Projektrapport Bättre vård mindre tvång del 2

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Projektrapport Bättre vård mindre tvång del 2"

Transkript

1 Projektrapport Bättre vård mindre tvång del 2 Team 168, Allmänpsykiatrisk slutenvård PIVA, Landstinget i Värmland Syfte med deltagandet i Genombrott Förbättra den psykiatriska heldygnsvården med fokus på tvångsvård och tvångsåtgärder Teammedlemmar Skötare Per Broomé, Skötare Monica Hedman (kontaktperson), Psykiatrisjuksköterska Charlotte Lübeck, Projektets övergripande mål 1. Att minska behovet och därmed användandet av tvångsåtgärder 2. Att förbättra patienternas upplevelse av tvångsåtgärder 3. Att utveckla kunskapen och förbättra kvaliteten vid användandet av tvångsåtgärder 4. Att utveckla samverkan mellan olika aktörer i patientens liv/värld för att minska andelen inläggningar på tvångsvård. Sammanfattning Rapporten beskriver det arbete som teamet har arbetat med inom ramen för SKL:s Genombrottsprojekt Bättre vård Mindre tvång. Teamet har arbetat med att testa förbättringsidéer som genomförts som PDSA-cykler på psykiatriska intensivvårdsavdelningen (PIVA), inom landstinget i Värmland. Teamet har formulerat mål som utgått från projektets övergripande målsättningar att förbättra den psykiatriska heldygnsvården med fokus på tvångsvård. Målsättningarna beskrivs nedan: Patienten ska känna delaktighet i sin egen vård. Patienten skall känna sig trygg under sin vårdtid. Vi skall arbeta för en läkande miljö för alla sinnen. Empowerment, patientens upplevda känsla av att kunna påverka sin egen vård och behandling Målen har mätts separat i första hand genom att utforma enkäter som besvarats av patienter och/eller personal. Teamets fokus har varit att arbeta med förändringar som medverkar till att öka patienternas delaktighet i vården, varav gåronder och kontaktperson särskilt ska nämnas. Dessa förbättringar ökar förutsättningarna för patienterna att formulera individuella behov och därmed vara mer delaktiga i sin vård. Teamet har även haft en ambition att få ökade kunskaper om tvångsvård och om Genombrottsmetodiken så att en utveckling uppnås av heldygnsvården och tvångsåtgärder kan minskas. Resultatet visar på förbättring men det har varit svårt att involvera medarbetarna och få dem att dela ut de enkäter som är vårt mätinstrument vilket medfört få svar. 1

2 Bakgrund Landstinget i Värmland med invånare bedriver sedan tre år den Allmänpsykiatriska slutenvården i ett nybyggt psykiatrihus. Förutsättningarna för att bedriva god vård har ökat väsentligt genom de goda fysiska och organisatoriska förutsättningar som nu finns. Psykiatrihuset är beläget i direkt anslutning till Centralsjukhuset i Karlstad. I psykiatrihuset finns även länsgemensam psykiatri, forsknings- och utvecklingsenhet med mera. Allmänpsykiatrisk slutenvård består av en psykiatrisk akutmottagning med fem observationsplatser, en PIVA-avdelning, två psykosavdelningar samt tre förstämningsavdelningar. Totalt finns 72 vårdplatser. Differentierad vård erbjuds för olika diagnosgrupper och särskilda vårdplatser finns bland annat för patienter med svår ätstörningsproblematik. Team 168 bestod inledningsvis av åtta medarbetare från PIVA, psykos- och förstämningsavdelning, Två personer beslutade efter några månader att inte delta i projektet. Den avdelning som deltagit i projektet och varit föremål för testerna, är PIVA. Avdelningen har sex vårdplatser. Avdelningen vårdar patienter som är utåtagerande, har omfattande självdestruktivitet eller har andra omfattande vårdbehov. Patienterna kan vara nyinskrivna eller komma från någon annan psykiatrisk vårdavdelning. Avdelningen har en högre personaltäthet och vårdtiden ska vara förhållandevis kort. Patienter med psykiska sjukdomar ska ha tillgång till en jämlik, kunskapsbaserad och säker vård och inom vår verksamhet finns flera olika utmaningar och frågor där det finns ett behov av ett förbättringsarbete. För att kunna uppnå det så behövs mer kunskaper. Genombrottsprojektet ger möjlighet att kunna utveckla och förnya vårdkvalitet i heldygnsvården och utarbeta förbättringsidéer och att få förankring och delaktighet i verksamheten. Syftet med vår medverkan i projektet är att förbättra kvaliteten i metoder och arbetssätt med målsättningen att ge en god och säker vård med ett tydligt patientperspektiv. Vi skall också kunna erbjuda patienterna en jämlik och kunskapsbaserad vård. Fokus ligger på ett målmedvetet utvecklingsarbete för att minska behovet av tvångsåtgärder, förbättra patientens upplevelse av tvångsåtgärder och öka kunskaperna om tvångsåtgärder. Vi vill att patienten skall känna sig delaktig i och kunna påverka sin egen vård och behandling. 2

3 Mål Mål Med utgångspunkt från projektets övergripande målsättningar har följande arbetsmål fastställts: Mål 1: Patienten ska känna delaktighet i sin egen vård. 75 % av patienterna ska svara JA på frågan om att känna delaktighet i utvärderingsformuläret. Mätning ska ske regelbundet. Mål 2: Patienten skall känna sig trygg under sin vårdtid. 75 % skall svara JA på frågan om att känna trygghet i utvärderingsformuläret. Mätning skall ske regelbundet. Mål 3: Vi skall verka för en läkande miljö för alla sinnen. 75 % skall svara JA på frågan om miljöns påverkan i utvärderingsformuläret. Mätning skall ske regelbundet. Mål 4, Empowerment. 75 % skall svara JA på frågan om att kunna påverka sin egen vård och behandling i utvärderingsformuläret. Mätning skall ske regelbundet. Teamet har varje vecka under perioden januari till april lämnat enkäter till patienterna med syfte att mäta hur målen uppnåtts. Se vidare under resultat. Förändringar som testats Sammanlagt har cirka 10 PDSA-cykler testats under perioden som Genombrotts-programmet genomförts och några av testerna har införts som förbättringsidéer. Mål 1: Patienten skall känna sig delaktig i sin egen vård Ankomstsamtal har införts. Patienter erbjuds ankomstsamtal i samband med inläggningen. En ökad delaktighet för patient och närstående är angeläget och ett ankomstsamtal är en del. Även andra angelägna omvårdnadsåtgärder kan framkomma vid ett ankomstsamtal. Samtalet genomförs av ansvarig sjuksköterska eller utsedd kontaktperson och samtalet ska vara genomfört inom cirka ett dygn efter patientens inskrivning. Utifrån ankomstsamtalet påbörjas planeringen av vården som dokumenteras i vårdplanen. Eftersom det är en PIVA-avdelning måste dock särskild hänsyn tas till patientens status. Ankomstsamtalet medverkar till att förstärka ett gott bemötande då informationen om patienten ökar. Gåronder har införts. Gåronder har testats på den psykiatriska intensivvårdsavdelningen (PIVA) med syfte att få en ökad vårdkvalitet för patienten men även medverka till att resurser kan planeras bättre. Sjuksköterskan har tidigare rapporterat till läkaren om patientens hälsotillstånd och efter diskussion på ronden planerades vård och behandling. Patienter kan tidigare ha upplevt osäkerhet när de skulle träffa läkaren och en bristande kontinuitet kunde uppstå eftersom det deltog olika personal vid olika tillfällen. Planeringen för patienten kunde därmed förändras utan dialog. Idag går läkaren, ansvarig sjuksköterska och skötare in till patienten för att bedöma status och patienten själv får berätta vilka hans/hennes behov och önskemål är. Patienten har möjlighet att boka in ett längre samtal med läkaren om det finns behov för det. Gåronder har medverkat till att patienterna får en större delaktighet i sin vård och behandling. 3

4 Mål 2: Patienten skall känna sig trygg under sin vårdtid. Kontaktperson har införts. Kontaktperson utses inför varje arbetspass så att alla patienter har en utsedd kontaktperson. Arbetssättet passar väl in i arbetsmodellen Patient-närmre-vård, som tillämpas inom landstinget i Värmland. Genom att utse kontaktperson bedömer teamet att kontinuiteten och tryggheten för patienten ökar. Kontaktpersonens namn anslås tydligt på avdelningen och har vissa uppgifter som till exempel att planera för patientens aktiviteter under dagen där vårdplanen är utgångspunkten. Kontaktpersonen kan om inte gårond genomförs den dagen, återkoppla till patienten efter rond samt ta med frågor till rond, om permission, promenad och så vidare. Uppföljningssamtal med patienten och efterföljande samtal med personal Uppföljningssamtal ska enligt allmänpsykiatriska slutenvårdens rutin, erbjudas patienten inom ett dygn efter tvångsåtgärden. Samtalet ska hållas av en personal som har varit med under tvångsåtgärden, är personalen ledig utförs samtalet av en annan personal då kort tidpunkt efter tvångsåtgärd skall prioriteras. Syftet är att patienten ska få en ökad förståelse för varför åtgärden vidtogs och få patientens erfarenheter av vilka förändringar som skulle kunna vidtas om det skulle bli aktuellt igen med en tvångsåtgärd. Eftersamtal med personal som deltog ska också genomföras. Mallar finns upprättade för uppföljningssamtal med patienter och eftersamtal med personal (se bilaga 2). Mål 3: Vi skall verka för en läkande miljö för alla sinnen och ordning på avdelningen Den läkande miljön Det nybyggda psykiatrihuset byggdes med visionen att vara det läkande huset med en läkande miljö för alla sinnen där konstnärlig utsmyckning och närhet till naturen är en positiv faktor. Det ska bedrivas en god och professionell vård där patienten, de närstående och personal ska känna sig välkomna, sedda och delaktiga. Här ska även ingå att aktivera patienter så att de inte upplever att vården blir förvaring. Brukarorganisationerna finns ständigt närvarande i psykiatrihuset med egen lokal öppet rum varje onsdag. För personal tjänar miljön också som ett stöd för vårdarbetet och bidrar till arbetstillfredsställelse. PIVA-avdelningen har funnits under tre år men under den perioden har viss inredning varit utsatt för slitage och införskaffande av ny inredning har aktualiserats. Teamet påbörjade arbetet med att göra PIVA-avdelningen mindre institutionslik och med mindre avskalad inredning. Miljön ska även kunna erbjuda stöd, inspiration och struktur. Beställningar av kompletterande möblemang pågår fortfarande. Mål 4, Empowerment patienten ska uppleva känslan av att kunna påverka sin egen vård och behandling. Innehåll och struktur för patienten under dagen Struktur och vårdinnehåll i dagen är viktigt och teamet har arbetat med en arbetsmetod för ökad kontinuitet, en tryggare vårdtid och att man som personal får en mer övergripande bild av patientens behov. Arbetsterapeuter finns inom organisationen med uppgift att bland annat se över patientens behov av aktivitet och ev. stöd vid aktivitet. 4

5 Resultat Mål 1: Patienten ska känna delaktighet i sin egen vård. Ett kontinuerligt arbete pågår med att utveckla arbetsinnehållet i omvårdnadsarbetet främst med syfte att öka delaktighet i vård och behandling för patient. Begreppet delaktighet kan även behöva definieras för att få en överensstämmelse i personalens arbete. Patienter ska erbjudas ankomstsamtal i samband med inläggningen. Vid den mätning som genomfördes i direkt anslutning till att PDSA-cykeln Ankomstsamtal testades hade knappt hälften (36 %) av patienterna fått ankomstsamtal. De patienter som fått ankomstsamtal upplevde det som positivt. Medarbetarna uppgav bristande tid och för komplicerade frågor som orsak till att 64 % av de nyinskrivna patienterna inte hade fått ankomstsamtal. Då 100 % av de som fått ankomstsamtal var positiva till rutinen införes den nu på samtliga vårdavdelningar. Gåronder införs på vissa avdelningar inom allmänpsykiatrisk slutenvård. Gåronder testades på den psykiatriska intensivvårdsavdelningen (PIVA) med syfte att få en ökad vårdkvalitet. Gåronderna genomfördes några dagar i veckan. Enkäter om upplevelser av gåronder besvarades av patienter och av personal. Resultatet visade på att det fanns förväntningar på införande av gåronder. Gåronder kom därför att införas på PIVA men även på psykos- och förstämningsavdelning. Övriga läkare och personal inom allmänpsykiatriska slutenvården har informerats om införande av gåronder. Se vidare bilaga 1 där test av PDSA-cykeln framgår avseende förväntningar på gåronder. Mätning av patientens delaktighet i sin egen vård 75 % av våra patienter skall svara JA på frågan om de känner sig delaktiga i sin egen vård. Diagrammet visar att patientens upplevelse av delaktighet varierat kraftigt under mätperioden. Det genomsnittliga mätvärdet blir 70,5 % vilket innebär att vi inte nått upp till vår målsättning. 5

6 Mål 2: Patienten skall känna sig trygg under sin vårdtid Införande av kontaktperson Kontaktperson utses för samtliga patienter på samtliga pass. Medarbetare får även ett tydligt utpekat ansvar för vilka patienter man är ansvarig för. Samtliga tillfrågade patienter har upplevt det som mycket positivt med en utsedd kontaktperson så att de vet vem de ska vända sig till och vad man kan förvänta sig av sin kontaktperson. Av 15 svar från PIVA har 33 % vetat vem som var deras kontaktperson och uppgav att de varit tillgängliga. Medarbetare har inte i lika hög utsträckning anammat förbättringsförslaget om kontaktperson och ytterligare insatser ska genomföras för att förankra att alla patienter ska ha en kontaktperson. Uppföljningssamtal med patient och efterföljande samtal med personal Rutin för uppföljningssamtal och efterföljande samtal finns utarbetad och mallar (se bil 2) har tagits fram. Det är uppskattat när det förekommer och det kan vara angeläget att säkerställa att samtalen genomförs och finns dokumenterade i journal. Under mätperioden genomfördes inga tvångsåtgärder och annan mätning har inte genomförts. Ett begränsat antal samtal har genomförts utanför mätperioden då ett begränsat antal tvångsåtgärder har genomförts. Mått och mätning av patientens trygghet under vårdtiden 75 % av våra patienter skall svara JA på frågan om att de känner trygghet under vårdtiden. Det genomsnittliga mätvärdet under perioden visar att 97,5 % av patienterna kände sig trygga på avdelningen vilket visar att vi mer än väl nått vårt mål. 6

7 Mål 3: Vi skall verka för en läkande miljö för alla sinnen och ordning på avdelningen. Mått och mätning av om miljön på avdelningen påverkat dem bra 75 % av våra patienter skall svara JA på frågan om miljön på avdelningen påverkat dem BRA. Det genomsnittliga mätvärdet under perioden visar att 81 % upplever att miljön på avdelningen är positiv för måendet vilket innebär att vi nått vårt mål. Mål 4, Empowerment. Patienten ska uppleva känsla av att kunna påverka sin egen vård och behandling Mål 1 strävar mot liknande syften och de åtgärder som vi har gjort innefattas under även under denna rubrik. Avdelningen arbetar vidare med att förstärka struktur och vårdinnehåll i dagen. Mått och mätning om upplevelsen av Empowerment 75 % av våra patienter skall svara JA på frågan om att de kunnat påverka sin egen vård och behandling. Det genomsnittliga mätvärdet blev endast 62,75 % vilket visar på att patienterna inte upplever att de har kunnat påverka sin egen vård och behandling i den utsträckning som målsättningen fastlagt. 7

8 Rapporterade tvångsåtgärder Genombrottsprojektets övergripande målsättning har varit att minska behovet av användandet av tvångsåtgärder. Rapporterade tvångsåtgärder från sex vårdavdelningar med totalt 72 vårdplatser under perioden framgår nedan. Som jämförelse redovisas samma period ett år innan ( ). Fastspänning upp till 4 timmar = 16 åtgärder (14) Fastspänning mer än 4 timmar = 3 åtgärder (0) Avskiljning upp till 4 timmar = 2 åtgärder (0) Avskiljning mer än 8 timmar = 1 åtgärd (0) Läkemedelstillförsel = 10 åtgärder (12) Under perioden augusti 2013 mars 2014 står fyra patienter står för åtta av åtgärderna (fastspänning upp till 4 timmar och läkemedelstillförsel). En patient står för tre åtgärder (fastspänning upp till 4 timmar, fastspänning i mer än 4 timmar och avskiljning). Övriga 21 omvårdnadsåtgärder har utförts på 21 patienter under ovanstående period. Det kan konstateras att antalet rapporterade tvångsåtgärder mot bakgrund av en stor verksamhet, får betraktas som få vilket får ses som ett resultat av att kunskaper utvecklats genom ett förbättrat förebyggande arbete. Diskussion Målet har varit att 75 % av patienterna skulle svara JA på frågor om delaktighet, trygghet med mera. Till vissa delar och vissa perioder har målen uppnåtts men då det har varit svårt att engagera medarbetarna och få med dem på tåget har alldeles för få enkäter besvarats. Resultaten är därför inte tillförlitliga, det är mer en indikation på patienternas upplevelse av delaktighet, trygghet och så vidare. Medarbetarna har också ägnat tid och energi åt att ifrågasätta PDSA-cyklerna eller de idéer arbetsgruppen velat införa. Detta har medfört att arbetsgruppen fått fokusera endast på idéer som man trott personalen KANSKE skulle kunna acceptera har provats på PIVA. Förändringsarbete har därför inte förts till 100 % och då är det också svårt att få ett tillförlitligt resultat. Vår förhoppning är att arbetet kan fortsätta enligt den struktur som vi har jobbat med inom Genombrottsprojektet och att vi kan skapa olika forum på avdelningsnivå och med en gemensam målsättning där vårdinnehåll och arbetsmetoder kan diskuteras med patienternas individuella behov i fokus. Vi upplever att vi har fått en grund för att arbeta med förbättringsarbete utifrån patientens perspektiv. Vi tror på de förändringsidéer som vi testat under projektet, vi tror att de också har medverkat till en del reella förbättringar inom heldygnsvården och därmed även minskat behovet av tvångsåtgärder. Vi har dock upplevt att förbättringarna är större än vad diagrammen visar och projektet har lett till positiva resultat framförallt vad gäller gårond och kontaktperson som passar väl in i arbetsmodellen Patient-närmre-vård som landstinget tillämpar. Så här involverade vi patienter och deras närstående Muntlig och skriftlig information har lämnats till patienter och närstående under projekttiden och patienter har tillfrågats via enkäter i samband med att PDSA-cykler skulle genomföras. Brukarorganisationerna har informerats om Genombrottsprojektet. Framförallt har patienterna 8

9 involverats i de förändringar som genomförts. Sammanfattning av projekt tiden så här långt Vi har deltagit i Genombrottsprojektet för att kunna fortsätta att utveckla vårdkvaliteten så att vi kan ge en god och säker och patientfokuserad vård som bygger på kunskap. Det har varit värdefullt att lära sig en metodik för att på ett strukturerat sätt arbeta med kontinuerliga förbättringar av verksamheten. Deltagandet har pekat på möjligheter att från alla som deltagit i Genombrottsprogrammen över hela Sverige, lära och få erfarenheter om hur innehåll och kvalitet i den psykiatriska tvångsvården kan utvecklas. Deltagandet har även pekat på de svårigheter som finns i att driva förbättringsarbete på hemmaplan. Det har varit roligt att följa teamet och se dem gemensamt ta ett stort ansvar för Genombrottsprojektet. Förändringar som har genomförts har inneburit att förbättringar för patienter och medarbetare. Vi tror att vi genom deltagandet i Genombrottsprojektet har ökat våra förutsättningar för ett fortsatt och idogt arbete i projektets anda, verka för att ge en god omvårdnad, ett gott bemötande och större delaktighet för patienten vilket som resultat bör medverka till att tvångsåtgärder minskar. Vi har fått kunskaper om hur man inför förändringar på avdelningen och vi har fått en bra kunskap om att arbeta med PDSA-hjul. Vi har nått upp till vissa målsättningar och några får vi jobba vidare med för att de ska bli verkningsfulla. Under hösten 2014 kommer LS4 att genomföras inom allmänpsykiatriska slutenvården och formerna kommer att fastställas efter sista lärandeseminariet. Övriga kommentarer Schemalagd tid avsattes varje onsdag eftermiddag. Ledarskapsteamet hade kunnat stödja teamet ytterligare genom en ökad närvaro och en ökad tillgänglighet. Ledarskapsteamet har informerat om Genombrottsprojektet och förbättringsidéer men det hade varit önskvärt med ytterligare stöttning för att få avdelningens personalgrupp mer delaktiga i förbättringsarbetet. Det hade då eventuellt varit lättare att få fler PDSA-cykler testade och förbättringsidéer införda och vi kunde därmed ha fått en ännu större spridningseffekt och en ökad delaktighet för patienten. 9

10 Bilaga 1 Genomförda PDSA-cykler Mål 1 En test har genomförts i enlighet med PDSA-cykelns metodik. Enkäter har utlämnats till patienter och till personal som ur olika perspektiv har svarat på förväntningarna vid införande av gåronder. Övriga läkare och personal inom allmänpsykiatriska slutenvården har informerats. Den enkät som lämnades ut till patienter på PIVA om förväntningarna på gårond i förhållande till sittrond, gav ingen entydig ledning. Gruppen tolkade resultatet av enkäten att dels var antalet svarande begränsat samt att patienterna besvarat enkäten i ett tidigt skede av sin sjukdom. Medarbetare besvarade enkäten och flera hade höga förväntningar på införande av gårond. Man beslutade att genomföra en PDSA-cykel med gårond som förändringsidé Medarbetares upplevelse av "sittrond" (1=mindre bra) Medarbetares upplevelse av "gårond"

11 Bilaga 2 Uppföljningssamtal med patient efter en tvångsåtgärd Patientens namn: Datum och tid för tvångsåtgärd. Datum och tid för uppföljningssamtal:... Uppföljningssamtalet genomfört av:... Vägledning till uppföljningssamtal efter tvångsåtgärd Samtalet skall dokumenteras i omvårdnadsepikrisen. Om patienten avböjt erbjudande om uppföljningssamtal, skall det noteras i omvårdnadsepikrisen. Patientens ord ska refereras och det är angeläget att tolkning av orden undviks. Syftet med samtalet är att patienten ska ha möjlighet att beskriva sina upplevelser i samband med den tvångsåtgärd som vidtogs. Personal som genomför samtalet tar då del av patientens uppfattning om den tvångsåtgärd som användes och får en ökad förståelse för hur patienten har reagerat. Syftet är vidare att försöka förebygga eller förhindra att tvångsåtgärder vidtas för patienten. Om en tvångsåtgärd ändå måste vidtas ska den om möjligt ske på ett för patienten så bra sätt som möjligt. I samtalet ges även en möjlighet att förklara för patienten bakgrunden till varför tvångsåtgärden genomfördes och patientens förståelse för genomförd tvångsåtgärd, kan då öka. I systematiskt genomförda uppföljningssamtal, inhämtas information om olika förhållanden som kan medverka till att få erfarenheter som kan användas för att förebygga eller förhindra att tvångsåtgärder vidtas på avdelningen. Frågor till patienten. Hur upplevde du själva tvångssituationen? Hur hade du det, vad kände och tänkte du? Var du nöjd med den omvårdnad personalen gav dig under tiden? Hur vill du beskriva vad det var som hände fram till att tvångsåtgärden genomfördes. (Låt patienten oemotsagd få berätta om sin upplevelse av händelsen). _ Vad hade vi kunnat göra annorlunda för att undvika att tvångsåtgärden vidtogs? Kan du ge exempel på vad personalen gjorde bra/mindre bra? Vad skulle kunna ha hjälpt dig i denna situation? Vad tycker du att vi borde ha gjort? Försökte du ge personalen signaler om att du behövde hjälp/stöd innan tvångsåtgärden genomfördes? Vad önskar du att vi hade gjort? Fick du information om orsaken till att tvångsåtgärden genomfördes? 11

12 Hur har du haft det efter tvångsåtgärden? Upplever du att den här situationen har varit kränkande? Nej inte alls stämmer Ja, men Ja, jag känner Ja, jag känner mig till viss del acceptabelt mig kränkt av mycket kränkt av efter samtal tvångsåtgärden tvångsåtgärden Ytterligare kommentarer 12

Projektrapport Bättre vård Mindre tvång

Projektrapport Bättre vård Mindre tvång Projektrapport Bättre vård Mindre tvång Team 5 Psykiatriska kliniken Kungälvs sjukhus avdelning 9 Syfte med deltagandet i Genombrott Förbättra den psykiatriska heldygnsvården med fokus på tvångsvård och

Läs mer

Projektrapport Bättre vård mindre tvång del 2

Projektrapport Bättre vård mindre tvång del 2 Team NYKÖPING Projektrapport Bättre vård mindre tvång del 2 Syfte med deltagandet i Genombrott Förbättra den psykiatriska heldygnsvården med fokus på tvångsvård och tvångsåtgärder Teammedlemmar och Ledare

Läs mer

Projektrapport Bättre vård Mindre tvång

Projektrapport Bättre vård Mindre tvång Projektrapport Bättre vård Mindre tvång Team 21 Vuxenpsykiatri, UVA 1 Borås Syfte med deltagandet i Genombrott Förbättra den psykiatriska heldygnsvården med fokus på tvångsvård och tvångsåtgärder Teammedlemmar

Läs mer

Projektrapport Bättre vård Mindre tvång

Projektrapport Bättre vård Mindre tvång Projektrapport Bättre vård Mindre tvång Team: 13 Område psykos, avd. 87 Malmö Syfte med deltagandet i Genombrott Förbättra den psykiatriska heldygnsvården med fokus på tvångsvård och tvångsåtgärder Teammedlemmar

Läs mer

Projektrapport. Bättre vård mindre tvång del 2. Teammedlemmar

Projektrapport. Bättre vård mindre tvång del 2. Teammedlemmar Projektrapport Bättre vård mindre tvång del 2 Team 141 Syfte med deltagandet i Genombrott Förbättra den psykiatriska heldygnsvården med fokus på tvångsvård och tvångsåtgärder Teammedlemmar Anna-Lena Johansson

Läs mer

Projektrapport Bättre vård mindre tvång del 2

Projektrapport Bättre vård mindre tvång del 2 Projektrapport Bättre vård mindre tvång del 2 Team Halmstad Syfte med deltagandet i Genombrott Förbättra den psykiatriska heldygnsvården med fokus på tvångsvård och tvångsåtgärder Teammedlemmar och Ledare

Läs mer

Projektrapport Bättre vård mindre tvång del 2

Projektrapport Bättre vård mindre tvång del 2 Team 148 Piva Halmstad Projektrapport Bättre vård mindre tvång del 2 Syfte med deltagandet i Genombrott Förbättra den psykiatriska heldygnsvården med fokus på tvångsvård och tvångsåtgärder Teammedlemmar

Läs mer

Projektrapport Bättre vård Mindre tvång

Projektrapport Bättre vård Mindre tvång Projektrapport Bättre vård Mindre tvång Team 81, Landstinget i Värmland, Division psykiatri, allmänpsykiatriska slutenvården Syfte med deltagandet i Genombrott Förbättra den psykiatriska heldygnsvården

Läs mer

Projektrapport Bättre vård Mindre tvång

Projektrapport Bättre vård Mindre tvång Team 02 Avd.51/PIVA Sundsvall Projektrapport Bättre vård Mindre tvång Syfte med deltagandet i Genombrott Förbättra den psykiatriska heldygnsvården med fokus på tvångsvård och tvångsåtgärder Teammedlemmar

Läs mer

Projektrapport Bättre vård Mindre tvång

Projektrapport Bättre vård Mindre tvång Projektrapport Bättre vård Mindre tvång Team 38, Länsgemensam Rättspsykiatri, Landstinget i Norrbotten Syfte med deltagandet i Genombrott Förbättra den psykiatriska heldygnsvården med fokus på tvångsvård

Läs mer

Projektrapport Team 12 PIVA Halmstad. Bättre vård Mindre tvång

Projektrapport Team 12 PIVA Halmstad. Bättre vård Mindre tvång Projektrapport Team 12 PIVA Halmstad Bättre vård Mindre tvång Syfte med deltagandet i projektet. TEAM 12 PIVA HALMSTAD GENOMBROTTSPROJEKTET BÄTTRE VÅRD - MINDRE TVÅNG Förbättra den psykiatriska heldygnsvården

Läs mer

Projektrapport Bättre vård mindre tvång del 2

Projektrapport Bättre vård mindre tvång del 2 Projektrapport Bättre vård mindre tvång del 2 Team 154 Intagningsavdelning 7 A, Beroendecentrum Stockholm, S:t Göran Syfte med deltagandet i Genombrott Förbättra den psykiatriska heldygnsvården med fokus

Läs mer

Bättre vård mindre tvång

Bättre vård mindre tvång Bättre vård mindre tvång PROJEKTRAPPORT GENOMBROTTSPROGRAM III TEAM NR: 53 Deltagande team Rättspsykiatriska kliniken avd 30/31 Säter Marianne Hedman Leg specialist sjuksköterska psykiatri Peter Karlsson

Läs mer

Projektrapport Bättre vård Mindre tvång

Projektrapport Bättre vård Mindre tvång Team 37, psyk avd 2 i Skellefteå Projektrapport Bättre vård Mindre tvång Syfte med deltagandet i Genombrott Förbättra den psykiatriska heldygnsvården med fokus på tvångsvård och tvångsåtgärder Teammedlemmar

Läs mer

Sammanställning av studentenkät arbetsterapeuter 2009

Sammanställning av studentenkät arbetsterapeuter 2009 1(16) 1. Termin 1. Termin 1 20 49 2. Termin 2 0 0 3. Termin 3 8 20 4. Termin 4 12 29 5. Termin 5 1 2 6. Termin 6 0 0 Antal ej angivit svar: 2 av 43 (=4,65%). Antal svarande: 41. 2(16) 2. Möjligheterna

Läs mer

Projektrapport Bättre vård Mindre tvång

Projektrapport Bättre vård Mindre tvång Projektrapport Bättre vård Mindre tvång Team 29 Norra Stockholms Psykiatri Avd 5 Syfte med deltagandet i Genombrott Förbättra den psykiatriska heldygnsvården med fokus på tvångsvård och tvångsåtgärder

Läs mer

Sammanställning 6 Lärande nätverk samtal som stöd

Sammanställning 6 Lärande nätverk samtal som stöd Sammanställning 6 Lärande nätverk samtal som stöd Bakgrund Syftet med lärande nätverk är att samla in och sprida kunskap och ta del av aktuell forskning. Samtliga lokala lärande nätverk består av personer

Läs mer

Projektrapport Bättre vård Mindre tvång

Projektrapport Bättre vård Mindre tvång Projektrapport Bättre vård Mindre tvång Team 24, AVDELNING 8 MOTALA Syfte med deltagandet Team medlemmar i Genombrott Förbättra den psykiatriska Sjukssköterska Linnéa Samuelsson heldygnsvården med fokus

Läs mer

Projektrapport Bättre vård mindre tvång del 2

Projektrapport Bättre vård mindre tvång del 2 Projektrapport Bättre vård mindre tvång del 2 Team 181 Syfte med deltagandet i Genombrott Förbättra den psykiatriska heldygnsvården med fokus på tvångsvård och tvångsåtgärder Teammedlemmar Peter Lantz,

Läs mer

Projektrapport Bättre vård mindre tvång del 2

Projektrapport Bättre vård mindre tvång del 2 Projektrapport Bättre vård mindre tvång del 2 Team 161, Avdelning 19, Halmstad Syfte med deltagandet i Genombrott Förbättra den psykiatriska heldygnsvården med fokus på tvångsvård och tvångsåtgärder Teammedlemmar

Läs mer

Tillsyn av vårdgivarens systematiska patientsäkerhetsarbete vid den allmänpsykiatüska slutenvården i Malmö.

Tillsyn av vårdgivarens systematiska patientsäkerhetsarbete vid den allmänpsykiatüska slutenvården i Malmö. Tg1 2013 v2.5 n W BESLUT Expedit rat lnspektionen för värd och omsorg 2015-07-30 Dnr 8.5-7644/2014-21 1(8) Avdelning syd Jill Franssohn _ii".fi'anssohi'l@ivo.sc Vårdgivarens dnr 1500855 Region 291 89 KRISTIANSTAD

Läs mer

Projektrapport Bättre vård Mindre tvång

Projektrapport Bättre vård Mindre tvång Projektrapport Bättre vård Mindre tvång Team 39 PIVA Psykiatriska kliniken Kristianstad Syfte med deltagandet i Genombrott Förbättra den psykiatriska heldygnsvården med fokus på tvångsvård och tvångsåtgärder

Läs mer

Genombrottsprogram IV, Bättre vård Mindre tvång. Team 62 Avdelning 94, rättspsykiatri Brinkåsen, NU-sjukvården, Västra Götalandsregionen

Genombrottsprogram IV, Bättre vård Mindre tvång. Team 62 Avdelning 94, rättspsykiatri Brinkåsen, NU-sjukvården, Västra Götalandsregionen Projektrapport Genombrottsprogram IV, Bättre vård Mindre tvång Team 62 Avdelning 94, rättspsykiatri Brinkåsen, NU-sjukvården, Västra Götalandsregionen Deltagande team Carl-Gustav Eriksson, chefsöverläkare

Läs mer

Beskrivning av arbetsätt och upplevd erfarenhet från ett demensboende som infört arbetsmetoden praktisk professionell planering (PPP)

Beskrivning av arbetsätt och upplevd erfarenhet från ett demensboende som infört arbetsmetoden praktisk professionell planering (PPP) Beskrivning av arbetsätt och upplevd erfarenhet från ett demensboende som infört arbetsmetoden praktisk professionell planering (PPP) Praktisk professionell planering (PPP) Bakgrundsfakta: Erfarenheterna

Läs mer

Rutin vid bältesläggning

Rutin vid bältesläggning Rutin vid bältesläggning Inledning Enligt Hälso- och sjukvårdslagen (1982:763) gäller en allmän skyldighet att erbjuda en god vård som skall ges med respekt för alla människors lika värde och för den enskilda

Läs mer

Projektrapport Bättre vård Mindre tvång

Projektrapport Bättre vård Mindre tvång Team 76, avdelning 21, Västervik Projektrapport Bättre vård Mindre tvång Syfte med deltagandet i Genombrott Förbättra den psykiatriska heldygnsvården med fokus på tvångsvård och tvångsåtgärder Teammedlemmar

Läs mer

Skolans årliga plan mot kränkande behandling Läsåret 2012/2013 A. ÖVERGRIPANDE NIVÅ

Skolans årliga plan mot kränkande behandling Läsåret 2012/2013 A. ÖVERGRIPANDE NIVÅ Skolans årliga plan mot kränkande behandling Läsåret 2012/2013 A. ÖVERGRIPANDE NIVÅ Enhetens övergripande mål för likabehandling: Alla elever är trygga i skolan. Alla elever behandlas lika oavsett kön,

Läs mer

Cancerfondens enkätundersökning 2014 Kontaksjuksköterskans uppdrag

Cancerfondens enkätundersökning 2014 Kontaksjuksköterskans uppdrag 2015-07-07 Cancerfondens enkätundersökning 2014 Kontaksjuksköterskans uppdrag Behovet av en fast kontaktperson betonas i den Nationella Cancerstrategin (SOU 2009:11) Förbättrad information och kommunikation

Läs mer

Projektrapport Bättre vård mindre tvång del 2

Projektrapport Bättre vård mindre tvång del 2 Team 136 avd 68, BUP-kliniken Dalarna Projektrapport Bättre vård mindre tvång del 2 Syfte med deltagandet i Genombrott Förbättra den psykiatriska heldygnsvården med fokus på tvångsvård och tvångsåtgärder

Läs mer

Utvärderingar VFU läsåret 2014/2015. 151002 Katja Cederholm

Utvärderingar VFU läsåret 2014/2015. 151002 Katja Cederholm Utvärderingar VFU läsåret 2014/2015 151002 Katja Cederholm Studentens utvärdering i samband med avslutande av VFU placering Planering och genomförande av din VFU Lärandemål bedömning Patientfokuserad handledning

Läs mer

Projektrapport Bättre vård mindre tvång del 2

Projektrapport Bättre vård mindre tvång del 2 Team 149 PIVA Malmö Projektrapport Bättre vård mindre tvång del 2 Syfte med deltagandet i Genombrott Förbättra den psykiatriska heldygnsvården med fokus på tvångsvård och tvångsåtgärder Teammedlemmar Chef,

Läs mer

Projektrapport Bättre vård mindre tvång del 2

Projektrapport Bättre vård mindre tvång del 2 Projektrapport Bättre vård mindre tvång del 2 Team 183 Syfte med deltagandet i Genombrott Förbättra den psykiatriska heldygnsvården med fokus på tvångsvård och tvångsåtgärder Teammedlemmar Enhetschef,

Läs mer

Bättre vård mindre tvång

Bättre vård mindre tvång Bättre vård mindre tvång PROJEKTRAPPORT GENOMBROTTSPROGRAM VI TEAM NR: Team 105 : Akutavd BUP, Akademiska sjukhuset Uppsala Deltagande avdelning och teamdeltagare Elizabet Karademir Vårdansvarig 018-6112543

Läs mer

Avtalet gäller från tid för undertecknande t o m 20171231, med möjlighet till förlängning med två år åt gången.

Avtalet gäller från tid för undertecknande t o m 20171231, med möjlighet till förlängning med två år åt gången. Överenskommelse om samverkan mellan Region Östergötland och Boxholm, Finspång, Kinda, Linköping, Motala, Mjölby, Norrköping, Söderköping, Valdemarsvik, Vadstena, Ydre, Åtvidaberg och Ödeshögs kommun, avseende

Läs mer

Bättre vård mindre tvång

Bättre vård mindre tvång Bättre vård mindre tvång PROJEKTRAPPORT GENOMBROTTSPROGRAM III TEAM NR:43, avd. 24 Norra Stockholms psykiatri (NSP) Deltagande team Chefssjuksköterska Liisa Lehmussaari Överläkare Antoinette Lundahl Sjuksköterska

Läs mer

ÖREBRO LÄNS LANDSTING. Metoden Idealt Genombrott När du och ditt team vill nå nya höjder med er verksamhet

ÖREBRO LÄNS LANDSTING. Metoden Idealt Genombrott När du och ditt team vill nå nya höjder med er verksamhet ÖREBRO LÄNS LANDSTING Metoden Idealt Genombrott När du och ditt team vill nå nya höjder med er verksamhet Idealt Genombrott i Örebro läns landsting I Örebro läns landsting har vi jobbat med Idealt Genombrott

Läs mer

Dagverksamhet för äldre

Dagverksamhet för äldre Äldreomsorgskontoret Dagverksamhet för äldre Delrapport med utvärdering Skrivet av Onerva Tolonen, arbetsterapeut, 2010-08-09 Innehåll 1. Inledning...3 1.1 Vilka problem ville vi åtgärda?...3 1.2 Vad vill

Läs mer

Slutrapport Bättre vård i livets slutskede

Slutrapport Bättre vård i livets slutskede Team : Sunderby sjukhus Avd 41 PAVA Syfte med deltagandet i Genombrott Att varje enskild palliativ patient är välinformerad och har så optimal näringstillförsel och måltidsmiljö som möjligt med hänsyn

Läs mer

RAPPORT Medborgardialog i Svalövs kommun 2010 Fokusgrupper vad är kvalitet i skolan för dig?

RAPPORT Medborgardialog i Svalövs kommun 2010 Fokusgrupper vad är kvalitet i skolan för dig? RAPPORT Medborgardialog i Svalövs kommun 2010 Fokusgrupper vad är kvalitet i skolan för dig? Foto Maria Pålsson Svalövs kommun Välfärdsberedningen Maj 2010 1 Innehåll Sammanfattning 3 Bakgrund och syfte

Läs mer

Utvärdering av Delprojekt-Vårdplanering med hjälp av tekniska lösningar

Utvärdering av Delprojekt-Vårdplanering med hjälp av tekniska lösningar P R O J E K T N A M N U T G Å V A D A T U M D I A R I E N R Utvärdering av Delprojekt-Vårdplanering med hjälp av tekniska lösningar Syfte: Skapa möjligheten att använda tekniska lösningar som ett komplement

Läs mer

Projektrapport. Bättre vård Mindre tvång

Projektrapport. Bättre vård Mindre tvång Projektrapport Bättre vård Mindre tvång Team 14, avdelning 64 och 67, Norra Älvsborgs Länssjukhus. Syfte med deltagandet i Genombrott Förbättra den psykiatriska heldygnsvården med fokus på tvångsvård och

Läs mer

BESLUT. Tillsyn av psykiatriska akutmottagningen,

BESLUT. Tillsyn av psykiatriska akutmottagningen, Iff'\ Inspektionen förvårdochomsorg BESLUT it'rs/ 2015-12-01 Dnr 8.5-8059/2015-71(9) Avdelning mitt Ylva Grahn ylva.grahngi vo.se Landstinget Sörmland 611 88 Nyköping Vårdgivare Landstinget i Sörmland

Läs mer

Handlingsplan för att stärka patientens ställning i hälso- och sjukvården :

Handlingsplan för att stärka patientens ställning i hälso- och sjukvården : Handlingsplan för att stärka patientens ställning i hälso- och sjukvården : genom medborgare, patient och Datum: 2015-06-24 Version: 1 Dnr: 150054 Sammanfattning Medborgare, patienter och närståendes

Läs mer

Bättre vård mindre tvång

Bättre vård mindre tvång Bättre vård mindre tvång PROJEKTRAPPORT GENOMBROTTSPROGRAM VI TEAM NR: 106 Deltagande avdelning och teamdeltagare BUP slutenvård Kalmar Tomas Kristiansson enhetschef 072-540 0371 tomaskr@ltkalmar.se Camilla

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse 2013 Åsengårdens vård och omsorgsboende

Patientsäkerhetsberättelse 2013 Åsengårdens vård och omsorgsboende BILAGA 6 Patientsäkerhetsberättelse 2013 Åsengårdens vård och omsorgsboende Datum och ansvarig för innehållet 2014-01-02 Ritva Alrenius, Verksamhetschef Innehållsförteckning Sammanfattning... 1 Övergripande

Läs mer

2014 års patientsäkerhetsberättelse för Villa Agadir

2014 års patientsäkerhetsberättelse för Villa Agadir 2014 års patientsäkerhetsberättelse för Villa Agadir Datum och ansvarig för innehållet Februari 2015 Pia Henriksson Mallen är anpassad av Vardaga AB utifrån Sveriges Kommuner och Landstings mall KVALITETSAVDELNINGEN

Läs mer

FÖRSKOLAN KVARNEN PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING. Denna plan gäller till och med 31/12-15

FÖRSKOLAN KVARNEN PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING. Denna plan gäller till och med 31/12-15 FÖRSKOLAN KVARNEN PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING Denna plan gäller till och med 31/12-15 Innehåll Vår plan Mål och vision Bakgrund Definition av centrala begrepp (enligt JämO) Ansvarsfördelning

Läs mer

Brukarrörelsens synpunkter 2015

Brukarrörelsens synpunkter 2015 Brukarrörelsens synpunkter 2015 Analys av arbetet som följer av Länsövergripande överenskommelse om samverkan för kommuner och landsting i Dalarnas län kring personer med psykiska funktionsnedsättningar

Läs mer

Standard, handläggare

Standard, handläggare Kvalitetsindex Standard, handläggare Rapport 201120 Innehåll Skandinavisk Sjukvårdsinformations Kvalitetsindex Strategi och metod Antal intervjuer, medelbetyg totalt samt på respektive fråga och antal

Läs mer

Linnea 5. Betydelsen av Linneas vårdplanering. Kan aldrig veta hur det blir när man ligger här. 2011-02-10

Linnea 5. Betydelsen av Linneas vårdplanering. Kan aldrig veta hur det blir när man ligger här. 2011-02-10 -- Linnea Betydelsen av Linneas vårdplanering Kan aldrig veta hur det blir när man ligger här. Grupp: Växjö Christer Larsson, sjuksköterska Teleborg hemsjukvård. Pernilla Lindbom, undersköterska hemvården

Läs mer

Vesna Brljevic (teamledare), doktor Per Rosenqvist, ssk Mi-Young Kim, kurator Eva Strömberg och psykolog Eva Pyykkö

Vesna Brljevic (teamledare), doktor Per Rosenqvist, ssk Mi-Young Kim, kurator Eva Strömberg och psykolog Eva Pyykkö Bättre vård mindre tvång PROJEKTRAPPORT GENOMBROTTSPROGRAM VI TEAM NR: 107 Deltagande avdelning och teamdeltagare BUP Malmö, Beh.avdelning, Regional slutenvård Skåne Vesna Brljevic (teamledare), doktor

Läs mer

NÄRSTÅENDES DELAKTIGHET I VÅRDEN ETT FÖRÄNDRINGSARBETE Psykiatri Nordöst AVDELNING 151

NÄRSTÅENDES DELAKTIGHET I VÅRDEN ETT FÖRÄNDRINGSARBETE Psykiatri Nordöst AVDELNING 151 NÄRSTÅENDES DELAKTIGHET I VÅRDEN ETT FÖRÄNDRINGSARBETE Psykiatri Nordöst AVDELNING 151 Handledare Margareta Öhman Deltagare: Karin Borén arbetsterapeut Kristina Eriksson kurator Carita Jansson mentalskötare

Läs mer

Sammanställning av uppföljning kring åtgärder och fokusområden på Flottiljen den 16 februari 2015.

Sammanställning av uppföljning kring åtgärder och fokusområden på Flottiljen den 16 februari 2015. Sammanställning av uppföljning kring åtgärder och fokusområden på Flottiljen den 16 februari 2015. Närvarande: Elisabeth Forssén, verksamhetschef, Eva Eriksson, samordnare och undersköterska, Inger Brandell,

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Likabehandlingsplan 2014/15. År 2009. Bildning, Fritid och Kultur. Barn, utbildning och fritid

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Likabehandlingsplan 2014/15. År 2009. Bildning, Fritid och Kultur. Barn, utbildning och fritid Plan mot diskriminering och kränkande behandling Likabehandlingsplan Förskola/Lofsdalens Förskolan Norrskenet skola 2014/15 År 2009 Bildning, Fritid och Kultur Barn, utbildning och fritid 2013 06 12 Verksamhet

Läs mer

Projektrapport Bättre vård Mindre tvång

Projektrapport Bättre vård Mindre tvång Projektrapport Bättre vård Mindre tvång Team 7, avd 51 Norra Stockholms Psykiatri Syfte med deltagandet i Genombrott Förbättra den psykiatriska heldygnsvården med fokus på tvångsvård och tvångsåtgärder

Läs mer

Plan mot diskriminering och Kränkande behandling EKEBYHOVS OCH GUSTAVALUNDS FÖRSKOLOR

Plan mot diskriminering och Kränkande behandling EKEBYHOVS OCH GUSTAVALUNDS FÖRSKOLOR Plan mot diskriminering och Kränkande behandling EKEBYHOVS OCH GUSTAVALUNDS FÖRSKOLOR Det är i de vardagliga mötena som värderingar och attityder förmedlas Varje verksamhet skall ha skriftlig plan för

Läs mer

Mariebergsskolans Likabehandlingsplan och Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Mariebergsskolans Likabehandlingsplan och Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2014/2015 Mariebergsskolans Likabehandlingsplan och Plan mot diskriminering och kränkande behandling vårt arbete för att förhindra diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling vid vår skola

Läs mer

Projektplan Gruppverksamhet för barn till föräldrar med psykisk ohälsa år 1 och 2

Projektplan Gruppverksamhet för barn till föräldrar med psykisk ohälsa år 1 och 2 Projektplan Gruppverksamhet för barn till föräldrar med psykisk ohälsa år 1 och 2 Kontaktperson Enhetschef Leif Jarlebring Box 24156 1054 51 Stockholm Telefon; direkt 508 10 345, mobil 070/45 10 345 E-post:

Läs mer

Stöd på BVC vid misstanke att barn far illa

Stöd på BVC vid misstanke att barn far illa Stöd på BVC vid misstanke att barn far illa Kartläggning i Stockholms län Hälso- och sjukvårdsförvaltningen 08-123 132 00 Datum: 2015-11-10 Diarienummer: HSN 1402-0316 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen

Läs mer

Hällaskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Hällaskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling Hällaskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Grundskola 7-9 Läsår 2015/2016 1/7 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Grundskola

Läs mer

Slutrapport Bättre vård i livets slutskede

Slutrapport Bättre vård i livets slutskede Team :Västberga Syfte med deltagandet i Genombrott God symtomlindring och god livskvalitet tills man dör. Ökad trygghet inför livets slut för de boende och deras närstående. Teammedlemmar Kristina Morin,

Läs mer

Bättre liv för sjuka äldre 2011-05-02

Bättre liv för sjuka äldre 2011-05-02 Bättre liv för sjuka äldre 2011-05-02 Eftermiddagens workshop utmynnande i några prioriterade områden/frågor från varje grupp. Här följer en sammanställning av gruppdiskussionerna utifrån de två frågeställningarna.

Läs mer

2014 års patientsäkerhetsberättelse för. Magdalenagårdens vård och omsorgsboende

2014 års patientsäkerhetsberättelse för. Magdalenagårdens vård och omsorgsboende 2014 års patientsäkerhetsberättelse för Magdalenagårdens vård och omsorgsboende 2015-01-12 Carina Jansson Britt-Inger Benhajji Mallen är anpassad av Vardaga AB utifrån Sveriges Kommuner och Landstings

Läs mer

Likabehandlingsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Garnvindeskolans förskola Läsår 2015-2016

Likabehandlingsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Garnvindeskolans förskola Läsår 2015-2016 Likabehandlingsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling Garnvindeskolans förskola Läsår 2015-2016 Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 Grunduppgifter... 3 Utvärdering... 5 Främjande

Läs mer

BESLUT. Tillsyn av psykiatriska akutmottagningen, Västerås

BESLUT. Tillsyn av psykiatriska akutmottagningen, Västerås /5-(e,.(7s BESLUT inspektionenförvårdochomsorg 2015-06-05 Dnr 8.5-26139/2014-81(7) Avdelning mitt Håkan Hult hakan.hultgivo.se Landstinget Västmanland Diariet Västmanlands sjukhus Landstingshuset ingång

Läs mer

Riktlinje för rehabilitering i hemmet Örebro kommun

Riktlinje för rehabilitering i hemmet Örebro kommun 2011-04-13 Vv 172/2010 Rev. 2011-10-04, 2011-11-29, 120214 Riktlinje för rehabilitering i hemmet Örebro kommun Innehållsförteckning Bakgrund...3 Syfte...3 Grundkomponenter...3 Definition av rehabilitering...4

Läs mer

KLIENTUNDERSÖKNING. på Prostitutionsenheten september november 2005. Socialtjänstförvaltningen I NDIVIDORIENTERADE VERK- P ROSTITUTIONSENHETEN

KLIENTUNDERSÖKNING. på Prostitutionsenheten september november 2005. Socialtjänstförvaltningen I NDIVIDORIENTERADE VERK- P ROSTITUTIONSENHETEN Socialtjänstförvaltningen I NDIVIDORIENTERADE VERK- SAMHETER P ROSTITUTIONSENHETEN KLIENTUNDERSÖKNING på Prostitutionsenheten september november 2005 1 Förord Prostitutions- och Spiralenheten är i sin

Läs mer

Arbetsmöte 1. Vi arbetar med vår värdegrund

Arbetsmöte 1. Vi arbetar med vår värdegrund Om arbetsmöten Arbetsmötena handlar om hur vi ska arbeta för att värdegrunden ska ge resultat, det vill säga att de äldre personer som vi ger stöd och omsorg kan ha ett värdigt liv och känna välbefinnande.

Läs mer

Nätverket stöd för vuxna anhöriga till person med psykisk ohälsa, Sammanställning 7

Nätverket stöd för vuxna anhöriga till person med psykisk ohälsa, Sammanställning 7 140326 Nätverket stöd för vuxna anhöriga till person med psykisk ohälsa, Sammanställning 7 Sammafattning I den sjunde träffen sammanfattade de lokala lärande nätverken vad det gett dem at delta i det lärande

Läs mer

Årlig rapport nummer 2 för deltagande kommuner i Höstomgången 2012 av SKL Matematik PISA 2015

Årlig rapport nummer 2 för deltagande kommuner i Höstomgången 2012 av SKL Matematik PISA 2015 2014-11-07 Årlig rapport nummer 2 för deltagande kommuner i Höstomgången 2012 av SKL Matematik PISA 2015 Avser tiden 2013 11 01-2015 03 01 Inlämnas senast 2015 03 01 Dokumentets namn: Kommun Årlig rapport

Läs mer

Förskolan Ekens. Plan mot diskriminering och kränkande behandling LÄSÅRET 2015-2016

Förskolan Ekens. Plan mot diskriminering och kränkande behandling LÄSÅRET 2015-2016 Förskolan Ekens Plan mot diskriminering och kränkande behandling LÄSÅRET 2015-2016 Förskolan skall vara en plats där man får vara den man är och där olikheter ses som en tillgång. En plats där man vågar

Läs mer

Kyviksängs förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Kyviksängs förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Kyviksängs förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskola Ansvariga för planen Förskolechef tillsammans med pedagoger från förskolan.

Läs mer

Team: Neuropsykiatriska kliniken Malmö

Team: Neuropsykiatriska kliniken Malmö Team: Neuropsykiatriska kliniken Malmö Syfte med deltagandet i Genombrott: Vårt syfte är att förbättra livskvaliteten och bidraga till ett socialt sammanhang för yngre med demenssjukdom och deras anhöriga.

Läs mer

Verksamhetsberättelse BarnSam 2013

Verksamhetsberättelse BarnSam 2013 2014-01-02 Verksamhetsberättelse BarnSam 2013 Medarbetare i fem av Region Gotlands förvaltningar möter dagligen barn och ungdomar i sitt arbete. Oftast löser man frågor runt barnen inom sin egen verksamhet,

Läs mer

Kunskapsutveckling om och effektivisering av rehabilitering för personer med psykisk ohälsa

Kunskapsutveckling om och effektivisering av rehabilitering för personer med psykisk ohälsa Kunskapsutveckling om och effektivisering av rehabilitering för personer med psykisk ohälsa Projektägare: Landstinget i Värmland Projektperiod: 2014 09 01 2015 12 31 1. Bakgrund Ohälsotalet är högre än

Läs mer

Barns och ungdomars åsikter om barnoch ungdomsmottagningen

Barns och ungdomars åsikter om barnoch ungdomsmottagningen Barns och ungdomars åsikter om barnoch ungdomsmottagningen - En undersökning av barnrättspraktikanter inom Landstinget Kronoberg Sabina Andersson Alexandra Hansson Omvårdnadsprogrammet Sunnerbogymnasiet

Läs mer

Lindens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Lindens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Lindens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet 1/8 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet

Läs mer

Årlig rapport nummer 2 för deltagande kommuner i Höstomgången 2012 av SKL Matematik PISA 2015

Årlig rapport nummer 2 för deltagande kommuner i Höstomgången 2012 av SKL Matematik PISA 2015 2015-02-04 Årlig rapport nummer 2 för deltagande kommuner i Höstomgången 2012 av SKL Matematik PISA 2015 Avser tiden: 20131101-20150301 Kommun: Tomelilla 1. Sammanfattning Arbetet med att förbättra matematikundervisningen

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Plan mot diskriminering och kränkande behandling Björkestaskolan 2015-2016 1 Innehåll Diskrimineringslagen och skollagen... 3 Definitioner av nyckelbegrepp... 3 Handlingsplikt och krav på aktiva åtgärder...

Läs mer

fokus på anhöriga nr 11 dec 2008

fokus på anhöriga nr 11 dec 2008 FOTO: SCANPIX fokus på anhöriga nr 11 dec 2008 Anhörigstöd i glesbygd Sverige är ett glesbefolkat land. Många anhöriga och deras närstående bor i glesbygd och har därför långt till det anhörigstöd som

Läs mer

7-8 MAJ. Psykisk ohälsa

7-8 MAJ. Psykisk ohälsa 7-8 MAJ Psykisk ohälsa Inom ramen för Nya Perspektiv har psykisk ohälsa lyfts fram som en gemensam utmaning för kommunerna och Landstinget i Värmland. Det finns en omfattande dokumentation som visar att

Läs mer

Vad är viktigt för att du som anhörig ska känna att du har ett bra stöd?

Vad är viktigt för att du som anhörig ska känna att du har ett bra stöd? Vad är viktigt för att du som anhörig ska känna att du har ett bra stöd? Fokusgrupper med anhöriga och närstående i Skaraborg 007. Innehållsförteckning...Sida Inledning... Fokusgrupp som metod... Fokusgrupper

Läs mer

1(4) 2011-11-21 2011/1965-PL-013. Dnr: Kvalitetsrapport Avseende hösten 2010 våren 2011. Irsta förskolor. Ansvarig: Katriina Hamrin.

1(4) 2011-11-21 2011/1965-PL-013. Dnr: Kvalitetsrapport Avseende hösten 2010 våren 2011. Irsta förskolor. Ansvarig: Katriina Hamrin. 2011-11-21 1(4) Dnr: 2011/1965-PL-013 Kvalitetsrapport Avseende hösten 2010 våren 2011 Irsta förskolor Ansvarig: Katriina Hamrin Anne Persson 1. Utveckling, lärande och kunskaper Mål: Den pedagogiska utvecklingen

Läs mer

Trygghetsplan 2015-2016

Trygghetsplan 2015-2016 Trygghetsplan 2015-2016 Likabehandlingsplan och årlig plan mot kränkande behandling för förskolan Stjärnhimlen Grunduppgifter Förskolan namn Förskolan Stjärnhimlen Förskolans logotyp Vår vision I våra

Läs mer

SLUTRAPPORT. Utveckling av en Galaxenmodell för tidig rehabilitering

SLUTRAPPORT. Utveckling av en Galaxenmodell för tidig rehabilitering SLUTRAPPORT Utveckling av en Galaxenmodell för tidig rehabilitering Innehållsförteckning 1. Bakgrund... 3 2. Syfte... 3 3. Mål... 3 4. Målgrupp... 4 5. Aktivitetsplan... 4 5.1 Fas 1... 4 5.2 Fas 2... 5

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Björkängens förskola LÄSÅRET 2015/2016

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Björkängens förskola LÄSÅRET 2015/2016 Plan mot diskriminering och kränkande behandling Björkängens förskola LÄSÅRET 2015/2016 Inledning Bestämmelser i Skollagen (2010:800) och Diskrimineringslagen (2008:576) ställer krav på att varje verksamhet

Läs mer

Sandlyckans förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Sandlyckans förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Sandlyckans förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskola Ansvariga för planen Förskolechef tillsammans med pedagoger från

Läs mer

Förslag till ny telefonmottagning för Psykoterapiinstitutet

Förslag till ny telefonmottagning för Psykoterapiinstitutet Förslag till ny telefonmottagning för Psykoterapiinstitutet Psykoterapiinstitutet, Björngårdsgatan 25, 11852 Stockholm, tel.08-57839700 Teamets medlemmar Carina Lodén-Randall, Lise-Lotte Müller Boberg,

Läs mer

Framgångsfaktorer i diabetesvården. Inspiration för utveckling av diabetesvården

Framgångsfaktorer i diabetesvården. Inspiration för utveckling av diabetesvården Framgångsfaktorer i diabetesvården Inspiration för utveckling av diabetesvården Inledning Analys av data från registret visar skillnader i resultat något som tyder på möjligheter att öka kvaliteten. Diabetes

Läs mer

Sid 1 (12) Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning 2008-05-08 HSN 0801-0121 LS 0801-0047 SLL1144 Bilaga 1

Sid 1 (12) Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning 2008-05-08 HSN 0801-0121 LS 0801-0047 SLL1144 Bilaga 1 Sid 1 (12) Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning 2008-05-08 HSN 0801-0121 LS 0801-0047 SLL1144 Bilaga 1 KRAVSPECIFIKATION Psykiatrisk öppenvård för vuxna med geografiskt områdesansvar 1 Mål och inriktning

Läs mer

Självbestämmande och delaktighet

Självbestämmande och delaktighet NATIONELL VÄRDEGRUND Utbildning med Egon Rommedahl Självbestämmande och delaktighet November 2014 Instruktioner till träff 1, Hösten 2014. Värdighetsgarantierna i Mölndal Stad Instruktioner för samtalet

Läs mer

Kommun: Strömsunds kommun SKL Matematik PISA

Kommun: Strömsunds kommun SKL Matematik PISA 2014-11-07 Kommun: Strömsunds kommun SKL Matematik PISA Avser tiden 2013-11-01 till 2015-03-01 1. Sammanfattning Organisation på hemmaplan Kommungruppen som består av tolv personer träffas två gånger mellan

Läs mer

Sexdrega förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Sexdrega förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Sexdrega förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen: förskola åldrar 1-6 Läsår: 2015/2016 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen

Läs mer

För brukarna i tiden

För brukarna i tiden DNR KUNGSHOLMENS STADSDELSFÖRVALTNING ÄLDRE OCH FUNKTIONSHINDRADE PROJEKTLEDARE: PIA LINDBÄCK TEL 08 508 08 358 DNR 007-052-08 SLUTRAPPORT 2008-01-31 Sid 21 För brukarna i tiden Ett organisations- och

Läs mer

Vi har utgått från verksamhetsplan 10/11, utvärderingar, enkäter, betygsresultat, närvarostatistik, arbetsplan för profilen, mm.

Vi har utgått från verksamhetsplan 10/11, utvärderingar, enkäter, betygsresultat, närvarostatistik, arbetsplan för profilen, mm. Verksamhetsberättelse för SPSP-arbetslaget läsåret 10-11 Enhet: Uppgiftslämnare: Kontaktperson: Rekarnegymnasiet SPSP-laget Sahra Holmgren (Hg) 1. Underlag och rutiner för att skriva verksamhetsberättelsen

Läs mer

Kungsskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling Grunduppgifter

Kungsskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling Grunduppgifter Kungsskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Grundskola åk 6-9, Kungsskolan Ansvariga för planen Klas Lundström Vår vision Skolan

Läs mer

Patientbemötande i vården. Landstinget i Östergötland. Revisionsrapport. Datum 2011-01-26

Patientbemötande i vården. Landstinget i Östergötland. Revisionsrapport. Datum 2011-01-26 Patientbemötande i vården Landstinget i Östergötland Revisionsrapport Datum 2011-01-26 Eva Ogensjö, certifierad kommunal revisor Anders Larsson, certifierad kommunal revisor Eva Andlert, certifierad kommunal

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare År 2012 Marie Sigurdh, Fäladshöjden, Lund, 2013-02-19 Mallen är anpassad av Carema Care utifrån Sveriges Kommuner och Landstings mall KVALITETSAVDELNINGEN UE,

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för Kungälvs kommun

Patientsäkerhetsberättelse för Kungälvs kommun Patientsäkerhetsberättelse för Kungälvs kommun År 2011 Datum och ansvarig för innehållet 2012-01-12 Birgitta Olofsson Ann Karlsson Monika Bondesson VÅRD- OCH ÄLDREOMSORG ADRESS Stadshuset 442 81 Kungälv

Läs mer

FÖRÄLDRAENKÄTER. Magelungen Kolloverksamheter BONDEGATAN 35 116 33 STOCKHOLM TELEFON 08-556 93 196 www.magelungen.com info@magelungen.

FÖRÄLDRAENKÄTER. Magelungen Kolloverksamheter BONDEGATAN 35 116 33 STOCKHOLM TELEFON 08-556 93 196 www.magelungen.com info@magelungen. FÖRÄLDRAENKÄTER Sammanställning av utvärderingsenkäter ifyllda av föräldrar som haft barn på Terapikoloniers sommarverksamheter, eller som själva deltagit tillsammans med sina barn på någon Terapikoloniers

Läs mer