Arbetsmiljöutbildning för nya skyddsombud inom Polisen

Transkript

1 Arbetsmiljöutbildning för nya skyddsombud inom Polisen 2009

2

3 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Studieguide... 4 Introduktionsföreläsning... 6 Fallföreläsning 1 2 Systematiskt arbetsmiljöarbete. 7 Fall 1. Riskbedömning i samband med förändring på arbetsplatsen... 8 Fall 2. Arbetsmiljö i trafiken Fallföreläsning 3 4 Stress samt hot och våld i arbetet Fall 3. Stress i arbetet Fall 4. Hot och våld i arbetet Fallföreläsning 5 6 Tillbud, arbetsskador / arbetsanpassning och rehabilitering.. 24 Fall 5. Tillbud och arbetsskador Fall 6. Arbetsanpassning och rehabilitering Fallföreläsning 7 8 Etnisk diskriminering, kränkande särbehandling, m.m Fall 7. Kränkande särbehandling och sexuella trakasserier Fallföreläsning 9 Förebyggande och främjande hälsoarbete Arbetsmiljöutbildning för nya skyddsombud inom Polisen

4 STUDIEGUIDE Polisen som arbetsplats Arbetsmiljö och mångfald Välkommen till utbildning för skyddsombud inom Polisen om Arbetsmiljö och mångfald! Verksamheten kring arbetsmiljö-, hälso- och mångfaldsfrågor är mycket omfattande och vår förhoppning är att denna utbildning ska ge dig en överblick över området, verktyg för att hantera situationer som kan uppstå samt fallbeskrivningar som belyser frågor som kan vara aktuella för bl.a. skyddsombud. Självklart kan inte denna utbildning spegla just din verklighet som skyddsombud, men utbildningen är utformad för att belysa principiellt viktiga frågor i arbetsmiljö- och mångfaldsarbetet inom Polisen. Denna studieguide avser att tydliggöra utbildningens syfte, mål och innehåll samt inte minst hur utbildningen är upplagd. Syfte och mål Utbildningen skall ge dig övergripande kunskaper om de lagar, författningar och avtal som styr arbetsmiljö- och mångfaldsområdet, samt förståelse för motiven för arbetsmiljö- och mångfaldsarbetet. Du skall få kunskap om redskap som kan bidra till skapandet av en god och hälsofrämjande arbetsmiljö med beaktande av mångfaldsaspekterna. Utbildningen ska i första hand ge kunskap om: Lagstiftningens uppbyggnad avseende arbetsmiljö och mångfald Det systematiska arbetsmiljöarbetet Riskanalys och riskbedömning Rehabilitering Hälsoarbete och friskvård Psykosocialt stöd Stress Mångfald inklusive jämställdhet Diskrimineringsfrågor Utbildningen ska vidare belysa principer, begrepp och metoder som är relevanta för området. Särskild vikt skall läggas vid ansvaret för chefer och skyddsombud i arbetsmiljö- och mångfaldsarbetet. Övergripande idé och innehåll Området som behandlar arbetsmiljö-, mångfalds- och hälsofrågor är förstås mycket omfångsrikt. Det är därigenom svårt att få med alla delar, inte minst med tanke på att studietiden är begränsad. Samtidigt är det av största vikt att man ser och förstår att de olika delarna många gånger hänger samman och ofta kan integreras naturligt i den dagliga verksamheten. Utbildningen utgår från sju olika fall som tar upp delar av området arbetsmiljö och hälsa. De aktuella fallen är: 1. Riskbedömning i samband med förändring på arbetsplatsen 2. Arbetsmiljö i trafiken riskbedömning och intern säkerhet (inkluderar även information om buller) 3. Stress i arbetslivet Arbetsmiljöutbildning för nya skyddsombud inom Polisen

5 4. Hot och våld i arbetet 5. Tillbud och arbetsskador 6. Arbetsanpassning och rehabilitering 7. Kränkande särbehandling samt sexuella trakasserier och trakasserier p.g.a. kön Områden som inte belyses i särskilda fall är mångfald och hälsa (friskvård). Orsaken till detta är att skyddsombuden inom dessa områden inte har en tydligt lagstyrd roll. Förhoppningen är att arbetet med dessa fall ska bidra till att du får en god överblick över arbetsmiljöområdet. I fallen lyfter vi fram olika problem där svaren inte alltid är självklara. När du löser problemen, kom ihåg betydelsen av att åtgärda en eventuell problematik innan problem inträffar, d.v.s. att bedriva ett bra förebyggande och främjande arbetsmiljö-, hälsooch mångfaldsarbete. Inte minst är det betydelsefullt att ta tillvara de starka sidorna som finns i verksamheten och vidareutveckla dem. Visionen för arbetsmiljöarbetet bör vara att gå från att vara en reaktiv arbetsplats, som reagerar när problem har uppstått, till att bli en medveten och framgångsrik arbetsplats som är duktig på det förebyggande och främjande arbetet. Detta motsäger inte betydelsen av att kunna agera professionellt när olika problem uppstår. Uppläggning Du arbetar med detta material enskilt. Innan du börjar så är det viktigt att du tar reda på vilka lokala föreskrifter som finns inom arbetsmiljöområdet för den egna myndigheten samt hur myndighetens samverkanssystem för arbetsmiljö- och mångfaldsfrågor är utformat. När du är klar med utbildningen anmäl detta till HR-avdelningen vid din myndighet och till huvudskyddsombudet. Vid tveksamhet om sakfrågor, etc. ta kontakt med någon inom arbetsmiljöorganisationen inom din egen myndighet. Materialet består av en inledande faktatext om arbetsmiljö och mångfald, fallföreläsningar i form av Powerpoint presentationer, fallbeskrivningar. Dessutom finns hänvisning till såväl generellt som polisspecifikt material om arbetsmiljö och mångfald. Det material som hänvisas till hittar du i de flesta fall på Arbetsmiljösidorna i den nationella personalentrén på Intrapolis eller på Arbetsmiljöverkets hemsida på Internet, Dokument som är grönmarkerade ska du ta del av. Gulmarkerade dokument eller webbplatser är viktiga men inte obligatoriska. Vi rekommenderar dig att skriva ut dokumenten, inte bara för lösandet av uppgifterna utan även för framtida behov. Innan du börjar kan det vara värdefull att du skriver ut de grundläggande dokumenten för arbetsmiljöarbetet - Arbetsmiljölagen samt Arbetsmiljöverkets föreskrifter om Systematiskt arbetsmiljöarbete (AFS 2001:1). Mer specificerat går du tillväga enligt följande:. 1. Ta del av den inledande föreläsningen samt fallföreläsningen som behandlar fall 1 och 2 2. Gå igenom syftet med fall 1 3. Ta del av fall 1 (fallen presenteras via text) 4. Utgå sedan ifrån frågorna. Lös fallet med hjälp av föreläsningarna (introduktions- och fallföreläsningen) samt faktatexten med tillhörande länkar till olika dokument. Utgå från kraven i det systematiska arbetsmiljöarbetet (SAM). 5. Upprepa punkterna 2-5 för fall När du är klar med fall 1 och 2, går du vidare med fall 3 och 4 osv. Du går tillväga på samma sätt som ovan. Arbetsmiljöutbildning för nya skyddsombud inom Polisen

6 Klicka på denna textrad så kommer du till Introduktionsföreläsning! Introduktionsföreläsning Arbetsmiljö och arbetsmiljöarbete Det Direkta Ledarskapet Arbetsmiljöutbildning för nya skyddsombud inom Polisen

7 Klicka på denna textrad så kommer du till Fallföreläsning Fall 1-2! Fallförel reläsning Fall 1-2 Systematiskt arbetsmiljöarbete Arbetsmiljöutbildning för nya skyddsombud inom Polisen

8 Fall 1: Riskbedömning i samband med förändring på arbetsplatsen. Syftet med fall 1: Att förstå sambandet mellan verksamheten och det systematiska arbetsmiljöarbetet (SAM) Att veta vad en riskbedömning innebär och hur man kan genomföra en sådan bedömning. Att känna till/kunna göra en handlingsplan för arbetsmiljöarbetet med utgångspunkt i det systematiska arbetsmiljöarbetet Att förstå skyddsombudets roll i riskbedömningsarbetet Du är skyddsombud vid en enhet med sju anställda. Ett beslut har fattats att slå samman den enhet där du arbetar enhet med annan. Den nya enheten kommer att placeras centralt i en fastighet som ska byggas om. En ny organisation kommer att utformas. Chefstjänsten för den andra enheten är vakant och din chef kommer nu att bli chef för den nya organisationen. Nu ska en riskbedömning av förändringen genomföras. Ledningen har informerat om att riskbedömningen ska genomföras för att tillgodose arbetsmiljölagstiftningens krav. Hur ser du på din roll som skyddsombud i detta arbete? Frågeställningar 1. När ska en riskbedömning genomföras med anledning av förändringar i verksamhet och lokaler och vilka bör vara med vid genomförandet? 2. Vilket stöd finns inom Din Polismyndighet/Rikspolisstyrelsen för arbetet med riskbedömningar? 3. Hur skulle man kunna arbeta praktiskt med riskbedömning utifrån den situation som beskrivs ovan? Reflektera över dina egna erfarenheter. Har du varit med om eller känner du till en liknande situation? Hur hanterades situationen? Skulle man kunna hanterat situationen på ett bättre sätt? Etc 4. Vilken är skyddsombudets roll i en riskbedömning av detta slag? Arbetsmiljöutbildning för nya skyddsombud inom Polisen

9 Centrala begrepp fall 1: Arbetsorganisation Riskbedömning Riskanalys Konsekvensanalys Handlingsplan Systematiskt arbetsmiljöarbete: - Undersöka - Genomföra riskbedömning - Vidta åtgärder - Kontrollera / följa upp Arbetsorganisation Genom arbetsorganisationen samverkar en grupp för kända mål i form av produktionsresultat eller framställda tjänster. Arbetets organisation handlar till en del om själva strukturen - organisationsplanen - som beskriver över- och underordning och olika enheters relationer till varandra. Men arbetsorganisation är inte bara en struktur utan än mer en process den ständigt pågående organiseringen av arbetet för att lösa vardagens uppgifter och problem och som betyder att arbetet fördelas och omfördelas. Praktiskt måste arbete därför alltid värderas ur flera olika perspektiv. Den uppgift som ska lösas genom arbetet är överordnad. Inom ramen för verksamhetens mål avpassas arbetets organisation till de anställdas krav och förutsättningar, som varierar med hänsyn till individ och tidpunkt. Arbetsorganisationen bestämmer hur olika individer exponeras för hälsorisker och möjligheter till lärande och utveckling. Därför är förändringsarbete riktat mot arbetsorganisationen effektivt för att förändra arbetsmiljön. (Arbete och hälsa, Betänkande av Arbetsmiljökommissionen, SOU 1990:49) Systematiskt arbetsmiljöarbete Systematiskt arbetsmiljöarbete (SAM) ställer krav på arbetsgivaren att kontinuerligt undersöka arbetsförhållandena, bedöma riskerna, genomföra åtgärder och följa upp dem. Cheferna behöver känna till arbetsmiljölagen och de arbetsmiljöregler som är aktuella för organisationen, så att de kan planera och genomföra arbetsmiljöarbetet på ett bra sätt. För att underlätta bedömningen av en förändring kan det ibland vara en fördel att systematiskt ta hjälp av sakföreskrifterna, t. ex föreskrifterna om belastningsergonomi, arbetsplatsens utformning eller kemikaliska hälsorisker. Riskbedömning i samband med förändringar (Konsekvensanalys) Riskbedömning handlar sammantaget om en analys/bedömning av riskerna för att någon ska komma att drabbas av ohälsa eller olycksfall. Syftet är att avgöra om det behövs vidtas några åtgärder. Det systematiska arbetsmiljöarbetet omfattar momenten undersöka, genomför riskbedömning, vidta åtgärder och kontrollera/följa upp. (Systematiskt arbetsmiljöarbete en vägledning, AFS 2001:1). Riskbedömning kan göras utifrån statistiska uppgifter, tidigare erfarenheter, omvärldsanalys, etc. Skyddsombud ska medverka i arbetet med att göra en riskbedömning. De ska delta vid planering av nya eller förändrade lokaler, anordningar, arbetsprocesser, arbetsmetoder och av arbetsorganisation samt vid planering av användning av ämnen som kan medföra ohälsa eller olycksfall. (Arbetsmiljölagen 6 kap.) Riskanalys innebär en Systematisk arbetsmetodik för att identifiera riskkällor i ett avgränsat (definierat) system samt en uppskattning av risker som är förknippade med dessa Med riskbedömning menas En bedömning av risken för olycksfall eller ohälsa i ett system i syfte att avgöra om riskreducerande åtgärder krävs. Även begreppet konsekvensanalys används vid bedömning av risker vid förändringar. I arbetsmiljölagstiftningen liksom i RPS styrdokument används alla dessa begrepp. För att undvika begreppsförvirring använder vi i block 4 genomgående begreppet: riskbedömning i den text vi själva skrivit. I samband med förändringar i verksamheten ska arbetsgivaren göra en bedömning av om ändringarna kan medföra risker för ohälsa eller olycksfall. Detta omfattar också en bedömning av hur man kan förebygga / åtgärda eventuella risker. Exempel på förändringar är personalförändringar, organisationsförändringar, om- och nybyggnationer, införande av nya arbetsmetoder, införande av nya arbetstider, ny utrustning m.m. (Systematiskt arbetsmiljöarbete en vägledning). Arbetsmiljöutbildning för nya skyddsombud inom Polisen

10 Riskbedömningen ska utgå från den planerade ändringen. Den ska göras innan förändringen genomförs och avse tiden efter genomförd förändring. Syftet är att förutse konsekvenser av ändringarna i verksamheten både i nuläget och i framtiden. ( Att förutse konsekvenser, Arbetsmiljöverket, 2004) Riskbedömning / riskanalys kan genomföras ur många perspektiv, inte bara som ett led i arbetsmiljöarbetet. Här kan t ex nämnas verksamhetsskyddet. För att kunna möte de risker och hot som finns mot Polisens verksamhet med lämpliga säkerhetsåtgärder, måste det finnas metoder och modeller för att kunna identifiera hoten och göra det möjligt att analysera riskerna. För att underlätta detta arbete har Polisen tagit fram en metod för riskanalys som kan användas för detta ändamål (Se Intrapolis, PVS SäE). Denna typ av riskanalys skall kunna genomföras båda i det vardagliga arbetet och vid planerade förändringar i verksamheten. Det finns goda skäl för att samordna dessa riskanalyser med de riskbedömningar som görs i arbetsmiljöarbetet. Handlingsplan Åtgärder för att ta bort/minska eller förebygga riskerna och som inte genomförs direkt ska dokumenteras i en skriftlig handlingsplan. Av en handlingsplan skall framgå när åtgärden skall vara genomförd och vem som är ansvarig. Handlingsplaner kan upprättas på olika nivåer i organisationen / myndigheten. Handlingsplanerna ska vara kända för arbetstagarna. Gå vidare Läs följande dokument; Hur tolkas arbetsmiljölagen i polisarbete?, RPS, 2002 Riskbedömning och riskanalys i arbetsmiljöarbetet Förslag till en metodbeskrivning från Rikspolisstyrelsen, RPS, 2004 Att arbeta med riskanalyser, RPS, PVS Säkerhetsenhet, 2007 Systematiskt arbetsmiljöarbete - Arbetsmiljöverkets föreskrifter AFS 2001:1 med ändringar i AFS 2003:4 samt 2008:15. Riktlinjer avseende rollfördelningen i det systematiska arbetsmiljöarbetet inom Polisen, Arbetsmiljöutbildning för nya skyddsombud inom Polisen

11 Fall 2: Arbetsmiljö i trafiken Syftet med fall 2: Att känna till vilka arbetsmiljörisker som finns vid arbete i trafiksituationer och få kunskap om Polisens interna trafiksäkerhetspolicy Att veta hur man kan eliminera arbetsmiljörisker vid arbete i trafiksituationer Att känna till vad buller är, hur det påverkar kroppen och arbetsmiljön samt vad man kan göra för att åtgärda buller Att känna till huvuddragen i RPS råd till den som utsätts för buller Att ha kännedom om hur man kan arbeta förebyggande med arbetsmiljöarbetet i trafiksituationer Du har som skyddsombud noterat att arbetsskadeanmälningar (hörselskador) lämnats in från flera medarbetare som arbetat under en längre tid på trafikplatser. Vad gör du? Frågeställningar 1. Vilka områden omfattas av Polisens interna trafiksäkerhetspolicy? 2. Vilka risker för ohälsa och skador kan buller orsaka? 3. Vad skall man göra om en olycka inträffar med polisbil (lätt personskada)? 4. När du har tagit del av materialet för fall 2. Hur skulle man kunna arbeta praktiskt med riskbedömning utifrån den situation som beskrivs ovan? Reflektera över dina egna erfarenheter. Har du varit med om eller känner du till en liknande situation? Hur hanterades situationen? Skulle man kunna hanterat situationen på ett bättre sätt? Etc. 5. Vilka åtgärder vill du som skyddsombud betona som särskilt väsentliga? Arbetsmiljöutbildning för nya skyddsombud inom Polisen

12 Centrala begrepp för fall 2: Intern trafiksäkerhetspolicy Handlingsplan Ansvarsfördelning internt trafiksäkerhetsarbete Buller Gränsvärden Exponering / effekter / åtgärder mot buller Systematiskt arbetsmiljöarbete: - Undersöka - Genomför riskbedömning - Vidta åtgärder - Kontrollera / följa upp Intern trafiksäkerhetspolicy Arbetsgivaren Polisen skall, som en del av arbetsmiljöarbetet, förebygga riskerna för att någon medarbetare kan komma att drabbas av ohälsa och olycksfall. Detta innefattar även trafiksäkerheten. Polisen har därför fastställt en gemensam, intern, trafiksäkerhetspolicy för verksamheten: Medarbetare i Polisen skall genom sin kompetens, sitt körsätt och övriga beteende alltid uppträda som föredömen i trafiken. Polisens fordon skall underhållas och utrustas på ett sätt så att medtrafikanter och omgivningen i övrigt får förtroende för Polisen. De olika aktörernas ansvar för det interna trafiksäkerhetsarbetet skall vara tydligt klargjort. (Polisens interna trafiksäkerhetspolicy, RPS, 2006) Varje medarbetare, som med anledning av tjänsten vistas i trafiken, skall känna till policyn och verka efter dess intentioner. Policyn kompletteras med en handlingsplan för det interna trafiksäkerhetsarbetet. Varje myndlighet skall se till att policyn följs och vid behov komplettera den utifrån lokala behov. Handlingsplan för Polisens interna trafiksäkerhetsarbete Ansvarsfördelning intern trafiksäkerhet Cheferna ansvar intern trafiksäkerhet Cheferna med personalansvar skall: ha ansvar för att det interna trafiksäkerhetsarbetet beaktas inom det egna verksamhetsområdet. årligen se till att medarbetarna som kör fordon i tjänsten har den kunskap, motivation, information och utbildning som krävs för att följa policyn. i samband med introduktion se till att nyanställda får den kunskap, motivation, information och utbildning som krävs för att följa policyn. Det gäller även den som varit frånvarande från tjänsten i mer än 6 månader. vid förläggning av arbetstider ta hänsyn till förares behov av att vara utvilade. se till att denna policy efterlevs. Medarbetarna ansvar intern trafiksäkerhet Medarbetarna skall: ha den kunskap och behörighet som krävs för att på ett trafiksäkert sätt köra i tjänsten. beakta att alkohol och andra droger aldrig får intas under tjänstetid eller på något sätt påverka arbetet. Den som intar medicin som kan ge dåsighet och andra symtom som äventyrar trafiksäkerheten får under inga omständigheter framföra Polisens fordon, utan ska omedelbart underrätta sin närmaste chef om sin medicinering. vid arbete på väg alltid använda godkänd varselväst eller annan godkänd varselbeklädnad och i övrigt se till att man är synlig i trafiken. så långt som möjligt undvika att använda mobiltelefon vid framförande av fordon. Den som måste ringa bör stanna på ett säkert ställe. Om man måste tala i mobiltelefon när man kör skall hastigheten anpassas till detta med bibehållen säkerhet. använda cykelhjälm när de cyklar i tjänsten. utföra daglig säkerhetskontroll av fordon. Tillsynen skall ske före, under och efter körning. Om det vid den dagliga säkerhetskontrollen visar sig att det finns brister skall dessa direkt åtgärdas. Arbetsmiljöutbildning för nya skyddsombud inom Polisen

13 alltid rapportera tillbud och olyckor till närmaste chef/arbetsledare så snart som möjligt i enlighet med Polisens rutiner för rapportering av arbetsskador och tillbud. ha ett eget ansvar för att så långt som möjligt vara utvilad vid framförande av fordon och ta de raster och pauser som krävs för att framföra fordonet säkert. Myndligheterna ansvar för intern trafiksäkerhet Myndigheterna skall: varje år gå igenom verksamheten och inventera och identifiera de risker som de anställda utsätts för i trafiken. Detta utgör som en del av det systematiska arbetsmiljöarbetet (AFS 2001:1, senast ändrad genom AFS 2003:4 och 2008:15), Olyckor och tillbud där fordon som använts i tjänsten varit inblandade skall årligen analyseras och åtgärder skall vidtas för att upprepande inte skall ske, underrätta Arbetsmiljöverket när ett olyckfall eller någon annan händelse i trafiken lett till dödsfall, svårare personskada, drabbat flera anställda eller varit ett tillbud som inneburit allvarlig fara för anställdas liv eller hälsa. (Arbetsmiljöförordningen SFS 1977: ) se till att den eller de som direkt eller indirekt drabbas av olyckor i trafiken får ett adekvat medicinskt och psykosocialt stöd, se till att förutsättningar finns för kontinuerlig säkerhetskontroll av fordon. se till att de som framför polisfordon har utbildning anpassad till respektive kategoris behov och därutöver även får fortbildning. se till att denna utbildning är anpassad till resultaten av den regelbundna inventeringen av förarnas kunskapsbehov som skall genomföras vid myndigheten, följa utvecklingen inom trafiksäkerhetsområdet tillsammans med Rikspolisstyrelsen. (Polisens interna trafiksäkerhetspolicy - handlingsplan, RPS, 2006) Buller Buller är ett icke önskvärt ljud. Begreppet omfattar både hörselskadligt och störande ljud. Buller är den tredje vanligaste orsaken till arbetsskador i Sverige. Gränsvärden för buller Daglig bullernivå: 85dB Det finns ett övre och ett undre insatsvärde på 85 db respektive 80 db Maximal A-vägs ljudtrycksnivå: 115 db Impulsstoppvärde: 135 db Exponering/Effekter av buller En längre tids exponering för stadigvarande buller med en ljudtrycksnivå som överstiger omkring 85 db (A) medför risk för hörselskada. Det finns stora individuella skillnader. Känsliga personer kan riskera hörselskada vid långvarig exponering för buller med ljudtrycksnivåer omkring db (A). Ju starkare bullret är desto kortare tids exponering behövs det för att en hörselskada ska uppstå. Impuls- eller slagljud är farligare än ett kontinuerligt buller. (Bokstaven A innebär att mätinstrumentet är gjort så att det så mycket som möjligt svarar mot hörselintrycket). Buller kan ha flera skadliga effekter. Kraftligt buller kan skada hörcellerna i innerörat med en permanent hörselnedsättning som följd. Höga ljudnivåer kan leda till sämre hörsel och bestående sus och ljud i öronen, s.k. tinnitus. Man kan också drabbas av ljudöverkänslighet och ljudförvrängningar. Buller i låga ljudnivåer verkar stressande och kan t e x höja blodtrycket. Buller kan öka den mentala belastningen och därmed göra arbetet mer tröttande. Buller kan också ge upphov till stressymtom, som i sin tur kan leda till att man presterar sämre. Det kan vara ansträngande att vistas i en bullrig miljö och utföra arbetsuppgifter som kräver att man uppfattar tal. Det tar ofta tid för den som skadat sin hörsel att själv upptäcka skadan, eftersom man gradvis vänjer sig vid att höra sämre. Buller kan leda till kommunikationssvårigheter som i sin tur kan vara en säkerhetsrisk. Då buller anmäls som arbetsskada hänvisas till information i Intrapolis, arbetsmiljösidorna i den nationella personalentrén. Arbetsmiljöutbildning för nya skyddsombud inom Polisen

14 Åtgärder - buller Om bullervärdena är lika med eller överstiger gränsvärdena så ska orsaken utredas och åtgärder vidtas för att minska exponeringen. Om användningen av hörselskydd medför olycksrisk, ska risken minskas genom lämpliga åtgärder. Om den som arbetar i en bullrig miljö av säkerhetsskäl behöver kunna meddela sig med andra, så ska åtgärder vidtas som möjliggör detta. Vid arbetsskadeanmälan hänvisas till information på Intrapolis / Nationella personalentrén /Arbetsskador och tillbud. Gå vidare Läs följande dokument; Råd till dig som utsätts för buller, RPS, 2007 Polisens interna trafiksäkerhetspolicy, RPS, 2006 Buller, AFS 2005:16 Arbetsmiljöutbildning för nya skyddsombud inom Polisen

15 Klicka på denna textrad så kommer du till Fallföreläsning Fall 3-4! Fallförel reläsning Fall 3-4 Stress respektive hot och våld i arbetet Arbetsmiljöutbildning för nya skyddsombud inom Polisen

16 Fall 3: Stress i arbetet. Syftet med fall 3: Att kunna identifiera faktorer som är negativa för den psykosociala arbetsmiljön och känna igen signaler på stress Att ha kännedom om hur man kan genomföra förebyggande arbete mot stress på individ-, grupp och organisationsnivå. Att ha kännedom om vad kränkande särbehandling innebär. Att ha kunskap om skyddsombudets roll i arbetet med psykosociala arbetsmiljöfrågor. Inom enheten har du uppgiften som skyddsombud. Du arbetar inom en grupp som hanterar utredningar av parkeringsärenden. Det har under de senaste åren varit en stor personalomsättning inom gruppen. Du har svårt att göra nyrekryteringar pga. arbetsuppgifternas innehåll. Nyligen slutade en av medarbetarna inom gruppen som hade mycket erfarenhet inom arbetsområdet. En annan medarbetare är sjukskriven för belastningsbesvär. Verksamheten börjar nu fungera dåligt och det finns irritation i arbetsgruppen. Du anser att det har kommit till en punkt då det är dags att klargöra för enhetsledningen att man måste göra något åt situationen Frågeställningar 1. Ge exempel på konsekvenser av stress i en organisation. 2. När du har tagit del av materialet för fall 3. Hur skulle man kunna arbeta praktiskt med den situation som beskrivs ovan? Reflektera över dina egna erfarenheter. Har du varit med om eller känner du till en liknande situation? Hur hanterades situationen? Skulle man kunna hanterat situationen på ett bättre sätt? Etc. 3. Ska denna situation hanteras som en arbetsskada? 4. Vad anser du är skyddsombudets roll i denna arbetsmiljöfråga? Arbetsmiljöutbildning för nya skyddsombud inom Polisen

17 Centrala begrepp för fall 3: Stress Över- och underbelastning Akut och kronisk stress Krav och kontroll Stressfaktorer Konsekvenser av stress Konflikter / Rollkonflikter Socialt stöd Återhämtning Rätt att medverka Systematiskt arbetsmiljöarbete: - Undersöka - Genomför riskbedömning - Vidta åtgärder - Kontrollera / följa upp Stress Stress är den påfrestning som människan utsätts för när krav och förväntningar inte stämmer överens med vad hon förmår och kan. Att ha mycket att göra och lida av tidsbrist behöver inte innebära stress. Stress uppstår vid för höga för låga krav och då det finns en obalans mellan krav och förmåga. En långvarig obalans är grunden till stressrelaterad ohälsa. Systematiskt arbetsmiljöarbete mot stress, Arbetsmiljöverket 2002 Jäktad, pressad utbränd? Forskningsrådsnämnden Över- och underbelastning Stress kan orsakas av både över- och understimulering. Det finns olika typer av belastning, sensorisk, kognitiv (tankemässig) och social. Människan behöver en viss anspänning för att prestera bra. För hög eller för låg anspänning påverkar prestationer negativt. Handbok bättre arbetsmiljö, Prevent 2006 Akut och kronisk stress Vid akut stress mobiliserar kroppen stora mängder energi, halterna av socker och fria fettsyror ökar i blodet och hjärtat slår snabbare. Andningen ökar och musklerna spänns. Organen som har med matsmältningen att göra stängs av och ökad muskelspänning uppstår. Muskulär och mental stress förstärker varandra. Det är därför som risken för belastningsbesvär är stor när det förekommer ergonomiska brister i arbetsmiljön kopplat med tidsbrist, höga krav eller små påverkansmöjligheter. När en fysisk belastning upphör så upphör också musklernas arbete. Muskulära effekter som orsakas av stress upphör dock inte lika snabbt. Det är därmed inte tillräcklig med korta pauser i ett stressigt arbete. Tid är en avgörande faktor då det gäller utvecklandet av skadlig stress. Upplevelsen av stress kan bli kronisk. Systematiskt arbetsmiljöarbete mot stress, Arbetsmiljöverket Krav och kontroll Viktiga medel för att hantera både för höga och för låga belastningar är inflytande och kontroll. Höga krav kombinerat med god kontroll kan leda till arbetsglädje och effektivitet. Avsaknad av kontroll och inflytande kombinerat med höga krav kan leda till anspänning och olust. Systematiskt arbetsmiljöarbete mot stress, Arbetsmiljöverket 2002 Stressfaktorer Man har identifierat ett antal förhållanden som skapar men som också kan mildra stressupplever. Några av dessa faktorer är förhållandet mellan krav och kontroll, handlingsutrymme, belastningar, rollkonflikter, otydliga roller och socialt stöd. Konsekvenser av stress Konsekvenser av stress kan vara kroppsliga och psykiska reaktioner. Konsekvenserna kan också vara beteende- och tankemässiga. Stress kan därigenom få konsekvenser för verksamheten. Konflikter Konflikter på arbetsplatsen beror i många fall på arbetsorganisatoriska orsaker. Det kan också bero på att medarbetare av andra orsaker inte drar jämt, att personkemin inte stämmer. Oavsett vad konflikter beror på är det viktigt att man löser dem så snart de uppstår. En konflikt som från början Arbetsmiljöutbildning för nya skyddsombud inom Polisen

18 handlar om någonting icke personligt (sakkonflikt) tenderar med tiden att bli personlig (personkonflikt). Ju tidigare man agerar, desto bättre resultat. Konflikter på arbetsplatsen kan leda till kränkande särbehandling (mobbing). Med kränkande särbehandling avses återkommande klandervärda eller negativt präglade handlingar som riktas mot enskilda arbetstagare på ett kränkande sätt och kan leda till att dessa ställs utanför arbetsplatsens gemenskap. Rollkonflikter Människor har olika roller, ex yrkesroll och privata roller. Ibland uppstår det konflikter och spänningar mellan de olika rollerna. En vanlig rollkonflikt är skillnader i krav och förväntningar från olika håll, vilket kan leda till stress. Även att uppleva att rollen/rollerna är otydliga kan vara stressande. Socialt stöd Stöd från omgivningen kan motverka stress och ohälsa. Därför är det viktigt att beakta betydelsen av socialt stöd då arbetet organiseras. Det finns olika former av stöd, instrumentellt stöd, informativt stöd, värderade stöd och känslomässigt stöd. Systematiskt arbetsmiljöarbete mot stress, Arbetsmiljöverket 2002 Återhämtning Det bör finnas möjligheter att koppla av från arbetet. Pauser i arbetet är ett sätt att minska belastningen. Detta är av särskild vikt då stress förekommer för arbetstagare med belastningsergonomiskt påfrestande uppgifter. God sömn är en annan viktig källa till återhämtning. Fysisk aktivitet kan lösa upp fysiska och psykiska spänningar. Rätt att medverka Arbetstagaren har rätt att medverka i utformningen av sin egen arbetssituationsamt i förändrings- och utvecklingsarbete som rör det egna arbetet. Skyddsombudet företräder arbetstagarna inom det egna skyddsområdet i alla typer av arbetsmiljöfrågor, även frågor om stress, och skall verka för en tillfredsställande arbetsmiljö. Skyddsombudet skall bl.a. vaka över att arbetsgivaren följer reglerna för det systematiska arbetsmiljöarbetet. Gå vidare Läs följande dokument; Kränkande särbehandling i arbetslivet, AFS 1993:17, Arbetsmiljöverket Systematiskt arbetsmiljöarbete mot stress, Arbetsmiljöverket, Psykiska och sociala aspekter på arbetsmiljön, AFS 1980:14, Arbetsmiljöverket. Stress i arbetslivet en övergripande OH-presentation om stress med fördjupade kommentarer, Arbetsmiljöverket. Arbetsmiljöutbildning för nya skyddsombud inom Polisen

19 Fall 4: Hot och våld i arbetet Syftet med fall 4: Att ha kunskap om psykosocialt stöd. Att veta hur man bör agera om personalen utsätts för hot och våld i tjänsten. Att få kunskap om Polisen medarbetarskydd Att veta hur man kan genomföra riskförebyggande arbete. Det kommer till din kännedom att en medarbetare på din avdelning, Per, som arbetar med organiserad brottslighet, har utsatts för flera hot. En sannolik medlem i ett kriminellt gäng har framfört dessa hot indirekt till Per bl.a. via Pers dotter. Medarbetaren Per mår nu dåligt men han har inte varit sjukskriven. Du får ett informellt samtal av Pers och din egen chef. Han vill diskutera med dig, i egenskap av skyddsombud, vad man kan göra åt den uppkomna situationen. Frågeställningar 1. Vilka metoder och rutiner finns för att hantera hot och våld som medarbetare utsätts för i tjänsten? 2. Vilket stöd ger lagstiftning, föreskrifter och interna dokument? 3. Vilket stöd ska chefer/arbetsgivare ge? 4. När du har tagit del av materialet för fall 4. Hur skulle man praktiskt kunna lösa den situation som beskrivs? Reflektera över dina egna erfarenheter. Har du varit med om eller känner du till en liknande situation? Hur hanterades situationen? Skulle man kunna hanterat situationen på ett bättre sätt? Etc. 5. På vilket sätt kan skyddsombudet bistå? Arbetsmiljöutbildning för nya skyddsombud inom Polisen

20 Centrala begrepp för fall 4: Psykosocialt stöd Ansvar Krisreaktioner Krisstöd Kamratstöd Avlastningssamtal Debriefing Förebyggande insatser Stöd i det dagliga arbetet Handledning Mental träning Kartläggning av risker för våld och hot om våld Rutiner vid våld och hot om våld Otillåten påverkan Systematiskt arbetsmiljöarbete: - Undersöka - Genomför riskbedömning - Vidta åtgärder - Kontrollera / följa upp Psykosocialt stöd Polisyrket är ett högriskyrke vad gäller våld och hot. Därmed finns också ett stort behov, såväl av krisstöd som förebyggande åtgärder. Det ligger i yrkets natur att alla farliga situationer inte kan elimineras. Därför måste stor energi läggas på att i stället förebygga och minimera de skadliga verkningarna av dessa situationer. Det psykosociala stödet omfattar såväl förebyggande arbete som krisstöd. Med förebyggande insatser avses åtgärder som förbereder och stärker medarbetaren i yrkesrollen och inför potentiellt traumatiska händelser i vardagen. Målet för ett gott psykosocialt stöd i Polisen Alla medarbetare inom Polisen ska veta att de får ett gott psykosocialt stöd om de utsätts för psykiskt påfrestande händelser. I särskilda fall kan även de berörda anställdas anhöriga erbjudas stöd. Alla chefer inom Polisen ska ha kunskap och beredskap att vidta rätt åtgärder i rätt tid då medarbetare drabbas av psykiskt påfrestande situationer. Allmänheten ska vara trygg i förvissningen att medarbetare inom Polisen får det stöd som krävs för att klara svåra situationer i arbetet.. Krisstöd och förebyggande åtgärder riktlinjer för det psykosociala stödet i Polisen, Ansvar AFS 1993:2 om våld och hot lägger ett stort ansvar på arbetsgivaren då det gäller förebyggande åtgärder, omhändertagande av drabbade, rutiner, utformning av handlingsplaner och genomförande av utbildning. Våld och hot i arbetsmiljön AFS 1993:2 Krisreaktioner En krisreaktion är en fasisk reaktion som startar med en chock. Både person och situation har betydelse för om en kris uppstår eller inte. Interaktionen mellan personen och situationen har också betydelse. Det finns stora individuella skillnader mellan hur en situation tolkas och upplevs. En traumatisk kris kan definieras som individens psykiska situation vid en yttre händelse av sådan art och grad att han upplever sin fysiska existens, sociala identitet och trygghet eller andra livsmål allvarligt hotade (Johan Cullberg) Den krisreaktion som uppkommer efter en traumatisk händelse brukar delas in i fyra faser: chockfasen, reaktionsfasen, reparationsfasen och nyorienteringsfasen. Arbetsmiljöutbildning för nya skyddsombud inom Polisen

21 Krisstöd Med krisstöd menas Det psykiska och sociala omhändertagande som behövs i samband med olyckor, akuta krissituationer och liknande allvarliga händelser som kan utlösa krisreaktioner. Första hjälpen och krisstöd, AFS 1999:7 Med krisstöd avses inom Polisen en aktiv hjälp i akutskedet för att mobilisera den drabbades egna resurser och sätta igång bearbetningsprocessen. En och samma incident påverkar människor olika. Krisstöd och förebyggande åtgärder riktlinjer för det psykosociala stödet i Polisen, Arbetstagare som utsätts för våld eller hot om våld skall snabbt få hjälp och stöd för att förebygga eller lindra såväl fysisk som psykisk skada. Arbetsgivare skall ha särskilda rutiner för detta. Våld och hot i arbetsmiljön, AFS 1993:2 Kamratstöd Genom att lyssna och ge stöd kan arbetskamrater underlätta för varandra att ta sig ur en kris eller andra belastande händelser. Detta bör ses som ett förhållningssätt inte en särskild metod. Krisstöd och förebyggande åtgärder riktlinjer för det psykosociala stödet i Polisen, Avlastningssamtal. Avlastningssamtal kan definieras som ett dialoginriktat samtal mellan chef och medarbetare i ett tidigt skede efter en belastande händelse. Samtalet sker i första hand i grupp och syftar till att mildra händelsens efterverkningar och undersöka behovet av normalisering. Ytterligare ett syfte är att chefen / arbetsledaren kan bedöma det individuella stödbehovet och behovet av ytterligare hjälp. Chefen måste vara särskilt uppmärksam på individens reaktioner och behov av stöd om denne befinner sig i en chockfas. Under en chockperiod är det viktigt att ej lämna den drabbade ensam utan erbjuda gemenskap och stöd. Att chefer och arbetsledare har god kunskap om krisreaktioner är därför av stor vikt. Chefen / arbetsledaren kan delegera avlastningssamtalet till särskild utsedd person t. ex. debriefingledare. Det är här väsentligt att betona det särskilda behov av stöd som chefen / arbetsledaren har. Krisstöd och förebyggande åtgärder riktlinjer för det psykosociala stödet i Polisen, Debriefing Debriefing är en metodik för känslomässig bearbetning av yrkespåförd stress som syftar till att lindra chockupplevelser och psykiska stressreaktioner efter traumatiska upplevelser. Debriefing är ingen behandlingsmetod och får inte blandas ihop med kurativa stödsamtal. Samtalen sker i grupp under ledning av en debriefingledare där de berörda får hjälp att gå igenom fakta och bearbeta tankar, känslor och andra upplevelser kring händelsen. Debriefing får inte organiseras eller genomföras av en nära kollega till skadade eller omkomna. Debriefing genomförs normalt någon eller några dagar efter händelsen och kan vid behov fortgå vid flera tillfällen. Det är väsentligt att alla som var med vid händelsen deltar samtidigt i debriefingen. Deltagande är dock frivilligt. En väl fungerande debriefing kännetecknas genom - att den genomförs endast i organiserade grupper - att den utförs med beprövad metod och med utbildade samtalsledare - att den endast tillämpas vid allvarligare händelser - att individer som kan visa starka reaktioner, t.ex. på grund av tidigare traumatiserade händelser, inte deltar - att debriefinginsatserna följs upp. Debriefingledaren återkopplar till beslutande chef när uppdraget är slutfört. Krisstöd och förebyggande åtgärder riktlinjer för det psykosociala stödet i Polisen, Förebyggande insatser Stöd i det dagliga arbetet Ett väl fungerande stöd i det dagliga arbetet utgör en del av ett gott chefsskap. Detta stöd är väsentligt att ge, då yrkespåförd stress i många fall uppkommer i det löpande arbetet i vardagen (s.k. ackumulerad stress och/eller stress till följd av förändringar i verksamhet och organisation). En bra psykosocial arbetsmiljö ger positiva effekter både för den enskilde och för verksamheten. God information om och mental förberedelse inför förväntade och inträffade händelser är en viktig del i det förebyggande arbetet. Krisstöd och förebyggande åtgärder riktlinjer för det psykosociala stödet i Arbetsmiljöutbildning för nya skyddsombud inom Polisen

22 Polisen, Att samla en arbetsgrupp till avslutningssamtal efter avslutad insats, är en metod för att gå igenom det inträffade i syfte att ge samtliga en bild av händelsen och att utveckla arbetssätten. Information och utbildning om krisstöd Information/utbildning om krisstöd skall ges till alla medarbetare för att öka kunskapen om hur normala stressreaktioner yttrar sig och för att kunna skapa en fungerande krisplan i respektive myndighet. Chefer / arbetsledare ska också ha kunskap om när olika metoder för krisstöd bör användas. Krisstöd och förebyggande åtgärder riktlinjer för det psykosociala stödet i Polisen, Handledning Handledning är en regelbunden, pedagogisk och reflekterande aktivitet inom arbetsgruppen. Handledning ska successivt införas för prioriterade grupper inom Polisen. Syftet är dels att ge möjlighet till avlastning för pågående belastning och utsatthet i arbetet, dels att vara en del av kompetensutvecklingen. Handledningens inriktning är i första hand att tillvarata och utveckla medarbetarnas kunskaper på olika plan. När man tillsammans diskuterar och reflekterar över det dagliga arbetet ökar gruppens totala kompetens. Detta kompetensutvecklande arbetssätt förbättrar arbetets kvalitet och ger en god psykosocial arbetsmiljö. Handledning kan också ge vägledning när en medarbetare ställs inför komplicerade etiska överväganden. Krisstöd och förebyggande åtgärder riktlinjer för det psykosociala stödet i Polisen, Mental träning Mental träning är systematisk och långsiktig träning för att vara bättre rustad inför särskilda krissituationer och därigenom fungera och må bättre i vardagen. Syftet är att kunna hantera svåra situationer i arbetet, att minska stressen, utveckla sig själv i sin arbetsroll, öka självförtroende och självkontroll i svåra situationer och att skapa balans mellan yrkesroll och privatliv. Krisstöd och förebyggande åtgärder riktlinjer för det psykosociala stödet i Polisen, Kartläggning av risker för våld och hot om våld Arbetsgivaren ska utreda de risker för våld eller hot om våld som kan finnas i arbetet samt vidta åtgärder. Arbetet ska ordnas så att risk för hot och våld kan förebyggas så långt som möjligt. Kartläggningen av risker ska resultera i en handlingsplan. Åtgärderna kan handla om organisatoriska förändringar, rutiner, tekniska hjälpmedel, utbildning och information m.m. AFS 1993:2 Särskilda rutiner då medarbetare utsätts för hot och våld Det ska finnas rutiner för arbete där medarbetare kan riskeras att utsättas för våld eller hot om våld. Rutinerna ska fortlöpande följas upp. De ska vara kända av alla som kan bli berörda av dessa risker. Tillbud och händelser med våld eller hot om våld ska dokumenteras och utredas. Arbetstagare som utsatts för våld eller blivit hotade skall snabbt få hjälp och stöd. Arbetsgivaren ska ha rutiner för detta. AFS 1993:2 Inom Polisen genomförs det lokala personsäkerhetsarbetet (även för hotade medarbetare) i enlighet med FAP samt med stöd av de nationella riktlinjerna för Polisens lokala personsäkerhetsarbete. Varje myndighet ska ha en handlingsplan, tjänsteföreskrifter eller liknande som beskriver rutiner och ansvarsfördelning. Hot på jobbet Partsrådet/Satsa friskt och Brottsförebyggande rådet (BRÅ) har i samarbete utvecklat en webbplats mot otillåten påverkan. Med otillåten påverkan menas, trakasserier, våld och korruption, som utförs av personer utanför myndigheten och som är riktat mot de anställda eller myndigheten som sådan. Syftet med hemsidan är bl.a. att på ett lättillgängligt sätt tillhandahålla verktyg för utvecklingsarbete sprida kunskaper om möjligheter att motverka otillåten påverkan inspirera de lokala parterna till insatser På webbplatsen finner du ett antal användbara verktyg (mallar, checklistor mm). Webbplatsens adress är: Arbetsmiljöutbildning för nya skyddsombud inom Polisen

23 Gå vidare Läs följande dokument; Krisstöd och förebyggande åtgärder Riktlinjen för det psykosociala stödet i Polisen, RPS oktober 2008 Första hjälpen och krisstöd, AFS 1999:7 Våld och hot i arbetsmiljön, AFS 1993:2 (Här finns en mängd användbara mallar och checklistor) Handboken "Skydd av medarbetare" utgiven av RPS Stab / verksamhetsskyddet (STA /07) Nationella riktlinjer för Polisens lokala personsäkerhetsarbete, RPS, 2009 Hot mot anställda vid Polisen En probleminventering med förslag till åtgärder, RPS, 1999 Otillåten påverkan riktad mot myndighetspersoner Från trakasserier, hot och våld till amorös infiltration, BRÅ, 2005 Föreskrifter och allmänna råd om polismyndigheternas lokala personsäkerhetsverksamhet FAP Undersök riskerna för våld och hot på jobbet Checklista, Arbetsmiljöverket Arbetsmiljöutbildning för nya skyddsombud inom Polisen

24 Klicka på denna textrad så kommer du till Fallföreläsning Fall 5-6! Fallföreläsning Fall 5-6 Tillbud och arbetsskador Arbetsanpassning och rehabilitering Arbetsmiljöutbildning för nya skyddsombud inom Polisen

25 Fall 5: Tillbud och arbetsskador Syftet med fall 5: Att ha kunskap om hur man skall agera när arbetsskador och tillbud inträffar Att förstå syftet med en arbetsskade- och tillbudshantering Att förstå skillnaden mellan arbetsskada och tillbud Det har inträffat en olycka vid enheten där du arbetar. Du är skyddsombud vid denna enhet. Olyckan inträffade i samband med byte av däck på bil. I samband med däcksbytet ramlade ett däck ner från ställningen där däcken förvaras och hamnade på medarbetarens fot. Du har just haft besök av medarbetaren. Han har ont i foten och svårt att gå. Du funderar nu på vilka åtgärder du ska vidta. Frågeställningar 1 Vad är syftena med att rapportera en arbetsskada/tillbud? 2. Vilken är chefens roll vid anmälan av arbetsskada? 3. Vilken är skyddsombudets roll? 4. När du har tagit del av materialet för fall 5. Hur skulle man praktiskt kunna utreda ett tillbud/en olycka? Reflektera över dina egna erfarenheter. Har du varit med om eller känner du till en liknande situation? Hur hanterades situationen? Skulle man kunna hanterat situationen på ett bättre sätt? Arbetsmiljöutbildning för nya skyddsombud inom Polisen

26 Centrala begrepp fall 5: Tidiga signaler Tillbud Arbetsskador Olycksfall i arbetet Färdolycka Arbetssjukdom och smitta Personskadeavtal Arbetsskadeanmälan Sammanställning av olycksfall /ohälsa Rapportering enligt Arbetsmiljöförordningens krav Systematiskt arbetsmiljöarbete: - Undersöka - Genomför riskbedömning - Åtgärda - Kontrollera / följa upp Tidiga signaler Ett bra förebyggande arbetsmiljöarbete innebär att man fångar upp tidiga signaler på ohälsa och brister i arbetsmiljön. Den dagliga uppmärksamheten är viktig. Ett ökat antal tillbud och arbetsskador kan vara ett tecken på brister i arbetsmiljön. Den som är ansvarig för arbetsmiljön måste lära sig att uppmärksamma och hantera tidiga signaler både från enskilda medarbetare och från arbetsgruppen som helhet. Medarbetarna har i detta avseende således också ett ansvar att medverka i arbetsmiljöarbetet. Tillbud Ett tillbud är en oönskad händelse som med ett annat förlopp skulle ha kunnat leda till ohälsa eller olycksfall t.ex. ett fallande föremål som inte träffar någon. Allvarliga tillbud är händelser som skulle ha kunnat orsaka allvarliga olyckor. Tillbud ska dokumenteras, anmälas och utredas. Arbetsskador Arbetsskador delas in i olycksfall i arbetet, färdolycksfall, arbetssjukdom och smitta. Som arbetsskada räknas skada till följd av olycksfall eller annan skadlig inverkan i arbetet. Olycksfall under den vanliga och direkta färden till och från arbetet räknas också som arbetsskada Med annan skadlig inverkan avses en faktor som med hög grad av sannolikhet kan ge upphov till en sådan skada som personen i fråga har. Lag om arbetsskadeförsäkring, 1976:380. Olycksfall i arbetet Ett olycksfall i arbetet är ett olycksfall som har samband med arbetet eller arbetsförhållanden. Till olycksfall räknas även händelser orsakade av hot och våld fysiskt eller psykiskt, fallolyckor samt tunga lyft. Även trafikolyckor i tjänsten ska anmälas som olycksfall i arbetet. Färdolycka Olycksfall som sker under den direkta färden till och från arbetet. Arbetssjukdom Fysisk och psykisk ohälsa som beror på skadlig inverkan från arbetet. Man måste kunna påvisa att det finns ett samband mellan arbetet och skadan/sjukdomen. Smitta Risken för smitta är i hög grad beroende av smittvägarna. Det finns olika typer av smitta, ex luftburen smitta, droppsmitta, stänk, kontaktsmitta och blodsmitta. Beroende på hur och var man smittats kan smittan räknas som olycksfall i arbetet eller som arbetssjukdom. Arbetsmiljöverkets ämnesområde: mikrobiologiska arbetsmiljörisker, Personskadeavtal Det grundläggande arbetsskadeskyddet kompletteras av försäkringsskydd i kollektivavtalen på samtliga avtalsområden. I staten benämns detta PSA, vilket i sin tur kompletteras av PSA-Polis för Poliser. Genom PSA kan ersättning utgå för inkomstförlust, merkostnader till följd av arbetsskada, Arbetsmiljöutbildning för nya skyddsombud inom Polisen

27 fysiskt och psykiskt lidande av övergående natur (sveda och värk) samt för s.k. lyte och men (bestående skador). Ersättningsanspråk enligt PSA prövas av PSA-nämnden. AFA Trygghetsförsäkringsaktiebolag hanterar skadereglering enligt PSA. PSA-Polis kompletterar PSA avseende inkomstförlust för vissa skador som är direkt relaterade till vissa aktiva tjänsteåtgärder och vissa riskfyllda övningar. Respektive myndighet beslutar i frågor som rör PSA/polis. Arbetsskadeanmälan Den som har skadats ska underrätta arbetsgivaren om det inträffade och meddela skyddsombudet. Arbetsgivaren är skyldig att anmäla arbetsskadan till Försäkringskassan genom att underteckna blanketten Anmälan om arbetsskada. Även skyddsombudet skall skriva på anmälan. Blanketten finns på Försäkringskassans hemsida. Se även Intrapolis. Anmälan går sedan från Försäkringskassan till Arbetsmiljöverket som registrerar den i sitt informationssystem för arbetsskador, ISA. Statistiken omfattar alla arbetsskador, även de som inte blivit godkända. Försäkringskassan, Inom Polisen används arbetsskade- och tillbudssystemet LISA. Ett nytt webb-baserat system har införts inom Polisen Ytterligare information om detta finns på arbetsmiljösidorna på den nationella personalentrén. Försäkringskassan utreder, efter det att den skadade ansökt om ersättning, och bedömer om en skada ska klassas som arbetsskada. Den skadade ska själv ansöka om ersättning. Arbetsgivaren ska utreda orsaker till ohälsa och olyckor (även mindre allvarlig) samt allvarliga tillbud i arbetet. Vissa förebyggande åtgärder måste genomföras omedelbart. Andra kan kanske vänta, men ska tas upp i en skriftlig handlingsplan där det står när de ska vara genomförda och vem som är ansvarig. Det som står i handlingsplanen ska genomföras så snart som möjligt. Skyddsombudet ska således bevaka att anmälan hanteras på ett för den berörda medarbetaren riktigt sätt men även att arbetsskade- (och tillbuds-) anmälan hanteras som en del av det systematiska arbetsmiljöarbetet. Sammanställning av olycksfall och ohälsa Det är lämpligt att arbetsgivaren varje år gör en skriftlig sammanställning av ohälsa, olycksfall och allvarliga tillbud som inträffat i arbetet. Rapportering enligt Arbetsmiljöförordningens krav Har olycksfall eller annan skadlig inverkan i arbetet föranlett dödsfall eller svårare personalskada eller samtidigt drabbat flera arbetstagare skall arbetsgivaren utan dröjsmål underrätta Arbetsmiljöverket. Detsamma gäller tillbud som inneburit allvarlig fara för liv eller hälsa. Arbetsmiljöförordningen 2. Det är väsentligt att ta reda vilka som har uppgiften att göra dessa anmälningar vid den egna myndigheten. Råd och stöd Om du vill ha stöd eller råd i handläggningen av tillbud eller arbetsskador kan du gå in på Intrapolis -> den nationella personalentrén -> arbetsmiljö -> arbetsskador och tillbud. Där finns också blanketter för såväl arbetsskade- och tillbudsanmälningar som för anmälan i enlighet med PSA. Gå vidare Läs följande dokument; Arbetsskadeinformation, RPS, 2007 Försäkringskassan / PM om rehabiliteringskedjan Finns på Intrapolis Lag om arbetsskadeförsäkring, (SFS 1976:380) Avtal om ersättning vid personskada (PSA) Avtal om ersättning för inkomstförlust vid vissa fall av arbetsskada för polisman, (PSA/Polis ) Arbetsmiljöutbildning för nya skyddsombud inom Polisen