Krisberedskap i företaget Om det otänkbara inträffar...

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Krisberedskap i företaget Om det otänkbara inträffar..."

Transkript

1 Krisberedskap i företaget Om det otänkbara inträffar...

2 Sveriges Byggindustrier Human Relations Box Stockholm Tfn Fax E-post 2

3 Innehåll Förord... 5 Plötsligt inträffar det otänkbara... 6 Vilken beredskap har ditt företag i krissituationer?... 7 Riskanalys... 8 Åtgärder... 9 Kontakt med anhöriga och externa kontakter Beredskapsgrupp Beredskapsplan Beredskapspärmens innehåll Sammanfattning Checklista

4 4

5 Förord I denna skrift har vi samlat information som sammantaget utgör grunden i vår krispolicy. Kanske kan skriften ge idéer till andra företag i deras arbete med krishantering. Förutsättningarna i det egna företaget måste dock alltid vara avgörande. Såväl chefer som medarbetare ska uppleva en viss trygghet i att veta hur de ska handla om något skulle inträffa och värdesätter att en beredskap finns. Även mindre krissituationer kan hanteras enligt beredskapsplanen. Stockholm i februari

6 Plötsligt inträffar det otänkbara Det som drabbar andra företag men inte ditt eget. Situationen är både främmande och okontrollerbar. En krissituation uppstår nästan alltid plötsligt och oväntat. Hur den upplevs varierar från person till person, men dess följder beror ofta på hur de drabbade bemöts av sin omgivning. Det kan dock vara svårt att veta hur man kan och bör hjälpa till om man är helt oförberedd när katastrofen kommer. Det är därför värdefullt för varje organisation att ha en krisberedskap att falla tillbaka på. Det förbättrar möjligheterna att hantera situationen. Sedan 1 juli 2000 gäller även Arbetsmiljöverkets föreskrifter AFS 1999:7 Första hjälpen och krisstöd. 6

7 Vilken beredskap har ditt företag för krissituationer? Krisberedskap är ingen självklarhet i företagen, trots att det finns flera goda skäl att upprätta en sådan. Om en eller flera anställda hamnar i en krissituation är det viktigt att företaget snabbt bistår med information om vad som har hänt till både anhöriga, medarbetare och utomstående. Osäkerheten och ovissheten är ofta det svåraste i en krissituation. Att hela tiden informera om vad som har skett och vad som kommer att ske är därför betydelsefullt. Även dåliga nyheter, eller att inget nytt har hänt, är information som bidrar till att de drabbade, trots kaos, upplever ett större mått av struktur och kontroll. Situationen kan därmed bli mer hanterbar. Krissituationer ställer stora krav på informationsinsatser som aldrig kan improviseras under kaotiska förhållanden och den stress de medför. En noga förberedd handlingsplan kan därför vara en stor hjälp. Utgångspunkt för handlingsplanen är en riskanalys, förutsättningslöst gjord och med inlevelse, där inget utesluts, inte ens det otänkbara. Utifrån denna inventering byggs en beredskapsplan upp och övas in av en beredskapsgrupp, som i händelse av en katastrof ska kunna bistå med all information. Ett företags anseende, kanske till och med dess överlevnad, kan i dagens massmediesituation bero på förmågan att hantera krissituationer med lyhördhet, empati och inlevelse samt bra organisation och kommunikation. Med det är framför allt viktigt att skapa en trygghet för medarbetarna, att visa att man är förberedd och att man tänkt efter redan innan något händer. Denna skrift ger exempel på hur man förbereder och inrättar en beredskapsplan och en beredskapsgrupp. 7

8 Riskanalys Det första steget i beredskapsarbetet är att systematiskt identifiera och bedöma alla händelser som kan leda till olyckor och i värsta fall en katastrof. Både sannolika och osannolika händelser, som kan tänkas inträffa på eller i anslutning till arbetsplatsen måste identifieras. Brand, hot, våld eller tagande av gisslan, sabotage, tekniskt betingade olyckshändelser, självmord eller naturliga dödsfall under arbetstid är exempel på riskfaktorer på arbetsplatsen. Olyckor till och från arbetet eller under tjänsteresor måste också räknas in. Motsvarande händelser kan även drabba medarbetare eller deras anhöriga på fritiden, vilket kan få stark återverkan på arbetsplatsen. Det är viktigt att denna analys görs förutsättningslöst och med inlevelse där inte ens det otänkbara utesluts. En riskanalys kan göras för alla typer av företag och branscher, men den måste alltid göras utifrån varje företags speciella verksamhet och arbetsmiljö. 8

9 Åtgärder Den bästa beredskapen man kan ha är att i möjligaste mån eliminera alla risker. Med mer eller mindre enkla åtgärder kan man minska sannolikheten för att en olycka inträffar, eller åtminstone begränsa olyckans omfattning. En årligen genomförd brandbesiktning förebygger exempelvis bränder i företagets lokaler. Installerade utrymningslarm, klargjorda utrymningsvägar och anslagna utrymningsplaner räddar liv om en brand ändå skulle uppstå. Utbildning av medarbetare i första hjälpen förbättrar alltid förmågan att rädda liv. Att förebygga hot, våld eller sabotage är nästan omöjligt, men utarbetade rutiner för hur medarbetarna ska agera underlättar hanteringen av sådana situationer. Tekniskt betingade olyckshändelser kan ha många orsaker. Ett sätt att minska risken för brand eller explosion är att kontrollera att all elutrustning i lokalerna är i bra skick. För företag med omfattande datorutrustning kan detta vara särskilt viktigt. Medvetet valda, säkerhetsmässigt bra färdmedel minskar risken för olyckor i samband med tjänsteresor. Rutiner för särskilda reseinstruktioner, exempelvis att alltid lämna information om destination, färdmedel och eventuella ändringar i resplanerna, gör det lättare att snabbt komma i kontakt med människor i en kritisk situation. Plötsliga dödsfall kan man naturligtvis aldrig förbereda sig på. Tillgänglig information om inrättningar som erbjuder krisstöd kan dock vara en hjälp för de drabbade. 9

10 Kontakt med anhöriga och externa kontakter I en krissituation gäller det att så snabbt som möjligt komma i kontakt med berörda anhöriga. Som hjälpmedel kan man upprätta en förteckning över samtliga medarbetare med namn och telefonnummer till nära anhöriga. Både små olyckor och stora katastrofer innebär att en rad myndigheter kopplas in. Det är viktigt att redan innan något händer sätta sig in i hur detta fungerar. För att klara ut ansvarsfördelning och samarbetsformer kan man ta kontakt med polis, sjukvårdsinrättning, räddningstjänst etc samt med andra externa instanser som kan tänkas kopplas in i en krissituation (företagsläkare, psykologer, präster). Vid allvarliga olycksfall eller tillbud ska arbetsgivaren enligt 2 Arbetsmiljöförordningen kontakta Arbetsmiljöinspektionen. 10

11 Beredskapsgrupp I större företag kan man överväga att inrätta en beredskapsgrupp. Beredskapsgruppen är företagets informationskanal utåt i händelse av en krissituation. Denna grupp måste bestå av tillräckligt många personer för att kunna hantera såväl kontakter med medarbetare och anhöriga som praktiska problem, såsom ekonomi, juridiska frågor och försäkringsfrågor. Gruppen ska vara sammansatt av medarbetare inom företaget som är intresserade av uppgiften och har god stresstålighet. Personal- och informationschefer är naturliga medlemmar i gruppen. Eftersom alla kanske inte är på plats om något inträffar är det bra att även utse ställföreträdare. Chefer måste ofta lösa en rad mer operationella uppgifter i företaget i samband med en katastrof och bör därför utnyttjas måttligt i denna typ av informationsverksamhet. Det är viktigt att medlemmarna i beredskapsgruppen får utbildning och inte minst övning i krishantering. Simulerade katastrofsituationer är exempelvis ett bra sätt att förbereda gruppen på ett verklighetsnära sätt. Personer som utses för speciella uppgifter, exempelvis att hålla kontakt med massmedia, bör få särskild träning i detta. Personalen vid företaget bör känna till vilka som ingår i beredskapsgruppen liksom vilken beredskap företaget har för kriser eller oväntade händelser. 11

12 Beredskapsplan Utgångspunkten för beredskapsgruppens arbete är en beredskapsplan, det vill säga en noga genomarbetad handlingsplan med tydlig information om rutiner som kan följas punkt för punkt i en krissituation. Planen kan lämpligen finnas till hands i en särskild beredskapspärm med register där punkterna kan följas i kronologisk ordning. Vilka punkter beredskapsplanen ska innehålla och i vilken ordning de ska följas måste alltid utgå från varje organisations förutsättningar. Följande sidor ger exempel på hur en beredskapsplan kan se ut och vad en beredskapspärm kan innehålla. 12

13 Exempel på beredskapsplan 1 En krissituation uppstår (beredskapsgruppen kontaktas) 2 Första hjälpen, larma 112, utrymning 3 VD kontaktas 4 Beredskapsgruppen kallas in och samlas 5 Arbetsuppgifter fördelas 6 Växeln informeras om situationen 7 Läget summeras 8 Anhöriga, sjukvårdsinrättning, arbetsmiljöinspektion, präst etc kontaktas 9 De närmaste arbetskamraterna samlas och informeras 10 Övriga medarbetare informeras 11 Pressen informeras 12 Praktiska angelägenheter 13 Minnesstund vid dödsfall 14 Flaggning vid dödsfall 15 Debriefing 16 Andra organisationer informeras 17 Namn tas bort ur register 18 Fortsatt stöd och hjälp till anhöriga och medarbetare 13

14 Beredskapspärmens innehåll Under varje punkt i planen bör det finnas noggranna instruktioner om tillvägagångssätt, vem som ska kontaktas, telefonnummer etc. Utelämna ingenting, inte ens den mest självklara uppgiften. Klar och tydlig information om vad man ska göra och i vilken ordning man ska göra det, underlättar arbetet och minskar stressen i en kritisk situation. Håll alltid pärmen aktuell. 1 Om växeln (receptionen) eller någon annan först nås av beskedet om en allvarlig krissituation, kallas direkt någon i beredskapsgruppen in. En särskild telefonlista med gruppens medlemmar och samtliga telefonnummer underlättar en snabb kontakt. Den i gruppen som först kontaktas börjar omedelbart att agera enligt beredskapsplanen. 2 I alla krissituationer på arbetsplatsen är livräddning (första hjälpen) den primära åtgärden. Vid behov larmas räddningstjänsten (112) så snabbt som möjligt. En eventuell utrymning av lokalerna kan bli aktuell liksom kontakt med sjukvård eller polis. Tydliga anvisningar om första hjälpen, SOS Alarmerings telefonnummer samt telefonnummer till närmaste polis och sjukvårdsinrättning underlättar hanteringen av de första kritiska och stressiga minuterna, då det inte alltid är självklart att man kommer ihåg vad man ska göra. 3 Den förste som ska underrättas om det inträffade är högste chefen. Därför bör hans eller hennes samtliga telefonnummer (direktnummer till arbetet, telefon till bostaden, mobiltelefon eller fax) finnas i beredskapspärmen liksom sekreterarens eller närmaste medarbetarens samtliga telefonnummer. 14

15 4 Beredskapsgruppen samlas så fort som möjligt för att komma igång med arbetet. Den i gruppen som först informerats om situationen kontaktar alla andra i gruppen (enligt en lista med allas namn, adress och samtliga telefonnummer). Medlemmarna beger sig omedelbart till ett särskilt samlingsrum, som under arbetet fungerar som sambandscentral, dit alla inkommande samtal kopplas. 5 Det första steget för gruppen är att fördela arbetsuppgifter, om det inte redan är gjort. I varje krissituation bör en ledare utses för att leda arbetet. Det är också viktigt att redan från början dokumentera vad som händer, dels för att minimera risken för missförstånd när det gäller ansvarsområden, dels för att i efterhand kunna utvärdera krishanteringen. En sekreterare, som omedelbart börjar föra ett diarie med anteckningar om dag, klockslag, händelse, beslut och ansvariga, utses därför också. Allas arbetsuppgifter bör finnas tydligt och kortfattat angivna i beredskapspärmen. 6 Alla telefonsamtal rörande krisen kopplas direkt till beredskapsgruppen. Därför ska växeln (receptionen) underrättas om vilket rum gruppen befinner sig i och vilka telefonnummer gruppen använder sig av. Det kan också vara bra att meddela växeln vad som har hänt och eventuellt vad de bör säga till dem som ringer (anhöriga, press). 7 Med jämna mellanrum bör man summera läget under krissituationen. En första summering är lämplig när de primära åtgärderna är utförda. Gruppen bör då ha fått en uppfattning om vad som egentligen har hänt, hur det är med de inblandade och vilka som ska kontaktas i nästa steg. 8 I vilken ordning man väljer att kontakta anhöriga, sjukvårdsinrättningar eller företagshälsovård, arbetsmiljöinspektion, präst eller andra som ska underrättas i ett tidigt skede, beror på situationen. Anhöriga har naturligtvis rätt att så snart som möjligt få vetskap om det inträffade, men för att undvika missförstånd eller felaktigheter bör man först ha skaffat sig fullständig information om vad som har hänt och vad som kommer att hända härnäst. Präster eller sjukvårdsinrättningar kan kanske lämna ytterligare besked som underlättar kontakten med de anhöriga. Deras telefonnummer samt de tidigare nämnda personalakterna, eller hänvisning till dessa, kan med fördel finnas tillgängliga i beredskapspärmen. 15

16 Kontakten med anhöriga är kanske det svåraste arbetet i krishanteringen, speciellt om man tvingas lämna ett dödsbud. Polisen har rutiner för hur sådana ska lämnas och man bör därför komma överens med dem hur man ska gå tillväga under arbetet. Om polisen inte redan sökt upp närmaste anhörig kan en lämplig person i beredskapsgruppen, kanske tillsammans med en präst, åta sig att lämna dödsbudet. 9 Nästa steg är att informera företagets medarbetare om det inträffade. Varje krissituation är unik och omständigheterna avgör under vilka former detta ska ske, vilka som ska informeras först etc. När någon skadats eller förolyckats är det ofta lämpligt att först samla och informera de närmaste arbetskamraterna och ge dem det stöd de behöver. Stressymptom är normalt i en krissituation, men de kan vara svåra att hantera. Man kan dock alltid uppmuntra medarbetarna att ta hand om varandra eller be någon av dem att ta på sig vissa uppgifter. Det kan minska känslan av hjälplöshet. 10 Övriga medarbetare måste så småningom också informeras om det inträffade, kanske vid en särskild sammankomst. Tänk på att informera dem som är frånvarande, sjukskrivna eller befinner sig på annan ort. Beredskapsgruppen bör också ta ställning till om personalen ska stanna kvar i företagets lokaler. 11 Vid omfattande katastrofer kommer sannolikt massmedia att vilja ha ett uttalande eller information från företaget. Det är beredskapsgruppens uppgift att hålla kontakt med pressen. Rutiner för hur gruppen ska lämna denna information, till exempel via pressmeddelanden eller presskonferenser, och hur detta går till underlättar kontakten. Hur pressinformationen sköts kan vara av stor betydelse i ett längre perspektiv. Det är därför viktigt att vara öppen, saklig och korrekt från början. 12 Praktiska angelägenheter kan kanske tyckas vara mindre viktiga att bry sig om i en krissituation, men har betydelse i det stora hela. Att snabbt boka om möten, resor eller liknande underlättar arbetet. 13 En minnesstund efter ett dödsfall bör kanske anordnas, eventuellt redan nästa dag. Uppläggningen av en minnesstund kan diskuteras redan i förväg. 16

17 14 Om företaget har en egen svensk flagga sker flaggning på halv stång på dödsdagen samt på begravningsdagen. Flaggan hissas då först i topp och halas därefter en tredjedel av stångens längd. När jordfästningen är avslutad hissas flaggan i topp, varefter den omedelbart halas eller vid solens nedgång, dock senast klockan Erfarenheter från krisarbete har visat att behovet av s.k. debriefing efteråt är stort. Med debriefing menas avlastande och systematiska gruppsamtal för de inblandade, då man går igenom de intryck och reaktioner som olika människor har upplevt i samband med krisen. Samtalen ger perspektiv på händelsen och hjälper människor att bearbeta sina upplevelser. Därmed kan uppkomsten av onödiga efterverkningar förhindras. Debriefing ska inte ske när människor befinner sig i chocktillstånd, men bör inte heller ske senare än ett par dygn efter händelsen. En debriefing ska ledas av en person med kunskap om kriser och erfarenhet av debriefing. Samtalet sker lämpligast på ett ostört ställe och kan pågå i några timmar. 16 När den omedelbara krisen är över tillkommer en rad mer praktiska angelägenheter. Om någon har avlidit ska exempelvis utomstående kontakter meddelas om vad som har hänt. 17 En avliden medarbetares namn ska även tas bort ur alla register, namnskyltar plockas ned etc. 18 En kris upplevs som mest intensiv dagarna efter att den inträffat. Så småningom återgår allt till ett mer normalt tillstånd för de flesta. Men krisen är inte över. Det är därför viktigt att vara lyhörd för efterreaktioner och erbjuda hjälp och stöd till både anhöriga och medarbetare under en längre tid. Det kan vara beredskapsgruppens uppgift att exempelvis upprätta kontakter med psykologer. 17

18 Sammanfattning En väl fungerande beredskapsplan har stor betydelse i en krissituation. Genom att hantera krisen på ett i förväg uttänkt och genomarbetat sätt kan man minska risken för att göra misstag, minska onödigt lidande och på längre sikt samtidigt motverka förlust av kompetenta medarbetare i företaget. Det dagliga arbetet, som efter katastrofen trots allt förväntas återgå till det normala, kan underlättas. Exemplen i denna skrift kan användas som underlag och utgångspunkt när ditt företag upprättar en egen beredskapsplan. Det kan dock inte nog betonas att arbetet med en krisberedskap alltid måste utgå från företagets egna behov och förutsättningar. Kom ihåg att informera medarbetarna om att företaget har en beredskap för de krissituationer som kan uppstå. Det är en trygghet i sig att veta att en sådan finns. 18

19 Checklista Riskanalys Vilka händelser, både sannolika och osannolika, kan tänkas inträffa på eller i anslutning till arbetsplatsen och leda till en katastrof? Hur stor är sannolikheten att någon av händelserna inträffar? Åtgärder Hur kan vi minska risken för att något inträffar? Kontakter Med vilka måste vi ta kontakt i händelse av en kris, och hur ska vi göra det? Beredskapsgrupp Vilka ska ingå i gruppen och vad ska den ha för uppgifter? Beredskapsplan Vad ska den innehålla och hur ska den utformas? 19

20 En väl fungerande beredskapsplan har stor betydelse i en krissituation. Genom att hantera krisen på ett i förväg uttänkt och genomarbetat sätt kan man minska risken för att göra misstag, minska onödigt lidande och på längre sikt samtidigt motverka förlust av kompetenta medarbetare i företaget. Det dagliga arbetet, som efter katastrofen trots allt förväntas återgå till det normala, kan underlättas. Sveriges Byggindustrier 4000 feb 2002

Krishanteringsplan för

Krishanteringsplan för Krishanteringsplan för 2015-02-10 Förord I vårt samhälle försöker vi på alla sätt undvika olyckor och kriser. Trots alla ansträngningar som görs vet vi att någon gång händer det som inte går att förutse

Läs mer

Riktlinjer för första hjälpen och krishantering

Riktlinjer för första hjälpen och krishantering 2008-01-01 Definition Insatser som krävs vid en dramatisk händelse som en olycka, brand eller rån vilka kan få stora konsekvenser på arbetsplatsen eller verksamheten. Det omfattar även händelser i medarbetares

Läs mer

Krisplan för Sotenäs Golfklubb Fastställd av styrelsen 2015-12-05. Handlingsplan

Krisplan för Sotenäs Golfklubb Fastställd av styrelsen 2015-12-05. Handlingsplan Krisplan för Sotenäs Golfklubb Fastställd av styrelsen 2015-12-05 En krissituation kan uppstå i många olika sammanhang och ha mycket olika karaktär och omfattning. Denna krisplan skall ses som ett stöd

Läs mer

Rutin/checklista för brand, första hjälpen och krishantering inom avdelningen Omvårdnad

Rutin/checklista för brand, första hjälpen och krishantering inom avdelningen Omvårdnad Systematiskt arbetsmiljöarbete 2015-10-12 (5) Rutin/checklista för brand, första hjälpen och krishantering inom avdelningen Omvårdnad Arbetarskyddsstyrelsen har i sina föreskrifter (AFS 1999:7) fastslagit

Läs mer

Krisstöd och förebyggande åtgärder

Krisstöd och förebyggande åtgärder Krisstöd och förebyggande åtgärder Riktlinjer för det psykosociala stödet i Polisen December 2008 www.polisen.se Utgivare Rikspolisstyrelsen Box 12256 102 26 Stockholm Upplaga: Upplaga3 Grafisk form Tryck

Läs mer

RIKTLINJER VID VÅLD OCH HOT OM VÅLD I ARBETSLIVET

RIKTLINJER VID VÅLD OCH HOT OM VÅLD I ARBETSLIVET EDA KOMMUN RIKTLINJER VID VÅLD OCH HOT OM VÅLD I ARBETSLIVET Reviderad 2006-03-03 Innehållsförteckning 1. Inledning... 3 2. Arbetsgivarens roll... 3 2.1 Rapportering... 4 Anmälan... 4 Arbetsskadeanmälan...

Läs mer

MÄLARDALENS HÖGSKOLA HANDLINGSPLAN VID SÄRSKILD HÄNDELSE

MÄLARDALENS HÖGSKOLA HANDLINGSPLAN VID SÄRSKILD HÄNDELSE Sida 1 av 7 CF-P 1.10.2 2009/222 MÄLARDALENS HÖGSKOLA HANDLINGSPLAN VID SÄRSKILD HÄNDELSE Denna handlingsplan är senast reviderad 2015-05-06 Besöksadress: Drottninggatan 12 Besöksadress: Högskoleplan 1

Läs mer

Krisstödsgrupp vid Stockholms universitet

Krisstödsgrupp vid Stockholms universitet Krisstödsgrupp vid Stockholms universitet Uppgift Krisstödsgruppen aktiveras på initiativ av krisledningsgruppen. Krisstödsgruppens uppgift är att i nära samverkan med krisledningsgruppen medverka till

Läs mer

Krishanteringsplan för Täfteå IK

Krishanteringsplan för Täfteå IK Krishanteringsplan för Täfteå IK 1. Inledning Att vara aktiv i en idrottsförening, exempelvis som idrottsledare eller ledamot i styrelse, innebär ett stort ansvar för andra människor, inte minst barn och

Läs mer

KRISHANTERINGSPLAN FÖR 11/12. Alsike skola Knivsta

KRISHANTERINGSPLAN FÖR 11/12. Alsike skola Knivsta KRISHANTERINGSPLAN FÖR 11/12 Alsike skola Knivsta Handlingsplan för särskilda insatser i samband med större allvarliga kriser för enskild, grupp eller hela skolan Innehållsförteckning: sid 1 Telefonnummer

Läs mer

Handlingsplan vid krissituationer. Bobygda skola

Handlingsplan vid krissituationer. Bobygda skola Handlingsplan vid krissituationer Bobygda skola Reviderad 2009-02-23 1 VIKTIGA TELEFONUMMER: Allmänt nödnummer 112 Hälsocentralen Delsbo 0653-714000 Hudiksvalls sjukhus 0650-92000 Sjukvårdsupplysningen

Läs mer

Riktlinjer vid olyckor, allvarliga tillbud eller dödsfall på arbetsplatsen.

Riktlinjer vid olyckor, allvarliga tillbud eller dödsfall på arbetsplatsen. Riktlinjer vid olyckor, allvarliga tillbud eller dödsfall på arbetsplatsen. Innehåll Situationer som kan utlösa krisreaktioner... 1 Andra händelser som kan innebära stark psykisk påfrestning... 1 Krisreaktioner...

Läs mer

Ängelholms kommun accepterar inte att någon inom den kommunala verksamheten utsätts för våld eller hot om våld i sin arbetsmiljö.

Ängelholms kommun accepterar inte att någon inom den kommunala verksamheten utsätts för våld eller hot om våld i sin arbetsmiljö. Rev. 2006-06-15 INLEDNING Våldet har trappats upp och hot om våld förekommer allt oftare. Vad ska vi i Ängelholms kommun acceptera? Hur förebygger vi våld och hot om våld? Målsättningen med detta dokument

Läs mer

Klöxhultsskolan, Älmhults kommun 2006-09-21 Kristeamet

Klöxhultsskolan, Älmhults kommun 2006-09-21 Kristeamet INLEDNING Alla människor drabbas någon gång av kris. Det händer saker både på och utanför arbetsplatsen. Det kan vara svåra och mindre svåra situationer som uppstår. Mitt inne i en svår och dramatisk händelse

Läs mer

Krisplan för Equmenia Nords läger

Krisplan för Equmenia Nords läger Krisplan för Equmenia Nords läger 1 Innehållsförteckning: 1. Varför en krisplan? 2. Förberedelser innan lägret 3. Vid trafikolycka 4. Vid dödsfall 5. Vid övergrepp 6. Hur man går vidare 7. Vid brand 8.

Läs mer

Krisplan för Gråboskolan

Krisplan för Gråboskolan 1 (14) 2016-02-24 Krisplan för Gråboskolan Besöksadress Visborgsallén 19 Postadress SE 621 81 Visby Telefon +46 (0) 498 26 34 06 E-post regiongotland@gotland.se Bankgiro 339 8328 Postgiro 18 97 50 3 Org.

Läs mer

Föreskrifter och riktlinjer för krishantering

Föreskrifter och riktlinjer för krishantering 1(7) Föreskrifter och riktlinjer för krishantering Målet för krishantering Att ge ökad kunskap och psykologiskt stärka förutsättningarna i och för arbetet. Att skapa en arbetsmiljö som främjar bearbetning

Läs mer

ANVISNINGAR OCH ÅTGÄRDER VID HOT- OCH VÅLDSSITUATIONER VID ÖREBRO UNIVERSITET

ANVISNINGAR OCH ÅTGÄRDER VID HOT- OCH VÅLDSSITUATIONER VID ÖREBRO UNIVERSITET ÖREBRO UNIVERSITET Rektors beslut 101/2005 2005-03-02 Dnr CF 10-358/2004 ANVISNINGAR OCH ÅTGÄRDER VID HOT- OCH VÅLDSSITUATIONER VID ÖREBRO UNIVERSITET Inledning Anvisningarna gäller för medarbetare, studenter

Läs mer

- Ett hjälpdokument vid kris eller olycksfall

- Ett hjälpdokument vid kris eller olycksfall Krishanteringsplan LUNDS NATION LUND Upprättad 2007-09-01 - Ett hjälpdokument vid kris eller olycksfall Rev. 2011-06-15 2012-06-23 2013-09-06 2014-01-10 INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING 2 Ansvarsfördelning

Läs mer

Krisplan Intern version

Krisplan Intern version Krisplan Intern version Beslut: Högskolestyrelsen 2001-06-11 Revidering: Rektor 2011-11-21, 2014-12-01 Dnr: DUC 2011/1822/10 Gäller fr o m: 2014-12-01 Ersätter: Krisplan, inter version, DUC 2011/1822/10,

Läs mer

Krisplan 2012/13 För Skiftingehus, Ärstaskolan & Vallby skola. Vår plan för krishantering vid speciella händelser då följer vi denna mall.

Krisplan 2012/13 För Skiftingehus, Ärstaskolan & Vallby skola. Vår plan för krishantering vid speciella händelser då följer vi denna mall. Krisplan 2012/13 För Skiftingehus, Ärstaskolan & Vallby skola Vår plan för krishantering vid speciella händelser då följer vi denna mall. 2012-06-01 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Krisplan Akuta telefonnummer 2

Läs mer

Krisplan för Trollehöjdskolan

Krisplan för Trollehöjdskolan Krisplan för Trollehöjdskolan Reviderad 14 oktober 2013 av skolkurator May-Gunn Andersson Lilja och skolsköterska Linnéa Dalteg, reviderad 20 november 2015 av skolkoordinator Carina Arthursson 1(11) Innehåll

Läs mer

Beredskapsplan för krishantering inom PN7, Biomedicinprogrammen

Beredskapsplan för krishantering inom PN7, Biomedicinprogrammen Krishantering PN7 2010-12-17 Sid: 1 / 6 Beredskapsplan för krishantering inom PN7, Biomedicinprogrammen Ansvarig Denna beredskapsplan är ett komplement till basal beredskapsplan för krishantering på Karolinska

Läs mer

Malmö stad Arbetsmarknads-, gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltningen 1 (2)

Malmö stad Arbetsmarknads-, gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltningen 1 (2) Malmö stad Arbetsmarknads-, gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltningen 1 (2) Datum 2015-11-02 Vår referens Pia Oredsson Birgersson Informationschef Pia.Oredsson@malmo.se Tjänsteskrivelse Krisledningsplan

Läs mer

Handlingsplan vid olycka/kris. Stiernhööksgymnasiet. Vt 2014

Handlingsplan vid olycka/kris. Stiernhööksgymnasiet. Vt 2014 Handlingsplan vid olycka/kris Stiernhööksgymnasiet Vt 2014 Upprättad 2013-10-24 Handlingsplan vid olycka/kris Reviderad 2014-03-12 Fel! Bokmärket är inte definierat. Stiernhööksgymnasiet, Rättvik Fel!

Läs mer

Riktlinjer för förebyggande av hot/våld inom Malmö högskola

Riktlinjer för förebyggande av hot/våld inom Malmö högskola Riktlinjer för förebyggande av hot/våld inom Malmö högskola Inledning Hot och våld skall alltid tas på allvar. Det är därför betydelsefullt att Malmö högskola, genom ett aktivt arbete och med förebyggande

Läs mer

För Laxå Centralskola

För Laxå Centralskola För Laxå Centralskola Reviderad 2010-06-15 Sverker Lindström Lars Johansson Innehållsförteckning Telefonlista. 3 Handlingsplan vid krissituationer... 4 Elev/Barn avlider hastigt eller blir allvarligt skadad.

Läs mer

Skolområde Gymnasieskola/Vuxenutbildning läsåret 2015/16 Milnergymnasiet

Skolområde Gymnasieskola/Vuxenutbildning läsåret 2015/16 Milnergymnasiet BEREDSKAPSPLAN FÖR KRISSITUATIONER. Inledning. I alla skolor inträffar någon gång ett dödsfall på grund av svår sjukdom, självmord eller olyckshändelse. Det kan vara en elev, lärare eller annan personal

Läs mer

Krishanteringsplan i föreningen

Krishanteringsplan i föreningen Krishanteringsplan i föreningen Målet med att arbeta med detta material är att ni ska ta fram en krishanteringsplan för er förening. På sista sidan finns en förtryckt mall där ni bara kan föra in det ni

Läs mer

Anvisning vid väpnat våld i skolmiljöer

Anvisning vid väpnat våld i skolmiljöer Anvisning vid väpnat våld i skolmiljöer Dokumentnamn Dokumenttyp Fastställd/upprättad Beslutsinstans Anvisning vid väpnat våld i skolmiljöer Anvisning, instruktion 2015-02-03 Kommunchefen Dokumentansvarig/processägare

Läs mer

Vad gör vi när det svåra händer?

Vad gör vi när det svåra händer? Vad gör vi när det svåra händer? Beredskapsplan vid kris för Ucklums skola 1 Upprättad oktober 2015 Innehållsförteckning Rutin vid akut händelse s.3 Telefonlistor s.4 Krisgrupp ansvarsfördelning s.5 Krisgrupp

Läs mer

Allvarlig olycka på/utanför skolan med flera inblandade... 18 Våld och hot på skolan med en eller flera inblandade... 19

Allvarlig olycka på/utanför skolan med flera inblandade... 18 Våld och hot på skolan med en eller flera inblandade... 19 Krispärm Innehåll KRISGRUPP... 3 KRISPLAN... 4 KRISPLAN ELEV... 5 Sidhänvisning... 5 Om någon elev mister livet, under skoltid... 6 Om någon elev mister livet, utanför skoltid... 7 Om elev mister nära

Läs mer

Våld och hot om våld i arbetet Riktlinje och riskbedömning

Våld och hot om våld i arbetet Riktlinje och riskbedömning Barn- och utbildningsförvaltningen Flik 1:8 Antagen i CSG 140802 1(6) Våld och hot om våld i arbetet Riktlinje och riskbedömning Förebyggande arbete Arbetet med att förebygga våld och hot om våld på arbetsplatsen

Läs mer

Varför säkerhetsarbete? Varför systematiskt arbete?

Varför säkerhetsarbete? Varför systematiskt arbete? Varför säkerhetsarbete? Att arbeta med säkerheten medför högre kvalitet och ökar värdet av tjänsten. Ett högt säkerhetstänkande höjer företagets anseende och goodwill. Kunder, ägare och anställda känner

Läs mer

Krishantering. Krisgrupp och telefonnummer

Krishantering. Krisgrupp och telefonnummer Krishantering Krisgrupp och telefonnummer Rektor Johann von Gerber: 532 595 01 och 0707-461 020 Biträdande rektor Sarah Stridfeldt: 532 595 11 och 0706-232 946 Biträdande rektor Marianne Hedmar: 532 595

Läs mer

Det finns många skäl, men här är några: 1. För att arbetsmiljön påverkar hälsan och välbefinnandet. 4. För att det är ett lagstadgat krav.

Det finns många skäl, men här är några: 1. För att arbetsmiljön påverkar hälsan och välbefinnandet. 4. För att det är ett lagstadgat krav. Varför ska man arbeta systematiskt med att förbättra arbetsmiljön? Det finns många skäl, men här är några: 1. För att arbetsmiljön påverkar hälsan och välbefinnandet. 2. För att arbetsmiljön påverkar produkternas

Läs mer

Kris- och beredskapsplan

Kris- och beredskapsplan Kris- och beredskapsplan Uppsävjaskolan Uppsala reviderad 2009-04-01 2010-03-22 2011-01-01 2013-01-12 2015-06-30 Uppsävjaskolan 2004-05-10 Innehåll Telefonlista... 3 Allmänna råd vid kris- eller katastrofsituation

Läs mer

Innehållsförteckning. Kris- och katastrofplan. Läsår 2014/2015 SSP Svenska skolan i Paris 9 rue Médéric 750 17 Paris +33146223105 +33683818420

Innehållsförteckning. Kris- och katastrofplan. Läsår 2014/2015 SSP Svenska skolan i Paris 9 rue Médéric 750 17 Paris +33146223105 +33683818420 Kris- och katastrofplan Läsår 2014/2015 SSP Svenska skolan i Paris 9 rue Médéric 750 17 Paris +33146223105 +33683818420 Ett psykiskt kristillstånd är när man befinner sig i en livssituation där ens tidigare

Läs mer

Handlingsplan för krissituation

Handlingsplan för krissituation PROGRAM POLICY STRATEGI HANDLINGSPLAN RIKTLINJER Handlingsplan för krissituation Rostaskolan Oktober 2015 orebro.se/rostaskolan Innehållsförteckning INLEDNING... 2 VIKTIGA TELEFONNUMMER... 3 BAKGRUND...

Läs mer

Kris och beredskapsplan

Kris och beredskapsplan Kris och beredskapsplan - för Cultus Gymnasium Reviderad 2014-09-01 En krissituation för skolan är när en händelse inträffar som skolans normala verksamhet och resurser inte är tillräckliga att möta och

Läs mer

Krisplan Annelundsskolan del 2

Krisplan Annelundsskolan del 2 Bildning Krisplan Annelundsskolan del 2 Fastställd av skolledning och personal Reviderad 2016-02-11 Bildning Christina Larsson 046-73 98 00 Christina.Larsson@kavlinge.se Annelundsskolan Västergatan 15,

Läs mer

!!!! Version skall verifieras! Sista version? KRISHANTERINGSPLAN FÖR VARBERG SIM. Inledning

!!!! Version skall verifieras! Sista version? KRISHANTERINGSPLAN FÖR VARBERG SIM. Inledning Version skall verifieras Sista version? Inledning KRISHANTERINGSPLAN FÖR VARBERG SIM I en idrottsförening kan diverse situationer inträffa där man snabbt måste ha en strikt plan för åtgärder som ska följas.

Läs mer

Checklista för undersökning av assistansmiljön 2015 Personlig assistans

Checklista för undersökning av assistansmiljön 2015 Personlig assistans Checklista för undersökning av assistansmiljön 2015 Personlig assistans Medlem: Servicegarant: Datum: Assistenter som medverkat: Ansvarig rådgivare/servicegrupp: Brukarkooperativet JAG Box 16145, 103 23

Läs mer

Originalet på begäran skickas till personalstödsenheten för diarieföring och distribuering till berörda parter.

Originalet på begäran skickas till personalstödsenheten för diarieföring och distribuering till berörda parter. Polismyndigheten i Västra Götaland Datum 2009-04-20 Diarienr AL 749-8871/08 CHECKLISTA FÖR CHEFEN VID AVSLUT AV ANSTÄLLNING Avslut för:.. När den anställde ska avsluta sin anställning ska denne skriftligt

Läs mer

RUTINER VID OLYCKSFALL...

RUTINER VID OLYCKSFALL... Senast reviderad 2003-11-21 Krismanual 1 RUTINER VID OLYCKSFALL... 2 2 RUTIN VID PÅGÅENDE INBROTT ELLER SKADEGÖRELSE... 3 3 RUTIN EFTER INBROTT ELLER SKADEGÖRELSE... 4 4 RUTIN VID DÖDSFALL I BARNGRUPPEN

Läs mer

Krisplan för Friskolan Mosaik Reviderad 151029

Krisplan för Friskolan Mosaik Reviderad 151029 Krisplan för Friskolan Mosaik Reviderad 151029 Arbetsplaner Friskolan Mosaik: Arbetsplan för skolverksamheten Arbetsplan för fritidshemsverksamheten Arbetsplan för elevhälsan Likabehandlingsplan samt plan

Läs mer

BEREDSKAPSPLAN Komplettering till Göteborgs universitets katastrofplan UFS

BEREDSKAPSPLAN Komplettering till Göteborgs universitets katastrofplan UFS 1 BEREDSKAPSPLAN Komplettering till Göteborgs universitets katastrofplan UFS UTBILDNINGSVETENSKAPLIGA FAKULTETEN Bilagor: TELEFONLISTA CHECKLISTA NÄR DU TAR EMOT MEDDELANDEN Katastrof- och beredskapsplan

Läs mer

Handlingsplan vid hot och våld på Bromangymnasiet

Handlingsplan vid hot och våld på Bromangymnasiet Handlingsplan vid hot och våld på Bromangymnasiet Innehållsförteckning 2 Handlingsplan vid hot och våld på Bromangymnasiet 3 Ansvar 3 Vid tänkbara hot 3 Agera i en akut situation 3 När den akuta situationen

Läs mer

Kommunövergripande riktlinjer för säkerhet och krisberedskap i Östra Göinge kommun mandatperioden 2015-2018

Kommunövergripande riktlinjer för säkerhet och krisberedskap i Östra Göinge kommun mandatperioden 2015-2018 Ansvarig namn Jonas Rydberg, kommunchef Dokumentnamn Riktlinjer säkerhetsarbete Upprättad av Bertil Håkanson, säkerhetssamordnare Reviderad: Berörda verksamheter Samtliga verksamheter Fastställd datum

Läs mer

KRISPLAN FÖR ECKERÖ SKOLA 2013-14

KRISPLAN FÖR ECKERÖ SKOLA 2013-14 KRISPLAN FÖR ECKERÖ SKOLA 2013-14 Elev blir svårt skadad A. Ge medicinsk första hjälp! B. Ambulans och polis tillkallas. Lärarkåren underrättas. Lärare stannar hos barnet. C. Föreståndaren samlar stödgruppen.

Läs mer

Riktlinjer för kooperativet Hand i hands arbetsmiljöarbete

Riktlinjer för kooperativet Hand i hands arbetsmiljöarbete Riktlinjer för kooperativet Hand i hands arbetsmiljöarbete Innehåll A. Inledning B. Övergripande mål C. Policy D. Resursfördelning E. Samverkan mellan arbetsgivare och arbetstagare F. Systematiskt arbetsmiljöarbete

Läs mer

Krisplan Handlingsplan för arbete vid traumasituationer; beredskap, larmning, samverkan, informationshämtning/givning, insatser och uppföljning.

Krisplan Handlingsplan för arbete vid traumasituationer; beredskap, larmning, samverkan, informationshämtning/givning, insatser och uppföljning. Roslagen Education AB Carl Wahren Gymnasium Krisplan Handlingsplan för arbete vid traumasituationer; beredskap, larmning, samverkan, informationshämtning/givning, insatser och uppföljning. Rektor Carl

Läs mer

Ledarpolicy. Innehåll. Uppdaterad 15XXXX

Ledarpolicy. Innehåll. Uppdaterad 15XXXX Uppdaterad 15XXXX Ledarpolicy Innehåll 1. Inledning 2 2. Att vara ledare 2 3. Förväntningar på ledare i Borgenkyrkan Ung 2 4. Nya ledare 3 5. Ledarvård och ledarutbildning 3 6. Förebyggande verksamhet

Läs mer

KRISPLAN 2014-2015 Andreasgymnasiet

KRISPLAN 2014-2015 Andreasgymnasiet KRISPLAN 2014-2015 Andreasgymnasiet När personal får besked om en allvarlig händelse ska alltid någon i skolans krisgrupp kontaktas. Krisgruppen bedömer hur händelsen ska hanteras. Utrymningsplaner ska

Läs mer

Reviderad 2013-04-18. Reviderad 2013-04-01

Reviderad 2013-04-18. Reviderad 2013-04-01 Reviderad 2013-04-18 Reviderad 2013-04-01 1 Mål På vår arbetsplats Idrottens Hus, Östersund möts alla med respekt och behandlas utifrån allas lika värde. 1.2 På vår arbetsplats strävar vi efter att: -

Läs mer

Krika Bygdeskola Krisberedskapsplan

Krika Bygdeskola Krisberedskapsplan Krika 2005-01-05 Krika Bygdeskola Krisberedskapsplan Handlingsplan för åtgärder checklista - katastrof Krisgruppen samlas (se bilaga 1) Beslut om åtgärd (policy) Information- en person är press och informationsansvarig

Läs mer

Krisplan. Skola, fritids & förskola för nyfikna barn

Krisplan. Skola, fritids & förskola för nyfikna barn Krisplan Skola, fritids & förskola för nyfikna barn 2011/2012 KRISPLAN Innehåll: 1. Telefonlista med angivet ansvarsområde 2. Olycksfall 3. Brand 4. Inbrott, stöld och/eller skadegörelse 5. Allvarlig sjukdom

Läs mer

SÄKERHETSVISAREN 1. LEDNING OCH PRIORITERINGAR

SÄKERHETSVISAREN 1. LEDNING OCH PRIORITERINGAR 1. LEDNING OCH PRIORITERINGAR Ledningen har en nyckelroll för att företaget ska bli bättre på att förhindra olyckor och tillbud. Ord måste omsättas i handling och en viktig uppgift är att involvera alla

Läs mer

KRISHANTERINGSPLAN HSB SKÅNE

KRISHANTERINGSPLAN HSB SKÅNE KRISHANTERINGSPLAN Din närmsta chef: Ledningen: Ann Irebo, VD, 0730-78 84 60 Christer Nilsson, Chef Teknisk Förvaltning, 0730-78 84 41 Anna-Lena Norrman, Ekonomichef, 0730-78 84 63 Caroline Sellström,

Läs mer

Österlengymnasiet. Riskbedömning och handlingsplan för våld- och hotsituationer på Österlengymnasiet.

Österlengymnasiet. Riskbedömning och handlingsplan för våld- och hotsituationer på Österlengymnasiet. Riskbedömning och handlingsplan för våld- och hotsituationer på. 1 Innehåll Skolans policy och förebyggande arbete... 3 Allmänna rutiner och instruktioner vid hot- och våldssituationer på.... 4 Vid kännedom

Läs mer

GHJF 10 HANTERING AV OLYCKOR OCH TILLBUD

GHJF 10 HANTERING AV OLYCKOR OCH TILLBUD GOTLANDS HESSELBY JERNVÄG FÖRENINGEN GOTLANDSTÅGET GHJF 10 HANTERING AV OLYCKOR OCH TILLBUD Föreskrift Utgåva 3 Dokumentansvarig: GHJ Trafiksäkerhetsansvarig Omfattar 15 sidor Gäller fr.o.m. 2012-06-01

Läs mer

Beredskapsplan för krisstödsgruppen vid. Stallarholmsskolan. Läsåret 2014/15

Beredskapsplan för krisstödsgruppen vid. Stallarholmsskolan. Läsåret 2014/15 Beredskapsplan för krisstödsgruppen vid Läsåret 2014/15 INNEHÅLL INLEDNING sid 3 KRISSTÖDSGRUPPENS MEDLEMMAR sid 4 BEREDSKAPSPLAN: Om elev hastigt avlider eller blir skadad sid 5-6 Personals död sid 7

Läs mer

RIKTLINJER POSOM HÖGANÄS KOMMUN

RIKTLINJER POSOM HÖGANÄS KOMMUN RIKTLINJER POSOM HÖGANÄS KOMMUN 1 POSOM I HÖGANÄS KOMMUN Bakgrund POSOM är en ledningsgrupp för samverkan kring psykiskt och socialt omhändertagande vid bland annat större olyckor och katastrofer. Riskerna

Läs mer

CHECKLISTA för systematiskt, organisatoriskt och socialt arbetsmiljöarbete (OSA)

CHECKLISTA för systematiskt, organisatoriskt och socialt arbetsmiljöarbete (OSA) CHECKLISTA för systematiskt, organisatoriskt och socialt arbetsmiljöarbete (OSA) Fokus för checklistan är den organisatoriska och sociala arbetsmiljön. Checklistan är tänkt att fungera som ett stöd och

Läs mer

Arbetsmöte 1. Vi arbetar med vår värdegrund

Arbetsmöte 1. Vi arbetar med vår värdegrund Om arbetsmöten Arbetsmötena handlar om hur vi ska arbeta för att värdegrunden ska ge resultat, det vill säga att de äldre personer som vi ger stöd och omsorg kan ha ett värdigt liv och känna välbefinnande.

Läs mer

Handlingsplan vid för Stadsgårdens Utbildningsenhet

Handlingsplan vid för Stadsgårdens Utbildningsenhet Handlingsplan vid för Stadsgårdens Utbildningsenhet Reviderad 2016-04-26 1 Krisgruppen för Stadsgårdens Utbildningsenhet Leder och fattar beslut. Samlas på rektorsexpeditonen. Rektor Christin Lund Ansvarig

Läs mer

Rutiner vid kriser, olyckor, hot och våld för anställda i Enköpings kommun

Rutiner vid kriser, olyckor, hot och våld för anställda i Enköpings kommun Rutiner vid kriser, olyckor, hot och våld för anställda i Enköpings kommun Innehållsförteckning Bakgrund 3 Akut våldshändelse, hot om våld eller olycksfall 4 Uppgifter om anhörigs arbetsplats och telefonnummer

Läs mer

Handlingsplan vid kris Uppdaterad: 2015-09-11

Handlingsplan vid kris Uppdaterad: 2015-09-11 Handlingsplan vid kris Uppdaterad: 2015-09-11 Postadress: Sydnärkes Utbildningsförbund, 694 80 Hallsberg I Besöksadress: Södra Allén 14, Hallsberg. Telefon: 0582-68 56 90 E-post: sydnarkes.utbildningsforbund@sydnarkeutbildningar.se

Läs mer

Systematiskt arbetsmiljöarbete vid Kalix Folkhögskola

Systematiskt arbetsmiljöarbete vid Kalix Folkhögskola 1 Systematiskt arbetsmiljöarbete vid Kalix Folkhögskola Fastställd av Kalix Folkhögskolas styrelse 2011-06-09 2 MÅL FÖR VERKSAMHETEN En god fysisk arbetsmiljö ändamålsenliga lokaler ändamålsenlig utrustning

Läs mer

Krisens psykologiska dimensioner

Krisens psykologiska dimensioner Speldag RSK 2014 Krisens psykologiska dimensioner Klar Gruvolycka, Kursk Mindre brand Bristande kontroll Personlig kontroll Toxisk / strålningsolycka Kontaminering av vattendrag Oklar En risk tolkas också

Läs mer

Systematiskt arbetsmiljöarbete

Systematiskt arbetsmiljöarbete TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Thomas Tryggvesson 2013-10-07 ON 2013/0086 0702 375706 Omsorgsnämnden Systematiskt arbetsmiljöarbete Förslag till beslut Omsorgsnämnden godkänner redovisningen.

Läs mer

Beredskap vid misstanke om att ett barn far illa

Beredskap vid misstanke om att ett barn far illa KRISPLAN Beredskap vid olycka Lilla Bruket har egenkontroll av första förbandslådan en gång i veckan. Skulle någonting fattas så fylls lådan på. Första förband finns alltid med vid utflykter, likaså aktuell

Läs mer

SYSTEMATISKT ARBETSMILJÖARBETE FÖR FRIDHEMS FOLKHÖGSKOLA SVALÖV

SYSTEMATISKT ARBETSMILJÖARBETE FÖR FRIDHEMS FOLKHÖGSKOLA SVALÖV SYSTEMATISKT ARBETSMILJÖARBETE FÖR FRIDHEMS FOLKHÖGSKOLA SVALÖV Sida 1 av 14 Systematisk arbetsmiljöarbete för Fridhems folkhögskola, Svalöv 2013 Innehållsförteckning 1. Vad säger lagen? Sid 3 2. En bra

Läs mer

RÄDDNINGSPLAN exempel

RÄDDNINGSPLAN exempel RÄDDNINGSPLAN exempel Innehållsförteckning INLEDNING SID 2 GRUNDINFORMATION SID 3 KRAV PÅ RÄDDNINGSPERSONAL SID 3 RÄDDNINGSINSATS SID 4-5 SAMVERKANDE MED MYNDIGHETER & ANHÖRIGA SID 6 ÖVNINGAR SID 6 UPPRÄTTANDE

Läs mer

Larm och samverkansplattform för kommunikation och lägesuppfattning för den svenska beredskapen vid nukleära olyckor

Larm och samverkansplattform för kommunikation och lägesuppfattning för den svenska beredskapen vid nukleära olyckor Larm och samverkansplattform för kommunikation och lägesuppfattning för den svenska beredskapen vid nukleära olyckor Projekt 10 från handlingsplanen för den svenska beredskapen för radiologiska och nukleära

Läs mer

SÄKERHETSHANDBOK EN HANDBOK OM SÄKERHET PÅ HYRESBOSTÄDER I NORRKÖPING

SÄKERHETSHANDBOK EN HANDBOK OM SÄKERHET PÅ HYRESBOSTÄDER I NORRKÖPING SÄKERHETSHANDBOK EN HANDBOK OM SÄKERHET PÅ HYRESBOSTÄDER I NORRKÖPING!! 1 Ambassadör Uppdaterad 8 augusti 2012 Detta är ett material för Hyresbostäder i Norrköping. Copyright ( ) alla rättigheter reserverade

Läs mer

Nödlägesberedskap och miljöriskinventering

Nödlägesberedskap och miljöriskinventering Grundelement: Element: MILJÖHANDBOKEN 4.4 Införande och drift 4.4.7 Nödlägesberedskap Dokumentnr: Dokumenttyp: Diarienr: Bilagor: Sidor: 4.4.7.1 Upprättad av Instruktion Fastställd av/datum F8 954/02 0

Läs mer

Arbetsmiljö Ditt liv, Dina val, Dina rättigheter Spira Assistans skapar Möjligheter

Arbetsmiljö Ditt liv, Dina val, Dina rättigheter Spira Assistans skapar Möjligheter Arbetsmiljö Ditt liv, Dina val, Dina rättigheter Spira Assistans skapar Möjligheter 13 Arbetsmiljö Vi arbetar konsekvent med arbetsmiljöfrågor för att du som personlig assistent ska trivas på din arbetsplats.

Läs mer

Alkohol och droger riktlinjer

Alkohol och droger riktlinjer 1 (6) 2009-04-02 Alkohol och droger riktlinjer Karlshamns kommun har cirka 2600 tillsvidareanställda. Av dessa är drygt 2200 kvinnor och drygt 400 män. I Sverige beräknas cirka 13 % av den manliga befolkningen

Läs mer

VÄGLEDNING FÖR FÖRTROENDEVALDA OCH HÖGRE TJÄNSTEMÄN VID HOT, VÅLD OCH TRAKASSERIER

VÄGLEDNING FÖR FÖRTROENDEVALDA OCH HÖGRE TJÄNSTEMÄN VID HOT, VÅLD OCH TRAKASSERIER VÄGLEDNING FÖR FÖRTROENDEVALDA OCH HÖGRE TJÄNSTEMÄN VID HOT, VÅLD OCH TRAKASSERIER Dokumentnamn Dokumenttyp Fastställd/upprättad Beslutsinstans Vägledning för förtroendevalda och högre tjänstemän vid hot,

Läs mer

Arbetsmiljöpolicy och riktlinjer för systematiskt arbetsmiljöarbete på Fackförbundet ST

Arbetsmiljöpolicy och riktlinjer för systematiskt arbetsmiljöarbete på Fackförbundet ST Arbetsmiljöpolicy och riktlinjer för systematiskt arbetsmiljöarbete på Fackförbundet ST Fastställd av kanslichefen efter behandling i skyddskommittén den 2005-06-03 Allmänt Arbetsmiljöverksamheten på Fackförbundet

Läs mer

Sjöfartsprogrammets Kvalitetshandbok Version: 1 Utgiven av: Kvalitetsansvarig

Sjöfartsprogrammets Kvalitetshandbok Version: 1 Utgiven av: Kvalitetsansvarig Sida 1/8 Handlingsplan för hantering av trakasserier och osakligt bemötande inom Ålands gymnasium Behandlad i allmänna förvaltningens samarbetskommitté den 17 juni 2010 Behandlad i allmänna förvaltningens

Läs mer

Denna plan är reviderad den:160122

Denna plan är reviderad den:160122 Denna plan är reviderad den:160122 KRISGRUPP Vid varje fysisk arbetsplats skall det upprättas en KRISGRUPP av enhetschefen, och som alltid sammankallar vid denna typ av kris. en skall bestå av personer

Läs mer

Krisplan KTH Södertälje

Krisplan KTH Södertälje Krisplan KTH Södertälje Upprättad av Kristina Palm 2014-03-07, reviderad av Rebecca Hansén 2019-04-02. Detta är en beredskapsplan för åtgärder som ska vidtas när en svår olycka eller en katastrof inträffar

Läs mer

Systematiskt arbetsmiljöarbete

Systematiskt arbetsmiljöarbete Sidan 1 av 21 Lednings- och verksamhetsstöd Datum Sid 2016-03-10 Dnr 1 (1) Kommunstyrelsen Systematiskt arbetsmiljöarbete I syfte att förbättra och förtydliga det systematiska arbetsmiljöarbetet i Östhammars

Läs mer

APL-plan/Systematiskt arbetsmiljöarbete Struktur, rutiner och ansvarsområden kring APL/praktik på gymnasiesärskolan 2013-2014

APL-plan/Systematiskt arbetsmiljöarbete Struktur, rutiner och ansvarsområden kring APL/praktik på gymnasiesärskolan 2013-2014 APL-plan/Systematiskt arbetsmiljöarbete Struktur, rutiner och ansvarsområden kring APL/praktik på gymnasiesärskolan 2013-2014 1) Apl/praktik anskaffning Vår rektor har den första kontakten med de olika

Läs mer

SPÅNGA GYMNASIUM OCH GRUNDSKOLA UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN KRISPLAN

SPÅNGA GYMNASIUM OCH GRUNDSKOLA UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN KRISPLAN SPÅNGA GYMNASIUM OCH GRUNDSKOLA UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN 2012.11.16 Detta är en plan för krisgruppens arbete när en svår olycka eller en katastrof inträffar och skolan, eller delar av den, hamnar i en

Läs mer

STs Temperaturmätare Arbetsmiljön 2012

STs Temperaturmätare Arbetsmiljön 2012 STs Temperaturmätare Arbetsmiljön 2012 Fackförbundet ST 2012-05-15. Referens: Torbjörn Carlsson, Utredare 070/658 49 29 torbjorn.carlsson@st.org Förord Fackförbundet ST har tidigare år genomfört större

Läs mer

Trakasserier, hot och våld mot förtroendevalda

Trakasserier, hot och våld mot förtroendevalda Trakasserier, hot och våld mot förtroendevalda Innehåll: 1. Introduktion 2. Vem gör vad i säkerhetsarbetet 3. Att förebygga trakasserier, hot och våld 4. Riskbedömning vid möten 5. Vad ni kan/bör göra

Läs mer

Handlingsplan vid en elevs försvinnande på skolan

Handlingsplan vid en elevs försvinnande på skolan Handlingsplan vid en elevs försvinnande på skolan Om eleven försvinner i skogen eller på utflykt En personal samlar ihop barnen, övriga letar. Informera rektor. Viktigt att veta var man har sökt för att

Läs mer

FÖRBUNDSINFO. Arbetsgivarens rehabiliteringsansvar ur ett rättsligt perspektiv

FÖRBUNDSINFO. Arbetsgivarens rehabiliteringsansvar ur ett rättsligt perspektiv Kopiera gärna FÖRBUNDSINFO FÖRBUNDSINFO Nr 3 januari 2009 Arbetsgivarens rehabiliteringsansvar ur ett rättsligt perspektiv När en arbetstagare drabbas av sjukdom har arbetsgivarens rehabiliteringsskyldighet.

Läs mer

RUTINER OCH METODER FÖR ÅTGÄRDER MOT KRÄNKANDE SÄRBEHANDLING OCH SEXUELLA TRAKASSERIER

RUTINER OCH METODER FÖR ÅTGÄRDER MOT KRÄNKANDE SÄRBEHANDLING OCH SEXUELLA TRAKASSERIER Personalpolitiska rutiner Sid 1 av 5 RUTINER OCH METODER FÖR ÅTGÄRDER MOT KRÄNKANDE SÄRBEHANDLING OCH SEXUELLA TRAKASSERIER Dessa rutiner och metoder är ett komplement till personalpolitiska riktlinjer

Läs mer

Räddningstjänsten Öland. Guide till Systematiskt Brandskyddsarbete (SBA)

Räddningstjänsten Öland. Guide till Systematiskt Brandskyddsarbete (SBA) Räddningstjänsten Öland Guide till Systematiskt Brandskyddsarbete (SBA) Bakgrund Förr i tiden gick räddningstjänsten brandsyn och kontrollerade allt byggnadstekniskt brandskydd i verksamheten. När Lagen

Läs mer

Arbetsrelaterad stress och riskbedömning. En europeisk kampanj om riskbedömning

Arbetsrelaterad stress och riskbedömning. En europeisk kampanj om riskbedömning Arbetsrelaterad stress och riskbedömning En europeisk kampanj om riskbedömning Arbetsrelaterad stress ett viktigt ämne Stress är näst vanligast bland de arbetsrelaterade hälsoproblem som rapporteras. Stress

Läs mer

Systematiskt arbetsmiljöarbete Fortsättningskurs

Systematiskt arbetsmiljöarbete Fortsättningskurs Systematiskt arbetsmiljöarbete Fortsättningskurs Maria Landberg Systematiskt arbetsmiljöarbete AFS 2001:1 Beskriver HUR arbetsgivaren förväntas arbeta förebyggande. 1 Arbetsolyckor Bidragande orsaker till

Läs mer

Butiks- och partihandelsförsäkring

Butiks- och partihandelsförsäkring Butiks- och partihandelsförsäkring En förmånlig, skräddarsydd försäkring för dig som är medlem i Svensk Handel Nyhet! Sjukvårdsförsäkring I samarbete med Sidan 2 Vad händer om din butik tvingas stänga

Läs mer

Hot och våld. Fastställt av: Förvaltning Gäller från: 2008-05-28 Senast redigerat:

Hot och våld. Fastställt av: Förvaltning Gäller från: 2008-05-28 Senast redigerat: Hot och våld HANDLINGSPLAN VID EKONOMISEKTIONEN Det är sällan ekonomisektionen utsätts för hot och våld. Det är dock viktigt att det finns en beredskap om det skulle ske. Rutiner och förhållningssätt All

Läs mer

Systematiskt brandskyddsarbete

Systematiskt brandskyddsarbete Systematiskt brandskyddsarbete En vägledning med exempel och lösningar för att du ska kunna utforma en brandsäker verksamhet Kiruna räddningstjänst Inledning Bra brandskydd I en verksamhet som har ett

Läs mer

HANDLINGSPLAN I KRIS OCH KATASTROF

HANDLINGSPLAN I KRIS OCH KATASTROF HANDLINGSPLAN I KRIS OCH KATASTROF FÖR ROSENFELDTSSKOLAN HANDLINGSPLAN I KRIS OCH KATASTROF FÖR TROSSÖOMRÅDET Innehåll: HANDLINGSPLANER VID OLYCKOR OCH DÖDSFALL sida RUTINER FÖR ÖKAD BEREDSKAP VID OLYCKOR

Läs mer

Rutin om anställd eller student förolyckas eller avlider

Rutin om anställd eller student förolyckas eller avlider Rutin om anställd eller student förolyckas eller avlider Checklista om anställd eller student förolyckas eller avlider utanför Stockholms universitet Åtgärderna nedan ska om inte annat anges vidtagas av

Läs mer