Senior alert i lärande och verksamhetsutveckling

Transkript

1 Senior alert i lärande och verksamhetsutveckling Susanne Lundblad Qulturum, Landstinget i Jönköpings län Så har vi arbetat med införandet av Senior alert Weronica Nilsen Mariell Rodhe Leg. Distr sjuksköterska Leg. sjukgymnast 1

2 Hur gjorde vi? Januari 2012 Pilotgrupp på särskilt boende samtliga under våren Målsättning var att registrera alla vårdtagare innan 1 oktober 2012 Strategi Befintliga omvårdnadsplaneringsmöten (OPL) valdes till plattform för utförande Kvalitativt arbete istället för kvantitativt Vi fokuserade på att implementera tänket kring helheten (risk-åtgärd-uppföljning) och belysa teamets roller 2

3 Införande Information på arbetsplatsträff (APT) med en power point presentation som innehöll bl a bakgrund, mål, syfte, vem gör vad. Start 2 veckor på nästkommande OPL efter informationstillfället Alla vårdtagare bedöms efterhand under terminens gång, 2-3 vårdtagare per gång Vem gör vad? Inför riskbedömningen/bakomliggande orsaker Enhetschef Undersköterska/kontaktperson Sjuksköterska Bild från Gävleborgs läns landsting 3

4 Vem gör vad? På OPL/Teammötet Kontaktperson presenterar resultat av riskbedömningen och bakomliggande orsaker Teambaserad diskussion av risker och orsaker Diskussion kring åtgärdsförslag förs i teamet, redan vidtagna och planerade Åtgärder dokumenteras i journalen av respektive yrkeskategori Uppföljning På OPL nästa termin, ett halvår senare Uppföljning av vidtagna åtgärder och resultat av dessa Riskbedömning på nytt och så vidare 4

5 Vad har vi lärt oss? Införandet har fungerat olika på olika boenden pga att befintligt mötesform har haft olika förutsättningar Dubbeldokumentation av redan vidtagna åtgärder Vi gör redan många åtgärder utan att förstå värdet av dem och att diskussionen belyser risk/åtgärd på nytt Risk för undernäring har uppmärksammats Positiva effekter Teambaserade diskussioner/tänk Mätvärden att jämföra över tid Nu tittar vi med andra ögon på måltidssituationen 5

6 Negativa effekter Detta gör vi redan, ytterligare ett papper Upplevs av vissa tidskrävande en till sak att tänka på Koll på läget

7 Gudarpsgården Totalt: 47 riskbedömningar Så här jobbar vi med hela processen Gudarpsgården rb 7

8 Tack för att ni har lyssnat! Senior alert fyra processer Registrering Förbättringsarbete Vad vill vi åstadkomma? Mål! Hur vet vi att en förändring är en förbättring? Mått! Vilka förändringar kan leda till en förbättring? Idéer! PGSAcirkeln Agera Planer a Stude Göra ra Test! Systematiskt arbetssätt i vardagen Amount of careplan in patients with risk Reflektera resultat 100% 80% 60% 40% 20% 0% ja n f e b m a r- 1 0 a p r- 1 0 m a j- 1 0 ju n ju l- 1 0 a u g s e p o k t n o v d e c ja n f e b m a r- 1 1 a p r- 1 1 m a j- 1 1 ju n ju l- 1 1 a u g s e p o k t n o v d e c Risker? Åtgärder? Resultat? 8

9 Poängen är att lyfta det förebyggande arbetet Projekt Uthållighet Ombud Teamarbete Tro Veta Tillfälligt Struktur och rutin Framgångsfaktorer Förståelse varför arbeta vårdpreventivt Chefer som stöttar och efterfrågar arbetssätt och resultat Mångas delaktighet/ team Tydliga roller vem som gör vad Det praktiska är ordnat Våga börja även om inte alla rutiner är klara Rutinbeskrivning efter hand Att det blir vardagsrutin Beslut och uthållighet! 9

10 Du vet väl hur man knyter en rosett, eller? Det går inte att tänka sig in i ett nytt agerande man måste agera sig in i ett nytt tänkande Är det här vi lär oss? Eller är det här? 10

11 Förbättringar och förändringar En förändring är inte alltid en förbättring men en förbättring är alltid en förändring Förbättringsmodell - PGSA Vad vill vi åstadkomma? Hur vet vi att en förändring är en förbättring? Vilka förändringar kan leda till en förbättring? Smarta Mål! Egna Mått! Bra Idéer! Agera Planera Studera Göra Testa! Ref: T Nolan, E Deming 11

12 Mätningar kan ha olika syften Förbättring Forskning Bedömning Vad är vårt läge? antal % 31 % 81 % 0 Risk för undernäring Risk för trycksår Risk för fall HJÄLP! 12

13 Hur ska vi ta tag i detta? Arbetsgrupp och team Utbildningar Sätta mål Samtliga personer på enheten ska bibehålla eller öka vikten. 13

14 Hur ser viktutvecklingen ut? Arbeta med förändringar Före Senior alert: Sista målet ca kl Tråkig näringsfattig kost Nu: Näringsrik kost erbjuds vid läggdags och under natten 14

15 Januari 2011 Ingen vägdes. Ingen våg. Många personer med nattfasta mer än 11 timmar, som mest 16 timmar. Risk för undernäring 69 % 11 av 16 Risk för fall 81 % 13 av 16 Risk för trycksår 31 % 5 av 16 Inga kosttillägg. Ingen klar struktur för det förebyggande arbetet. Ingen helhetsbild och inte alltid individuell anpassning av förebyggande arbete. Ingen gymnastik. Restriktiv inhandling av alternativ kost. Från nuläge till nyläge NU Alla vägs 1 gr/mån. Har sittvåg och liftvåg. Alla erbjuds mellanmål hela dygnet. Mindre personer med nattfasta mer än 11 timmar. Medveten personal. Ingen risk eller förbättrade riskpoäng. Förbättrade riskpoäng. Ingen risk eller förbättrade riskpoäng. Många ordinationer på EP-kost och kosttillägg till de som har BMI<22. Teammöte 1 gr/v med genomgång Senior alert. Kontaktmannaskapet har stärkts. Arbetsgrupp arbetat fram rutiner. All personal har helhetsbild av de äldre. Alla boende synliggörs och behandlas individuellt. Ökad kompetens inom vårdprevention. Gymnastik en gång i veckan. Stor tillgång och efterfrågan; erbjuder smoothies, frukt mm. Andel n=23 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Följa enhetens resultat Viktutveckling Åslidens äldreboende, Båstad n=19 Medelviktutveckling 1 år efter start med Senior alert: + 3,3 kg n=3 n=1 Viktökning Bibehållen vikt Viktminskning 15

16 Vad betyder Senior alert för Stina? Stina flyttade till Åsliden sept 2011 September 2011 Riskbedömning: Risk för undernäring Vikt 44 kg (BMI 19,8) Nattfasta > 11 h Bensår 10 cm x 5 cm Haft såret ca 8 år Teambaserad utredning Förebyggande åtgärder Följer vikten 49 Januari 2012 Uppföljning: Ingen risk för undernäring Vikt 48 kg (BMI 21,6) Nattfasta <11 h Läkt bensår Viktutveckling sept-jan sept okt nov dec jan TACK för att ni bryr er! susanne.lundblad@lj.se 16