Våld och hot om våld i arbetet Riktlinje och riskbedömning

Transkript

1 Barn- och utbildningsförvaltningen Flik 1:8 Antagen i CSG (6) Våld och hot om våld i arbetet Riktlinje och riskbedömning Förebyggande arbete Arbetet med att förebygga våld och hot om våld på arbetsplatsen består av fyra moment: 1. Kartläggning av risker 2. Utformande av säkerhetsrutiner 3. Utformande av handlingsplan 4. Årlig uppföljning och revidering 1. Kartläggning av risker Varje verksamhet/enhet ska kartlägga risken för våld eller hot om våld i samband med enskilda arbetssituationer inom den egna arbetsplatsen. De risker som ska kartläggas kan vara av generell art, t ex hur man på arbetsplatsen ska agera om vårdnadshavare uppvisar ett aggressivt beteende eller om en elev kommer till skolan beväpnad. Kartläggningen av generella risker ska göras gemensamt på enheten, t ex i samband med en arbetsplatsträff. Riskerna ska dokumenteras skriftligen. Också kartläggning av specifika risker, kopplade till särskilda elever eller elevgrupper, ska göras. Denna kartläggning görs av elevhälsoteamet tillsammans med direkt berörda lärare, elevassistenter samt skyddsombud. Riskerna ska dokumenteras skriftligen. Bilaga 1 är ett förslag till riskbedömningsunderlag och handlingsplan som kan användas vid båda typerna av kartläggning. Frågorna i bilaga 2 är baserade på Arbetsmiljöverkets förordningssamling (AFS) 1993:2 och kan vara till ytterligare hjälp att få igång diskussionen kring säkerhetsrisker samt att identifiera problemområden. 2. Utformande av säkerhetsrutiner Utifrån kartläggningen ska varje verksamhet/enhet eller elevhälsoteam tillsammans med skyddsombud utforma skriftliga säkerhetsrutiner för förebyggande eller hantering av hot- och våldssituationer. Det kan exempelvis röra sig om rutiner för förvaring av nycklar, eller för hotfulla situationer eller ensamarbete (exempel på rutiner ges i bilaga 3). Tänk på följande: Bestäm fördelning av arbetsuppgifter vid en hot- eller våldssituation. Utgå gärna från krisplanen som redan är framtagen. Vem gör vad? Se till att alla viktiga kontaktuppgifter finns dokumenterade på för samtliga medarbetare välkänd plats. Kontaktuppgifter som rekommenderas är; SOS Alarm, lokalt poliskontor, sjukvårdsrådgivningen, Arbetsmiljöverket, företagshälsovård, chef, ställföreträdande chef, förvaltningschef, personalchef, kristeam och skyddsombud. Försäkra er om att samtliga medarbetare, även tillfälligt anställda, känner till arbetsplatsens grundläggande säkerhetsrutiner. Alla som är berörda av riskerna ska ha kännedom om säkerhetsrutinerna. Fundera över om det finns säkerhetsrutiner som endast några bör känna till?

2 Barn- och utbildningsförvaltningen 3. Utformande av handlingsplan De insatser som inte kan åtgärdas direkt, t ex utbildning av personal, ska skrivas ner i en särskild handlingsplan, företrädesvis arbetsplatsens arbetsmiljöplan. 4. Uppföljning och revidering De generella rutinerna för våld och hot i arbetsmiljön ska följas upp årligen i arbetslaget som en del i det systematiska arbetsmiljöarbetet. Vid behov ska rutinerna revideras. Om en hot- eller våldssituation inträffat under året, fundera över följande: Har vi agerat utifrån våra säkerhetsrutiner och har de varit till hjälp? Kan vi göra mer eller arbeta annorlunda för att hantera dylika situationer på ett bättre sätt i framtiden (förändra våra rutiner)? Vad det gäller rutiner kring specifika elever, så bör även de följas upp och revideras vid behov. Det kan emellertid vara nödvändigt att mer frekvent analysera (se punkter ovan) incidenter och revidera rutinerna. Åtgärdande arbete Det åtgärdande arbetet efter en hot eller våldssituation består i huvudsak av 3 moment: 1. Drabbade omhändertas (kortsiktigt) 2. Händelsen dokumenteras och anmäls. 3. De drabbades omhändertas (långsiktigt) 1. Omhändertagande av drabbad och andra berörda i akut skede Varje verksamhet/enhet ska ha beredskap för att ta hand om medarbetare som drabbas direkt eller indirekt av våld och hot. När en hot- eller våldssituation inträffat, tänk på följande: Ta hand om fysiskt skadade eller chockade individer (rådfråga vid behov medicinsk expertis). Vid allvarliga incidenter; samla arbetsgruppen (även medarbetare som inte arbetade vid den aktuella tidpunkten) för information om händelsen samt eventuellt stödsamtal. Rektorn/förskolechefen bedömer huruvida områdets krisgrupp ska kallas in. Besluta huruvida behov föreligger av debriefing och professionell hjälp. Medarbetare tillåts i så fall inte lämna arbetsplatsen utan att ha deltagit i denna aktivitet. Speciellt stöd bör lämnas till ensamstående medarbetare. 2. Händelsen dokumenteras och anmäls Varje tillbud och händelse med våld eller hot om våld ska anmälas, dokumenteras och utredas. Både dokumentation och anmälan sker i avvikelsehanteringssystemet Flexite, även kallat RiTiSk (länk finns på intranätet; Insidan), men bör även särskilt meddelas arbetsplatsens skyddsombud. Tänk på följande: Återkommande incidenter av mindre, t ex kopplade till en elev kan anmälas som ett ärende Allvarliga olycksfall och tillbud ska särskilt anmälas till Arbetsmiljöverket. Har händelsen resulterat i en arbetsskada ska anmälan göras till Försäkringskassan (görs via Flexite-RiTiSk). Vid alla hot och våldssituationer bör även polisanmälan övervägas.

3 Barn- och utbildningsförvaltningen 3. Bearbetning av upplevelse av våld- och hotsituation Samtal genomförs med arbetsgruppen inom två till tre dagar för att bearbeta upplevelsen och underlätta återgången till arbetet. Professionell hjälp från företagshälsovård är att föredra. Individuell uppföljning efter behov. Efter ca en månad en uppföljning, där hela arbetsgruppen deltar. Stöddokument AFS 1993:2

4 Barn- och utbildningsförvaltningen Bilaga 1 4 (6) Riskkällor och brister hot och våld Bedömning 1. Åtgärd omgående 2. Skriftlig instruktion 3. Till arbetsmiljöplan Beskrivning av (ev orsak) och åtgärd Ansvar Kontroll- datum

5 Barn- och utbildningsförvaltningen Bilaga 2 Frågor som kan ställas i samband med en kartläggning av risker Är arbetet eller någon del där av förenat med risk för våld eller hot om våld? I vilka sammanhang har våld eller hot om våld inträffat? -På vilka platser har våld eller hot om våld inträffat? -Vid vilken tid på dygnet har våld eller hot om våld inträffat? -Hur uppstod hot- eller våldssituationen? -Vilken typ av skada har förekommit? -Har arbetstagare anlitat läkare eller annan professionell hjälp? Hur ser bemanning och personalsammansättning ut? -Förekommer ensamarbete? Finns beredskap för att klara akuta krissituationer, t.ex. hot, överfall, m.m.? -Vilka säkerhetsrutiner finns? -Hur snabbt kan hjälp erhållas i en våldssituation? Hur sker rapportering av en sådan händelse? Har medarbetarna fått instruktioner och utbildning om -säkerhetsregler. -hur man kan hantera en våldsituation, -vad man gör om en arbetskamrat råkar illa ut? Finns beredskap för att stödja medarbetare efter en våldssituation?

6 Barn- och utbildningsförvaltningen Bilaga 3 Bemötande av en utåtagerande person (exempel) Provocera inte: Håll dig till sakfrågan och avstå från personliga anmärkningar och hot då undviker du att trappa upp konflikten. Försök att behålla lugnet Angreppet gäller oftast inte dig personligen. Ta den aggressive på allvar och visa respekt för känsloyttringar. Lyssna aktivt Den aggressive kan bli positivt överraskad över att möta någon som är intresserad av hans/hennes problem. Respektera revir! Aggressiva människor behöver ett större utrymme i rummet. Gå inte för nära och avvakta med eventuell kroppskontakt. Använd din yrkeskunskap. Lita på din egen kompetens och intuition. Undvik vinnare/förloraresituationer. Försök att föra ett resonemang där ingen behöver känna sig som förlorare, utan som en del i en gemensam problemlösning. Ta inga onödiga risker Sätt alltid din egen säkerhet i första hand. Fem steg när våld uppstår med skador till följd (exempel) 1. Informera högste chef eller ställföreträdande chef vid enheten. 2. Kontakta vid behov sjukhus, skyddsombud, stödgrupp eller företagshälsovård. 3. Gör en skadeanmälan. 4. Gör eventuellt en polisanmälan - det kan vara en säkerhet för alla inblandade. 5. Eventuella konfrontationssamtal genomförs efter överenskommelse mellan chef och den drabbade. 6. Alla samtal i ärendet, överenskommelser och övrig handläggning dokumenteras.