Provocera inte och avstå själv från att hota då undviker du att trappa upp konflikten.

Transkript

1 Vilka typer av hot eller våld våra arbetstagare kan drabbas av har att göra med vilket yrke eller vilken verksamhet man arbetar inom och vilka arbetsuppgifter man har. Här beskrivs några olika arbetsuppgifter och arbetsmiljöer som kan innebära en risk för hot och våld. Hantering av pengar eller varor Att hantera pengar eller andra värdefulla föremål i arbetet ökar risken betydligt att drabbas av rån. En trend som visat sig under senare år är att vapen blir allt vanligare i dessa sammanhang. De personalgrupper som är extra utsatta är de som arbetar med någon form av kassahantering. Arbete med människor Yrkesgrupper som har mycket direktkontakt med människor kan vara i en utsatt position, som till exempel handläggare och inspektörer och kan riskera att bli utsatta för olika former av hot och våld på sitt arbete. Aggressiva handlingar eller hot kan till exempel komma från kunder, verksamhetsutövare m.fl. Denna typ av våld är oftast riktad till personal vid myndighetsutövning. Även hot och kränkningar på internet via exempelvis e-post och sociala medier, är en allvarlig företeelse som i yrkeslivet framförallt drabbar dessa yrkesgrupper och riskerar att leda till ohälsa för den som drabbas. Arbete i offentliga miljöer Ett annat exempel på hot och våld är när en eller flera personer utan tillstånd tar sin in i en offentlig lokal som till exempel en idrottsanläggning eller stationsbyggnad. Det handlar ofta om ungdomsgäng eller enskilda individer som använder lokalen som sin arena. Här kan hotbilden för personalen vara mycket subtil och hoten uttalas sällan öppet. Arbete inom myndigheter eller andra idéburna organisationer Att vara representant för en myndighet eller en organisation som angriparen upplever sig ha något otalt med kan resultera i riskfyllda situationer av olika slag. Till exempel sabotage, hot, telefonterror, förföljelse eller att arbetstagarens närstående blir hotade. Våldet och hoten kan vara mycket svåra att förutse och behöver inte vara kopplade till enskilda arbetstagare. Exempel på yrkesroller och organisationer som särskilt riskerar att drabbas är politiker, chefer, receptioner, myndigheter, med flera. Andra faktorer som påverkar risken för att hot och våld ska förekomma Förutom arbetsuppgifterna, kan särskilda faktorer på arbetsplatsen ytterligare öka riskerna för att bli utsatt för hot och våld, som till exempel: kvälls- eller nattarbete ensamarbete bristande kunskap och erfarenhet både inom sitt yrkesområde och om bemötande och konflikter stress, tidsbrist, för hög arbetsbelastning brottsbelastade områden eller platser 1

2 Provocera inte och avstå själv från att hota då undviker du att trappa upp konflikten. Försök behålla lugnet angreppet gäller oftast inte dig personligen. Lyssna aktivt den aggressive kan bli positivt överraskad av att möta en person som är intresserad av hans problem och villig att lyssna. Respektera revir den aggressive behöver ett större revir. Gå inte för nära och avvakta med eventuell kroppskontakt. Ta den andre på allvar visa respekt för känsloyttringar. Använd din yrkeskunskap lita på din egen kompetens och intuition. Håll dig till sakfrågan avstå från personliga anmärkningar, särskilt sådana som kan kränka eller förnedra motparten. Undvik vinnare-/förloraresituationer försök föra en diskussion där ingen behöver känna sig som vinnare eller förlorare utan som deltagare i lösningen av ett problem. Ta inga onödiga risker sätt alltid din egen säkerhet i första hand. Kontakta eventuellt sjukhus, hälsocentral, Avonova, skyddsombud, närmaste chef (enhetschef, verksamhetschef, samhällsbyggnadschef eller biträdande samhällsbyggnadschef). Polisanmälan (en säkerhet för bägge parter). Eventuellt konfrontationssamtal, efter överenskommelse mellan den drabbade och dennes närmaste chef. Alla våldshandlingar, hot och tillbud ska rapporteras. Utredning ska göras berörd chef tillsammans med skyddsombud via LISA. Skador på byggnader ska rapporteras via Den som är drabbad går igenom en kris med chock-, reaktions-, bearbetnings-, och nyorienteringsfas. Denna process kommer att ta olika tid, ta sig olika uttryck och ha olika omfattning för olika personer. Den som blivit utsatt måste få prata av sig efter händelsen och fortsätta prata om det så länge som behovet finns. Fråga om och om igen hur personen mår. Det är viktigt för den drabbade att få prata med någon som verkligen förstår situationen, som vet vad det handlar om. Lyssna aktivt, se och hör vad personen säger. 2

3 Ett sätt att bearbeta en händelse kan vara att skriva av sig. Det är dessutom bra att ha händelsen nedskriven inför framtiden, dels för en eventuell rättegång samt dels för att man i efterhand lätt glömmer detaljer. Om ingen bryr sig eller vill prata om händelsen, ignorerar den eller påstår att man får skylla sig själv, kan problemet med psykisk ohälsa blir stort. Förutom att ringa 112, kontakta närmaste chef se telefonlista G:\SB\1. Allmänt SB\Rutiner\Personal\Telefonlista\ Se till att säkerhetsregler och denna handlingsplan träder i aktion. Ta hand om dem som drabbats, ge stöd och ställ upp för samtal. Se till att anhöriga kontaktas (se krispärmen). Se till att den drabbade får vård. Om sjukhus måste uppsökas, ordna sällskap dit och se till att någon stannar tills den drabbade tagits omhand. Besök den skadade på sjukhuset så snart som möjligt. Ordna så att någon finns med vid hemfärd och hemkomst. Häll i vätska att dricka, alltid, även om den utsatta personen inte känner sig törstig. Håll om vid kris lyssnar inte den utsatta personen, men känner av den mänskliga värmen från en annan person och det följer med som ett minne. Håll tyst lyssna på personens berättelse i första hand. Håll ut lyssna på den utsatta personen så länge som personen vill prata även om du får höra samma historia om och om igen. 3

4 Se till att anmälan görs till polisen. Om det är nödvändigt, kalla polis till platsen. Informera ev. kommunens säkerhetssamordnare (Thomas Lundberg). Vid allvarligt tillbud eller när någon har blivit allvarligt skadad på arbetsplatsen anmäl omedelbart till Arbetsmiljöverket via o Anmäl arbetsskada och tillbud, enligt kommunens rutiner på intranätet Se till att övriga arbetstagare snabbt informeras om det som inträffat. Utnyttja Avonova, för genomgång av händelsen och chockupplevelsen samt för eventuella andra åtgärder. Under en övergångsperiod, anpassa arbetet till de förhållanden som uppkommit på grund av händelsen. Se till att övriga arbetstagare tas om hand och att var och en som blivit berörd av händelsen får möjlighet att tala om denna och inte lämnas ensam att bearbeta händelsen. Stödja en snabb återgång i arbetet. Underlätta fortsatt delaktighet i arbetsgemenskapen. Ge möjlighet till viss avlastning i arbetssituationen under någon tid. Ha uppföljningssamtal inom en vecka och ta reda på om det kvarstår behov av ytterligare hjälp, t ex samtal om upplevelsen, frågor om tjänstgöringen. Gör ytterligare uppföljningar inom ca tre månader efter händelsen för att ta reda på om några problem kvarstår. Följ noggrant upp sjukfrånvaron hos drabbade arbetstagare. Gör med utgångspunkt från t ex sjukfrånvaro eller önskemål, en bedömning om ytterligare uppföljningssamtal eller behandling behövs. Ge före eventuell rättegång arbetstagare möjlighet till genomgång av rättegångsförfarandet. Se till att den drabbade får sällskap av annan person, t ex chef, facklig representant eller arbetskamrat till rättegången. En rättegång kan lätt riva upp minnen och känslor från våldshändelsen. Den som blivit utsatt för våld är skyldig att vittna. Vid behov biträd den drabbade arbetstagaren med framställning till domstol med begäran om att åtalad lämnar rättssalen medan arbetstagaren hörs som målsägare eller vittne. 4

5 Ambulans, Polis, Räddningstjänst 112 Polis - ej akuta ärenden Arbetsmiljöverket (vardagar, växel och svarstjänsten kl ) Nybro Hälsocentral (vardagar kl samt lördagar och söndagar) Giftinformationscentralen vid mindre akuta fall; övriga ring 112 Avonova (Företagshälsovård) / Kvällar och helger ring: Tandläkare (Folktandvård) Taxi