer Bakgrund På uppdrag av verksamhetschefen för Falkenberg egen regi har Riktlinjer, Skydds- och begränsningsåtgärder

Läs mer

Sammanfattningar av Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS) som har relevans för utförare inom kommunal vård och omsorg om äldre

Sammanfattningar av Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS) som har relevans för utförare inom kommunal vård och omsorg om äldre Sammanfattningar av Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS) som har relevans för utförare inom kommunal vård och omsorg om äldre Inledning Denna skrift riktar sig till dig som vill driva

Läs mer

Projektrapport Bättre vård mindre tvång del 2

Projektrapport Bättre vård mindre tvång del 2 Projektrapport Bättre vård mindre tvång del 2 Team 168, Allmänpsykiatrisk slutenvård PIVA, Landstinget i Värmland Syfte med deltagandet i Genombrott Förbättra den psykiatriska heldygnsvården med fokus

Läs mer

Akut hjälp vid personskada.

Akut hjälp vid personskada. Akut hjälp vid personskada. Inläsningsuppgift inför instruktörsfortbildning våren 2007 CIVILFÖRSVARSFÖRBUNDET Marianne Danell-Kindberg 1 (8) Akut hjälp vid personskador. -En kort teoretisk översikt- Andningsapparaten

Läs mer

Riktlinjer för vård i livets slut

Riktlinjer för vård i livets slut RIKTLINJER HÄLSO- OCH SJUKVÅRD Sid 1 (5) Riktlinjer för vård i livets slut Kvalitetskriterier för bra vård i livets slutskede Att den äldre har rätt till en god livskvalitet den sista tiden i livet Att

Läs mer

Regel för Hälso- och sjukvård i särskilt boende och daglig verksamhet enligt LSS: Läkemedelshantering. Region Stockholm Innerstad Sida 1 (9)

Regel för Hälso- och sjukvård i särskilt boende och daglig verksamhet enligt LSS: Läkemedelshantering. Region Stockholm Innerstad Sida 1 (9) Region Stockholm Innerstad Sida 1 (9) 2013-04-30 Sjuksköterskor Regel för Hälso- och sjukvård i särskilt boende och daglig verksamhet enligt LSS: shantering Sida 2 (9) Innehåll REGEL FÖR HÄLSO- OCH SJUKVÅRD

Läs mer

Information om hjärtsvikt. QSvikt

Information om hjärtsvikt. QSvikt Information om hjärtsvikt QSvikt Q Svikt www.q-svikt.se Vid frågor angående hjärtsvikt är du välkommen att höra av dig till din vårdcentral, Hjärtmottagningen på Centralsjukhuset i Kristianstad, telefon

Läs mer

2005/06. Något svårt har hänt KRISPLAN. Uddevalla Gymnasieskola Östrabo 1

2005/06. Något svårt har hänt KRISPLAN. Uddevalla Gymnasieskola Östrabo 1 2005/06 Något svårt har hänt KRISPLAN Uddevalla Gymnasieskola Östrabo 1 KRISGRUPP ÖSTRABO 1 - LÄSÅRET 05-06 Namn Tfn nr, arb Rektor Bengt Åhlander 69 74 17 Rektor Marianne Örtengren 69 69 41 Skolkurator

Läs mer

Våld och hot om våld i arbetet Riktlinje och riskbedömning

Våld och hot om våld i arbetet Riktlinje och riskbedömning Barn- och utbildningsförvaltningen Flik 1:8 Antagen i CSG 140802 1(6) Våld och hot om våld i arbetet Riktlinje och riskbedömning Förebyggande arbete Arbetet med att förebygga våld och hot om våld på arbetsplatsen

Läs mer

Plan mot hot och våld. Vittra Väsby

Plan mot hot och våld. Vittra Väsby Plan mot hot och våld Vittra Väsby 2011-2012 Mål: - Att alla i skolan tar personligt ansvar och agerar förebilder utifrån Vittras värdegrund i alla situationer. - Att förskolan och skolan är trygga platser

Läs mer

Delegering inom kommunal hälso- och sjukvård

Delegering inom kommunal hälso- och sjukvård Delegering inom kommunal hälso- och sjukvård Rutin Malmö Stad Upprättad Datum: Reviderad: Enhet: 2001-10-15 2014-06-12 Vård och Omsorg - Medicinskt Ansvariga Innehållsförteckning Delegering inom kommunal

Läs mer

Verksamhetshandbok. Kapitel Avsnitt Kap.nr: Sidnr: Arbetsmiljö Arbetsmiljö personal 17.02 1(6)

Verksamhetshandbok. Kapitel Avsnitt Kap.nr: Sidnr: Arbetsmiljö Arbetsmiljö personal 17.02 1(6) Verksamhetshandbok Kapitel Avsnitt Kap.nr: Sidnr: Arbetsmiljö Arbetsmiljö personal 17.02 1(6) Dokumentansvarig (namn och funktion) Fastställd av (namn och funktion) Fastställd datum Reviderad datum Karita

Läs mer

Att ge feedback. Detta är ett verktyg för dig som:

Att ge feedback. Detta är ett verktyg för dig som: Att ge feedback Detta är ett verktyg för dig som: Vill skapa ett målinriktat lärande hos dina medarbetare Vill bli tydligare i din kommunikation som chef Vill skapa tydlighet i dina förväntningar på dina

Läs mer

Bemötande och Förhållningssätt vid BPSD. Behavioral and Psychological Symptoms of Dementia. BPSD-Teamet

Bemötande och Förhållningssätt vid BPSD. Behavioral and Psychological Symptoms of Dementia. BPSD-Teamet Bemötande och Förhållningssätt vid BPSD Tag min hand och håll den ömt. Hjälp mig minnas det jag glömt. Ta det stilla, lugnt och varligt. Säg att livet ej är farligt. Behavioral and Psychological Symptoms

Läs mer

Omvårdnad vid livets slutskede

Omvårdnad vid livets slutskede Ansvarig för rutin Medicinsk ansvarig sjuksköterska Cecilia Linde cecilia.linde@solna.se Gäller från 2014-07-08 Revideras 2016-07-25 Omvårdnad vid livets slutskede SOSFS 2005:10 Grundläggande för all vård-

Läs mer

2008-11-24 1 (5) Omvårdnad vid livets slutskede. Grundläggande för all vård och omsorg är: ATT ALLA MÄNNISKOR HAR RÄTT ATT

2008-11-24 1 (5) Omvårdnad vid livets slutskede. Grundläggande för all vård och omsorg är: ATT ALLA MÄNNISKOR HAR RÄTT ATT 2008-11-24 1 (5) Omvårdnad vid livets slutskede Grundläggande för all vård och omsorg är: ATT ALLA MÄNNISKOR HAR RÄTT ATT få bestämma över sitt eget liv få bästa möjliga vård få dö under värdiga former

Läs mer

Beredningsprocessen i kommunens nämnder och styrelsen

Beredningsprocessen i kommunens nämnder och styrelsen Revisionsrapport Beredningsprocessen i kommunens nämnder och styrelsen Smedjebackens kommun December 2009 Hans Gåsste Innehållsförteckning 1 Inledning...3 1.1 Bakgrund och revisionsfråga...3 1.2 Kontrollmål...3

Läs mer

Lissgårdens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Lissgårdens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Lissgårdens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet a för planen Förskolechef i samråd med personalen i förskolan

Läs mer

Likabehandlingsplan Lunnekullens förskola 2015-2016

Likabehandlingsplan Lunnekullens förskola 2015-2016 2015-11-29 Likabehandlingsplan Lunnekullens förskola 2015-2016 Ansvarig: Gerd Andersson, förskolechef Vision/målsättning för Härryda Kommun I Härryda Kommun strävar vi mot att alla barn, elever och personal

Läs mer

Riktlinjer för hälso- och sjukvård

Riktlinjer för hälso- och sjukvård BURLÖVS KOMMUN Socialförvaltningen Ninette Hansson Medicinskt ansvarig sjuksköterska/ Kvalitetscontroller 2012-10-12 Beslutad av 1(7) Ninette Hanson Riktlinjer för hälso- och sjukvård Denna riktlinjer

Läs mer

Österlengymnasiet. Riskbedömning och handlingsplan för våld- och hotsituationer på Österlengymnasiet.

Österlengymnasiet. Riskbedömning och handlingsplan för våld- och hotsituationer på Österlengymnasiet. Riskbedömning och handlingsplan för våld- och hotsituationer på. 1 Innehåll Skolans policy och förebyggande arbete... 3 Allmänna rutiner och instruktioner vid hot- och våldssituationer på.... 4 Vid kännedom

Läs mer

Kyrkbyns förskola. Tillsammans lägger vi grunden för det livslånga lärandet. LIKABEHANDLINGSPLAN och Plan mot kränkande behandling 2015-16

Kyrkbyns förskola. Tillsammans lägger vi grunden för det livslånga lärandet. LIKABEHANDLINGSPLAN och Plan mot kränkande behandling 2015-16 Kyrkbyns förskola Tillsammans lägger vi grunden för det livslånga lärandet LIKABEHANDLINGSPLAN och Plan mot kränkande behandling 2015-16 Innehållsförteckning Bakgrund/Definition Kränkande Behandling..

Läs mer

Rutin för att kontakta sjuksköterska i Söderköpings kommun

Rutin för att kontakta sjuksköterska i Söderköpings kommun 1(6) Rutin för att kontakta sjuksköterska i Söderköpings kommun Innehåll Detta häfte innehåller information för Dig som arbetar inom äldre- och funktionshinderomsorgen i Söderköpings kommun när Du behöver

Läs mer

Yttrande över promemorian Delaktighet och rättsäkerhet vid psykiatrisk tvångsvård (Ds 2014:28), diarienummer S2014/6136/FS

Yttrande över promemorian Delaktighet och rättsäkerhet vid psykiatrisk tvångsvård (Ds 2014:28), diarienummer S2014/6136/FS YTTRANDE 2014-11-20 Socialdepartementet s.registrator@regeringskansliet.se s.fs@regeringskansliet.se Yttrande över promemorian Delaktighet och rättsäkerhet vid psykiatrisk tvångsvård (Ds 2014:28), diarienummer

Läs mer

INNEHÅLLSFÖRTECKNING INNEHÅLLSFÖRTECKNING

INNEHÅLLSFÖRTECKNING INNEHÅLLSFÖRTECKNING INNEHÅLLSFÖRTECKNING INNEHÅLLSFÖRTECKNING ALKOHOL OCH DROGPOLICY 1 POLICY 1 2 MÅLSÄTTNINGAR OCH REGLER 2 2.1 Mål och medel 2 2.2 Regler 2 3 CHEFENS/ARBETSLEDARENS ROLL OCH ANSVAR 3 4 TIDIGA TECKEN PÅ MISSBRUK

Läs mer

Handlingsplan vid hot och våld på Bromangymnasiet

Handlingsplan vid hot och våld på Bromangymnasiet Handlingsplan vid hot och våld på Bromangymnasiet Innehållsförteckning 2 Handlingsplan vid hot och våld på Bromangymnasiet 3 Ansvar 3 Vid tänkbara hot 3 Agera i en akut situation 3 När den akuta situationen

Läs mer

Riktlinje och rutin för delegering av läkemedelshantering

Riktlinje och rutin för delegering av läkemedelshantering Riktlinje och rutin för delegering av läkemedelshantering 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Riktlinje och rutin för delegering av läkemedelshantering 3 Grundutbildning läkemedelshantering och diabetes 4 Delegering

Läs mer

Hasslebo förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Hasslebo förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Hasslebo förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Hasslebo förskola 1-5 år Läsår 2014-2015 1/7 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av

Läs mer

RIKTLINJER VID VÅLD OCH HOT OM VÅLD I ARBETSLIVET

RIKTLINJER VID VÅLD OCH HOT OM VÅLD I ARBETSLIVET EDA KOMMUN RIKTLINJER VID VÅLD OCH HOT OM VÅLD I ARBETSLIVET Reviderad 2006-03-03 Innehållsförteckning 1. Inledning... 3 2. Arbetsgivarens roll... 3 2.1 Rapportering... 4 Anmälan... 4 Arbetsskadeanmälan...

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Björkängens förskola LÄSÅRET 2015/2016

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Björkängens förskola LÄSÅRET 2015/2016 Plan mot diskriminering och kränkande behandling Björkängens förskola LÄSÅRET 2015/2016 Inledning Bestämmelser i Skollagen (2010:800) och Diskrimineringslagen (2008:576) ställer krav på att varje verksamhet

Läs mer

Ångest/Oro Självskada

Ångest/Oro Självskada Bilaga 1 IDÉ-LÅDA ÖVER LUGNANDE STRATEGIER Omvårdnads diagnos/ Hälsosituation Ångest/Oro Självskada Hot/Aggressivitet Uppvarvning Omvårdnadsåtgärder Förebyggande och lugnande strategier Patienten görs

Läs mer

PROJEKTRAPPORT GENOMBROTTSPROGRAM VI TEAM NR: 104

PROJEKTRAPPORT GENOMBROTTSPROGRAM VI TEAM NR: 104 Bättre vård mindre tvång PROJEKTRAPPORT GENOMBROTTSPROGRAM VI TEAM NR: 104 Deltagande avdelning och teamdeltagare TEAM: 104 Avdelning 5, Barn- och ungdomspsykiatriska kliniken, Örebro Kontaktperson: Anna

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Likabehandlingsplan 2014/15. År 2009. Bildning, Fritid och Kultur. Barn, utbildning och fritid

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Likabehandlingsplan 2014/15. År 2009. Bildning, Fritid och Kultur. Barn, utbildning och fritid Plan mot diskriminering och kränkande behandling Likabehandlingsplan Förskola/Lofsdalens Förskolan Norrskenet skola 2014/15 År 2009 Bildning, Fritid och Kultur Barn, utbildning och fritid 2013 06 12 Verksamhet

Läs mer

Bäckalyckans förskola

Bäckalyckans förskola Olika men ändå lika. Bäckalyckans förskola Plan mot diskriminering och kränkande behandling januari 2009 reviderad september 2013 Grunduppgifter Ansvariga för planen: Samtliga medarbetare på förskolan,

Läs mer

Björnligans förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Björnligans förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Björnligans förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskola Läsår: 2015-2016 Biträdande förskolechef Jessica Svensson jessica.svensson@horby.se

Läs mer

Med kränkande särbehandling

Med kränkande särbehandling Med kränkande särbehandling avses återkommande klandervärda eller negativt präglade handlingar som riktas mot enskilda arbetstagare på ett kränkande sätt och kan leda till att dessa ställs utanför arbetsplatsens

Läs mer

Kusens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Kusens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Kusens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet 1-5 år. Läsår 2015/2016 1/8 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av

Läs mer

Sandlyckans förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Sandlyckans förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Sandlyckans förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskola Ansvariga för planen Förskolechef tillsammans med pedagoger från

Läs mer

PSYKIATRISK EGENBEDÖMNING. Institutionen för klinisk neurovetenskap, sektionen för psykiatri Karolinska institutet 1995-05-01

PSYKIATRISK EGENBEDÖMNING. Institutionen för klinisk neurovetenskap, sektionen för psykiatri Karolinska institutet 1995-05-01 PSYKIATRISK EGENBEDÖMNING Institutionen för klinisk neurovetenskap, sektionen för psykiatri Karolinska institutet 995-5- PSYKIATRISK EGENBEDÖMNING Namn... Datum... Avsikten med detta formulär är att ge

Läs mer

Rutiner vid psykiatriska kliniken i Kalmar vid dödsfall

Rutiner vid psykiatriska kliniken i Kalmar vid dödsfall 1 Rutiner vid psykiatriska kliniken i Kalmar vid dödsfall * Ring jourhavande läkare, som ska inställa sig inom 30 minuter för att konstatera dödsfallet. Notera klockslaget då patienten avled. * Kontakta

Läs mer

Uppföljning av Patient Närmre Vård Avdelning 15 Ängelholms Sjukhus Januari 2007

Uppföljning av Patient Närmre Vård Avdelning 15 Ängelholms Sjukhus Januari 2007 Uppföljning av Patient Närmre Vård Avdelning 15 Ängelholms Sjukhus Januari 2007 Eva Müller Avdelningschef Avdelning 15 Ängelholms sjukhus januari 2007 Postadress: Ängelholms sjukhus, 262 81 Ängelholm Besöksadress:

Läs mer

2014 års patientsäkerhetsberättelse för. Magdalenagårdens vård och omsorgsboende

2014 års patientsäkerhetsberättelse för. Magdalenagårdens vård och omsorgsboende 2014 års patientsäkerhetsberättelse för Magdalenagårdens vård och omsorgsboende 2015-01-12 Carina Jansson Britt-Inger Benhajji Mallen är anpassad av Vardaga AB utifrån Sveriges Kommuner och Landstings

Läs mer

Plan för arbete mot diskriminering och kränkande behandling gällande Frösundas särskolor Ikasus samt Äventyrsskolan

Plan för arbete mot diskriminering och kränkande behandling gällande Frösundas särskolor Ikasus samt Äventyrsskolan HT14/VT15 Plan för arbete mot diskriminering och kränkande behandling gällande Frösundas särskolor Ikasus samt Äventyrsskolan Vision På Frösunda särskolor arbetar vi för allas lika rättigheter. Vi arbetar

Läs mer

Vid livets slut. De sista timmarna. De sista timmarna. Johanna Norén 2007

Vid livets slut. De sista timmarna. De sista timmarna. Johanna Norén 2007 Vid livets slut De sista timmarna De sista timmarna Johanna Norén 2007 Vårdfilosofin i livets slut God omvårdnad Smärtlindring o symtomkontroll Anhörigstöd Lagarbete Den döendes rättigheter Jag har rätt

Läs mer

Likabehandlingsplan Förskolan Klockarängens plan mot diskriminering och kränkande behandling

Likabehandlingsplan Förskolan Klockarängens plan mot diskriminering och kränkande behandling 1 Förskolan Klockarängen Likabehandlingsplan Förskolan Klockarängens plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsåret 2015/2016 Förskolans Likabehandlingsplan stödjer sig på två lagar:

Läs mer

Rävekärrs förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Rävekärrs förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Rävekärrs förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskola Läsår 2016/2017 1/8 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskola

Läs mer

Likabehandlingsplan för Berga förskola

Likabehandlingsplan för Berga förskola Likabehandlingsplan för Berga förskola 2015/2016 Berga förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen förskola 1-5 år a för planen Förskolechefen

Läs mer

KLIENTUNDERSÖKNING. på Prostitutionsenheten september november 2005. Socialtjänstförvaltningen I NDIVIDORIENTERADE VERK- P ROSTITUTIONSENHETEN

KLIENTUNDERSÖKNING. på Prostitutionsenheten september november 2005. Socialtjänstförvaltningen I NDIVIDORIENTERADE VERK- P ROSTITUTIONSENHETEN Socialtjänstförvaltningen I NDIVIDORIENTERADE VERK- SAMHETER P ROSTITUTIONSENHETEN KLIENTUNDERSÖKNING på Prostitutionsenheten september november 2005 1 Förord Prostitutions- och Spiralenheten är i sin

Läs mer

Sjöfartsprogrammets Kvalitetshandbok Version: 1 Utgiven av: Kvalitetsansvarig

Sjöfartsprogrammets Kvalitetshandbok Version: 1 Utgiven av: Kvalitetsansvarig Sida 1/8 Handlingsplan för hantering av trakasserier och osakligt bemötande inom Ålands gymnasium Behandlad i allmänna förvaltningens samarbetskommitté den 17 juni 2010 Behandlad i allmänna förvaltningens

Läs mer

Handlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling Planen gäller från 2015-10-15

Handlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling Planen gäller från 2015-10-15 Förskolan Öster Järs förskola, Trelleborg Handlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling Planen gäller från 2015-10-15 1 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskola Ansvarig

Läs mer

Rostocks förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Rostocks förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Rostocks förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet 1-3 år 1/10 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet

Läs mer

Orolig för ett barn. vad kan jag göra?

Orolig för ett barn. vad kan jag göra? Orolig för ett barn vad kan jag göra? Rädda Barnen 2016 Formgivning: Rädda Barnen Foto: Oskar Kullander Upplaga: 4 000 ex Artikelnummer: 11505 ISBN: 978-91-7321-366-0 Barn i utsatta situationer behöver

Läs mer

Socialstyrelsens föreskrifter om bedömning av egenvård SOSFS 2009:6

Socialstyrelsens föreskrifter om bedömning av egenvård SOSFS 2009:6 Socialstyrelsens föreskrifter om bedömning av egenvård SOSFS 2009:6 Bakgrund Hälso- och sjukvård skall bedrivas så att den uppfyller kraven på god vård. Det har förekommit brister i patientsäkerheten vid

Läs mer

Arbetsmöte 1. Vi arbetar med vår värdegrund

Arbetsmöte 1. Vi arbetar med vår värdegrund Om arbetsmöten Arbetsmötena handlar om hur vi ska arbeta för att värdegrunden ska ge resultat, det vill säga att de äldre personer som vi ger stöd och omsorg kan ha ett värdigt liv och känna välbefinnande.

Läs mer

Löpande granskning av intern kontroll Läkemedelshantering (PM3)

Löpande granskning av intern kontroll Läkemedelshantering (PM3) Revisionsrapport Löpande granskning av intern kontroll Läkemedelshantering (PM3) Landstinget Gävleborg Lars-Åke Ullström Hanna Franck Emil Ring Februari 2012 Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 1.

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Plan mot diskriminering och kränkande behandling Björkestaskolan 2015-2016 1 Innehåll Diskrimineringslagen och skollagen... 3 Definitioner av nyckelbegrepp... 3 Handlingsplikt och krav på aktiva åtgärder...

Läs mer

HANDLINGSPLAN VÅLD & HOT I ARBETSMILJÖN

HANDLINGSPLAN VÅLD & HOT I ARBETSMILJÖN HANDLINGSPLAN VÅLD & HOT I ARBETSMILJÖN RESURSSKOLAN Arbetsgivaren skall tillse att arbetstagaren får god kännedom om de förhållanden, under vilka arbetet bedrivs, och att arbetstagaren upplyses om de

Läs mer

Manual till Genomförandeplan

Manual till Genomförandeplan Manual till Genomförandeplan SoL särskilt boende SoL korttidsplats äldre Jenny Järf Utredare, avdelningen ledning- och verksamhetsstöd 05-2015 2015-04-24 1 (11) Innehåll 1. BESKRIVNING AV GENOMFÖRANDEPLANENS

Läs mer

Förskolan: Humlan Natt & Dag 2015-2016

Förskolan: Humlan Natt & Dag 2015-2016 Förskolan: Humlan Natt & Dag 2015-2016 Förskolans främjande insatser Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar förståelse för alla människors lika värde. Förebyggande åtgärder På Humlans förskola

Läs mer

Dödsfall inom kommunal hälso- och sjukvård

Dödsfall inom kommunal hälso- och sjukvård Dödsfall inom kommunal hälso- och sjukvård Rutin Malmö Stad Upprättad Datum: Reviderad: Fastställd: 2001-10-15 2014-05-27 Medicinskt Ansvarig Sjuksköterska Innehållsförteckning Dödsfall inom kommunal hälso-

Läs mer

BESLUT. Tillsyn av psykiatriska akutmottagningen, Västerås

BESLUT. Tillsyn av psykiatriska akutmottagningen, Västerås /5-(e,.(7s BESLUT inspektionenförvårdochomsorg 2015-06-05 Dnr 8.5-26139/2014-81(7) Avdelning mitt Håkan Hult hakan.hultgivo.se Landstinget Västmanland Diariet Västmanlands sjukhus Landstingshuset ingång

Läs mer

BESLUT. Vårdgivare och Kommunfullmäktige. - Region Skåne - Kommunfullmäktige, Eslövs Kommun

BESLUT. Vårdgivare och Kommunfullmäktige. - Region Skåne - Kommunfullmäktige, Eslövs Kommun (9) Socialstyrelsen BESLUT K 0.M f\il N ch On'sorg Zigi -12- Regionala tillsynsenheten syd/sek3 Rolf Köhler Rolf.Kohler@socialstyrelsen.se 2011-12-05 Dnr 1-26754/Z911 Enligt sändlista V60. 2011.0ON Vårdgivare

Läs mer

REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD I SÄRSKILT BOENDE OCH DAGLIG VERKSAMHET ENLIGT LSS. LEDNINGS- OCH YRKESANSVAR

REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD I SÄRSKILT BOENDE OCH DAGLIG VERKSAMHET ENLIGT LSS. LEDNINGS- OCH YRKESANSVAR Region Stockholm Innerstad Sida 1 (11) 2014-05-16 Sjuksköterskor REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD I SÄRSKILT BOENDE OCH DAGLIG VERKSAMHET ENLIGT LSS. Sida 2 (11) INNEHÅLLSFÖRTECKNING REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD

Läs mer

Tillsyn enligt 13 kap. 2 socialtjänstlagen på Florettens gruppboende i Eskilstuna kommun, den 3 och 4 juli 2007

Tillsyn enligt 13 kap. 2 socialtjänstlagen på Florettens gruppboende i Eskilstuna kommun, den 3 och 4 juli 2007 1(5) Helena Forssell 0155-26 41 19 Eskilstuna kommun Vuxennämnden 631 86 ESKILSTUNA Tillsyn enligt 13 kap. 2 socialtjänstlagen på Florettens gruppboende i Eskilstuna kommun, den 3 och 4 juli 2007 Bakgrund

Läs mer

Klinisk omvårdnad: Somatisk hälsa, ohälsa och sjukdom Provmoment: Tentamen 2 Ladokkod: Tentamen ges för: SSK 07. 3 högskolepoäng.

Klinisk omvårdnad: Somatisk hälsa, ohälsa och sjukdom Provmoment: Tentamen 2 Ladokkod: Tentamen ges för: SSK 07. 3 högskolepoäng. Klinisk omvårdnad: Somatisk hälsa, ohälsa och sjukdom Provmoment: Tentamen 2 Ladokkod: Tentamen ges för: SSK 07 3 högskolepoäng TentamensKod: Tentamensdatum: 120218 Tid: 09.30-12.30 Hjälpmedel: Inga hjälpmedel

Läs mer

Granbergs Förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Granbergs Förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Granbergs Förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskola 1-5 år Läsår: 2015/2016 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskola

Läs mer

Barn- och utbildningsförvaltningen LIKABEHANDLINGSPLAN FÖR BOLLEBYGDS FÖRSKOLEVERKSAMHET

Barn- och utbildningsförvaltningen LIKABEHANDLINGSPLAN FÖR BOLLEBYGDS FÖRSKOLEVERKSAMHET LIKABEHANDLINGSPLAN FÖR BOLLEBYGDS FÖRSKOLEVERKSAMHET Läsåret 2007/2008 1. Inledning Alla barn och elever skall kunna känna sig trygga och bemötas och behandlas med respekt för sin individualitet. Likabehandlingsplanen

Läs mer

Information inför operation höftprotes

Information inför operation höftprotes Information inför operation höftprotes Allmän information Du skall genomgå en operation på grund av artros (ledsvikt/ledbroskssjukdom) i din höftled. Du kommer att få en protes där ledskålen i bäckenet

Läs mer

2013-01-18. Likabehandlingsplan -plan mot kränkande behandling samt för likabehandling vid Väringaskolan i Sigtuna

2013-01-18. Likabehandlingsplan -plan mot kränkande behandling samt för likabehandling vid Väringaskolan i Sigtuna Likabehandlingsplan -plan mot kränkande behandling samt för likabehandling vid Väringaskolan i Sigtuna 1 Innehållsförteckning Bakgrund............................................................................

Läs mer

Särskild vaccinationsinsats mot polio. Rekommendation med anledning av utbrott av polio i Syrien

Särskild vaccinationsinsats mot polio. Rekommendation med anledning av utbrott av polio i Syrien Särskild vaccinationsinsats mot polio Rekommendation med anledning av utbrott av polio i Syrien Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis i utbildningsmaterial till självkostnadspris,

Läs mer

Hälsa. Vad innebär hälsar för dig?

Hälsa. Vad innebär hälsar för dig? Hälsa Vad innebär hälsar för dig? Hälsa Hälsa är ett begrepp som kan definieras på olika sätt. Enligt världshälsoorganisationen (WHO) är hälsa ett tillstånd av fullständigt fysiskt, psykiskt och socialt

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse

Patientsäkerhetsberättelse Vardaga Ånestad vårdboende DOKUMENTNAMN ngets regionens eller kommunens logo- Patientsäkerhetsberättelse typ för vårdgivare År 2014 Datum och ansvarig för innehållet: 2015-03-30 Lena Lundmark Innehållsförteckning

Läs mer

Rågens Förskolors plan mot diskriminering och kränkande behandling gällande Glanshammarsgatan

Rågens Förskolors plan mot diskriminering och kränkande behandling gällande Glanshammarsgatan 2015 Rågens Förskolors plan mot diskriminering och kränkande behandling gällande Glanshammarsgatan Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet Ansvariga för planen Annika

Läs mer

Svanberga förskolas. Likabehandlingsplan och Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Svanberga förskolas. Likabehandlingsplan och Plan mot diskriminering och kränkande behandling s Likabehandlingsplan och Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2014 Innehållsförteckning Sid Inledning 3 Grunduppgifter 4 Utvärdering 5 Förebyggande/främjande insatser 6 Kartläggning 7 Mål

Läs mer

Social dokumentation. Lisbeth Hagman Utredare Stiftelsen Äldrecentrum

Social dokumentation. Lisbeth Hagman Utredare Stiftelsen Äldrecentrum Social dokumentation Lisbeth Hagman Utredare Stiftelsen Äldrecentrum Vad reglerar? Förvaltningslagen (1986:223) Socialtjänstlagen (2001:453) SOSFS 2006:5 2013-10-25 Vilka bestämmelser gäller? SoL 11 kap.

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare År 2012 Marie Sigurdh, Fäladshöjden, Lund, 2013-02-19 Mallen är anpassad av Carema Care utifrån Sveriges Kommuner och Landstings mall KVALITETSAVDELNINGEN UE,

Läs mer

SVP. Riktlinjer för Samordnad vårdplanering i Hallands län vid in- och utskrivning från sjukhus med stöd av MEDDIX

SVP. Riktlinjer för Samordnad vårdplanering i Hallands län vid in- och utskrivning från sjukhus med stöd av MEDDIX När? Var? SVP Hur? Varför? r? Riktlinjer för Samordnad vårdplanering i Hallands län vid in- och utskrivning från sjukhus med stöd av MEDDIX Gäller fr.o.m. 2010-04-12 Ersätter tidigare dokument ÖVERENSKOMMELSE

Läs mer

Handlingsplan kränkande särbehandling mobbning

Handlingsplan kränkande särbehandling mobbning Handlingsplan kränkande särbehandling mobbning MÅLSÄTTNING: På Krika Bygdeskola har vi ett arbetsklimat, där varje enskild individ blir synlig. Om det uppstår problem är det viktigt att vi kan hantera

Läs mer

Checklista för undersökning av assistansmiljön 2015 Personlig assistans

Checklista för undersökning av assistansmiljön 2015 Personlig assistans Checklista för undersökning av assistansmiljön 2015 Personlig assistans Medlem: Servicegarant: Datum: Assistenter som medverkat: Ansvarig rådgivare/servicegrupp: Brukarkooperativet JAG Box 16145, 103 23

Läs mer

Ringa in eller ange den siffra som du tycker bäst stämmer med hur du mått de senaste tre dagarna.

Ringa in eller ange den siffra som du tycker bäst stämmer med hur du mått de senaste tre dagarna. Hur mår du idag? Namn Ålder Datum Avsikten med detta formulär är att ge en detaljerad bild av ditt nuvarande sinnestillstånd. Vi vill alltså att du skall försöka gradera hur du mått under de senaste tre

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för att främja likabehandling och förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för att främja likabehandling och förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling Plan mot diskriminering och kränkande behandling för att främja likabehandling och förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling Förskolan Lönngården 2015/2016 Lönngårdens vision Alla

Läs mer

SVP. Riktlinjer för Samordnad vårdplanering i Hallands län vid in- och utskrivning från sjukhus

SVP. Riktlinjer för Samordnad vårdplanering i Hallands län vid in- och utskrivning från sjukhus När? Var? SVP Hur? Varför? r? Riktlinjer för Samordnad vårdplanering i Hallands län vid in- och utskrivning från sjukhus Gäller fr o m: 2006-12-01 Ersätter: 2005-09-01 Blanketterna reviderade juni 2007

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i skolan

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i skolan 0 (9) Plan mot diskriminering och kränkande behandling i skolan Skolbyns skola (Diskrimineringslagen 2008:567) (Skollagen 6 kap, 2011) Upprättad 160101 Ett systematiskt likabehandlingsarbete är ett målinriktat

Läs mer

Bessemerskolan Fordon och Transportprogrammets plan mot diskriminering och kränkande behandling

Bessemerskolan Fordon och Transportprogrammets plan mot diskriminering och kränkande behandling Bessemerskolan Fordon och Transportprogrammets plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Gymnasieskola Läsår 15/16 1/7 Grunduppgifter Verksamhetsformer som

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013-2014 Fasanens förskola

Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013-2014 Fasanens förskola Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013-2014 Fasanens förskola Barn- och utbildningsförvaltningen Mia Vainionpää Förskolechef 2013-2014 INNEHÅLL 1 INLEDNING 5 2 FRÄMJANDE, FÖREBYGGANDE OCH

Läs mer

Personalenheten Åstorps kommun 2005

Personalenheten Åstorps kommun 2005 Personalenheten Åstorps kommun 2005 POLICY Arbetstagarna i Åstorps kommun ska erbjudas en trygg arbetsmiljö, där alla möts med respekt. I detta ingår att inte behöva utsättas för sexuella trakasserier.

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2012/2013

Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2012/2013 SDF Västra Innerstaden Mellanhedens förskoleområde Mellanhedens förskola Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2012/2013 Oktober 2012 Linda Tuominen, förskolechef, Mellanhedens förskoleområde

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Plan mot diskriminering och kränkande behandling På vår förskola ska alla trivas, vara trygga och känna lust att lära och rätt att lyckas. Skogshaga förskola och Naturförskolan Stövlan 2015-16 Inledning

Läs mer

Sammanställning 6 Lärande nätverk samtal som stöd

Sammanställning 6 Lärande nätverk samtal som stöd Sammanställning 6 Lärande nätverk samtal som stöd Bakgrund Syftet med lärande nätverk är att samla in och sprida kunskap och ta del av aktuell forskning. Samtliga lokala lärande nätverk består av personer

Läs mer

Rågens Förskolors plan mot diskriminering och kränkande behandling gällande Spårfinnargränd 17A

Rågens Förskolors plan mot diskriminering och kränkande behandling gällande Spårfinnargränd 17A 2014 Rågens Förskolors plan mot diskriminering och kränkande behandling gällande Spårfinnargränd 17A Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet Ansvariga för planen Annika

Läs mer

Handlingsplan för krissituation

Handlingsplan för krissituation PROGRAM POLICY STRATEGI HANDLINGSPLAN RIKTLINJER Handlingsplan för krissituation Rostaskolan Oktober 2015 orebro.se/rostaskolan Innehållsförteckning INLEDNING... 2 VIKTIGA TELEFONNUMMER... 3 BAKGRUND...

Läs mer

Samtal kring känsliga frågor

Samtal kring känsliga frågor Samtal kring känsliga frågor Ibland ställs du inför en situation där du behöver samtala med en medarbetare om något besvärligt eller känsligt. Skälen kan vara många - exempelvis: att du inte är nöjd med

Läs mer

Handlingsplan för frånvaro

Handlingsplan för frånvaro Sjömarkenskolan F-6 Augusti 2014 Handlingsplan för frånvaro När träder handlingsplanen in? Vid Orosfrånvaro... då anmäld frånvaro överstiger något av följande kriterier: Ströfrånvaro överstigande 6 dagars

Läs mer

Mall för likabehandlingsplan i Partille kommun. Likabehandlingsplan / Plan mot kränkande behandling TIMMERSLÄTTS FÖRSKOLA HT 2014-VT 2015

Mall för likabehandlingsplan i Partille kommun. Likabehandlingsplan / Plan mot kränkande behandling TIMMERSLÄTTS FÖRSKOLA HT 2014-VT 2015 Likabehandlingsplan / Plan mot kränkande behandling TIMMERSLÄTTS FÖRSKOLA HT 2014-VT 2015 1 Innehåll Definitioner och förtydliganden av begreppen kränkande behandling, trakasserier och diskriminering.

Läs mer