FACKLIG HANDBOK. om arbetsmiljö

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "FACKLIG HANDBOK. om arbetsmiljö"

Transkript

1 FACKLIG HANDBOK om arbetsmiljö Akademikerförbundet SSR, DIK-förbundet, Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter, Ingenjörsförbundet, Naturvetareförbundet, Sveriges Farmacevtförbund

2 INNEHÅLL Facklig handbok om arbetsmiljö 1. Inledning Arbetsgivarens ansvar Medarbetarnas ansvar Skyddsombudets roll Skyddskommitténs roll Den fackliga förtroendemannens roll Förbundets roll Företagshälsovården En arbetsmiljöfrågas väg Rätten till rehabilitering... 6 Arbetsgivarens ansvar... 6 Rehabiliteringsutredning... 6 Eget ansvar... 7 Skyddsombudets/facklig företrädares ansvar... 7 Försäkringskassans ansvar Arbetsskadeförsäkringen... 7 När gäller arbetsskadeförsäkringen?... 8 Vad klassas som arbetsskada?... 8 Arbetssjukdom... 8 Smittsamma sjukdomar... 8 Anmälan av arbetsskada Lagar, föreskrifter och sanktioner Arbetsmiljölagen Arbetsmiljöföreskrifter Speciallagstiftning Arbetsmiljöinspektion AkademikerUtbildning, oktober (12)

3 1. Inledning Denna fackliga handbok vänder sig både till medlemmar utan fackligt uppdrag och till lokalt förtroendevalda och/eller skyddsombud. Handboken är gemensam för Akademikerförbundet SSR, DIK, Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter, Naturvetareförbundet, Sveriges Farmacevtförbund och Sveriges Ingenjörer alltså de sex SACO-förbund som äger AkademikerUtbildning. Läs mer om bolaget på För de sex förbunden inom AkademikerUtbildning finns även en gemensam webbplats för arbetsmiljöfrågor du når den via ditt eget förbunds webbplats. 2. Arbetsgivarens ansvar Det är alltid arbetsgivaren som har ansvar för att arbetsplatsen gynnar hälsa och utveckling. Arbetsgivaren har också ansvar för att bedöma och besluta om arbetsmiljön. Företagshälsovården förser honom med hjälp och stöd i detta arbete. Arbetsgivarens arbetsmiljöarbete bevakas och drivs på av skyddsombuden eller skyddskommittén. Alla medarbetare har skyldighet att medverka i det av arbetsgivaren initierade arbetsmiljöarbetet. Men huvudansvaret ligger alltid hos arbetsgivaren. Han kan aldrig lägga över sitt ansvar på företagshälsovården, skyddsombuden eller någon annan han delegerat ansvaret till. Arbetsgivaren har skyldighet att systematiskt planera, genomföra och följa upp verksamheten så att kraven på arbetsmiljön uppfylls. Kraven gäller förbättringar av arbetsmiljön fysiskt, organisatoriskt och socialt, så att ohälsa undviks och utvecklande och stimulerande arbeten skapas. Det innebär bl a att arbetsgivaren har ansvar för att arbetsbelastningen inte är för hög, att medarbetarna kan påverka sin arbetssituation och på andra sätt undvika negativ stress i arbetet. I uppgifterna ingår att se till att medarbetarna får tillräckliga kunskaper om arbetet, arbetsförhållandena och risker förknippade med dessa, samt ansvar för att se till att medarbetarna följer skyddsföreskrifter och använder föreskriven skyddsutrustning. Arbetsgivaren ansvarar t ex för att alla anställda får utbildning kring de risker som är förknippade med arbetet och hur de ska kunna uppnå hög säkerhet i sitt arbete. Det är framför allt viktigt att informationen kring risker och säkerhet är tydlig i introduktionen för nyanställda. Arbetsgivaren har ansvar för att se till var och ens förutsättningar för att skapa hälsa. I ansvaret ligger även rehabilitering och anpassning av arbetets förutsättningar för att en sjukskriven medarbetare ska kunna återgå i arbete. Arbetsgivarens systematiska arbetsmiljöarbete ska ske i samråd med medarbetarna via deras representanter i arbetsmiljöfrågor skyddsombuden och omfatta samtliga anställda. Strategier och åtgärder för att förbättra arbetsmiljön ska årligen redovisas i en handlingsplan. Arbetsmiljön kan inte och ska inte isoleras från verksamheten i övrigt. De flesta beslut som fattas i organisationen får konsekvenser för arbetsmiljön. Det systematiska arbetsmiljöarbetet behöver vara naturligt inordnat i den ordinarie verksamheten och omfatta alla förhållanden av betydelse för arbetsmiljön. 3. Medarbetarnas ansvar Det aktiva deltagandet från medarbetarna är en förutsättning för att förhållandena på arbetsplatsen ska kunna utgå från behov hos var och en i kombination med verksamhetens förutsättningar. Arbetsmiljölagen föreskriver att arbetstagaren ska medverka i arbetsmiljöarbetet och delta i genomförandet av de åtgärder som behövs för att åstadkomma en god arbetsmiljö. Der är därför väsentligt att du själv deltar i det arbetsmiljöarbete som initieras av arbetsgivaren, men det är lika viktigt att du och dina kollegor själva påtalar eller ger förslag till förbättringar av arbetsmiljön. Du bör också utnyttja din rätt att delta i utformningen av verksamheten i stort. I arbetsmiljölagen heter det att arbetsgivare och arbetstagare ska samverka för att åstadkomma en AkademikerUtbildning, oktober (12)

4 god arbetsmiljö. Arbetstagaren ska ges möjlighet att medverka i utformningen av sin egen arbetssituation samt i förändrings- och utvecklingsarbete som rör hans eget arbete. Du måste själv engagera dig i dina löne- och anställningsvillkor och i förhållandena på arbetsplatsen som helhet för att kunna skapa en arbetssituation som du själv upplever som stimulerande. Det är också viktigt att du tar ansvar för din egen arbetssituation genom att t ex inte ta på dig för mycket arbete. Genom att delta i det fackliga arbetet på arbetsplatsen ökar du dina möjligheter till påverkan och information. Därigenom ges förutsättningar att skapa förhållanden som gynnar såväl verksamheten som dig själv och dina kollegor. 4. Skyddsombudets roll Arbetsgivarens arbete med arbetsmiljön bevakas av skyddsombudet på arbetsplatsen. Skyddsombudet är den fackliga företrädaren i arbetsmiljöfrågor. På alla arbetsplatser med mer än fem anställda ska det finnas ett skyddsombud. Det är din fackliga organisation som utser skyddsombudet. Finns det flera fackliga organisationer representerade på arbetsplatsen kan det därför även finnas flera skyddsombud. Flera skyddsombud kan även utses av en och samma fackliga organisation. Skyddsombudet har ansvar för samtliga medarbetare oavsett deras fackliga tillhörighet. För att försäkra er om att frågor och problem som är aktuella för just akademiker uppmärksammas, bör ni utse ett skyddsombud för SACO-medlemmarna på arbetsplatsen. Det är inte säkert att ett skyddsombud från en annan facklig organisation fokuserar på samma problem eller hanterar dem på samma sätt. Finns fler än ett skyddsombud på arbetsplatsen utser skyddsombuden gemensamt en av sig till huvudskyddsombud. Huvudskyddsombudet har ansvar för att samordna skyddsombudens verksamhet. Finns det inte någon lokal facklig organisation på arbetsplatsen utses skyddsombudet av medarbetarna gemensamt. För att få rättslig status som skyddsombud måste uppdraget anmälas till arbetsgivaren och ska därefter anmälas till Arbetsmiljöverkets skyddsombudsregister. Den organisation som utsett skyddsombudet ansvarar för anmälan som även ska skrivas under av skyddsombudet. Skyddsombudet representerar medarbetarna i upprättandet av handlingsplaner samt vakar över och verkar för att tillfredsställande skyddsförhållanden föreligger. Han/hon påpekar brister, lämnar förslag på åtgärder inom arbetsmiljöområdet och deltar i planeringen inför verksamhetsförändringar. Det kan handla om planeringen av nya eller ändrade lokaler, anordningar, arbetsprocesser, arbetsmetoder och arbetsorganisation. Den rättsliga statusen medför att skyddsombudet kan begära att arbetsgivaren genomför undersökningar eller kontroll av förhållanden i arbetsmiljön och begära Arbetsmiljöinspektionens ingripande. Om skyddsombudet bedömer att ett förhållande innebär en omedelbar fara för en medarbetare har han/hon befogenheter att stoppa ett arbete i väntan på att Arbetsmiljöinspektionen kan ta ställning i frågan. Ett skyddsombud har rätt till den utbildning som krävs för att ska kunna utföra sitt uppdrag och har rätt till ledig tid för att utföra uppdraget. Skyddsombudet ska få ta del av den information och de handlingar som behövs för verksamheten. 5. Skyddskommitténs roll På arbetsplatser med minst 50 anställda, eller där medarbetarna begär det, ska det finnas en skyddskommitté. Skyddskommittén består av representanter från både arbetsgivaren och medarbetarna. I skyddskommittén ska därför förutom facklig ledamot och skyddsombud även verksamhetens ledning vara representerad. Även inrättande av skyddskommitté ska anmälas till Arbetsmiljöverket. AkademikerUtbildning, oktober (12)

5 När skyddskommitté finns bedrivs arbetsmiljöarbetet gemensamt mellan arbetsgivaren och medarbetarna i denna. Det innebär att planering av förändringar av såväl lokaler som organisation och metoder sker i skyddskommittén. 6. Den fackliga förtroendemannens roll Alla förhållanden i arbetet berör hur arbetsmiljön upplevs. Traditionella fackliga frågor som lön och anställningsvillkor har exempelvis en stor inverkan på medarbetarnas hälsa och trivsel. Hur arbetet är organiserat och hur ledarskapet fungerar är till exempel några av de viktigaste arbetsmiljöfrågorna. Det blir därför allt svårare att dra tydliga gränser mellan skyddsombudets frågor och de övriga fackliga förtroendevaldas. Den fackliga förtroendemannen hjälper medlemmarna med frågor kring villkoren i arbetet eller arbetssituationen. Lön och avtal, men även arbetsuppgifterna och deras innehåll hanteras med fördel av den fackliga representanten. Den fackliga företrädaren har också en viktig roll i de frågor som normalt sett hanteras av skyddsombudet, såsom frågor kring särbehandling och andra psykiska och sociala problem. Hon/han kan vara pådrivande i arbetsmiljöarbetet genom samverkan med arbetsgivaren. Att det finns ett starkt fackligt engagemang bidrar också till att arbetsgivaren arbetar aktivt med organisations- och personalfrågor. Om det inte finns något skyddsombud på arbetsplatsen blir den facklige förtroendemannens roll desto viktigare, även i arbetsmiljöfrågorna. Men kom ihåg att ett skyddsombud innehar en rättslig status och därmed handlingsmöjligheter som den facklige förtroendemannen saknar. Se därför till att utnämna ett skyddsombud om ni ännu inte har gjort det! 7. Förbundets roll För att arbetsmiljöarbetet ska bli framgångsrikt måste det bedrivas inom den egna verksamheten. Det lokala fackliga arbetet har därför en viktig roll att fylla, inte minst genom skyddsombudet. Men den lokala fackliga aktiviteten står också som garant för det inflytande som är nödvändigt för att skapa samverkan och en god arbetsmiljö. Den fackliga aktiviteten är ett uttryck för engagemang för villkoren på arbetsplatsen. Den viktigaste uppgiften för det centrala fackliga arbetet är information och utbildning så att du som facklig företrädare kan få stöd och påverkan ske lokalt, helst i förhandlingar mellan dig i egenskap av facklig företrädare och arbetsgivaren. Det centrala fackliga arbetet ska också stödja dig som medlem för bättre löneutveckling, arbetstid samt andra anställnings- och organisatoriska villkor. 8. Företagshälsovården På större företag finns ofta en företagshälsovård. Arbetsgivaren har ansvar för att den företagshälsovård som arbetsförhållandena kräver finns tillgänglig. Företagshälsovården ska fungera som en oberoende expert till arbetsgivaren inom arbetsmiljö och rehabilitering. I uppdraget ingår även relationen mellan exempelvis arbetsorganisation och hälsa. Företagshälsovårdens uppgift är därför delvis preventiv och ska undanröja hälsorisker på arbetsplatsen. 9. En arbetsmiljöfrågas väg 1. Arbetsmiljöproblemen ska så långt det är möjligt lösas i samförstånd i den vardagliga situationen. 2. När en medarbetare upptäcker en brist i arbetsmiljön ska han eller hon i första hand kontakta sin närmaste chef. AkademikerUtbildning, oktober (12)

6 3. Om de inte lyckas lösa problemet kan medarbetaren vända sig till sitt skyddsombud som i sin tur talar med samma chef. 4. Skyddsombudet kan söka stöd hos huvudskyddsombudet som i sin tur kan ta upp frågan i skyddskommittén eller med högste chefen, om man fortfarande inte enats om en lösning. 5. Om och när alla möjligheter är uttömda på arbetsplatsen, kan det vara aktuellt att koppla in Arbetsmiljöinspektionen. 6. Arbetsmiljöinspektionens beslut kan överklagas till Arbetsmiljöverket. 7. I vissa fall kan en arbetsmiljöfråga hamna hos regeringen. 10. Rätten till rehabilitering Rehabilitering är ett samlingsbegrepp för alla åtgärder av medicinsk, psykologisk, social och arbetslivsinriktad art som ska hjälpa den som är sjuk eller skadad att återvinna bästa möjliga funktionsförmåga och förutsättningar för ett normalt liv. Med arbetslivsinriktad rehabilitering menas de insatser som behöver göras för att den som har drabbats av sjukdom ska få tillbaka sin arbetsförmåga och möjlighet att arbeta. Det är viktigt att arbetsanpassning och rehabilitering sätt in så tidigt som möjligt. Förutsättningarna för en lyckad rehabilitering minskar kraftigt redan vid en kort tids frånvaro. Det är oftast på den egna arbetsplatsen som de bästa förutsättningarna för en lyckad rehabilitering finns. Arbetsgivarens ansvar Om en anställd drabbas av ohälsa är det viktigt att det finns utarbetade rutiner för rehabiliteringsprocessen och att ansvarsfrågorna är tydliga för de inblandade. Det är också viktigt att arbetsgivaren avsätter tillräckliga resurser, såväl ekonomiska som personella för att kunna genomföra processen. Det är framför allt viktigt att arbetsgivaren har ett väl fungerande system för att uppmärksamma behov av såväl rehabilitering som arbetsanpassning. På varje arbetsställe ska det finnas en på lämpligt sätt organiserad arbetsanpassnings- och rehabiliteringsverksamhet. Detta framgår av Arbetsmiljölagen och föreskrifter från Arbetsmiljöverket. Det är i första hand arbetsgivaren som har ansvaret för att behovet av arbetslivsinriktad rehabilitering klarläggs och som ansvarar för att rehabilitering kommer igång när den behövs. Arbetsgivaren ansvarar dels för att det finns en organisation för rehabilitering, dels för insatser på individnivå. Rutinerna behöver fortlöpande ses över och åtgärder utvärderas. Låt en rehabiliteringsåtgärd på arbetsplatsen också verka som ett förebyggande arbetsmiljöarbete för arbetsplatsen som helhet då orsakerna till problemen ofta är gemensamma för hela arbetsgruppen. På små arbetsplatser kan det vara svårt att hålla beredskap för rehabiliteringsåtgärder, det är då vanligt att köpa dessa tjänster från exempelvis företagshälsovården. Det är arbetsgivarens ansvar att stå för det som rör arbetsplatsen, till exempel ändra på arbetsorganisation, arbetsinnehåll, minskning av ensidiga eller tunga arbeten, påverka attityder och för psykosociala insatser, medan Försäkringskassan ansvarar för att rehabiliteringen samordnas. Rehabiliteringsutredning När en anställd varit sjukskriven mer än fyra veckor, haft fler än sex frånvarotillfällen under en tolv månadersperiod eller själv begär det, har arbetsgivaren skyldighet att utreda behovet av yrkesinriktad rehabilitering, d v s hjälp att återvinna arbetsförmågan. Det krävs inte att någon skada skett. Rehabiliteringsansvaret gäller vid all sjukskrivning oavsett orsak. Arbetsgivaren måste göra en utredning om behovet av rehabilitering är oklart eller om AkademikerUtbildning, oktober (12)

7 den anställde p g a sin sjukdom eller skada inte kommer att kunna vara kvar hos arbetsgivaren. Arbetsgivaren måste också ta reda på om det kan bli aktuellt med ersättning från försäkringskassan under rehabiliteringen. Han är skyldig att svara för rehabiliteringsåtgärder som kan genomföras inom eller i anslutning till den egna verksamheten. Det kan exempelvis vara fråga om anpassning av arbetsplatsen, ändrade arbetstider, arbetsprövning/arbetsträning, utbildning, ändrade arbetsuppgifter eller omplacering. Endast om det är uppenbart obehövligt behöver en rehabiliteringsutredning inte göras. Exempel på en sådan situation är när en person som under en period är arbetsoförmögen på grund av ett brutet ben. När det gäller rehabilitering ska arbetsgivaren också göra en rehabiliteringsutredning som ska lämnas till Försäkringskassan senast åtta veckor efter senaste sjukskrivningens sista dag. Det kan vara obehagligt eller svårt för den enskilde att framträda öppet med sina problem, vilket arbetsgivaren bör respektera. Det är därför mycket viktigt att arbetsgivaren iakttar den diskretion kring den sjuke/skadade och i rehabiliteringsprocessen som den enskilde önskar. Eget ansvar För att uppnå goda resultat i rehabiliteringsarbetet och arbetsanpassningen är det viktigt att den enskilde själv medverkar aktivt. Det är exempelvis angeläget att den enskilde lämnar de upplysningar som behövs och tillsammans med arbetsgivaren deltar i planeringen av lämpliga åtgärder. Det är också den enskilde som bör avgöra vilka personer som ska vara delaktiga i processen. Den enskilde bör i första hand vända sig till skyddsombudet för att få hjälp och stöd i processen. Om du anser dig vara i behov av rehabilitering och har varit sjukskriven i mer än fyra veckor, ska du själv lämna ett läkarutlåtande till Försäkringskassan. Läkarutlåtandet ska innehålla uppgifter om ditt behov av rehabilitering. Skyddsombudets/facklig företrädares ansvar Skyddsombud eller annan facklig företrädare är viktiga personer i arbetet, men bör enbart ställa upp om den drabbade medger/begär det. Personer i rehabiliteringssituationer befinner sig ofta i ett utsatt läge och vill inte alltid uppträda öppet med sina svårigheter. Det är därför viktigt att den enskilde själv så långt möjligt får avgöra vilka personer som ska vara insatta i ärendet. Skyddsombudet har exempelvis en viktig roll som stöd åt den enskilde i rehabiliteringen. Det är också viktigt att skyddsombudet kontrollerar att arbetsgivaren uppfyller de krav som ligger på honom och bevakar att rehabiliteringen är ändamålsenlig. Försäkringskassans ansvar Försäkringskassan kan själv ta initiativ till rehabilitering genom att kontakta arbetsgivare som inte lämnat in en rehabiliteringsutredning som borde ha gjorts. Försäkringskassan har ansvar för att upprätta en åtgärdsplan för den enskildes rehabilitering. Åtgärder som ingår i denna rehabiliteringsplan, såsom arbetsträning, kan också ge rätt till rehabiliteringsersättning som betalas ut av Försäkringskassan. I vissa fall kan Försäkringskassan ge bidrag till arbetshjälpmedel eller utbildning. 11. Arbetsskadeförsäkringen Om du skadas på arbetsplatsen eller på väg till eller från arbetet omfattas du av arbetsskadeförsäkringen. Anmälan av arbetsskada görs till Försäkringskassan (se nedan) som bedömer om en arbetsskada föreligger. Ersättning vid arbetsskada utbetalas av Försäkringskassan då en permanent inkomstförlust uppkommit med orsak av skadan. Med permanent inkomstförlust menas beviljande av förtidspension, nedsättning av arbetstid och byte av arbete som medför inkomstförlust, under förutsättning att förändringen orsakats av en arbetsskada. AkademikerUtbildning, oktober (12)

8 Ersättningen från arbetsskadeförsäkringen kompletteras genom den Trygghetsförsäkring vid arbetsskada (TFA, TFA-KL eller PSA) som de fackliga organisationerna och arbetsgivarna tecknat kollektivavtal om. Försäkringen administreras av AFA. Mer information och blanketter för ansökan om ersättning finns på Kontakta ditt förbund, eller din försäkringsrådgivare om det finns en sådan på arbetsplatsen, för ytterligare information. Om du är anställd av ett företag som inte omfattas av kollektivavtal ska det framgå av ditt enskilda anställningsavtal vilka försäkringar som gäller. Kontakta ditt förbund för att få hjälp med villkoren i ditt anställningsavtal! När gäller arbetsskadeförsäkringen? Huvudregeln i arbetsskadeförsäkringen är att du är skyddad under och på väg till och från arbetet. Från det att du stiger över tröskeln i ditt hem till dess att du når din arbetsplats är du därför försäkrad, under förutsättning att du tar dig raka vägen mellan hemmet och arbetsplatsen. Försäkringen upphör att gälla om du uträttar ärenden eller av andra orsaker tar större eller längre omvägar på väg till eller från ditt arbete. Samma regel gäller även under lunchpauser. Du är därmed försäkrad på väg mellan arbetsplatsen och lunchstället, men däremot inte under tiden som du äter din lunch, detta även om lunchen intas i arbetsställets fikarum eller personalmatsal. Vad klassas som arbetsskada? En arbetsskada är en skada eller sjukdom som uppkommit genom olycksfall eller annan skadlig inverkan i arbetet. För att en skada ska klassas som arbetsskada är därför sambandet mellan den skadliga inverkan/olycksfallet i arbetet och skadans uppkomst avgörande. Sedan den 1 juli 2002 klassas en skada som arbetsskada om övervägande skäl talar för att skadan uppkommit till följd av olycksfall eller annan skadlig inverkan i arbetet. För skador som är anmälda före 1 juli 2002 måste det föreligga en hög grad av sannolikhet att den skadliga inverkan i arbetet givit upphov till skadan. Ett olycksfall är en skada som uppkommit i samband med en särskild händelse. För att ett olycksfall i arbetet ska föreligga får inte den aktivitet som förorsakat skadan ha pågått i mer än fem dagar, det kan till exempel röra sig om en tillfällig uppgift, och den skadliga inverkan måste ha ett naturligt samband med arbetsuppgifterna. Som arbetsskada klassas även färdolycksfall, d v s olycksfall som inträffar under direkt färd till eller från arbetet (se När gäller försäkringen), arbetssjukdomar och smittsamma sjukdomar. Arbetssjukdom Som arbetssjukdom räknas sjukdomar som uppkommit som resultat av skadlig inverkan i arbetet så som: Tungt eller ensidigt arbete Vibrationer och skakningar Buller Påverkan av olika ämnen (exempelvis lösningsmedel) Psykiskt påfrestande arbetsförhållanden Sjukdomar av psykisk och psykosomatisk natur som orsakats av företagsnedläggning, arbetstvist, bristande uppskattning av arbetsinsatser eller vantrivsel med arbetsuppgifter eller arbetskamrater räknas däremot INTE som arbetssjukdomar. Smittsamma sjukdomar En del smittsamma sjukdomar betraktas som arbetsskador förutsatt de omständigheter under vilka smittkontakten uppkommit. Smittsamma sjukdomar betraktas på detta sätt som AkademikerUtbildning, oktober (12)

9 arbetsskador om de uppkommit vid arbete inom sjukvården, vid behandling, vård eller omhändertagande av en smittförande person. Smittsamma sjukdomar som uppkommit som resultat av arbete i kontakt med smittsamma djur eller material vid laboratoriearbete och smittan uppkommit genom ett olycksfall på arbetsplatsen. De smittsamma sjukdomar som avses finns listade hos Socialstyrelsen. Anmälan av arbetsskada För Försäkringskassan blir en arbetsskadeanmälan ett ärende först då en inkomstförlust uppkommit som resultat av skadan. En arbetsskada kan dock resultera i inkomstförlust långt efter det att en olycka inträffat eller skadan uppstått. Men efter ett antal år kan det vara svårt för inblandade och vittnen att minnas omständigheterna kring händelsen iakttagelser som ofta är viktiga för bedömningen av arbetsskadeärendet. Anmäl därför en arbetsskada när den inträffar. Anmälan av arbetsskada görs till arbetsgivaren. Arbetsgivaren har ansvar för anmälan och därmed för att den blir inlämnad till Försäkringskassan. Arbetsgivaren är skyldig att göra detta. Observera att det inte är upp till arbetsgivaren att avgöra huruvida en arbetsskada föreligger eller om det är relevant att lämna in en arbetsskadeanmälan! Om arbetsgivaren inte fullföljer sin anmälningsskyldighet kan han dömas att betala böter. För att försäkra dig om att arbetsgivaren har uppfyllt sin plikt bör du själv kontrollera att anmälan har blivit inlämnad. Skyddsombudet ska skriva under anmälan som en garanti för att denne har fått kännedom om anmälan. Försäkringskassan skickar i sin tur en kopia av anmälan till Arbetsmiljöinspektionen. Till anmälan måste fogas ett läkarutlåtande med en utförlig beskrivning av sjukdomen eller skadan, dess uppkomst, orsak samt hur den påverkar arbetsförmågan. I Försäkringskassans utredning fastställs först om du utsatts för olycksfall eller skadlig inverkan och i nästa skede om det finns övervägande skäl som pekar på ett samband mellan skadan och den skadliga inverkan. I anmälan bör därför lämnas uppgifter som styrker arbetsskada och framför allt visar att skadan uppkommit som resultat av skadlig inverkan i arbetet. Det kan handla om foton eller videoupptagningar som visar arbetsställningar, beskrivningar av arbetssituation etc. Skyddsombud eller facklig företrädare kan hjälpa den arbetsskadade genom att: Hjälpa medlemmen med nödvändiga kompletteringar av anmälan. Hjälpa medlemmen med att begära anstånd för att komplettera föredragningspromemorian, d v s Försäkringskassans beslutsunderlag i ärendet och hjälp med att komplettera detta. Försäkringspromemorian ska delges den arbetsskadade två veckor innan ärendet ska behandlas. Hjälpa medlemmen att överklaga Försäkringskassans beslut. Överväga om ärendet bör behandlas centralt av den arbetsskadades fackliga organisation. AkademikerUtbildning, oktober (12)

10 12. Lagar, föreskrifter och sanktioner Om skyldigheter i enlighet med arbetsmiljölagen åsidosätts kan dom utfärdas för arbetsmiljöbrott, enligt brottsbalken. Straffbestämmelser som kan komma att tillämpas inom ramen för arbetsmiljöansvaret: Vållande till annans död Vållande till kroppsskada eller sjukdom Framkallande av fara för annan Allmänfarlig vårdslöshet Vårdslöshet med gift eller smitta, samt Arbetsmiljöbrott Straffansvar kan enbart bli aktuellt då avsiktlig handling eller oaktsamhet förelegat. Det ska ha varit möjligt att förutse händelsen. Exempel på oaktsamhet är att okvalificerade arbetstagare fått hand om kvalificerade uppgifter, genom felaktiga eller dåliga val av material, genom otillräcklig tillsyn eller felaktiga eller uteblivna instruktioner. Ansvariga för brott kan de komma att bli som: Utfört det olycks- eller olycksrisksframkallande arbetsmomentet Haft möjlighet att förutse, förebygga eller ingripa mot olyckan eller olycksrisken Haft befogenhet och skyldighet att enligt arbetsmiljölagen förebygga ohälsa eller olycksfall och åsidosatt dessa åligganden. Juridiska personer kan inte åläggas straffpåföljd vid brottslig verksamhet. Bolagens verkställande organ blir istället personligen ansvariga för arbetsmiljöbrott. Styrelseledamöter och verkställande direktörer är därför alltid huvudansvariga för att arbetsmiljölagarna följs inom verksamheten. Arbetsgivaren kan dock delegera sitt arbetsmiljöansvar till chefer på olika nivåer i organisationen som på detta sätt blir ställföreträdare för arbetsgivaren för en del av verksamheten. Att det arbetsrättsliga ansvaret har delegerats ner i organisationen medför dock inte att det straffrättsliga ansvaret följer med. Vem som har det arbetsrättsliga ansvaret har stor betydelse för var straffansvaret kommer att placeras, men straffansvaret fastställs i domstol. Förutsättningarna för ansvarsfördelning och delegeringen av det arbetsrättsliga ansvaret, med fokus på förutsättningarna att faktiskt kunna utöva detta ansvar avgör var straffansvaret kommer att läggas. Den vanligaste påföljden vid arbetsmiljöbrott är dagsböter, men fängelse, skyddstillsyn och villkorlig dom kan också utdömas, liksom skadeståndsansvar. Huvudregeln i det senare fallet är att arbetsgivaren är skyldig att ersätta person- eller sakskada som hans arbetstagare vållat genom oaktsamhet i tjänsten. Arbetsmiljölagen Arbetsmiljölagen, AML (SFS 1977:1160), utgör grunden för regelsystemet kring arbetsmiljön. Den fastställs av riksdagen och beskriver vad som gäller för miljön på arbetsplatsen. Lagens ändamål är att säkerställa en arbetsmiljö som inte utsätter arbetstagare för ohälsa eller olycksfall och som är tillfredsställande med hänsyn till arbetets natur och den sociala och AkademikerUtbildning, oktober (12)

11 tekniska utvecklingen i samhället, samt att främja att arbetsgivare och arbetstagare samverkar för att åstadkomma en god arbetsmiljö. Arbetsmiljölagen fastställer ansvarsförhållandena för arbetsmiljön, men innehåller mycket få bestämmelser som direkt medför straffpåföljder. Arbetsmiljölagen ger istället ramen för de föreskrifter som utfärdas av Arbetsmiljöverket. (se vidare Arbetsmiljöföreskrifter) Enligt arbetsmiljölagen har även Arbetsmiljöinspektionen rätt att utfärda förelägganden och förbud beträffande en viss arbetsplats. Arbetsmiljöföreskrifter Arbetsgivaren har som arbetsmiljörättsligt ansvarig skyldighet att följa Arbetsmiljöverkets föreskrifter. Dessa föreskrifter kan delas in i kategorier beroende på deras juridiska status. Föreskrifterna kan vara: Direkt straffsanktionerade Sanktionsavgiftsbelagda Bindande, samt Rekommendationer Direkt straffsanktionerade föreskrifter måste arbetsgivaren följa. Underlåtelse att följa dessa är ett brott och därmed straffbart. Detta oavsett vilka följder underlåtelsen får eller inte får. Vanligtvis handlar de straffsanktionerade föreskrifterna om farliga ämnen, processer och arbetsmetoder. Att inte följa en sanktionsavgiftsbelagd föreskrift medför skyldighet att betala en avgift som är fastställd av Arbetsmiljöverket. Dessa föreskrifter berör ofta regler och krav på kontroll, provning, tillstånd och godkännanden. Bindande föreskrifter innehåller inga sanktioner, men arbetsgivaren är trots detta skyldig att följa föreskrifterna i sin helhet. En stor del av Arbetsmiljöverkets föreskrifter finns inom denna genre. Bindande föreskrifter är ofta oerhört detaljerade och berör hur skyddet kring exempelvis maskiner och annan utrustning ska utformas, liksom den fysiska omgivningen och användandet av personlig skyddsutrustning. Förordningen om det systematiska arbetsmiljöarbetet, arbetsbelastningsrisker och kränkande särbehandling är andra bindande förordningar. Allmänna råd och rekommendationer från Arbetsmiljöverket är inte bindande men ofta direkta råd om hur en bindande eller straffsanktionerad föreskrift ska tillämpas. Syftet med dessa är att ge arbetsgivaren stöd i utövandet av arbetsmiljöansvaret. Speciallagstiftning Vid sidan av brottsbalken, arbetsmiljölagen och Arbetsmiljöverkets föreskrifter finns en rad speciallagar som rör arbetsmiljön. Arbetsgivaren är skyldig att känna till och följa även dessa lagar. Exempel på speciallagar som rör arbetsmiljön är: Arbetstidslagen Semesterlagen Miljöbalken Plan- och bygglagen AkademikerUtbildning, oktober (12)

12 Kungörelsen om elektriska starkströmsanläggningar Förordningen om explosiva och brandfarliga varor Arbetsmiljöinspektion Arbetsmiljöverket har enligt Arbetsmiljölagen befogenhet att genomföra inspektioner av arbetsplatser och utfärda inspektionsmeddelanden som innehåller åtgärder som det åligger arbetsgivaren att vidta. Arbetsmiljöinspektionen har till uppgift att kontrollera att arbetsgivare lever upp till de krav som ställs i Arbetsmiljölagen och i de föreskrifter som Arbetsmiljöverket utfärdar. Om Arbetsmiljöinspektionen inte kan få en arbetsgivare att rätta till brister i arbetsmiljön på frivillig väg finns flera sanktionsmöjligheter. Om arbetsgivaren inte följer de krav som påtalats i inspektionsmeddelandet kan Arbetsmiljöverket förbjuda en viss verksamhet eller förelägga arbetsgivaren att rätta till de brister i arbetsmiljön som beskrivits i inspektionsmeddelandet. Till ett sådant föreläggande eller förbud kan Arbetsmiljöverket även foga ett vitesbelopp. AkademikerUtbildning, oktober (12)

Arbetsmiljöinformation för Förtroendevalda. En snabbkurs

Arbetsmiljöinformation för Förtroendevalda. En snabbkurs Arbetsmiljöinformation för Förtroendevalda En snabbkurs Vad är arbetsmiljö? Arbetsmiljö: Fysisk Kemi Organisation Teknik Administration Ekonomi Arbetstid Social arbetsmiljö Social arbetsmiljö kan omfatta:

Läs mer

FACKLIG HANDBOK. om arbetsmiljö

FACKLIG HANDBOK. om arbetsmiljö FACKLIG HANDBOK om arbetsmiljö Akademikerförbundet SSR, DIK, Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter, Naturvetarna, Sveriges Farmacevtförbund, Sveriges Ingenjörer INNEHÅLL Facklig handbok om arbetsmiljö 1.

Läs mer

FACKLIG HANDBOK. om arbetsmiljö

FACKLIG HANDBOK. om arbetsmiljö FACKLIG HANDBOK om arbetsmiljö INNEHÅLL 1. Inledning... 3 2. Arbetsgivarens ansvar... 3 3. Medarbetarnas ansvar... 3 4. Skyddsombudets roll... 4 5. Skyddskommitténs roll... 4 6. Den fackliga förtroendemannens

Läs mer

SYSTEMATISKT ARBETSMILJÖARBETE FÖR FRIDHEMS FOLKHÖGSKOLA SVALÖV

SYSTEMATISKT ARBETSMILJÖARBETE FÖR FRIDHEMS FOLKHÖGSKOLA SVALÖV SYSTEMATISKT ARBETSMILJÖARBETE FÖR FRIDHEMS FOLKHÖGSKOLA SVALÖV Sida 1 av 14 Systematisk arbetsmiljöarbete för Fridhems folkhögskola, Svalöv 2013 Innehållsförteckning 1. Vad säger lagen? Sid 3 2. En bra

Läs mer

Gemensam rehabiliteringsprocess i Stockholms stad

Gemensam rehabiliteringsprocess i Stockholms stad Bilaga 1 Gemensam rehabiliteringsprocess i Stockholms stad Stadens mål för arbetsmiljön är att förena en väl fungerande verksamhet med ett långsiktigt hållbart arbetsliv. Det innebär att staden ska förebygga

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i arbetsmiljölagen (1977:1160); SFS 2003:365 Utkom från trycket den 17 juni 2003 utfärdad den 5 juni 2003. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs i fråga om arbetsmiljölagen

Läs mer

Södertörns brandförsvarsförbund. Mål och policy för systematiskt arbetsmiljöarbete vid

Södertörns brandförsvarsförbund. Mål och policy för systematiskt arbetsmiljöarbete vid Södertörns brandförsvarsförbund Policy Systematiskt arbetsmiljöarbete Dnr: 2013-110 Datum: 2013-09-13 Mål och policy för systematiskt arbetsmiljöarbete vid Södertörns brandförsvarsförbund Arbetet vid Södertörns

Läs mer

A aktiv sjukskrivning sjukskrivning under vilken läkaren ordinerar den sjukskrivne att under sjukskrivningstiden utföra bestämda aktiviteter för att förbättra förutsättningarna att kunna återgå till arbetet

Läs mer

Ansvaret för arbetsmiljön

Ansvaret för arbetsmiljön Ansvaret för arbetsmiljön Arbetsmiljölagen med tillhörande föreskrifter är det regelverk som ställer minimikraven på arbetsmiljön. Utgångspunkten är att ohälsa och olycksfall i arbetet ska förebyggas och

Läs mer

Samverkan, hälsa och arbetsmiljö i Jönköpings kommun

Samverkan, hälsa och arbetsmiljö i Jönköpings kommun 1 Samverkan, hälsa och arbetsmiljö i Jönköpings kommun Stadskontoret April 2007 Samverkan, hälsa och arbetsmiljö i Jönköpings kommun 2 Bakgrund FAS 05, Förnyelse Arbetsmiljö Samverkan, är ett centralt

Läs mer

Arbetsmiljöns rättsliga reglering. Staffan Ingmanson

Arbetsmiljöns rättsliga reglering. Staffan Ingmanson Arbetsmiljöns rättsliga reglering Staffan Ingmanson 1 Upplägget Allmänt om arbetsmiljöregleringen Arbetsmiljöansvaret Myndigheternas roll Samverkan i arbetsmiljöfrågor Ansvar för brott mot arbetsmiljölagstiftningen

Läs mer

Systematiskt arbetsmiljöarbete

Systematiskt arbetsmiljöarbete Sidan 1 av 21 Lednings- och verksamhetsstöd Datum Sid 2016-03-10 Dnr 1 (1) Kommunstyrelsen Systematiskt arbetsmiljöarbete I syfte att förbättra och förtydliga det systematiska arbetsmiljöarbetet i Östhammars

Läs mer

SYSTEMATISKT ARBETSMILJÖARBETE GRUNDUTBILDNING

SYSTEMATISKT ARBETSMILJÖARBETE GRUNDUTBILDNING SYSTEMATISKT ARBETSMILJÖARBETE GRUNDUTBILDNING EN BRA ARBETSMILJÖ ÄR INTE EN SLUMPMÄSSIG FÖRETEELSE ELLER ENBART ETT RESULTAT AV VI "KEMIN" MELLAN MÄNNISKOR. KAN MEDVETET PÅVERKA VÅR EGEN ARBETSMILJÖ,

Läs mer

Arbetsanpassning. Härnösands kommun Kommunstyrelseförvaltningen RIKTLINJER/RUTINER. Riktlinje KS 15-245-026 1991-11- 2019-04-21 1:4 2015-04-21

Arbetsanpassning. Härnösands kommun Kommunstyrelseförvaltningen RIKTLINJER/RUTINER. Riktlinje KS 15-245-026 1991-11- 2019-04-21 1:4 2015-04-21 Kommunstyrelseförvaltningen RIKTLINJER/RUTINER Arbetsanpassning Dokumentnamn Arbetsanpassning Dokumenttyp Riktlinje Fastställd/upprättad av Dokumentansvarig/processägare Kommunfullmäktige Per Häggström

Läs mer

Systematiskt arbetsmiljöarbete vid Kalix Folkhögskola

Systematiskt arbetsmiljöarbete vid Kalix Folkhögskola 1 Systematiskt arbetsmiljöarbete vid Kalix Folkhögskola Fastställd av Kalix Folkhögskolas styrelse 2011-06-09 2 MÅL FÖR VERKSAMHETEN En god fysisk arbetsmiljö ändamålsenliga lokaler ändamålsenlig utrustning

Läs mer

R E H A B I L I T E R I N G

R E H A B I L I T E R I N G GÖTEBORGS UNIVERSITET R E H A B I L I T E R I N G Mål och rutiner Gäller fr. o. m. 1 januari 1992 Uppdaterad 2005-04-28 Innehåll Sid Arbetsgivarens ansvar 1 Mål för arbetslivsinriktad rehabilitering 1

Läs mer

Rutiner vid arbetsskador och tillbud

Rutiner vid arbetsskador och tillbud Rutiner vid arbetsskador och tillbud Vad räknas som arbetsskada? A Olycksfall i arbetet 1 Olycksfall En skada som sker genom kortvarig, oförutsedd och oväntad händelse under arbetstid på arbetsplatsen

Läs mer

Arbetsmiljölagstiftningens krav på arbetsgivare och arbetstagare. www.av.se

Arbetsmiljölagstiftningens krav på arbetsgivare och arbetstagare. www.av.se på arbetsgivare och arbetstagare www.av.se Arbetsgivarens rehabiliteringsansvar Huvudansvaret för den arbetslivsinriktade rehabiliteringen ligger på arbetsgivaren. Den rättsliga regleringen för detta ansvar

Läs mer

Arbetsmiljöpolicy. med tillhörande uppgiftsfördelning av arbetsmiljöuppgifter

Arbetsmiljöpolicy. med tillhörande uppgiftsfördelning av arbetsmiljöuppgifter Barn- och skolförvaltning Lunds stad Arbetsmiljöpolicy med tillhörande uppgiftsfördelning av arbetsmiljöuppgifter Fastställd av Barn- och skolnämnd Lunds stad 2011-06-22, reviderad 2014-06-18 1. Arbetsmiljöpolicy

Läs mer

Lagar och avtal inom arbetsmiljö- och samverkansområdet

Lagar och avtal inom arbetsmiljö- och samverkansområdet Doknr. i Barium Dokumentserie Giltigt fr o m Version 13611 su/adm 2016-03-11 3 Innehållsansvarig: Lena Lindberg, Vårdenhetschef, Rättspsykiatrisk akutenhet 6 (lenli48) Godkänd av: Alessio Degl'innocenti,

Läs mer

Lokalt arbetsmiljöavtal vid Högskolan i Borås

Lokalt arbetsmiljöavtal vid Högskolan i Borås Lokalt arbetsmiljöavtal vid Högskolan i Borås Dnr 844-14 Gäller fr o m 2014-10-20 Arbetsmiljöarbetet vid Högskolan i Borås Med hänvisning till de centrala parternas gemensamma värderingar till grund för

Läs mer

ARBETSMILJÖPLAN RIKTLINJER FÖR DET SYSTEMATISKA ARBETSMILJÖARBETET BARN OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN

ARBETSMILJÖPLAN RIKTLINJER FÖR DET SYSTEMATISKA ARBETSMILJÖARBETET BARN OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN ARBETSMILJÖPLAN OCH RIKTLINJER FÖR DET SYSTEMATISKA ARBETSMILJÖARBETET BARN OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN 2008 2009 INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING 3 MÅLSÄTTNINGAR 3 NULÄGESBESKRIVNING. 4-6 DET SYSTEMATISKA

Läs mer

Riktlinjer Kommunals arbetsmiljöarbete

Riktlinjer Kommunals arbetsmiljöarbete Riktlinjer Kommunals arbetsmiljöarbete 2014-10-09 Förutsättning för att väljas till skyddsombud Det är den fackliga organisationen som bestämmer om hur många skyddsombud som behöver utses på respektive

Läs mer

Arbetsmiljöplan för Bollebygds kommun

Arbetsmiljöplan för Bollebygds kommun Arbetsmiljöplan för Bollebygds kommun INNEHÅLLSFÖRTECKNING SID 1. Inledning 2 2. Målsättning 2 2.1 Fysisk, psykisk och social arbetsmiljö 2.2 Anpassning 2.3 Alkohol och droger 2.4 Rökning 3. Definition

Läs mer

Riktlinjer för kooperativet Hand i hands arbetsmiljöarbete

Riktlinjer för kooperativet Hand i hands arbetsmiljöarbete Riktlinjer för kooperativet Hand i hands arbetsmiljöarbete Innehåll A. Inledning B. Övergripande mål C. Policy D. Resursfördelning E. Samverkan mellan arbetsgivare och arbetstagare F. Systematiskt arbetsmiljöarbete

Läs mer

STs Temperaturmätare Arbetsmiljön 2012

STs Temperaturmätare Arbetsmiljön 2012 STs Temperaturmätare Arbetsmiljön 2012 Fackförbundet ST 2012-05-15. Referens: Torbjörn Carlsson, Utredare 070/658 49 29 torbjorn.carlsson@st.org Förord Fackförbundet ST har tidigare år genomfört större

Läs mer

Regel för det systematiska arbetsmiljöarbetet vid Umeå universitet

Regel för det systematiska arbetsmiljöarbetet vid Umeå universitet 1 UMEÅ UNIVERSITET REKTOR Ansvarig enhet: Personalenheten Område: Personal Beslutad av: Rektor Giltighetstid: Från 2014-05-13 tillsvidare Typ av dokument: Regel Dnr: FS 1.1.2-723-14 Sid 1 Regel för det

Läs mer

Eksjö kommun. Granskning av systematiska arbetsmiljöarbetet. Revisionsrapport. KPMG AB 2010-05-03 Lars Jönsson

Eksjö kommun. Granskning av systematiska arbetsmiljöarbetet. Revisionsrapport. KPMG AB 2010-05-03 Lars Jönsson ABCD Eksjö kommun Granskning av systematiska arbetsmiljöarbetet Revisionsrapport KPMG AB 2010-05-03 Lars Jönsson ABCD Eksjö kommun Rapport systematiskt arbetsmiljöarbetet 2010-05-03 Innehåll 1. Bakgrund

Läs mer

Arbetsmiljöpolicy för Vingåkers kommun

Arbetsmiljöpolicy för Vingåkers kommun VK300S v1.0 040416, Flik 6.26 Arbetsmiljöpolicy 160216.docx FÖRFATTNINGSSAMLINGEN FLIK 6.26 1 (5) Antagen av kommunfullmäktige 2016-04-18, 26 Ersätter Arbetsmiljöpolicy antagen av KF 2008-09-01 97, Arbetsmiljöprogram

Läs mer

Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler. Lysekils kommuns. Riktlinjer för arbetsmiljöarbetet

Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler. Lysekils kommuns. Riktlinjer för arbetsmiljöarbetet Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler Lysekils kommuns Riktlinjer för arbetsmiljöarbetet Fastställt av: Kommunfullmäktige Datum: 2016-12-15, 197 För revidering ansvarar: För ev. uppföljning och

Läs mer

Rehabiliteringsrutin Fastställd av rektor

Rehabiliteringsrutin Fastställd av rektor Rehabiliteringsrutin Fastställd av rektor 2015-11-24 Dnr 15/802 Personalenheten Karin Åhman Rehabiliteringsrutin Mål och arbetsgivarens ansvar Målet med rehabilitering är att så fort som möjligt få tillbaka

Läs mer

FÖRBUNDSINFO. Arbetsgivarens rehabiliteringsansvar ur ett rättsligt perspektiv

FÖRBUNDSINFO. Arbetsgivarens rehabiliteringsansvar ur ett rättsligt perspektiv Kopiera gärna FÖRBUNDSINFO FÖRBUNDSINFO Nr 3 januari 2009 Arbetsgivarens rehabiliteringsansvar ur ett rättsligt perspektiv När en arbetstagare drabbas av sjukdom har arbetsgivarens rehabiliteringsskyldighet.

Läs mer

Naturlig del i verksamheten, medverkan, arbetsmiljöpolicy och rutiner

Naturlig del i verksamheten, medverkan, arbetsmiljöpolicy och rutiner Systematiskt arbetsmiljöarbete AFS 2001:1 Ändring införd t.o.m. AFS 2003:4 AFS 2003:4 Omfattning: ändr 6 och 7 jämte kommentarer Arbetsmiljöverkets föreskrifter om systematiskt arbetsmiljöarbete och allmänna

Läs mer

2009-07-07 Reviderad 2009-09-07

2009-07-07 Reviderad 2009-09-07 ARBETSMILJÖ POLICY 1 Arbetsmiljöpolicyn, som också utgör policy mot kränkande särbehandlling, skall användas i det löpande arbetsmiljöarbetet på varje arbetsplats i kommunen. Den utgör ett redskap och

Läs mer

Systematiskt arbetsmiljöarbete, SAM, och uppgiftsfördelningen inom Västarvet

Systematiskt arbetsmiljöarbete, SAM, och uppgiftsfördelningen inom Västarvet SYSTEMATISKT ARBETSMILJÖARBETE Systematiskt arbetsmiljöarbete, SAM, och uppgiftsfördelningen inom Västarvet Ett väl fungerande systematiskt arbetsmiljöarbete leder till god arbetsmiljö som gynnar alla.

Läs mer

IF Metalls 5 arbetsmiljöutmaningar 2011 2014

IF Metalls 5 arbetsmiljöutmaningar 2011 2014 IF Metalls 5 arbetsmiljöutmaningar 2011 2014 1 IF Metalls handlingslinjer En arbetsmiljö för hållbara, trygga och utvecklande jobb Arbetsmiljöarbetet är en viktig del i det hållbara arbetet. En god arbetsmiljö

Läs mer

Med kränkande särbehandling

Med kränkande särbehandling Med kränkande särbehandling avses återkommande klandervärda eller negativt präglade handlingar som riktas mot enskilda arbetstagare på ett kränkande sätt och kan leda till att dessa ställs utanför arbetsplatsens

Läs mer

Arbetsmiljöpolicy och riktlinjer för systematiskt arbetsmiljöarbete på Fackförbundet ST

Arbetsmiljöpolicy och riktlinjer för systematiskt arbetsmiljöarbete på Fackförbundet ST Arbetsmiljöpolicy och riktlinjer för systematiskt arbetsmiljöarbete på Fackförbundet ST Fastställd av kanslichefen efter behandling i skyddskommittén den 2005-06-03 Allmänt Arbetsmiljöverksamheten på Fackförbundet

Läs mer

Senaste ändrat Grupp/avdelning/projekt Version Författare 2014-05-28 Uppsala 3:2013 Arbetsutskottet

Senaste ändrat Grupp/avdelning/projekt Version Författare 2014-05-28 Uppsala 3:2013 Arbetsutskottet Senaste ändrat Grupp/avdelning/projekt Version Författare 2014-05-28 Uppsala 3:2013 Arbetsutskottet Förhandlingsordning Antagen av styrelsen 2013-10-23 Inledning Förhandlingsordningen är utformad utifrån

Läs mer

Innehållsförteckning. Bilaga 5 1(8)

Innehållsförteckning. Bilaga 5 1(8) Bilaga 5 1(8) Innehållsförteckning Avtal om Samverkan och utveckling 5 1. Allmänt. 5 2. Medbestämmande och samverkan 6 3. Koncerner och företag med flera driftsenheter. 8 4. Facklig information på betald

Läs mer

Ett hälsosammare arbetsliv en avsiktsförklaring från s, v och mp 2002-12-18

Ett hälsosammare arbetsliv en avsiktsförklaring från s, v och mp 2002-12-18 Ett hälsosammare arbetsliv en avsiktsförklaring från s, v och mp 2002-12-18 Inledning Tillväxt och välfärd är kommunicerande kärl. Tillväxt skapar förutsättningar för en utbyggd välfärd och en möjlighet

Läs mer

Examination. Tentamen (6 hp) Projekt (1.5 hp) Projekt. Föreläsning Teori Tenta. Seminarium Teori. 10 december 2014.

Examination. Tentamen (6 hp) Projekt (1.5 hp) Projekt. Föreläsning Teori Tenta. Seminarium Teori. 10 december 2014. Examination Tentamen (6 hp) Projekt (1.5 hp) Projekt Föreläsning Teori Tenta Seminarium Teori Sara Bäckström 2 -upprätta arbetsmiljöplaner Vad är en arbetsmiljöplan? Varför måste den finnas? Vad ska ingå

Läs mer

ENKÄT OM PSYKOSOCIAL ARBETSMILJÖ

ENKÄT OM PSYKOSOCIAL ARBETSMILJÖ ENKÄT OM PSYKOSOCIAL ARBETSMILJÖ Den psykosociala arbetsmiljön är viktig för alla som arbetar, oavsett bransch eller yrke. Enligt arbetsmiljölagen ska arbetsgivare arbeta systematiskt med den fysiska,

Läs mer

Det finns många skäl, men här är några: 1. För att arbetsmiljön påverkar hälsan och välbefinnandet. 4. För att det är ett lagstadgat krav.

Det finns många skäl, men här är några: 1. För att arbetsmiljön påverkar hälsan och välbefinnandet. 4. För att det är ett lagstadgat krav. Varför ska man arbeta systematiskt med att förbättra arbetsmiljön? Det finns många skäl, men här är några: 1. För att arbetsmiljön påverkar hälsan och välbefinnandet. 2. För att arbetsmiljön påverkar produkternas

Läs mer

Riktlinjer för rehabilitering

Riktlinjer för rehabilitering Riktlinjer för rehabilitering KOMMUN Vilhelmina kommuns arbetsmodell Dag 1- Sjukanmälan registreras Medarbetaren sjukanmäler sig till sin arbetsledare/chef eller enligt gällande rutiner på arbetsplatsen.

Läs mer

Bilaga 1 till FAS07 för kommunstyrelsekontoret

Bilaga 1 till FAS07 för kommunstyrelsekontoret 1 (9) REV 2009-02-26 Godkänd av kommunstyrelsekontorets samverkansgrupp Bilaga 1 till FAS07 för kommunstyrelsekontoret FÖRNYELSE ARBETSMILJÖ SAMVERKAN I ENKÖPING INLEDNING Insatserna för samverkan, arbetsorganisation,

Läs mer

Arbetsmiljölagen. i lydelse 1 juli 2004

Arbetsmiljölagen. i lydelse 1 juli 2004 Arbetsmiljölagen i lydelse 1 juli 2004 1 2 KAPITEL 1 KAPITEL 1 Lagens ändamål och tillämpningsområde SFS 1977:1160, ändrad genom SFS 1980:245, 1980:428, 1982:674, 1985:321, 1986:55, 1987:158, 1988:53,

Läs mer

1. INLEDNING...2 2. DELEGERING...2

1. INLEDNING...2 2. DELEGERING...2 Styrdokument Dokumenttyp: Regler Beslutat av: Kommunstyrelsen Fastställelsedatum: 2003-01-07 5 Ansvarig: Kanslichef Revideras: Om behov finns, förtydligande av lagtext Följas upp: DELEGATION En redovisning

Läs mer

Arbetsmiljö Ditt liv, Dina val, Dina rättigheter Spira Assistans skapar Möjligheter

Arbetsmiljö Ditt liv, Dina val, Dina rättigheter Spira Assistans skapar Möjligheter Arbetsmiljö Ditt liv, Dina val, Dina rättigheter Spira Assistans skapar Möjligheter 13 Arbetsmiljö Vi arbetar konsekvent med arbetsmiljöfrågor för att du som personlig assistent ska trivas på din arbetsplats.

Läs mer

SAM+OSA= BRA ARBETSMILJÖ. En LATHUND för hur man inkluderar organisatoriska och sociala perspektiv i det systematiska arbetsmiljöarbetet

SAM+OSA= BRA ARBETSMILJÖ. En LATHUND för hur man inkluderar organisatoriska och sociala perspektiv i det systematiska arbetsmiljöarbetet SAM+OSA= BRA ARBETSMILJÖ En LATHUND för hur man inkluderar organisatoriska och sociala perspektiv i det systematiska arbetsmiljöarbetet Med den här lathunden vill din fackliga organisation informera om

Läs mer

Arbetsmiljökurser i LOs kunskapssystem 2015 (2014-11-07)

Arbetsmiljökurser i LOs kunskapssystem 2015 (2014-11-07) Arbetsmiljökurser i LOs kunskapssystem 2015 (2014-11-07) 1 Innehåll Arbetsmiljö... 3 Vidareutbildning för skyddsombud 1... 4 Vidareutbildning för skyddsombud 2... 6 Regionala skyddsombud... 7 Kurs för

Läs mer

Försäkringskassan informerar. Arbetsskadeförsäkring

Försäkringskassan informerar. Arbetsskadeförsäkring Försäkringskassan informerar GÄLLER FRÅN Arbetsskadeförsäkring 02.06.01 Svensk socialförsäkring Du som bor eller arbetar i Sverige omfattas som regel av svensk socialförsäkring. Socialförsäkringen är uppdelad

Läs mer

Inlämningsuppgift. Allmän kommentar: Hej Peter, Strålande! Nu är din inlämningsuppgift godkänd.

Inlämningsuppgift. Allmän kommentar: Hej Peter, Strålande! Nu är din inlämningsuppgift godkänd. Inlämningsuppgift Allmän kommentar: Hej Peter, Strålande! Nu är din inlämningsuppgift godkänd. Lycka till med ditt fortsatta fackliga uppdrag och glöm inte att anmäla dig till steg 2 - du hittar tid och

Läs mer

Revisionsrapport Granskning av kommunens företagshälsovård. Krokoms kommun

Revisionsrapport Granskning av kommunens företagshälsovård. Krokoms kommun Revisionsrapport Granskning av kommunens företagshälsovård Krokoms kommun Juni 2014 Innehåll Sammanfattning... 2 1.Inledning... 3 2.Granskningsresultat... 4 3. Bedömning och rekommendationer... 10 1 Sammanfattning

Läs mer

1. Inledning. 2. Definitioner

1. Inledning. 2. Definitioner Riktlinjer avseende arbetsanpassning och rehabilitering Beslutat av rektor 2012-10-23, dnr 10-2004-3710. Ersätter tidigare dokument dnr 10-2004-3710 daterat 2004-12-10. 1. Inledning 2. Definitioner 3.

Läs mer

Diskriminering. Nationell policy och riktlinjer. trakasserier, kränkande särbehandling

Diskriminering. Nationell policy och riktlinjer. trakasserier, kränkande särbehandling Diskriminering trakasserier, kränkande särbehandling Information om hur du som medarbetare, chef, facklig representant eller skyddsombud bör agera i dessa situationer Nationell policy och riktlinjer Ansvarig

Läs mer

Ängelholms kommun accepterar inte att någon inom den kommunala verksamheten utsätts för våld eller hot om våld i sin arbetsmiljö.

Ängelholms kommun accepterar inte att någon inom den kommunala verksamheten utsätts för våld eller hot om våld i sin arbetsmiljö. Rev. 2006-06-15 INLEDNING Våldet har trappats upp och hot om våld förekommer allt oftare. Vad ska vi i Ängelholms kommun acceptera? Hur förebygger vi våld och hot om våld? Målsättningen med detta dokument

Läs mer

RUTINER OCH METODER FÖR ÅTGÄRDER MOT KRÄNKANDE SÄRBEHANDLING OCH SEXUELLA TRAKASSERIER

RUTINER OCH METODER FÖR ÅTGÄRDER MOT KRÄNKANDE SÄRBEHANDLING OCH SEXUELLA TRAKASSERIER Personalpolitiska rutiner Sid 1 av 5 RUTINER OCH METODER FÖR ÅTGÄRDER MOT KRÄNKANDE SÄRBEHANDLING OCH SEXUELLA TRAKASSERIER Dessa rutiner och metoder är ett komplement till personalpolitiska riktlinjer

Läs mer

Dunderbergsgatan 2 0481-450 00 vx individochfamilj@nybro.se Hemsida http://www.nybro.se

Dunderbergsgatan 2 0481-450 00 vx individochfamilj@nybro.se Hemsida http://www.nybro.se Assistansberättigad Personnummer God man/förvaltare Telefonnummer Postadress Besöksadress Telefon E-post Postgiro Org.nr NYBRO KOMMUN Individ- och familjenämnden 382 80 NYBRO Dunderbergsgatan 2 0481-450

Läs mer

Arbetsmiljöutbildningar. Omfattning, pris och anmälan: Innehållsförteckning. för alla med uppdrag inom arbetsmiljöområdet

Arbetsmiljöutbildningar. Omfattning, pris och anmälan: Innehållsförteckning. för alla med uppdrag inom arbetsmiljöområdet arbetsmiljöutbildningar 2016 Arbetsmiljöutbildningar för alla med uppdrag inom arbetsmiljöområdet Med en unik erfarenhet och kompetens inom arbetsmiljöområdet anordnar Runö Folkhögskola & Utvecklingscentrum

Läs mer

Beskrivning av CSG, FSG och LSG redovisas i bilagorna 1 3.

Beskrivning av CSG, FSG och LSG redovisas i bilagorna 1 3. 1 AVTAL OM FÖRNYELSE ARBETSMILJÖ - SAMVERKAN I UMEÅ KOMMUN 1. Inledning De lokala parterna är ense om att insatserna för samverkan, arbetsorganisation, hälsa, arbetsmiljö, rehabilitering, jämställdhet

Läs mer

Utvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande

Utvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande Utvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande Utvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande För att du ska trivas på jobbet och känna att du gör ett bra arbete behöver du kunna påverka din arbetssituation

Läs mer

Samverkansavtal för fastighetsbranschen samt avtal om arbetsmiljö, likabehandling och kompetensutveckling

Samverkansavtal för fastighetsbranschen samt avtal om arbetsmiljö, likabehandling och kompetensutveckling Samverkansavtal för fastighetsbranschen samt avtal om arbetsmiljö, likabehandling och kompetensutveckling Överenskommelse av den 25 maj 2007 med ändringar av den 27 januari 2011. Giltigt från den 1 januari

Läs mer

Granskning uppföljning av långtidssjukfrånvaro

Granskning uppföljning av långtidssjukfrånvaro Revisionsrapport Granskning uppföljning av långtidssjukfrånvaro inom Eslövs kommun Maj 2008 Carl-Gustaf Folkeson, Revisionskonsult Innehållsförteckning 1 Inledning...1 1.1 Bakgrund, syfte och avgränsning...1

Läs mer

RIKTLINJER VID VÅLD OCH HOT OM VÅLD I ARBETSLIVET

RIKTLINJER VID VÅLD OCH HOT OM VÅLD I ARBETSLIVET EDA KOMMUN RIKTLINJER VID VÅLD OCH HOT OM VÅLD I ARBETSLIVET Reviderad 2006-03-03 Innehållsförteckning 1. Inledning... 3 2. Arbetsgivarens roll... 3 2.1 Rapportering... 4 Anmälan... 4 Arbetsskadeanmälan...

Läs mer

ALKOHOL OCH DROGPOLICY FÖR FÖRETAGET

ALKOHOL OCH DROGPOLICY FÖR FÖRETAGET ALKOHOL OCH DROGPOLICY FÖR FÖRETAGET Denna policy omfattar frågor som har med vanor och skadligt bruk att göra och kan användas som mall för upprättande av en egen alkohol- och drogpolicy. Syfte och mål

Läs mer

Vägledning för Systematiskt arbetsmiljöarbete

Vägledning för Systematiskt arbetsmiljöarbete Vägledning för Systematiskt arbetsmiljöarbete INNEHÅLL Del 1: Vad är ett systematiskt arbetsmiljöarbete? Varför ska vi ha ett systematiskt arbetsmiljöarbete? 5 Vem ska göra vad? 5 Hur börjar vi? 6 Systematiskt

Läs mer

Arbetsmiljöbarometern

Arbetsmiljöbarometern Arbetstid är mer än pengar Arbetsmiljöbarometern November 2010 Arbetsmiljöbarometern Arbetstid är mer än pengar. November 2010. 3 Innehållsförteckning Förord..................................................................................................................

Läs mer

Utbildningsförvaltningen. Spånga gymnasium 7-9 [117]

Utbildningsförvaltningen. Spånga gymnasium 7-9 [117] Utbildningsförvaltningen Spånga gymnasium 7-9 [117] I denna rapport finner du din enhets resultat från medarbetarenkäten 2012. Datainsamlingen har skett under perioden 3 september 28 september 2012. På

Läs mer

Alkohol och droger på arbetsplatsen

Alkohol och droger på arbetsplatsen Kommunledning Personalavdelningen Diarienummer: 2015/52 Fastställd: 2001 Reviderad: 2015-03-04 RIKTLINJE Alkohol och droger på arbetsplatsen Alkohol och droger på arbetsplatsen 2/6 Inledning... 3 Syfte...

Läs mer

Arbetsmiljöplan 2016. Folkhälsonämnden. Diarienummer: FHN 2015.0027 Fastställd av: Folkhälsonämnden 2016-12-09 154 Revideras: november 2016

Arbetsmiljöplan 2016. Folkhälsonämnden. Diarienummer: FHN 2015.0027 Fastställd av: Folkhälsonämnden 2016-12-09 154 Revideras: november 2016 1 Arbetsmiljöplan 2016 Folkhälsonämnden Diarienummer: FHN 2015.0027 Fastställd av: Folkhälsonämnden 2016-12-09 154 Revideras: november 2016 2 Innehåll Arbetsmiljöplan 2016... 1 Arbetsmiljöplan 2016 Folkhälsonämnden...

Läs mer

Personalpolicy i Hultsfreds kommun

Personalpolicy i Hultsfreds kommun Personalpolicy 1 (5) Personalpolicy i Hultsfreds kommun Inledning Kommunstyrelsen är det politiska organ som ytterst är ansvarig för personalpolitiken i Hultsfreds kommun. Det är kommunstyrelsen som beslutar

Läs mer

Samverkansavtal Uppsala Kommun

Samverkansavtal Uppsala Kommun Samverkansavtal Uppsala Kommun SYFTE/GRUND o Medbestämmandelagen (MBL) Arbetsmiljölagen (AML) och lagen om facklig förtroendemans ställning på arbetsplatsen (FML) utgör den rättsliga grunden för samverkanssystemet.

Läs mer

Utvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande

Utvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande Utvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande Utvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande För att du ska trivas på jobbet och känna att du gör ett bra arbete behöver du kunna påverka din arbetssituation

Läs mer

I-avtalet 2016 2019. Lönebildningsavtal. Giltighetstid 2016-04-01 2019-03-31

I-avtalet 2016 2019. Lönebildningsavtal. Giltighetstid 2016-04-01 2019-03-31 I-avtalet 2016 2019 Lönebildningsavtal Giltighetstid 2016-04-01 2019-03-31 Fastigo, Fastighetsbranschens Arbetsgivarorganisation Unionen Ledarna AiF, Akademiker förbunden inom Fastigos avtalsområde (Sveriges

Läs mer

LOKALT SAMVERKANSAVTAL I VILHELMINA KOMMUN

LOKALT SAMVERKANSAVTAL I VILHELMINA KOMMUN 1 LOKALT I För att vidareutveckla verksamheten ska delaktighet och inflytande öka för medarbetare i Vilhelmina kommun. Beslut ska så långt det är möjligt fattas av dem som berörs i sin dagliga verksamhet,

Läs mer

SYSTEMATISKT ARBETSMILJÖARBETE PÅ NYVÅNGSKOLAN

SYSTEMATISKT ARBETSMILJÖARBETE PÅ NYVÅNGSKOLAN Barn- och skolförvaltning Lund Öster 1 Nyvångs ansvarsområde Dalby 2008-06-17 Ronny Christensson 046 / 35 79 01 ronny.christensson@lund.se SYSTEMATISKT ARBETSMILJÖARBETE PÅ NYVÅNGSKOLAN INNEHÅLLSFÖRTECKNING:

Läs mer

BILAGA 1. Arbetsmiljöuppgifter. B Bilaga 2

BILAGA 1. Arbetsmiljöuppgifter. B Bilaga 2 B Bilaga 2 BILAGA 1 Arbetsmiljöuppgifter Observera att de kommungemensamma arbetsmiljöuppgifter som beskrivs i denna bilaga kan komma att förändras i samband med att förändringar görs i lagar, avtal samt

Läs mer

ANVISNINGAR OCH ÅTGÄRDER VID HOT- OCH VÅLDSSITUATIONER VID ÖREBRO UNIVERSITET

ANVISNINGAR OCH ÅTGÄRDER VID HOT- OCH VÅLDSSITUATIONER VID ÖREBRO UNIVERSITET ÖREBRO UNIVERSITET Rektors beslut 101/2005 2005-03-02 Dnr CF 10-358/2004 ANVISNINGAR OCH ÅTGÄRDER VID HOT- OCH VÅLDSSITUATIONER VID ÖREBRO UNIVERSITET Inledning Anvisningarna gäller för medarbetare, studenter

Läs mer

Att köpa arbetsmiljö- och hälsotjänster Fördjupning

Att köpa arbetsmiljö- och hälsotjänster Fördjupning Att köpa arbetsmiljö- och hälsotjänster Fördjupning I den här delen finns fördjupningsfrågor och fakta som kan göra det enklare att genomföra en behovsanalys och förbereda möten med olika leverantörer.

Läs mer

DELEGERING AV ARBETSMILJÖANSVAR

DELEGERING AV ARBETSMILJÖANSVAR DELEGERING AV ARBETSMILJÖANSVAR 1 ALLMÄNT Arbetsgivaren har ett långtgående ansvar för arbetsmiljön, vilket bl.a. framgår av arbetsmiljölagen (AML), kapitel 3: Arbetsgivaren skall vidta alla åtgärder som

Läs mer

Granskning av rehabiliteringsverksamheten

Granskning av rehabiliteringsverksamheten Granskning av rehabiliteringsverksamheten Revisionsrapport KPMG AB 1 juni 2011 Antal sidor: 9 Granskningsrapport_Granskning av rehabiliteringsverksamheten_ronneby.docm Innehåll 1. Bakgrund 1 2. Syfte 1

Läs mer

Rapport. Arbete med arbetsmiljön på sysselsättningsenheten 2007-02-09. Genomförd på uppdrag av de förtroendevalda revisorerna i Finspångs kommun

Rapport. Arbete med arbetsmiljön på sysselsättningsenheten 2007-02-09. Genomförd på uppdrag av de förtroendevalda revisorerna i Finspångs kommun Rapport Arbete med arbetsmiljön på sysselsättningsenheten 2007-02-09 Genomförd på uppdrag av de förtroendevalda revisorerna i Finspångs kommun Anna-Karin Löfsved Innehållsförteckning INNEHÅLLSFÖRTECKNING...2

Läs mer

Personalavdelningens PA-handbok

Personalavdelningens PA-handbok Personalavdelningens PA-handbok Datum ARBETSMILJÖPROGRAM FÖR UDDEVALLA KOMMUN Antaget i Kommunstyrelsen 1994-06-28 Beslut om revidering i Kommunstyrelsen 1999-06-22 1 Bakgrund...1 2 Kommunövergripande

Läs mer

Delegationsordning arbetsmiljöuppgifter AcadeMedia

Delegationsordning arbetsmiljöuppgifter AcadeMedia 2014-06-12 ionsordning arbetsmiljöuppgifter AcadeMedia AcadeMedia AB l Org. nr: 556057-2850 Adolf Fredriks kyrkogata 2, Box 213, 101 24 Stockholm tel: 08-545 87 250, fax: 08-545 87 258 Internet: www.academedia.se

Läs mer

Arbetsmiljöpolicy. i Norbergs kommun. Antagen i KF 65 2011-06-07

Arbetsmiljöpolicy. i Norbergs kommun. Antagen i KF 65 2011-06-07 Arbetsmiljöpolicy i Norbergs kommun Antagen i KF 65 2011-06-07 ARBETSMILJÖPOLICY Definition av begreppet arbetsmiljö Enligt Världshälsoorganisationen är begreppet arbetsmiljö en sammanfattande benämning

Läs mer

Sammanträdesdatum. Revidering av riktlinjer inom arbetsmiljöområdet

Sammanträdesdatum. Revidering av riktlinjer inom arbetsmiljöområdet m ( Sammanträdesdatum ~ TRANAs KOMMUN 2016-01-13 Sida 32 (46) ----, KOMMUNSTRYRELSENS AU SAMMANTRÄDESP ROTOKOLL 23 Dnr 111/15,136/15,332/15 Revidering av riktlinjer inom arbetsmiljöområdet Tranås kommuns

Läs mer

Sammanfattningar av Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS) som har relevans för utförare inom kommunal vård och omsorg om äldre

Sammanfattningar av Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS) som har relevans för utförare inom kommunal vård och omsorg om äldre Sammanfattningar av Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS) som har relevans för utförare inom kommunal vård och omsorg om äldre Inledning Denna skrift riktar sig till dig som vill driva

Läs mer

BILAGA KARTLÄGGNING SOCIALSEKRETERARE STOCKHOLM (MELLAN)

BILAGA KARTLÄGGNING SOCIALSEKRETERARE STOCKHOLM (MELLAN) BILAGA KARTLÄGGNING SOCIALSEKRETERARE STOCKHOLM (MELLAN) Arbetssituation 2 Typ av ärenden Fråga: Vilken typ av ärenden arbetar du med? Är det? Barn och ungdomar 43% 55% Ekonomiskt bistånd Vuxna 3 27% 19%

Läs mer

Uppföljning av jämställdhets- och mångfaldsplan

Uppföljning av jämställdhets- och mångfaldsplan Uppföljning av jämställdhets- och mångfaldsplan Lagstiftning Paragraf Mål Analys Mätetal Analys Aktivitet/åtgärd Analys Arbetsförhållanden 4 Lämpliga arbetsförhållanden Vilka åtgärder planerar genomföra

Läs mer

2016-03-17. Frukostmöte 2016 Arbetsrätt. Arbetsgivarens dokumentations- och utredningsansvar INLEDNING VARNING / ERINRAN

2016-03-17. Frukostmöte 2016 Arbetsrätt. Arbetsgivarens dokumentations- och utredningsansvar INLEDNING VARNING / ERINRAN Frukostmöte 2016 Arbetsrätt Arbetsgivarens dokumentations- och utredningsansvar Hässleholm 10 februari Lund 17 februari Eslöv 31 februari INLEDNING Svenska arbetsrätten som skyddslagstiftning Ständig utveckling

Läs mer

Frågorna utgår från AFS grundpaket som är aktuella för samtliga arbetsplatser i Region Kronoberg.

Frågorna utgår från AFS grundpaket som är aktuella för samtliga arbetsplatser i Region Kronoberg. Genomförd senast 31 maj. Redovisas till verksamhetschef senast 15 augusti Checklista - Arbetsmiljörond Verksamhetsområde Arbetsplats Datum Ansvarig chef Medverkande skyddsombud Övriga medverkande Frågorna

Läs mer

LOKALT SAMVERKANSAVTAL FÖR VARBERGS KOMMUN

LOKALT SAMVERKANSAVTAL FÖR VARBERGS KOMMUN 1 2012-02-24 LOKALT SAMVERKANSAVTAL FÖR VARBERGS KOMMUN INLEDNING Insatserna för samverkan, arbetsorganisation, hälsa, arbetsmiljö, rehabilitering, jämställdhet och mångfald i arbetslivet har en avgörande

Läs mer

Lilla guiden till systematiskt arbetsmiljöarbete

Lilla guiden till systematiskt arbetsmiljöarbete Lilla guiden till systematiskt arbetsmiljöarbete Vad är systematiskt arbetsmiljöarbete? Systematiskt arbetsmiljöarbete innebär att man ska undersöka om det finns risker på jobbet. De anställda ska inte

Läs mer

Riktlinje. Riktlinje för rehabilitering 2005-03-09 KS-193/2005 026. Antagen av kommunstyrelsens personalutskott 2005-03-09

Riktlinje. Riktlinje för rehabilitering 2005-03-09 KS-193/2005 026. Antagen av kommunstyrelsens personalutskott 2005-03-09 Riktlinje 2005-03-09 Riktlinje för rehabilitering KS-193/2005 026 Antagen av kommunstyrelsens personalutskott 2005-03-09 Riktlinjen anger hur Norrköpings kommun som arbetsgivare ska arbeta med arbetslivsinriktad

Läs mer

Hälsofrämjande arbetsplats - en strategi för det systematiska hälso- och arbetsmiljöarbetet i Närhälsan

Hälsofrämjande arbetsplats - en strategi för det systematiska hälso- och arbetsmiljöarbetet i Närhälsan Sida 1(2) Tjänsteutlåtande Datum 2013-10-10 PVV 361-2013 HR-avdelningen Handläggare Ulrika Dahl Eriksson, HR-chef Primärvårdsstyrelsen Hälsofrämjande arbetsplats - en strategi för det systematiska hälso-

Läs mer

SLUTRAPPORT. Utveckling av en Galaxenmodell för tidig rehabilitering

SLUTRAPPORT. Utveckling av en Galaxenmodell för tidig rehabilitering SLUTRAPPORT Utveckling av en Galaxenmodell för tidig rehabilitering Innehållsförteckning 1. Bakgrund... 3 2. Syfte... 3 3. Mål... 3 4. Målgrupp... 4 5. Aktivitetsplan... 4 5.1 Fas 1... 4 5.2 Fas 2... 5

Läs mer

ESLÖVS KOMMUNS FÖRFATTNINGSSAMLING NR 15 B POLICY FÖR ANPASSNINGS- OCH REHABILITERINGSARBETE. Antagen av kommunfullmäktige 1999-11-29, 112

ESLÖVS KOMMUNS FÖRFATTNINGSSAMLING NR 15 B POLICY FÖR ANPASSNINGS- OCH REHABILITERINGSARBETE. Antagen av kommunfullmäktige 1999-11-29, 112 ESLÖVS KOMMUNS FÖRFATTNINGSSAMLING NR 15 B POLICY FÖR ANPASSNINGS- OCH REHABILITERINGSARBETE Antagen av kommunfullmäktige 1999-11-29, 112 1. POLICY Eslövs kommun strävar efter att arbetsanpassnings- och

Läs mer

Välkomna! Information om nya regler i sjukförsäkringen. PDF created with pdffactory trial version www.pdffactory.com

Välkomna! Information om nya regler i sjukförsäkringen. PDF created with pdffactory trial version www.pdffactory.com Välkomna! Information om nya regler i sjukförsäkringen För mer information och rådgivning, kontakta Din medlemsorganisation inom Svenskt Näringsliv Svenskt Näringsliv Försäkringsinformation Tel vx 040-35

Läs mer

Uppsägning på grund av personliga skäl

Uppsägning på grund av personliga skäl Uppsägning på grund av personliga skäl INDUSTRI- OCH KEMIGRUPPEN STÅL OCH METALL ARBETSGIVARE- FÖRBUNDET SVEMEK SVEMIN INNEHÅLLSFÖRTECKNING PENSION... 2 HEL SJUKERSÄTTNING... 2 AVSKEDANDE... 2 OMPLACERINGSSKYLDIGHET...

Läs mer