Krispärm Göinge Utbildningscenters Krispärm, V 1.5

Transkript

1 Krispärm Göinge Utbildningscenters Krispärm, V 1.5 Kathrine Petersson, GUC,

2 Innehåll KRISGRUPP 3 KRISPLAN 4 KRISPLAN ELEV 5 Sidhänvisning 5 Om någon elev mister livet, under skoltid 6 Om någon elev mister livet, utanför skoltid 7 Om elev mister nära anhörig 8 Om elev drabbas av svår sjukdom 9 Allvarlig olycka på/utanför skolan med flera inblandade 10 Våld och hot på skolan med en eller flera inblandade 11 KRISPLAN PERSONAL 13 Sidhänvisning 13 Om någon personal mister livet, under arbetstid 14 Om någon personal mister livet, utanför arbetstid 15 Om personal mister nära anhörig 16 Om personal drabbas av svår sjukdom 17 Allvarlig olycka på/utanför skolan med flera inblandade 18 Våld och hot på skolan med en eller flera inblandade 19 NÄR KRISEN INTRÄFFAR 20 Krislåda 20 Filtar 20 Kriscentral 20 Tips till personal 20 HOT OCH VÅLD 21 När en hotsituation inträffar 23 Lagar och föreskrifter som styr 25 DEFINITION AV KRIS, KATASTROF, KRISBEREDSKAP OCH KRISHANTERING 26 VIKTIGA TELEFONNUMMER A Ö 28 Sida 2 av 28

3 KRISGRUPP Namn Telefonnummer skola Mobiltelefon Therese Lindecrantz (Rektor) Pia Svensson (VO) Anita Boregren (VO) Kathrine Petersson (Admin) Jimmy Ek (IT) Lisbeth Ek (Kurator) Jennie S. Roos (Syv) Camilla Hedesand (Skolsköterska) När krisgruppen ska kontaktas Alltid vid olyckshändelse, enskild elevs dödsfall, eller om en elev mister nära anhörig, vid hot och våld. Krisgruppen kan kontaktas om man vill, vid kollegers bortgång och allvarlig sjukdom. Krisgruppen finns för att underlätta och stödja elever och personal i svåra situationer. Det är även krisgruppens uppgift att i samspel med skolledningen avgöra hur informationen skall genomföras för att bland annat motverka missförstånd och ryktesspridning. Rektorn har det yttersta ansvaret för allt arbete kring krisgruppen. Uppföljning När krisgruppen har sammankallats ska en återsamling ske innan man går hem för en återkoppling av dagen. När en viss tid förflutit skall hela personalen erbjudas en samling för en uppföljning. Sida 3 av 28

4 KRISPLAN Detta är en plan som beskriver hur vi som arbetar på Göinge Utbildningscenter ska hantera de krissituationer som kan uppstå på skolan. En nedskriven plan som konkret anger vad som ska göras vid olika kristillfällen är ett nödvändigt stöd i krisarbetet. I den akuta krisen är vi utsatta för kraftig stress och har svårt att fatta beslut. Då är det en stor hjälp att ha en redan utarbetad plan att följa. Det är också av stor vikt att inte fatta några beslut ensam utan alltid se till att ha rektor (i första hand) att diskutera med innan arbetet startar. Sida 4 av 28

5 Krisplan elev Sidhänvisning Om någon elev mister livet, under skoltid 6 Om någon elev mister livet, utanför skoltid 7 Om elev mister nära anhörig 8 Om elev drabbas av svår sjukdom 9 Allvarlig olycka på/utanför skolan med flera inblandade 10 Våld och hot på skolan 11 Sida 5 av 28

6 Om någon elev mister livet, under skoltid Åtgärd När Ansvarig Kommentar 1 Medicinsk första hjälp. Tillkalla ambulans (112) Omedelbart Personal närvarande Lämna inte eleven. och polis. 2 Kontakta rektor Omedelbart 3 Kontakta närmast anhörig Omedelbart Polisen/Rektor Polisen/ Personligen 4 Krisgruppen samlas Omedelbart Rektor Samling i 5 All personal på skolan samlas för information om vad som hänt och vad som skall göras. 6 Berörd klass informeras. Låt eleverna få god tid att prata om vad som har hänt. 7 Samtliga klasser informeras Inom en timme Inom den första timmen. Inom de första timmarna. 8 Flaggning Efter information till elever och personal Skolledning och krisgrupp. Skolledning, krisgrupp. Ev. mentor Undervisande lärare. Krisgrupp personalrummet Personalrummet Krisgruppen finns som resurs. Kom ihåg elever och personal som inte är närvarande. Krispärmen. 9 Kontakt med massmedia Vid behov. Rektor Endast rektor pratar med massmedia. 10 Den avlidne elevens närmast anhörig kontaktas och får ta del av vad skolan gör. Mentor, rektor och någon från krisgruppen. 11 Minnesstund Efter någon dag. Krisgruppen Öppen för alla. 12 Begravning, kamrater och personal kan deltaga vid begravningen. Krisgruppen Rådgör med närmsta kontaktperson. Sida 6 av 28

7 Om någon elev mister livet, utanför skoltid Åtgärd När Ansvarig kommentar 1 Den som får Omedelbart informationen om ett dödsfall informerar rektorn. 2 Krisgruppen Omedelbart Rektor sammankallas. 3 Kontakt med den avlidnes närmsta anhörig. I nära anslutning. Rektor 4 All personal på skolan samlas för information. 5 Berörd klass informeras. 6 Samtliga klasser Inom de första timmarna. Inom de första informeras. timmarna. 7 Flaggning Efter information till elever och personal. Rektor Rektor/skolledning mentor. Mentor/undervisande lärare. Krisgrupp Personalrummet 8 Minnesstund. Efter någon dag. Krisgruppen/Rektor Dialog med dem avlidnes föräldrar. Öppen för alla. 9 Kontakt med den avlidnes närmsta anhörig. Återkommande Mentor Sida 7 av 28

8 Om elev mister nära anhörig Åtgärd Ansvarig kommentar 1 Rektor informeras Mentor 2 Samråd med eleven om hur klassen ska informeras. Mentor Krisgruppens resurser utnyttjas vid behov. Tänk på respekten och integriteten för den drabbade 3 Samtal med den drabbade eleven. Mentor och skolsköterska. familjen. (handlingsplan skall upprättas) Sida 8 av 28

9 Om elev drabbas av svår sjukdom Åtgärd Ansvarig Kommentar 1 Samtal med föräldrar och elev om vad som skall informeras. Mentor Vid behov kan behandlande läkare medverka. 2 Skolledningen informeras Mentor 3 Krisgruppen informeras. Mentor Krisgruppens resurser utnyttjas vid behov. 4 Berörd personal informeras. Mentor och skolsköterska. 5 Informera klassen. Prata om sjukdomen. Ge utrymme för frågor. Mentor Krisgruppens resurser utnyttjas vid behov. Sida 9 av 28

10 Allvarlig olycka på/utanför skolan med flera inblandade Åtgärd När Ansvarig kommentar 1 Medicinsk första hjälp. Larma 112. Omedelbart Personal närvarande Lämna inte de skadade. 2 Kontakta skolledning/rektor Omedelbart Personal närvarande. Information om olyckan till anhöriga. 3 Krisgruppen samlas Omdelbart Rektor/skolledning Samling personalrummet. 4 Lista upprättas över Krisgruppen och Lista vid utflykt vilka som var med vid Rektor har lämnats på olyckan och var de exp. före avfärd. befinner sig. 5 All personal på skolan samlas för kort information om vad som har hänt och vad som skall göras Inom den första timmen 6 Kontakt med massmedia Vid behov Rektor Rektor/skolledning och krisgrupp. Personalrummet 7 Om inte annat beslutas är 114 samlingsplats för anhöriga och ickeskadade. 8 Berörda klasser informeras. Låt eleverna få god tid på sig att prata om vad som har hänt. 9 Samtliga klasser informeras. Låt eleverna få god tid att prata om vad som har hänt. Inom de första timmarna. Inom de första timmarna. Krisgruppen Krisgruppen och berörda lärare. Mentor Krisgruppen finns som resurs Sida 10 av 28

11 Våld och hot på skolan med en eller flera inblandade Åtgärd När Ansvarig kommentar 1 Tillkalla vid behov ambulans och polis (112) Omedelbart Personal Lämna inte den /de angripna 2 Kontakta rektor/skolledning. I väntan på polis försök att Omedelbart Personal Ta inga personliga risker. skydda den /de angripna, men försök inte med våld hålla kvar angriparen 3 Kontakta nära anhörig. Omedelbart Rektor/skolledning 4 Den angripne Omedelbart Rektor/skolledning bestämmer med rektor/skolledning om en polisanmälan skall göras 5 Kontakt med massmedia Vid behov. Rektor 6 Vid behov ska någon följa med den/ de angripna hem. 7 Information till samtlig personal på skolan om vad som har hänt. 8 Berörda klasser informeras. Låt eleverna få god tid att prata om vad som har hänt. 9 Kontakta arbetsmiljöverket. 10 Stöd en snabb återgång till skolan/arbetet. Så snart som möjligt. Inom de första timmarna. Inom de första timmarna. Så snart som möjligt. Så snart som möjligt. Rektor/ skolledning/ mentor, kollega Rektor/skolledning Sal 114 Mentor Rektor/skolledning Är personen/erna ensamboende är det extra viktigt att någon håller kontakten Krisgruppen finns som resurs. Rektor/skolledning Möjlighet till viss avlastning i skolan/arbetet under någon tid. fortsättning nästa sida Sida 11 av 28

12 11 Uppföljning med jämna mellanrum. 12 Hjälp och stöd före, under och efter en ev. rättegång. Så snart som möjligt. Vid behov Rektor/skolledning Rektor/skolledning, mentor, kollega Följ upp sjukfrånvaron. Krisgruppen finns som resurs. Sida 12 av 28

13 Sidhänvisning Om någon personal mister livet, under arbetstid 14 Om någon elev mister livet, utanför skoltid 15 Om personal mister nära anhörig 16 Om personal drabbas av svår sjukdom 17 Allvarlig olycka på/utanför skolan med flera inblandade 18 Våld och hot på skolan 19 Sida 13 av 28

14 Om någon personal mister livet, under arbetstid Åtgärd När Ansvarig Kommentar 1 Medicinsk första hjälp. Tillkalla ambulans (112) Omedelbart Personal närvarande Lämna inte personen. och polis 2 Kontakta rektor Omedelbart 3 Kontakta närmsta anhörig. Omedelbart Polisen/Rektor Polisen/ Personligen 4 Krisgruppen samlas Omedelbart Rektor Samling i 5 All personal på skolan samlas för information om vad som hänt och vad som skall göras. 6 Berörd klass informeras. Låt eleverna få god tid att prata om vad som har hänt. 7 Samtliga klasser informeras Inom en timme Inom den första timmen. Inom de första timmarna. 8 Flaggning Efter information till elever och personal Rektor och krisgrupp. Skolledning, krisgrupp. Ev. mentor Undervisande lärare. Krisgrupp 9 Kontakt med massmedia Vid behov. Rektor 10 Nära anhörig kontaktas och får ta del av vad skolan gör. personalrummet Personalrummet Krisgruppen finns som resurs. Kom ihåg elever och personal som inte är närvarande. Se tips i När krisen inträffar i pärmen Rektor och någon från krisgruppen. 11 Minnesstund Efter någon dag. Krisgruppen Öppen för alla 12 Kontakt med den avlidnes familj Återkommande Rektor Sida 14 av 28

15 Om någon personal mister livet, utanför arbetstid Ågärd När Ansvarig kommentar 1 Den som får Omedelbart informationen om ett dödsfall informerar rektorn. 2 Krisgruppen sammankallas. Omedelbart Rektor Telefonkedja Ansv: MaP 3 All personal på skolan Inom de första Rektor Personalrummet samlas för information. timmarna. 4 Berörd klass Rektor/skolledning informeras. 5 Samtliga klasser informeras. Vid första kontakt med eleverna 6 Flaggning Efter information till elever och personal. 7 Kontakt med den I nära avlidnes familj. anslutning. mentor. Mentor/undervisande lärare. Krisgrupp Rektor Kom ihåg elever och personal som inte är närvarande. Se tips i När krisen inträffar i pärmen 8 Minnesstund. Efter någon dag. Krisgruppen. Öppen för alla 9 Kontakt med den Återkommande Rektor avlidnes familj Sida 15 av 28

16 Om personal mister nära anhörig Åtgärd Ansvarig kommentar 1 Rektor informeras 2 Samråd med den drabbade om hur övriga personalen ska informeras. Rektor. Krisgruppens resurser utnyttjas vid behov. Tänk på respekten och integriteten för den drabbade familjen. 3 Samtal med den drabbade. Rektor. Ta hjälp av krisgruppen Sida 16 av 28

17 Om personal drabbas av svår sjukdom Åtgärd När Ansvarig Kommentar 1 Samtal med berörd person Rektor om vad som skall informeras. 2 Krisgruppen informeras Rektor 3 Berörda klasser informeras. Mentor Krisgruppens resurser utnyttjas vid behov. 4 Kontakt med den sjuke och dennes familj. Regelbundet Rektor Sida 17 av 28

18 Allvarlig olycka på/utanför skolan med flera inblandade Åtgärd När Ansvarig kommentar 1 Medicinsk första hjälp. Larma 112. Omedelbart Personal närvarande Lämna inte de skadade. 2 Kontakta skolledning/rektor Omedelbart Personal närvarande. 3 Krisgruppen samlas Omdelbart Rektor/skolledning Samling personalrummet. 4 Lista upprättas över vilka som var med vid olyckan och var de befinner sig. Information om olyckan till anhöriga. Krisgruppen och Rektor 5 All personal på skolan samlas för kort information om vad som har hänt och vad som skall göras Inom den första timmen 6 Kontakt med massmedia Vid behov Rektor Rektor/skolledning och krisgrupp. Personalrummet 7 Om inte annat beslutas är 114 samlingsplats för anhöriga och ickeskadade. 8 Berörda klasser informeras. Låt eleverna få god tid på sig att prata om vad som har hänt. 9 Samtliga klasser informeras. Låt eleverna få god tid att prata om vad som har hänt. Inom de första timmarna. Inom de första timmarna. Krisgruppen Krisgruppen och berörda lärare. Mentor Krisgruppen finns som resurs Sida 18 av 28

19 Våld och hot på skolan med en eller flera inblandade Åtgärd När Ansvarig kommentar 1 Tillkalla vid behov ambulans och polis (112) Omedelbart Personal Lämna inte den /de angripna 2 Kontakta rektor/skolledning. I väntan på polis försök att Omedelbart Personal Ta inga personliga risker. skydda den /de angripna, men försök inte med våld hålla kvar angriparen 3 Kontakta nära anhörig. Omedelbart Rektor/skolledning 4 Den angripne Omedelbart Rektor/skolledning bestämmer med rektor/skolledning om en polisanmälan skall göras 5 Kontakt med massmedia Vid behov. Rektor 6 Vid behov ska någon följa med den/ de angripna hem. 7 Information till samtlig personal på skolan om vad som har hänt. 8 Berörda klasser informeras. Låt eleverna få god tid att prata om vad som har hänt. 9 Kontakta arbetsmiljöverket. 10 Stöd en snabb återgång till skolan/arbetet. Så snart som möjligt. Inom de första timmarna. Inom de första timmarna. Så snart som möjligt. Så snart som möjligt. Rektor/ skolledning/ mentor, kollega Rektor/skolledning Sal 114 Mentor Rektor/skolledning Är personen/erna ensamboende är det extra viktigt att någon håller kontakten Krisgruppen finns som resurs. Rektor/skolledning Möjlighet till viss avlastning i skolan/arbetet under någon tid. fortsättning nästa sida Sida 19 av 28

20 11 Uppföljning med jämna mellanrum. 12 Hjälp och stöd före, under och efter en ev. rättegång. Så snart som möjligt. Vid behov Rektor/skolledning Rektor/skolledning, mentor, kollega Följ upp sjukfrånvaron. Krisgruppen finns som resurs. Sida 20 av 28

21 När krisen inträffar Krislåda Finns i skolsköterskans vilorum och innehåller bl.a. ljus, ljusstakar, tändstickor, vit duk, diktsamling, lugn musik på CD, kondoleanspapper, vas, minnesbok, ram till foto och förteckning över Göinge Utbildningscenters krisgrupp. Ansvarig: Krisgruppen Filtar Finns i skolsköterskans vilorum Ansvarig: Skolsköterskan Kriscentral Samlingsplats och kriscentral skall vara receptionen samt personalrummet. Receptionen används för samling av information. Vid utrymning samlas krisgruppen i Folkets hus Sibbhult. Tips till personal Här finns några tips som kan användas om ni skall informera elever i lektionsmiljö. Låt eleverna prata om det inträffade Vill ingen prata så dela ut tomma papper och låt eleverna skriva/rita av sig Sida 21 av 28

22 Hot och våld Antalet anmälda arbetsskador på grund av hot eller våld har ökat i hela samhället och förekommer mer eller mindre i alla yrkeskategorier. För Göinge Utbildningscenter (GUC) är varje medarbetares säkerhet viktig och vi arbetar därför med förebyggande åtgärder för en positiv och trygg arbetsmiljö där hot- och våldssituationer inte ska förekomma. Syfte Att arbetet organiseras så att risker för hot och våld så långt som möjligt förebyggs. Att skapa handlingsberedskap vid hot- och våldsituationer. Att medarbetare som utsatts för våld eller hot om våld snabbt ska få hjälp och stöd för att förebygga eller lindra såväl fysisk som psykisk skada. Definition Risk för hot och våld kan förekomma genom uppgifter som ska utföras och/eller vid vissa situationer i arbetet. Uppfattningen om vad som är verkliga hot- och våldssituationer kan skilja sig åt mellan olika yrkesgrupper och medarbetare. I Arbetsmiljöverkets föreskrifter räknas allt från mord till trakasserier i form av hot via brev eller telefon som hot eller våld (AFS 1993:2). Både hot och våld kan innebära lidande, och kan ge både fysiska och psykiska skador. Hot kan innebära chockupplevelser och stressreaktioner. Individens reaktioner beror på hur man uppfattat vad som hänt, om man var beredd på det inträffade, om man var ensam och om man varit med om hot eller våldshändelser tidigare. Arbetsgivarens ansvar Ledaren ska i samverkan med medarbetare genomföra riskinventering. Likaså att informera och utbilda medarbetarna om riskerna i arbetet samt hur dessa kan förebyggas eller undvikas. Ledaren ansvarar också för att nyanställda, vikarier, timanställda och studerande får information och introduktion. Ledaren ska dokumentera och följa upp alla händelser som innehåller hot och våld. Sida 22 av 28

23 Medarbetarens ansvar Det ska finnas särskilda säkerhetsrutiner för arbetsuppgifter som är riskfyllda. Varje medarbetare är skyldig att följa de regler och rutiner som gäller på arbetsplatsen och har ansvar för att bidra till att skapa en god arbetsmiljö. Förebyggande åtgärder Det viktigaste är att arbeta förebyggande för att bemöta och hantera olika former av hotoch våldssituationer. Såväl medarbetare som elever ska kunna känna sig trygga. Arbetsplatsens regler och rutiner ska följas. Ett konsekvent handlande skapar trygghet. Utbildning och information Medarbetare som riskerar att utsättas för hot och våld ska genomgå särskild utbildning. De ska få tillräckliga instruktioner för att kunna utföra arbetet på ett säkert och tryggt sätt. Riskinventering Ledaren ska på varje arbetsplats inventera, utreda och bedöma de risker för våld eller hot om våld som kan finnas på arbetsplatsen i dess helhet och för enskilda arbetssituationer. Risken avgör vilka åtgärder och särskilda regler som behövs. Åtgärderna förs in i "Handlingsplan och riskbedömning". Särskilda regler Ensamarbete Arbetsuppgifter som innebär påtaglig risk för våld eller hot om våld får inte utföras som ensamarbete. För t ex arbete på kvälls- och nattetid bör särskilda regler utarbetas. Sida 23 av 28

24 När en hotsituation inträffar Det går inte helt att undvika hot- och våldssituationer. I en akut situation med hög stressnivå för alla inblandade parter är det viktigt att ha inlärda lokala rutiner. Riskera aldrig din egen hälsa och säkerhet om det uppstår en hot- eller våldssituation. Om en akut situation skulle uppstå Tänk på detta! 1. Försök behålla lugnet! 2. Försök ta reda på vad den hotfulle verkligen vill! 3. Håll dig på behörigt avstånd! 4. Ta hotet på allvar! 5. Skapa andrum för att vinna tid! 6. Hota inte själv! 7. Håll dig till sakfrågan! 8. Undvik vinnare/förlorare-situation där den hotande får känslan av förlorare! 9. Försök påkalla kollegernas uppmärksamhet! 10. Vid en våldsituation ska polis tillkallas direkt! Vid övriga hot- och våldsituationer 1. Om du som medarbetare drabbas informera närmsta ledare. Finns fara för liv och hälsa ska du kontakta polisen omedelbart, ring Närmsta ledare avgör tillsammans med den drabbade om polisanmälan ska göras. Vid osäkerhet kontakta säkerhetsansvarig. 3. Informera säkerhetsansvarig snarast. 4. Närmsta ledare ansvarar för att medarbetare som blivit utsatt inte lämnas ensam de första timmarna efter händelsen och kontakt tas med stödresurs via företagshälsovården. 5. Närmsta ledare/säkerhetsansvarig informerar övriga medarbetare om händelsen, detta görs tillsammans med rektor. 6. Vid ett allvarligare tillbud eller allvarlig skada ansvarar närmsta ledare/säkerhetsansvarig för att anmälan görs till Arbetsmiljöverket. 7. Närmsta ledare gör tillsammans med företagshälsovården bedömningen om vidare åtgärder som t ex samtalsstöd, behandlingsinsatser eller vilka arbetsuppgifter och vilken mängd arbete som den drabbade ska utföra under tiden som närmast följer efter händelsen. 8. Säkerhetsansvarig tar initiativ till och ansvarar för att händelsen utvärderas och dokumenteras för att motverka att liknande händelser sker igen. 9. Alla tillbud/skador ska dokumenteras. Sida 24 av 28

25 Akut omhändertagande En medarbetare som utsatts för allvarligt hot eller våld får inte lämnas ensam det närmaste dygnet efter händelsen. Ordna gärna ett nätverk arbetskamrater emellan. Det är bra att ha en arbetskamrat att ringa under kommande kvällar och nätter. Även anhöriga kan behöva ett krisomhändertagande. Mer information finns i AFS 1999:7 "Första hjälpen och krisstöd" nedan. Dokumentation Varje arbetsplats ska ha rutiner för riskinventering, handlingsplan och uppföljning samt för att rapportera och följa upp alla tillbud och händelser med inslag av hot och våld. Ledaren har ansvaret och skyddsombuden ska vara delaktiga i arbetet. Riskbedömning/Handlingsplan ska dokumenteras och finnas tillgänglig på arbetsplatsen, samt redovisas och diskuteras i skyddskommittén. Tillbud, olyckor och arbetsskador rapporteras enligt särskild rutin. Lagar och föreskrifter som styr AFS 1993:2 Våld och hot AFS 1999:7 Första hjälpen och krisstöd AFS 1996:1 Minderåriga AFS 1982:3 Ensamarbete AFS 1980:14 Psykiska och sociala aspekter på arbetsmiljön AFS 1993:17 Kränkande särbehandling i arbetslivet AFS 2001:1 Systematiskt arbetsmiljöarbete, med ändring 2003:4, 2008:15 AFS 2000:42 Arbetsplatsens utformning SFS 1977:1160 AML SFS 1962:700 Brottsbalken Sida 25 av 28

26 Definition av kris, katastrof, krisberedskap och krishantering Kriser och katastrofer Situationer då människor känner stort behov av hjälpinsatser och krishantering, då många har svårt att orientera sig efter det som inträffat. Livsvillkor som man tar för givet kan dramatiskt och plötsligt ha ryckts undan. Händelser som kan leda till sådana kris- eller katastrofsituationer kan vara: olyckor, hot, våld/terror, personliga tragedier, konflikter och förändringskriser. Kris En kris är ett temporärt tillstånd av kaos och desorganisation. Det kan även kännetecknas som oförmåga att hantera situationen som uppstått. Kriser kan också uppkomma då flera problem uppstår och som måste lösas samtidig. Därför är det bra att i en krisplan ha prioritet av kriser. Prio 1 = Som är livshotande eller kan bli livshotande, Prio 2= Under uppsikt, Prio 3= Avvaktan, medveten om krisen men väntar med beredskap. Katastrof Innebär att samhällets resurser inte är tillräckliga för att skydda och rädda liv, egendom och miljö och därmed extraordinära insatser och samordnade insatser nödvändiga. En katastrof är något som rör många människor, till exempel en olycka där många skadas eller omkommer. Krisberedskap Det viktigaste arbetet för att kunna hantera en krissituation grundläggs redan innan en händelse inträffar. Detta förberedande arbete kan vara utbildning av personal samt tydliggöra ledningens ansvar. Krishantering Målet med krishantering är att det ska vara som en emotionell första hjälp för den krisdrabbade individen. Detta kan med andra ord beskrivas som ett praktiskt utövande av psykologisk skadebegränsning. Krishantering handlar om att våga vara medmänniska, att välja att vara närvarande och att göra vad man kan för någon annan när hans eller hennes liv gått sönder. Hur människan hanterar en kris är väldigt individuellt och utgången beror helt på individens personliga egenskaper, psykologiska tillstånd, fysiska kapacitet och personens dagsform Sida 26 av 28

27 Krisförlopp Har fyra naturliga faser som överlappar och avlöser varandra utan skarpa gränser. Dessa är chockfasen, reaktionsfasen, bearbetningsfasen och nyorienteringsfasen. De fyra olika faserna har alla sitt karakteristiska innehåll och behandlande av problem. Oavsett vad det är för kris går alla igenom dessa faser. Vissa människor kan gå igenom krisfaserna på tre sekunder, medan det för andra kan ta flera år, bland annat beroende på den utlösande händelsens dimension. Chockfasen varar från ett kort ögonblick till ett par dygn. Under chockfasen avskärmar sig individen från verkligheten. Den drabbade kan till det yttre verka välordnad men under ytan råder kaos. En del personer kan under denna fas uppträda mycket avvikande, genom att skrika, riva sina kläder eller ligga helt tyst och orörlig så att de verkar paralyserade så kallad affektiv stupa. Personer som drabbats av chockfasen bör snarast tas därifrån. För att lyckas med detta ska man inge trygghet och på ett mjukt sätt hjälpa den drabbade. Reaktionsfasen utgör tillsammans med chockfasen den akuta krisen. Reaktionsfasen startar då den drabbade börjar inse vad som hänt eller ska hända, efter att ha försökt förtränga situationen. Det slående under denna fas är den drabbades försök att finna någon mening i den kaotiska situationen. Frågor som varför kan upprepas konstant. Bearbetningsfasen är att individen återigen börjar blicka framåt, istället för att som tidigare varit totalt upptagen av traumat och det förgångna. Olika så kallade försvarsmekanismer avtar allt mer och för personer med kroppsskada eller kronisk sjukdom fungerar bearbetningsfasen som en prövotid för att lära sig att leva med sitt handikapp. Nyorienteringsfasen är denna fas som individen lever i det förgångna som ett ärr som alltid kommer att finnas kvar men det förgångna behöver inte hindra livskontakten. Individen har funnit nya intressen och nya relationer. Sida 27 av 28

28 VIKTIGA TELEFONNUMMER A Ö AKUT 112 AIDS- JOUREN ASTMA OCH ALLERGIFÖRBUNDET BRIS BROTTS OFFER JOUREN FAMILJERÅDGIVNING Kristianstad FOLKETS HUS SIBBHULT (alt. lokal) GIFTINFORMATION JOURHAVANDE KOMPIS JOURHAVANDE MEDMÄNNISKA JOURHAVANDE PRÄST 112 KVINNOJOUREN Kristianstad RÄDDNINGSTJÄNSTEN Kristianstad POLIS POSOMGRUPP (Psykiskt och socialt omhändertagande) (kommunväxeln) UNGDOMSMOTTAGNING Kristianstad ÖSTRA GÖINGE KOMMUN VÄXEL Sida 28 av 28