Rutiner för att förebygga och åtgärda hot och våld

Transkript

1 Rutiner för att förebygga och åtgärda hot och våld Arbetsmiljölagstiftningen ställer krav på att det ska finnas rutiner för att förebygga hot och våld i arbetsmiljön. Den föreskrift som beskriver kraven är AFS 1993:2 Våld och hot i arbetsmiljön. Hässleholms kommun har också utarbetat en rutin för Våld och hot om våld. Denna finns i kommunens arbetsmiljöguide. Rutinen kan sökas på hemsidan Barn- och utbildningsförvaltningen har utarbetat en policy och rutiner mot våld och hot om våld. Dessa finns bifogade i separat dokument. Nedanstående rutiner avser att omsätta riktlinjerna i ovan nämnda dokument till en handledning på arbetsplatsnivå, som både beskriver främjande och förebyggande åtgärder, men också åtgärder för att hantera uppkomna hot- eller våldssituationer. Främjande och förebyggande arbete för en god värdegrund och en god arbetsmiljö Det främjande och förebyggande arbetet finns beskrivet i de styrdokument som vi har att följa; Skollagen 2010:800, Gy 11 och Skolverkets rekommendationer. Flera lokala styrdokument som styr det förebyggande arbetet ska finnas: Likabehandlingsplan för att förebygga och åtgärda diskriminering och kränkande behandling av barn/elever. Rutiner för att förebygga och åtgärda kränkande behandling av anställda. Varje enhet ska bedriva ett värdegrundsarbete, som syftar till att åstadkomma en värdegrund som är väl känd av både personal, elever och vårdnadshavare. Ett långsiktigt arbete för att skapa en god studiemiljö ska också bedrivas på alla enheter. Samverkan med hemmen är ett viktigt inslag i arbetet för en god och trygg arbetsmiljö i skolan.

2 2 (9) Risksituationer och riskbedömningar Hot- och våldsituationer kan uppstå och visa sig både i direkta mellanmänskliga situationer, men också i form av brevhot, bombhot, hot via s k sociala medier, etc. Till risksituationerna i våra verksamheter hör också situationer då utomstående, t ex drogpåverkade eller i avsikt att göra upp med någon på arbetsplatsen, dyker upp på våra enheter. Även ensamarbete, eller vid utvecklingssamtal på kvällstid i skolan, utgör risksituationer. Då risksituationer identifieras ska riskbedömning göras. Det kan gälla både risker som handlar om enstaka individer, och mer generella risksituationer. Riskbedömningen ska göras i samverkan mellan rektor och skyddsombud, med deltagande av berörda arbetstagare och/eller barn/elever. En enkel mall för riskbedömning finns som bilaga till dessa rutiner. Riskbedömningen ska alltid innehålla en beskrivning av risken, de åtgärder som ska genomföras för att avvärja/minska risken, en ansvarsfördelning och en rutin för uppföljning. För att riskbedömning ska kunna göras, är varje arbetstagare som får information om hot och/eller våld skyldig att anmäla detta till rektor. Förebyggande rutiner Till de förebyggande åtgärderna hör att kontrollera att fastigheterna fungerar felfritt t ex när det gäller belysning inom- och utomhus, fönster, lås, larm. Vid akuta fel, som medför säkerhetsrisker, kontaktas under arbetstid vaktmästare, och efter ordinarie arbetstid HTAB - servicegruppens jourtelefon, tel (OBS! Numret får endast användas i dessa situationer). Då våra fastigheter invändigt inte är allmän plats, bestämmer verksamheten vem som har rätt att vistas på enheten. På varje enhet bör det klargöras vem som har rätt att vistas där, t ex genom skyltning på ytterdörrar. Texten kan t ex lyda: Välkommen till skola! Besökare som inte har avtalat möte ska begära tillstånd för besök hos rektor eller., för att förses med besöksskylt. Skolgårdar och liknande är inte heller allmän plats. Allmänheten kan därmed inte kräva att få vistas där. Om områdena är inhägnade eller inte har inte någon betydelse för denna bedömning. Om oönskad person vistas på skolgården har skolan rätt att avvisa vederbörande. Avlägsnar sig sådan person inte frivilligt får man tillkalla polis. Skolpersonal får inte själv med tvång avvisa person, eftersom det inte föreligger nödvärnsrätt, till skillnad från den situationen att någon trots tillsägelse kvarblir i någons bostad. Ensamarbete ska ske i så liten utsträckning som möjligt. Utvecklingssamtal i skolan bör så långt som möjligt ske under dagtid, och om det inte är möjligt, samordnas så att flera

3 3 (9) arbetstagare samtidigt befinner sig på arbetsplatsen. Vid ensamarbete ska arbetstagaren ha snabb tillgång till telefon, antingen genom att det finns bärbar telefon, eller genom att planera så att aktuell aktivitet sker i rum där det finns fast telefon. Om hotbild finns ska ensamarbete inte tillåtas. Rektor svarar då för schemaläggning och bemanning så att ensamarbete inte sker. Om det föreligger hot och risk för våld ska berörd personal erbjudas handledning. Akuta risksituationer I akuta situationer, där risk för våld finns, ska polisen kontaktas, tel 112. Det är upp till den berörde att bedöma när denna situation uppstår. I situationer, t ex om man misstänker att någon obehörig uppehåller sig i lokalerna under kvällstid, om det finns personer utanför som man är orolig för, med flera liknande situationer, där det inte framstår som klart att polisen ska kontaktas, ska i första hand rektor kontaktas. Om det är möjligt ska överenskommelse med närboende personal träffas, om att dessa får kontaktas i risksituationer. Om ingen annan går att nå, ring vår bevakningsfirma Bevakningsskydd, tel eller ? (OBS! Kontakt får endast tas i situationer som motsvarar larmutryckningar). Krisgruppens roll Om ett allvarligt tillbud om hot eller våld eller en faktisk händelse inträffar, ska skolans krisgrupp sammankallas. Krisgruppen svarar för att organisera det krisarbete som fordras i situationen. Om hot eller våld inträffat Det finns ett stort antal rutiner att tänka på om hot eller våld inträffat på arbetsplatsen, oavsett om det har drabbat anställda eller barn/elever: Den berörde ska få ett omgående personligt omhändertagande, vilket får bedömas utifrån situationen. Exempel är: lämna inte personen ensam, och se till att personen har någon hemma vid ev hemtransport, akuta stödjande insatser ordnas, genom kontakt med företags-hälsovården (Hälsoringen) eller hälso- och sjukvården. Om personen inte redan dagen efter kan återgå till arbetsplatsen ska arbetsledning och arbetskamrater ta kontakt regelbundet. Även efter den akuta situationen ska stödjande åtgärder genom företagshälsovården erbjudas.

4 4 (9) Samma kriterier för att bedöma om polisanmälan ska göras ska gälla i våra verksamheter som i samhället i övrigt. Om den berörde inte själv önskar göra polisanmälan ska rektor göra det. Om elev gör sig skyldig till hot eller våld ska en bedömning dessutom göras om anmälan ska göras till Socialtjänsten. All personal är skyldig att anmäla vid misstanke om att Socialnämnden behöver ingripa till ett barns skydd (Socialtjänstlagen 14 kap, 1 ). Samråd bör ske med rektor innan anmälan. Anmälan i kommunens verktyg för att registrera olycksfall och arbetsskador, Flexite, ska göras vid fullbordat hot om våld eller våld. Om skada med risk för framtida men har inträffat för personal ska också arbetsskadeanmälan göras. Denna kan resp chef göra direkt i Flexite. Om barn/elev har blivit utsatt för skada ska vårdnadshavare informeras om kommunens olycksfallsförsäkring för barn/elever. Anmälan till Arbetsmiljöinspektionen ska ske av allvarliga tillbud eller skador på arbetsplatsen, så skyndsamt som möjligt. Rektor svarar för anmälan. Bestämmelserna finns i Arbetsmiljöförordningens 2 : Har olycksfall eller annan skadlig inverkan i arbete föranlett dödsfall eller svårare personskada eller samtidigt drabbat flera arbetstagare, skall arbetsgivaren utan dröjsmål underrätta Arbetsmiljöverket. Detsamma gäller vid tillbud som har inneburit allvarlig fara för liv eller hälsa. Arbetsrättsliga åtgärder kan bli aktuella om personal gör sig skyldig till hot om våld eller våld: Avstängning under utredningstid enligt bestämmelserna i AB 10 Skriftlig varning enligt bestämmelserna i AB 11 Uppsägning enligt bestämmelserna i Lagen om anställningsskydd Avskedande enligt bestämmelserna i Lagen om anställningsskydd Dokumentation Händelser med våld eller hot om våld som inträffar i våra verksamheter ska utredas och dokumenteras, genom samtal med de berörda. Dokumentationen ska användas dels som ett underlag i det systematiska arbetsmiljöarbetet, dels som ett underlag för bedömning av åtgärder såsom polisanmälan, anmälan till Socialtjänsten, disciplinära åtgärder, m m, och som underlag om de inblandade upprepar sina handlingar. Handlingsplaner i akuta situationer Som bilagor till dessa rutiner finns handlingsplaner för olika akuta hot- eller våldssituationer.

5 5 (9) Handlingsplan vid hot och våld - elev mot personal Dokumentera alltid det inträffade och vidtagna åtgärder och samtal. Åtgärder: 1. Personal är skyldig att ingripa med åtgärder för att avvärja våld 2. Medarbetare som blivit fysiskt slagen, knuffad, sparkad, etc, kontaktar genast skolledning. 3. Omhändertagande av och samtal med den utsatta personalen (rektor eller den rektor utser och elevhälsa) 4. Rektor eller den rektor utser gör anmälan till polisen, bedömer om anmälan till Socialnämnden ska göras och om skolans krisgrupp ska sammankallas. 5. Samtal med den elev som har utövat hotet och/eller våldet (rektor eller den rektor utser och elevhälsa) 6. Samtal med andra som har bevittnat situationen 7. Samtal de inblandade tillsammans om situationen tillåter 8. Är eleven omyndig sker information till och samtal med den vårdnadshavare till den elev som har utövat hotet eller våldet 9. Rektor eller biträdande rektor gör bedömning om vidare disciplinära åtgärder enl. skollagen. (Varning/avstängning). Åtgärder efterarbete: 1. Rektor eller biträdande rektor bedömer om anmälan till Arbetsmiljöverket ska ske. (Anmälan görs skyndsamt av rektor till Arbetsmiljöverket om det inträffade betraktas som allvarligt) 2. Anmälan ska göras i Flexite av rektor eller biträdande rektor och information om försäkringar vid arbetsskador ska ges till den anställde. 3. Medarbetaren kallas till rektor eller biträdande rektor för samtal för att få kännedom om medarbetarens psykiska och fysiska tillstånd. 4. Vid behov erbjuds hjälp av Hälsoringen. 5. Vid sjukskrivning mer än en månad gäller samma rutiner som vid rehabiliteringsutredning. 6. För den som blivit utsatt för våld eller hot fyller arbetsledning och arbetslaget en stor funktion då den drabbade kan behöva, i det akuta skedet, stor hjälp och stöd från sina närmaste arbetskamrater och från arbetsledningen. Regelbunden kontakt ska ske.

6 6 (9) Handlingsplan vid hot och våld - personal mot elev Dokumentera alltid det inträffade och vidtagna åtgärder och samtal. Åtgärder: 1. Personal är skyldig att ingripa med åtgärder för att avvärja våld 2. Skolledningen informeras 3. Omhändertagande av och samtal med den utsatte eleven 4. Samtal med den personal som har utövat hotet och/eller våldet 5. Samtal de inblandade tillsammans om situationen tillåter 6. Samtal med andra som har bevittnat situationen 7. Information till och samtal med den utsattes vårdnadshavare 8. Rektor eller biträdande rektor bedömer om polisanmälan ska göras. 9. Rektor eller biträdande rektor bedömer om rektorsområdets krisgrupp ska sammankallas. 10. Facklig organisation för den anställde som har utövat våldet och/eller hotet informeras så snart som möjligt. 11. Anmälan görs skyndsamt av rektor eller biträdande rektor till Arbetsmiljöverket om det inträffade betraktas som allvarligt. 12. Anmälan ska göras i Flexite och information om olycksfallsförsäkringen ska ges till elev/vårdnadshavare. Bedömning görs av rektor om arbetsrättsliga åtgärder kan bli aktuella. Denna bedömning görs i samråd med områdeschef och förvaltningschef och/eller personalansvarig på Barn- och utbildningsförvaltningen. Åtgärder efterarbete: 1. Efterarbete planeras- samtal med inblandade parter, vid behov vara behjälplig med externa kontakter. 2. Om elev som har blivit utsatt stannar hemma från skolan, ska kontakt med hemmet tas, och åtgärder vidtas för att stödja eleven tillbaks in i skolarbetet. Ev. anpassningar bör ses över.

7 7 (9) Handlingsplan vid hot och våld - elev mot elev Dokumentera alltid det inträffade och vidtagna åtgärder och samtal. Åtgärder: 1. Personal är skyldig att ingripa med åtgärder för att avvärja våld 2. Skolledningen och elevhälsan informeras och gör en bedömning av hur allvarlig händelsen är. Rektor eller biträdande rektor ansvarar för fördelning av arbetsinsatser. 3. Rektor eller biträdande rektor beslutar om polisanmälan och/eller anmälan till Socialnämnden ska göras. 4. Rektor eller biträdande rektor bedömer om skolans krisgrupp ska sammankallas. 5. Omhändertagande av och samtal med den utsatte eleven. (Rektor eller biträdande rektor tillsammans med kurator eller skolsköterska) 6. Samtal med den elev som har utövat hotet och/eller våldet (Rektor eller biträdande rektor tillsammans med personal från elevhälsan). Rektor eller biträdande rektor tar ställning till eventuella disciplinära åtgärder 7. Information till berörd personal 8. Är eleverna omyndiga ska vårdnadshavare kontaktas 9. Samtal de inblandade tillsammans om situationen tillåter Åtgärder efterarbete: 1. Efterarbete planeras uppföljningssamtal med inblandade parter, vid behov vara behjälplig med externa kontakter 2. Anmälan görs skyndsamt av rektor till Arbetsmiljöverket om det inträffade betraktas som allvarligt. 3. Anmälan ska göras i Flexite av mentor eller ingripande personal och information om olycksfallsförsäkringen ska ges till elev eller vårdnadshavare när elev är omyndig.

8 8 (9) Handlingsplan för hot och våld - vuxen mot vuxen Dokumentera alltid det inträffade och vidtagna åtgärder och samtal. Åtgärder: 1. Den utsatte kontaktar snarast ledningen och informerar om det inträffade. 2. Omhändertagande av och samtal med den utsatte vuxna 3. Samtal med båda parter tillsammans om situationen tillåter 4. Samtal med andra som har bevittnat situationen 5. Rektor fattar beslut om anmälan till polisen och till Arbetsmiljöverket. 6. Arbetslaget informeras om händelsen. 7. Om anställd gjort sig skyldig till hot eller våld ska facklig organisation för den anställde informeras så snart som möjligt. 8. Anmälan ska göras i Flexite och information om arbetsskadeförsäkringar ska ges till den drabbade. 9. Om medarbetaren har blivit utsatt för hot eller våld kallas denne till rektor för samtal, för att rektor skall få kännedom om den medarbetarens psykiska och fysiska tillstånd. 10. Rektor eller den rektor utser samtal med den som utsatt för att försäkra sig om dess fysiska och psykiska mående. Om anställd gjort sig skyldig till hot eller våld gör rektor en bedömning av om arbetsrättsliga åtgärder kan bli aktuella. Denna bedömning görs i samråd med områdeschef och förvaltningschef och/eller personalansvarig på Barn- och utbildningsförvaltningen. Åtgärder efterarbete: 11. Vid behov erbjuds hjälp av Hälsoringen. 12. Vid sjukskrivning mer än en månad gäller samma rutiner som vid rehabiliteringsutredning. 13. För den som blivit utsatt för våld eller hot fyller arbetsledning och arbetslaget en stor funktion. Den drabbade behöver i det akuta skedet stor hjälp och stöd från sina närmaste arbetskamrater och från arbetsledningen. 14. Regelbunden kontakt ska ske.

9 9 (9) Vad den utsatte bör tänka på: Hantera situationen varsamt och försök vara lugn och lyssna aktivt Lägg på minnet vad som sägs Ta den aggressiva på allvar och försök respektera honom/henne Avstå från att själv komma med motargument eller hot Ställ frågan Är du medveten om att du hotar mig nu? Försök få svar på frågan Försök hålla det på en saklig nivå och undvik personangrepp Försök ta dig från platsen Ta inga risker Vid våld: Kontakta annan personal/vuxen som ringer 112 Försök behålla fattningen Försök ta dig loss och lämna platsen Ta inga risker men lämna aldrig en utsatt ensam