A Agera. P Planera. S Studera analys. D Do, utför test

Storlek: px

Starta visningen från sidan:

Download "A Agera. P Planera. S Studera analys. D Do, utför test"

Kerstin Fransson
för 8 år sedan
Visningar:

1 Verksamhetsplan för implementering av SödermanModellen Relationsinriktat arbetssätt utifrån ett Salutogent synsätt A Agera P Planera S Studera analys D Do, utför test 1

2 Syfte med SödermanModellen, Relationsinriktat arbetssätt. För Personen: Ökad delaktighet Ökad livskvalitet För Personalen: Minskad känsla av stress Ökad Yrkesstolthet För Närstående: Ökat Medinflytande (Om de önskar) Ökad delaktighet Ökad känsla av trygghet att min anhörig har det bra. Mål och inriktning Omsorg, vård, rehabilitering, boendet och sysselsättning ska utgå från personens fokus och ses som en helhet. Varje åtgärd ska anpassas för varje person. Personen ska vara delaktig och ha inflytande över sitt liv och dagliga livsföring. Vardagsrehabilitering ska ingå i det dagliga livet. Sociala aktiviteter och utevistelser ska ske utifrån personens önskemål och behov för att bland annat minska isolering och stärka de sociala nätverken. Kostens betydelse för en god livskvalitet och hälsa. Personen ska ha en egen huvudkontaktperson och vicekontaktperson. Personen ska få stöd och hjälp att leva ett självständigt liv. P = Planera Gör en detaljerad plan för testen, vem ska göra vad, var, när och hur? Enhetschef, omsorgs- och legitimerad personal analyserar på arbetsplatsträff (APT), vilka kunskaper som finns i gruppen angående SödermanModellen - relationsinriktat arbetssätt. Enhetschef gör därefter en plan för utbildningsinsatser, (med hjälp av personal från SödermanModellen). Föreläsning enligt SödermanModellen. Enhetschef och omsorgspersonal (med hjälp av personal från SödermanModellen) går igenom kontaktmannaskap. 2

3 Version Enhetschef och personal (med hjälp av personal från SödermanModellen) planerar på schemat den praktiska turen. Omsorgspersonalen skriver upp vad den praktiska turen ska innehålla från måndag söndag, dygnet runt. Personal från SödermanModellen föreläser för legitimerad personal. Enhetschef för legitimerad personal (tillsammans med personal från SödermanModellen) och enhetschef för omsorgspersonal organiserar teamarbetet. Utgå från mall för inflyttning. Förankra teamarbetet på APT. Organisera planeringsdag för all berörd personal Informera personerna och närstående genom att arrangera ett eller flera informationsmöten. D = (Do)Utför Genomför planen. Beskriv ev. avvikelse från planen och oförutsedda effekter. Samla data/observationer. Praktiska detaljer för utvärdering av arbetssättet Veckan innan SödermanModellen påbörjas, registreras känslan av stress på mätdiagrammet Lövgärdets Stress skala för omsorgspersonalen och känslan av välbefinnande på Uggledalens Välbefinnande skala för personerna. För omsorgspersonalen görs registreringen varje dag efter arbetspassets slut och för personerna på boendet två gånger per dag vid ca 12-tiden och innan sänggåendet. Målet för en upplevd känsla av mindre stress hos omsorgspersonalen ska 85 % ligga på 4 eller mer på Lövgärdets stress skala. Målet för att personerna ska uppleva ökad livskvalitet ska 70 % av mättillfällena vara 4 eller mer på Uggledalens välbefinnandeskala. Omsorgspersonalen fyller i hur de känner sig och kontakperson läser av och har dialog med sin person om hur personen känt sig under dagen. Fyll därefter i varje dag på stress skalan för omsorgspersonalen innan arbetspasset är slut. För personerna välbefinnande skalan två gånger per dag vid 12-tiden och innan sänggående. Börja implementera den praktiska turen och turen med fokus på personen. Skriv Förändringsidéer i förändringsjournalen, det som testas. Skriv månads rapport i början på kommande månad för månaden som gått. Förändringsidéer i förändringsjournal och fyll i diagram = stress skala och välbefinnande skala. 3

4 Levnadsberättelse upprättas av kontaktperson tillsammans med de personer kontaktpersonen är kontaktperson för. (ev. är närstående delaktiga). Detta gäller för de personer som redan bor på boendet och där levnadsberättelsen inte kunnat genomföras i det tidigare hemmet. För övriga görs levnadsberättelsen i det tidigare hemmet av enhetschef och kontaktperson innan personen flyttar till boendet. Ansvarig sjuksköterska träffar personen Dag 1 (se mall för inflyttning) då personen flyttar in genomför risk- och resursbedömning tillsammans med personen och kontaktpersonen. Påbörjar registrering i kvalitetsregister, (tillsammans med kontaktperson och ev. personen). Arbetsterapeut (AT) och fysioterapeut (FT) träffar personen mellan dag 2-5 genomför resursbedömning tillsammans med personen och kontaktpersonen. Upprättar ADL-status enligt KATZ + ADL-trappan. Kontaktperson sammankallar personen, närstående, ansvarig sjuksköterska, arbetsterapeut, fysioterapeut, ev. enhetschef och ev. biståndshandläggare - socialsekreterare till en gemensam genomförandeplan. Varje profession har upprättat vårdplan utifrån tidigare risk- och resursbedömning, som i detta möte sammanförs till den sociala genomförandeplanen. Tvärprofessionella genomförandeplanen upprättas inom de första fjorton dagarna till den första månaden från det att personen flyttat in. Tvärprofessionella genomförandeplanen utgår från biståndsbeslutet och levnadsberättelsen. Ansvarig sjuksköterska är delaktig i mötet första minuter om sjuksköterskan inte kan närvara hela mötet. AT och FT är delaktiga i mötet om tid finns, i annat fall ger AT och FT den nedskrivna ADL bedömningen som genomförts till kontaktpersonen innan mötet sker. Utifrån genomförandeplanens MÅL eller HUR upprättas veckoplanering. Kontaktperson planerar veckan som kommer tillsammans med personen på torsdag eller fredag veckan innan vad personen och kontaktpersonen ska göra veckan som kommer. Tiden för det som är överenskommet antecknas i en allmän almanacka. Om närstående vill planera tillsammans med sin anförvant kan de göra det i en egen almanacka som finns i personens lägenhet. Det som närstående och personen kommit överens om kan sedan överföras till den allmänna almanackan. Utifrån personernas tider gällande veckoplaneringar som antecknats i en allmän almanacka planerar personalen tillsammans med enhetschef verksamheten veckan som kommer. 4

5 S = STUDERA Version Tolka data. Jämför resultatet mot hypotesen och reflektera över utfallet. Tolka hypotesen för personen; Ökad delaktighet och Ökad livskvalitet Tolka hypotesen för personalen; Minskad känsla av stress och Ökad yrkesstolthet. Tolka hypotesen för närstående; Ökat medinflytande, Ökad delaktighet och Ökad känsla av trygghet att min anhörig har det bra. A = AGERA Är Ni redo att införa förändringen? Gör utvärdering. Se mall för utvärdering. Utvärdering enligt Senior Alert övriga kvalitetsregister Räkna antal fall för statistik Räkna antal läkemedelsavvikelser för statistik Följ sjukfrånvaron för statistik Följ personernas behov av vidbehovs läkemedel Följ stress och välbefinnande skalorna Implementera de nya rutinerna Uppföljning enl. kvalitetsledningssystemet SOSFS 2011:9 Egenkontroll Egenkontroll på strategisk nivå omfattar jämförelser av verksamheters resultat. Utifrån utfallet av egenkontrollen fastställs prioriterade förbättringsområden och hanteras (genom uppdrag och mått) i socialtjänstens styr-och ledningsmodell. Jämförelser av verksamhetens resultat över tid och med andra o Öppna jämförelser o Nationella kvalitetsregister Målgruppsundersökningar o Brukarundersökningar o Servicedeklarationer o Verksamhetens egna målgruppsundersökningar Granskningar av journaler, akter och annan dokumentation Uppgifter från patientnämnd och IVO Inhämtande av synpunkter från revisorer och intressenter 5

6 Dokumentationsskyldighet Dokumentationskravet omfattar alla delar av det systematiska kvalitetsarbetet, såväl ledningssystemets grundläggande uppbyggnad som det systematiska förbättringsarbetet. Dokumentation av det systematiska kvalitetsarbetet i ledningssystemet återfinns i; Patient- och kvalitetsberättelse Verksamhetsplan Årsredovisning Enligt patientsäkerhetslagen (2010:659) ska vårdgivaren senast den 1 mars varje år upprätta en patientsäkerhetsberättelse, som bl.a. ska innehålla hur; det organisatoriska ansvaret för patientsäkerhetsarbetet är fördelat inom verksamheten, patientsäkerheten genom egenkontroll har följts upp och utvärderats, samverkan har möjliggjorts för att förebygga att patienter drabbas av vårdskada, risker för vårdskador har hanterats. Den som bedriver socialtjänst eller verksamhet enligt LSS bör med dokumentationen som utgångspunkt varje år upprätta en kvalitetsberättelse där det bör framgå; hur arbetet med att fortlöpande utveckla och säkra verksamhetens kvalitet har bedrivits vilka åtgärder som vidtagits för att säkra verksamhetens kvalitet vilka resultat som uppnåtts medarbetarens delaktighet i kvalitetsledningssystemet personens delaktighet i kvalitetsledningssystemet 6

Relevanta dokument

2014 års patientsäkerhetsberättelse för Grönskogens äldreboende

2014 års patientsäkerhetsberättelse för Grönskogens äldreboende Datum och ansvarig för innehållet 2015-02-11 Yvonne Petersson Mallen är anpassad av Vardaga AB utifrån Sveriges Kommuner och Landstings mall