Föreskrifter och riktlinjer för krishantering

Transkript

1 1(7) Föreskrifter och riktlinjer för krishantering Målet för krishantering Att ge ökad kunskap och psykologiskt stärka förutsättningarna i och för arbetet. Att skapa en arbetsmiljö som främjar bearbetning av starka upplevelser. Att förebygga yrkesmässig utbrändhet. Att förhindra utveckling av plågsam stress och psykiska och fysiska sjukdomar. HÄNVISNING AML Arbetsmiljölag (1977:1160) AMF Arbetsmiljöförordningen (1977:1166) AFS 2001:1 Systematiskt arbetsmiljöarbete AFS 1999:7 Första hjälpen och krisstöd AFS 1993:2 Våld och hot i arbetsmiljön Mental träning i nationell bastaktik Psykosocialt omhändertagande i polisen TILLÄMPNING Dokumentet gäller all verksamhet och omfattar alla personalkategorier i myndigheten. AML kap 3 2 Arbetsgivaren ska vidta alla åtgärder som behövs för att förebygga att arbetstagaren utsätts för ohälsa eller olycksfall AML kap 3 3 Arbetsgivaren ska se till att arbetstagaren får god kännedom om det förhållanden, under vilka arbetet bedrivs, och arbetstagaren upplyses om de risker som kan vara förbundna med arbetet AFS 2001:1 6 Arbetsgivaren ska fördela arbetsuppgifter i verksamheten på ett sådan sätt att en eller flera chefer, arbetsledare eller andra arbetstagare får i uppgift att verka för att risker i arbetet förebyggs och en tillfredsställande arbetsmiljö uppnås

2 2(7) AFS 1993:2 11 Arbetstagare som utsätts för våld eller hot om våld ska snabbt få hjälp och stöd för att förebygga eller lindra såväl fysisk som psykisk skada. Arbetsgivaren ska ha särskilda rutiner för detta. DEFINITIONER Kamratstöd: Avlastningssamtal Debriefing Debriefingledare Stöd från arbetskamrater, chefer, familjer, vänner som kamrat i dessa sammanhang är det inte nödvändigt att ge råd utan mer att finnas till hands och lyssna. Avlastningssamtal kan definieras som ett dialoginriktat samtal mellan chef/arbetsledare och medarbetare i ett tidigt skede efter en belastande händelse. Samtalet sker i första hand i grupp och syftar till att mildra händelsens efterverkningar och underlätta normalisering. Ytterligare ett syfte är att chefen/arbetsledaren kan bedöma det individuella stödbehovet och behovet av ytterligare hjälp. En debriefingledare kan vara till stöd och råd för arbetsledaren. Chefen/arbetsledaren kan även delegera samtalet till utbildad debriefingledare. Debriefing är en metodik för känslomässig bearbetning av yrkespåförd stress som syftar till att lindra chockupplevelser och psykiska stressreaktioner. Debriefing innehåller fler faser än avlastningssamtalet. Samtalet leds av utbildad debriefingledaren i grupp. Person som genomgått adekvat utbildning i en specifik teknik/metod att hjälpa och stödja anställda som i sitt yrkesutövande utsatts för psykiskt belastande händelser. Utbildade debriefingledare se bilaga 3, larmplan. FÖRESKRIFTER Tillämpningsområde: Exempel på händelser/situationer som kräver krisstöd Hot eller våld mot eget liv eller annans liv Svåra skador och dödsfall bland anställda Brukande av tjänstevapen mot person, varningsskott eller vådaskott Katastrofer

3 3(7) Speciellt psykiskt påfrestande situationer/händelse, särskilt om barn eller ungdomar är inblandade När medarbetare har en relation till offret/offren När medarbetare blivit kraftigt kränkt såväl genom kränkande särbehandling av medarbetare som av person som inte arbetar inom polisen När medarbetare utsätts för stort massmedialt intresse På medarbetarens egen begäran ÅTGÄRDER/ ANSVARSFÖRDELNING Medarbetarens ansvar: Den som får kännedom om någon händelse som bör föranleda krisstödsåtgärder ska snarast underrätta närmaste arbetsledare. Arbetsledarens ansvar: Efter arbetsinsatser där det kan förutsättas att medarbetare utsatts för stark psykisk press, har närmaste arbetsledare ett särskilt ansvar att pröva behovet av krisstöd. Vid svårare händelser ska vakthavande befäl/ enhetschef underrätta myndighetschef omedelbart. Arbetsledaren ska: Bedöma behovet av information, kamratstöd, avlastningssamtal och debriefing. Om behov finns, ska arbetsledaren tillse att avlastnings samtal genomförs. Samtalsledaren avgör efter avlastningssamtal om det finns behov av debriefing. Debriefing ska ledas av utbildad debriefingledare. Efter genomfört avlastningssamtal/debriefing ska samtalsledaren meddela Jessica Johansen, myndighetens debriefingsamordnare som för loggbok HR-enhetens Ansvar Arbetstid: HR-enheten ska fungera som samordnande enhet för myndighetens debriefingledare. HR-enheten äger rätt att avropa externa resurser. Närvaro vid avlastningssamtal och debriefing är obligatorisk och räknas som arbetstid.

4 4(7) UPPFÖLJNING UTBILDNING Närmaste arbetsledare följer upp eventuell sjukfrånvaro hos drabbade medarbetare. Har debriefingsamtal genomförts ska debriefingledaren följa upp samtalet/en efter 2 3 månader. All personal ska informeras om innebörden av kamratstöd, avlastningssamtal, och debriefing. Samtliga arbetsledare ska få utbildning att hålla avlastningssamtal STÖDRESURS En stödresurs/ person arbetar alltid på HR-chefens uppdrag. Det är HR-chefens ansvar att vidta åtgärder vid behov och att uppföljning sker av de vidtagna åtgärderna. När stödpersoner anlitas är det viktigt att chefen tillsammans med de/ dessa och den drabbade klargör var och ens roll i det fortsatta arbetet. Alla parter vet därmed vem som ska göra vad. I myndigheten finns utbildade debriefingledare se larmplan, bilaga 3 Externa resurser: Previa Borlänge Falun S:t Lukas Bo Svensson ,

5 5(7) Checklista för arbetsledare: Bilaga 1 Samla information och göra en bedömning av situationen Bedöm om det finns behov av - information/utse eventuell informationsansvarig ytterligare personal - avlastning till arbetsledningen - stöd åt medarbetarna Är någon medarbetare skadad/avliden? - var finns de skadade? - om sjukhus måste uppsökas, ordna sällskap dit och se till att någon stannar där tills de drabbade tagits om hand - kontakta anhöriga - stöd de anhöriga Samling av berörda medarbetare för avlastningssamtal Information till övriga medarbetare Medarbetare, som visar tecken på stressreaktion, ska om möjligt inte avrapportera skriftligen Se till att medarbetare inte lämnas ensamma och att de inte utsätts för kontakt med massmedia Underrätta arbetsmiljöverket vid dödfall eller svårare personskada eller när flera medarbetare drabbats samtidigt. Detsamma gäller vid tillbud som inneburit fara för liv och hälsa ( 2 AMF) Vid behov av råd och stöd vänd dig till någon av myndighetens utbildade debriefingledare. Använd dig av mallen Avlastningsbågen. Följ upp sjukfrånvaro hos medarbetarna Se till att medarbetarna får sällskap av annan person, t.ex. arbetsledare eller arbetskamrat till en eventuell rättegång. En rättegång kan riva upp minne och känslor från t ex våldshändelse. Efter rättegången kan eventuellt finnas behov av avlastningssamtal eller debriefing

6 6(7) Syfte och mål med avlastningssamtal Bilaga 2 Reducera stress Underlätta återhämtning Normalisera de egna reaktionerna Klargöra hur var och en har upplevt händelseförloppet Hålla samman gruppen Skapa positiv reaktionsförväntan Konstatera behov av uppföljning/debriefing FYRA R Rummet Ostört utan insyn Stäng av mobilen Se varandra i ögonen Alla stannar kvar hela tiden Chefen pratar sist Regler Samtalsledaren leder samtalet Låta samtalet inte tiden styra Inga resonemang om befälsföring, utrustning etc. Bara egna upplevelser Ingen skuldbeläggning Inga värderande kommentarer Tystnadslöfte Respekt Ge utrymme tid för alla Lyssna aktivt på alla Visa ödmjukhet för ev. brister Våga vara ärlig/prestigelös Se/hör/respektera varandra Rutiner Hålla sig strukturen/mallen Skapa trygghet Hälsa välkommen presentation Visa till rätta redogör för syfte/mål Ömsesidigt ansvar att följa rutiner Uppföljning Använd mallen för AVLASTNINGSBÅGEN Samtalsledaren avgör efter avlastningssamtal om det finns behov av debriefing. Efter avlastningssamtalet delas foldern UPPLEVELSER OCH REAKTIONER ut.

7 7(7) Bilaga 3 LARMPLAN Ärende Debriefingledare Tidsnummer Namn Adress Hem Privat Arbete Mobil Övrigt Marie Åkerlund S Esplanaden 32, HOFORS Henrik Bodegrim Karlsgatu 9, GUSTAFS Lena Nilsson Bolagsvägen 1, IDRE Jessica Johansen Bergskolegränd 8 b, FALUN Ove Johansson Busgården Grova vägen 36, MORA Förhandlingsutb. Yasemin Mollaoglu Blindgatan 20, FALUN Larmplan aktualiserad i KC-Polis fr o m 1 november Samo-debriefingledare ansvarar för att uppdateringar sker.