Dysfagi. Margareta Bülow Leg.logoped, Med. dr. [ ]

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Dysfagi. Margareta Bülow Leg.logoped, Med. dr. [2005-05-19]"

Transkript

1 Dysfagi Margareta Bülow Leg.logoped, Med. dr. [ ]

2 Dysfagi Information om orala och faryngeala sväljningssvårigheter Dysfagi är ett symptom på onormal sväljningsförmåga. Problemen kan finnas i munnen (oralt), svalget (farynx) eller matstrupen (esofagus). Symptomen är ofta varierande, från en känsla av upphakning i samband med ätande och drickande till allvarliga kvävningsanfall på grund av felsväljning. Viss föda såsom kött, bröd eller tunnflytande vätskor kan vara svårt att svälja för en del individer. De vanligaste symptomen i samband med måltid är hosta samt gurglig och rosslig röstkvalité. Att drabbas av sväljningssvårigheter kan innebära att livet drastiskt förändras. Ätande och drickande kan bli mödosamt eller kanske helt omöjligt. Inte sällan framkommer olika etiska och psykologiska aspekter. Mat och dryck är nödvändigt inte bara ur näringssynpunkt för att överleva utan är också en viktig del av den sociala gemenskapen. Det kan vara svårt att förstå innebörden av svåra sväljningsproblem. Olika sjukdomstillstånd kan göra att det krävs olika typ av anpassningar. För såväl den drabbade personen som för anhöriga kan det vara svårt att inse att speciell mat och dryck är helt nödvändigt för att inte råka ut för livshotande kvävningsanfall. Därför är det en viktig uppgift för sväljningsterapeuten att informera om de åtgärder som är nödvändiga och även förklara på vilket sätt sväljningsfunktionen är skadad. Orsakerna till att drabbas av dysfagi kan vara många. En hjärnskada som påverkar de områden i hjärnan där sväljningen regleras, kan ge dysfagi. Vanligast förekommande är sväljningssvårigheter i samband med stroke. I de flesta fall försvinner dock symptomen inom några veckor efter insjuknandet. Vid andra nerv- och muskelsjukdomar såsom MS, Parkinsons sjukdom och ALS kan dysfagi också förekomma. Vid förträngningar i svalg eller matstrupe påverkas transporten av födan vilket kan leda till kräkningar. Även illasittande proteser kan påverka sväljningen. I enstaka fall kan psykiska problem orsaka dysfagi. Förmågan att kunna svälja mat och dryck är en komplicerad och mycket snabb process. Mat och dryck passerar genom svalget på mindre än en ½ sekund. Ett stort antal muskelgrupper i mun, svalg och matstrupe är involverade och måste koordineras i exakt rätt ögonblick för att inte en felsväljning skall ske. Det måste ske en lyftning av struphuvudet, tungbenet måste röra sig uppåt-bakåt-framåt och struplocket måste tippas ner och stänga ingången till luftstrupe och lungor för att en säker sväljning skall kunna ske. Samtidigt med dessa rörelser slappnar den muskel som finns vid ingången till matstrupen av så att matstrupen kan öppnas. Passage genom matstrupen kan ta olika lång tid beroende på vad som skall sväljas, 3 20 sekunder. Vid uttalad felsväljning finns stor risk för kvävningstillbud eftersom samordningen mellan andning och sväljning inte fungerar normalt. Vid en normal sväljning håller man andan i själva sväljningsögonblicket. Matrester kan också samlas i svalget och ge upphov till felsväljning. Sväljningssvårigheter kan också leda till ett otillräckligt kalori- och vätskeintag vilket i sin tur kan leda till undernäring och uttorkning. Anpassad kostkonsistens är i många fall helt nödvändigt för att uppnå en säker och effektiv sväljning.

3 Svårigheter att sluta läpparna kring födan kan innebära att mat och dryck kan sippra ut genom munnen. Ätandet kan bli kladdigt och osnyggt. Skamkänslor kan uppstå inför att och äta och dricka tillsammans med andra människor. Isolering och försämrad livskvalité kan bli följden. Även förmågan att föra födan bakåt på tungan kan påverkas. Detta kan få till följd att det uppstår svårigheter att komma igång att svälja. Det kan även vid mycket uttalade problem bli helt omöjligt att äta och dricka via munnen. Sondnutrition är då nödvändig. Näring kan antingen ges via en slang i magen, perkutan endoskopisk gastrostomi (PEG), eller via en slang genom näsan till magsäcken, nasogastrisk sond. Den sondmat som ges innehåller all den näring som kroppen behöver. I de flesta fall kan man trots sonden även äta mindre mängd anpassad kost via munnen. Utredning och behandling av sväljningsproblem lokaliserade till mun och svalg görs i de flesta fall av specialutbildad sväljningsterapeut, oftast en logoped. Vid en fullständig utredning bör såväl klinisk som instrumentell sväljningsbedömning genomföras. Vid en klinisk bedömning ingår en sväljningstestning. Denna utformas individuellt utifrån varje patients problematik. Det bör dock påpekas att man vid en klinisk sväljningstestning inte med 100 % -ig säkerhet kan identifiera felsväljning. Även mycket erfarna sväljningsterapeuter kan missa en tyst aspiration (felsväljning utan hosta). Därför skall vid minsta tveksamhet även en instrumentell undersökning genomföras. Genom en terapeutiskt inriktad sväljningsröntgenundersökning kan hela sväljningsförloppet analyseras i detalj. Lämpliga terapeutiska tekniker kan testas och olika kostkonsistenser provas alltid. Resultatet från en sådan undersökning ligger sedan till grund för den sväljningsbehandling som erbjuds. Sväljningsbehandling innefattar ofta flera olika åtgärder. Kostanpassning är en viktig del av den behandling som ges. Denna behandling bör jämställas med annan rehabiliterande behandling vid olika sjukdomstillstånd. Olika slag av sväljningsdysfunktion kräver olika slag av anpassning av mat och dryck. I vissa fall behövs endast anpassning av dryck. Kolsyrad vätska har visat sig vara ett mycket gott alternativ vid sväljningsproblem. Men oftast behövs förändrad konsistens av såväl fast föda som vätska för att kunna äta och dricka på ett säkert sätt utan att riskera felsväljning eller kvävningsanfall. Utprovning av storlek på tugga och klunk kan vara helt nödvändigt för att analysera vilken mängd som ger säkrast sväljning. Tandstatus och tuggförmåga är en annan viktig aspekt i detta sammanhang. I vissa fall behövs sondnutrition för att en fullvärdig nutrition skall kunna ske. Olika sväljningstekniker kan vara till stor hjälp för att skapa en säkrare sväljning. Positionering av huvudet på olika sätt är en enkel och ofta mycket effektivt metod. T ex kan man genom framåtböjning av huvudet i vissa fall klara av att dricka tunnflytande vätskor. Andra sväljningstekniker innebär att man måste träna in ett nytt sätt att svälja t ex genom att hålla andan i sväljningsögonblicket eller genom att träna tungans muskler. Vid dessa specifika

4 sväljningstekniker ges träning i att svälja på ett nytt sätt. Den drabbade individen måste för att kunna använda en sådan teknik kunna ta ansvar för att rekommenderad sväljningsteknik används på ett riktigt sätt. En stor del av de personer som drabbas av sväljningssvårigheter kan dessutom ha drabbats av språkliga svårigheter. Detta kan innebära att det blir helt omöjligt att kunna introducera sväljningstekniker där språklig förståelse är helt nödvändig. I dessa fall blir kostanpassning den viktigaste terapeutiska åtgärden. Handläggning av patienter med oral och faryngeal dysfagi Identifiera aktuella problem genom att vara observant på följande symptom: Avvikande ätbeteende (t ex förlängd ättid, undvikande av speciell föda) Hosta i samband med måltid (kan bero på felsväljning) Felsväljning kan misstänkas vid följande symptom: feber, andningspåverkan, förändrad ansiktsfärg Svag kraftlös hoststöt (pat. kan ej hosta upp vid felsväljning) Rosslig, gurglig röst (uttalade sväljningssvårigheter) Svårigheter att komma igång och svälja (fördröjd eller utebliven sväljning) Perceptionssvårigheter (svårigheter att uppfatta mat och dryck i munnen) Sväljningsapraxi (svårigheter att hantera och svälja mat och dryck) Neglect (synfältspåverkan) Osanerade tänder och tuggsvårigheter Dysfunktion Lätta sväljningssvårigheter Pat. klarar ej normalkost och/eller tunnflytande vätskor Måttliga sväljningssvårigheter Pat klarar ej purékost och/eller trögflytande/kolsyrade vätskor Uttalade sväljningssvårigheter Pat klarar ej gelé- eller timbalkost och/eller trögflytande Åtgärd Kostanpassning Huvudpositionering Kostanpassning Huvudpositionering Sväljningstekniker Klinisk sväljningsutredning Terapeutisk sväljningsröntgen /kolsyrade vätskor Nasogastrisk sond? Avsaknad av sväljningsförmåga Ge ingenting att äta via munnen. Klinisk sväljningsutredning Terapeutisk sväljningsröntgen Nasogastrisk sond? Handlägges av Dysfagilogoped eller annan vårdpersonal med kunskap om sväljningssvårigheter Dysfagilogoped Dysfagilogoped Röntgen - patientansvarig läkare skriver remiss Dysfagilogoped Röntgen - patientansvarig läkare skriver remiss Kvävningsanfall Heimlich manöver All vårdpersonal skall ha utbildning i denna teknik Karierade tänder munhygien Munvård Tandhygienist Tandläkare

5 Misstänkt esofagus dysfunktion Klinisk utredning Gastroskopi Röntgen hypofarynx esofagus Gastroenterolog Röntgen RUTINER VID ORAL OCH FARYNGEAL DYSFAGI - svårbedömda sväljningsproblem dysfagiutredning, kontakta logoped - problem med viktnedgång kontakta dietist behov av näringsberäkning av kosten sondnutrition - problem med tänder, tuggning och kontakta tandläkare proteser - problem med munhygien kontakta tandhygienist - önskemål om diagnostik Röntgenremiss: av sväljningsfunktionen Hypopharynx-oesophagus inkl sväljningsakt - önskemål om terapeutisk Röntgenremiss: sväljningsutredning med logoped Terapeutisk sväljningsröntgen med logoped. - önskemål om Clinifeedingsond Kontakta röntgenavdelning - önskemål om gastrostomi (PEG) Kontakta nutritionskoordinator Vid behov av ytterligare specialistutredning kontakta lämplig specialist t ex gastroenterolog, neurolog, ÖNH-specialist, psykolog, psykiater eller kurator.

6 Röntgendiagnostiska kliniken, Universitetssjukhuset MAS, Malmö ger varje år en grundkurs i dysfagi. Kursen vänder sig till vårdpersonal som kommer i kontakt med patienter med sväljningssvårigheter. Se vidare information: Sök därefter under rubriken kurser och konferenser Information om dysfagi kan också sökas via: Svenska Dysfagiförbundets hemsida: Dysphagia Resource Center: htpp:// Margareta Bülow Leg logoped, Med dr Röntgendiagnostiska kliniken & Neurologiska kliniken Universitetssjukhuset MAS Malmö Tfn: Allt material på dessa sidor är upphovsrättsligt skyddade och får inte användas i kommersiellt syfte. Använd gärna texten för eget bruk men ange var materialet har hämtats. Ange referensen på följande sätt: Bülow, M., (2005). Dysfagi. [Elektronisk]. Vårdalinstitutets Tematiska rum : Näring och ätande. Tillgänglig: Tematiska rum.

Sväljningsbedömning Kalmar

Sväljningsbedömning Kalmar Gäller från och med: Gäller till och med: Version: Sida: 2012-02-01 2014-01-31 1 1(5) Dokumenttyp: Metodbeskrivning Utfärdat av: Teresa Bobeck, leg logoped Monica Hellgren, nutritionssjuksköterska Förvaltning

Läs mer

Susanne Westerbring Leg logoped Logopedmottagningen

Susanne Westerbring Leg logoped Logopedmottagningen Susanne Westerbring Leg logoped Logopedmottagningen Dysfagibegreppet Transport av mat från munnen till magen Subjektiva & objektiva svårigheter att svälja fast/flytande föda Sätter i halsen och/eller hostar

Läs mer

Störningar i matsmältningssystemet såsom gastroesofageal reflux eller förstoppning kommer att påverka aptit och intresset för mat.

Störningar i matsmältningssystemet såsom gastroesofageal reflux eller förstoppning kommer att påverka aptit och intresset för mat. SYFTE Syftet med EDACS klassifikationssystem för ät- och drickförmåga är att klassificera hur individer med cerebral pares äter och dricker i sitt dagliga liv. EDACS ger ett systematiskt sätt att beskriva

Läs mer

KOST MED FÖRÄNDRAD KONSISTENS

KOST MED FÖRÄNDRAD KONSISTENS cpetzell Sidan 1 2014-02-14cpetzell Sidan 1 2014-02-14cpetzell Sidan 1 2014-02-14 KOST MED FÖRÄNDRAD KONSISTENS Kost med förändrad konsistens är avsedd för personer, som av olika anledningar inte kan äta

Läs mer

Vårdprogram - dysfagi

Vårdprogram - dysfagi Upprättare: Strokeprojektet, delprojektgrupp rehabilitering Granskare: Marie Bergsten Fastställare: Verksamhetschef Margreth Rosenberg Revisionsnr Diarienr. 1 (8) Fastställandedatum Giltigt t.o.m. Tills

Läs mer

Den 24 augusti 2012. Svårigheter att administrera sondnäring Etiska överväganden, exempelvis vid terminalvård. Upprättad:2012-08-24 Version :1

Den 24 augusti 2012. Svårigheter att administrera sondnäring Etiska överväganden, exempelvis vid terminalvård. Upprättad:2012-08-24 Version :1 Socialförvaltningen Medicinskt ansvarig sjuksköterska 1 (5) Den 24 augusti 2012 Rutin för enteral nutrition via PEG Allmänt enteral nutrition Enteral nutrition, det vill säga flytande näring som tillförs

Läs mer

RIKTLINJE. Eva Franzén, Mas. Eva Franzén, Mas

RIKTLINJE. Eva Franzén, Mas. Eva Franzén, Mas RIKTLINJE Version Datum Utfärdat av Godkänt Eva Franzén, Mas 1 2011-06-29 Eva Franzén, Mas 2 2013-08-13 Eva Franzén, Mas Eva Franzén, Mas Riktlinjer för nutrition inom den kommunala hälso- och sjukvården

Läs mer

Livskvalitet vid dysfagi påverkas livskvaliteten vid dysfagi av kostanpassning?

Livskvalitet vid dysfagi påverkas livskvaliteten vid dysfagi av kostanpassning? Avdelningen för logopedi, foniatri och audiologi Institutionen för kliniska vetenskaper, Lund Livskvalitet vid dysfagi påverkas livskvaliteten vid dysfagi av kostanpassning? Sandra Karlsson Vetenskapligt

Läs mer

Ett annat sätt att äta. INFORMATION TILL DIG SOM KAN BEHÖVA EN GASTROSTOMI

Ett annat sätt att äta. INFORMATION TILL DIG SOM KAN BEHÖVA EN GASTROSTOMI Ett annat sätt att äta. INFORMATION TILL DIG SOM KAN BEHÖVA EN GASTROSTOMI Att få tillräckligt med fullgod näring är avgörande för att man ska kunna tillgodogöra sig medicinsk behandling, för att upprätthålla

Läs mer

Aspirationsstatistik och Manual för radiologer

Aspirationsstatistik och Manual för radiologer 1 Sväljningsröntgen Aspirationsstatistik och Manual för radiologer Innehåller det som en radiolog bör kunna utföra vid en dysfagiutredning och vad beställaren bör kunna kräva av röntgenundersökningen.

Läs mer

TAL- OCH SVÄLJPROBLEM

TAL- OCH SVÄLJPROBLEM ALLT OM TAL- OCH SVÄLJPROBLEM www.almirall.com Solutions with you in mind VILKA ÄR DE? Talproblem definieras som problem vid eller hinder i samband med artikulering av ord och, som följd, bibehålla ordflöde.

Läs mer

Sväljningsbedömning LKL Landstinget Kalmar Län

Sväljningsbedömning LKL Landstinget Kalmar Län Gäller från och med: Gäller till och med: Version: Sida: 2012-03-01 Reviderad 2016-12-20 2018-12-31 2 1(5) Dokumenttyp: Metodbeskrivning Utfärdat av: Teresa Bobeck, leg logoped Monica Hellgren, nutritionssjuksköterska

Läs mer

SÖMNAPNÉ OCH TYP 2 DIABETES

SÖMNAPNÉ OCH TYP 2 DIABETES SÖMNAPNÉ OCH TYP 2 DIABETES Sömn är livsviktigt Alla behöver en god sömn för att kroppen ska kunna återhämta sig och fungera normalt. Mest sömn behöver barn och tonåringar. En vuxen behöver ca 6-9 timmar

Läs mer

Process Version Giltig fr.o.m. Ersätter Diarienummer Trygg och säker hälsooch sjukvård. 1 20150512 Vv 206/2015

Process Version Giltig fr.o.m. Ersätter Diarienummer Trygg och säker hälsooch sjukvård. 1 20150512 Vv 206/2015 RIKTLINJE METODSTÖD RUTIN LOKAL RUTIN Process Version Giltig fr.o.m. Ersätter Diarienummer Trygg och säker hälsooch sjukvård 1 20150512 Vv 206/2015 Processägare Processledare / ansvarig för revidering

Läs mer

Riktlinjer för hälso- och sjukvård. Avsnitt 18. Råd och rutiner vid Värmebölja

Riktlinjer för hälso- och sjukvård. Avsnitt 18. Råd och rutiner vid Värmebölja 1 Riktlinjer för hälso- och sjukvård. Avsnitt 18 Råd och rutiner vid Värmebölja 2 Innehållsförteckning 18. Råd och rutiner vid värmebölja...3 18.1 Bakgrund...3 18.2 Definition...3 18.3 Sårbara personer...3

Läs mer

Bild 1. Bild 2. Bild 3. Bättre strokevård i Norrbottens län www.nll.se/vitalinorr. Kommunikations- och sväljningssvårigheter efter stroke

Bild 1. Bild 2. Bild 3. Bättre strokevård i Norrbottens län www.nll.se/vitalinorr. Kommunikations- och sväljningssvårigheter efter stroke Bild 1 Bättre strokevård i Norrbottens län www.nll.se/vitalinorr 2010-02-10 Susanne Larsson, Carina Sandström BILD 1 Bild 2 Kommunikations- och sväljningssvårigheter efter stroke Länslogopedin NLL Susanne

Läs mer

Sväljningsbedömning LKL Landstinget Kalmar Län

Sväljningsbedömning LKL Landstinget Kalmar Län Gäller från och med: Gäller till och med: Version: Sida: 2012-03-01 2016-12-31 1 1(5) Dokumenttyp: Metodbeskrivning Utfärdat av: Teresa Bobeck, leg logoped Monica Hellgren, nutritionssjuksköterska Förvaltning

Läs mer

Landstingsstyrelsens förslag till beslut

Landstingsstyrelsens förslag till beslut FÖRSLAG 2002:45 1 (9) Landstingsstyrelsens förslag till beslut Motion 2000:49 av Inger Persson (v) om att ytterligare rehabiliteringsteam skall inrättas för patienter som drabbats av Parkinsons sjukdom

Läs mer

BIPACKSEDEL: INFORMATION TILL ANVÄNDAREN. Alendronat HEXAL Veckotablett 70 mg tabletter Alendronsyra

BIPACKSEDEL: INFORMATION TILL ANVÄNDAREN. Alendronat HEXAL Veckotablett 70 mg tabletter Alendronsyra BIPACKSEDEL: INFORMATION TILL ANVÄNDAREN Alendronat HEXAL Veckotablett 70 mg tabletter Alendronsyra Läs noga igenom denna bipacksedel innan du börjar använda detta läkemedel. - Spara denna information,

Läs mer

Palliativ vård. Med målet är att skapa förutsättningar för en så god livskvalitet som möjligt! pkc.sll.se

Palliativ vård. Med målet är att skapa förutsättningar för en så god livskvalitet som möjligt! pkc.sll.se Palliativ vård Med målet är att skapa förutsättningar för en så god livskvalitet som möjligt! Palliativ vård- undersköterskans roll Symtom och obehag i palliativ vård Det obehag du hittills känt kan du

Läs mer

DYSFAGI DVS SVÄLJNINGSSVÅRIGHETER Aivohalvaus- ja dysfasialiitto ry Stroke- och dysfasiförbundet rf Dysfagi dvs sväljningssvårigheter Att svälja är en viktig funktion för människan, både för att få i sig

Läs mer

Neurologen vid Norrlands universitetssjukhus Stark forskningskultur i Umeå

Neurologen vid Norrlands universitetssjukhus Stark forskningskultur i Umeå Några av personalen på neurologen i Umeå samlade på bild fr v: Bo Lundqvist, Peter Andersson, Hans Lindsten, Helena Fordell, Jan Malm, Anders Svenningsson, Laleh Zarrinkoob, Lars Forsgren, Peter Sundström,

Läs mer

PM Omvårdnad. PM för inläggning, skötsel och eftervård av PEG = Perkutan Endoskopisk Gastrostomi.

PM Omvårdnad. PM för inläggning, skötsel och eftervård av PEG = Perkutan Endoskopisk Gastrostomi. Specialitet: OP/IVA Endoskopisektionen PM Omvårdnad Text författare: Ingrid Madsen Faktaansvarig: Caroline Lindstedth Godkänt av: Åsa Rudin Skapat: 2006-05-31 Reviderat: 2011-04-04 Bäst före: 2012-12-31

Läs mer

hemvårdsförvaltning med nasogastrisk sond, percutan endoskopisk gastrostomi (PEG), gastrotub och knapp

hemvårdsförvaltning med nasogastrisk sond, percutan endoskopisk gastrostomi (PEG), gastrotub och knapp RIKTLINJE RUTIN Riktlinjer för patienter inom social- och hemvårdsförvaltning med nasogastrisk sond, percutan endoskopisk gastrostomi (PEG), gastrotub och knapp Framtagen av Barbro Hansson och Linda Gillrup

Läs mer

En vanlig behandling i en annorlunda form

En vanlig behandling i en annorlunda form LEVODOPA/KARBIDOPA INTESTINAL GEL En vanlig behandling i en annorlunda form - Kontinuerlig dopaminerg behandling vid Parkinsons sjukdom Detta informationsblad som du har fått av din läkare/sjuksköterska

Läs mer

Fatigue trötthet i samband med cancersjukdom och behandling. Verksamhetsområde onkologi

Fatigue trötthet i samband med cancersjukdom och behandling. Verksamhetsområde onkologi Fatigue trötthet i samband med cancersjukdom och behandling Verksamhetsområde onkologi 1 Inledning Trötthet i samband med cancersjukdom är ett vanligt förekommande symtom. Det är lätt att tro att trötthet

Läs mer

Några råd till dig som får näring via. Gastroknapp

Några råd till dig som får näring via. Gastroknapp Några råd till dig som får näring via Gastroknapp Några råd till dig som får näring via gastroknapp Om du tidigare fått sondvälling tillförd via PEG (Perkutan Endoskopisk Gastrostomi) så finns en kanal

Läs mer

Motion 1977178:1079. av Margareta Andren och tredje ''ice talmannen Karl Erik Eriksson om ökad informatin om afasi

Motion 1977178:1079. av Margareta Andren och tredje ''ice talmannen Karl Erik Eriksson om ökad informatin om afasi 16 Motion 1977178:1079 av Margareta Andren och tredje ''ice talmannen Karl Erik Eriksson om ökad informatin om afasi Afasi betyder språkförlust och innebär att en oförmåga eller nedsatt förmåga uppstått,

Läs mer

Rutiner vid Enteral Nutrition för Gävleborgs kommuner

Rutiner vid Enteral Nutrition för Gävleborgs kommuner Rutiner vid Enteral Nutrition för Gävleborgs kommuner Upprättat av Ansvarig Fastställt datum Barbro Karelius leg. dietist Barbro Karelius 2012-06-28 Maria Almström Svensson leg. dietist Giltig t.o.m leg.

Läs mer

Hjärta Lunga Mun. Att förebygga och lindra munproblem vid hjärt- och lungsjukdom

Hjärta Lunga Mun. Att förebygga och lindra munproblem vid hjärt- och lungsjukdom Hjärta Lunga Mun Att förebygga och lindra munproblem vid hjärt- och lungsjukdom FÖRBÄTTRAD MUNVÅRD I TRE ENKLA STEG Många patienter äter läkemedel som är vätskedrivande och blodtryckssänkande och som

Läs mer

Delegeringsutbildning inom Rehabilitering

Delegeringsutbildning inom Rehabilitering Kungsbacka Kommun Delegeringsutbildning inom Rehabilitering Multipel Skleros 2014-12-18 Sammanställt av: Sofia Johansson, Ingrid Säfblad-Drake, Helena Fahlen, Maria Hellström, Sandra Arvidsson, Jenny Andersson,

Läs mer

20100601 Riktlinjer för rehabilitering av patienter med Amyotrofisk Lateralskleros

20100601 Riktlinjer för rehabilitering av patienter med Amyotrofisk Lateralskleros 20100601 Riktlinjer för rehabilitering av patienter med Amyotrofisk Lateralskleros Inledning Syfte Landstinget Kronoberg har formulerat visionen Ett gott liv i ett livskraftigt län, vilket innebär att

Läs mer

Maria Boesen Journalgranskning på 9 patienter från Leg. dietist medicinavdelning och 3 patienter från kirurgavdelning

Maria Boesen Journalgranskning på 9 patienter från Leg. dietist medicinavdelning och 3 patienter från kirurgavdelning Aptit för livet Maria Boesen Journalgranskning på 9 patienter från Leg. dietist medicinavdelning och 3 patienter från kirurgavdelning Bakgrundsfakta Retrospektiv kartläggning av 58 patienter från kirurg-,

Läs mer

KOSTRÅD FÖR BARN MED OLIKA NEUROLOGISKA FUNKTIONSHINDER

KOSTRÅD FÖR BARN MED OLIKA NEUROLOGISKA FUNKTIONSHINDER KOSTRÅD FÖR BARN MED OLIKA NEUROLOGISKA FUNKTIONSHINDER Kostråd för barn med funktionshinder Barn med neurologiska funktionshinder utvecklar ofta tidigt svåra och långdragna problem med sitt ätande och

Läs mer

Leva som andra. Barn och ungdomar som har funktionshinder ska kunna leva som andra

Leva som andra. Barn och ungdomar som har funktionshinder ska kunna leva som andra BARN- OCH UNGDOMSHABILITERINGEN Leva som andra Barn och ungdomar som har funktionshinder ska kunna leva som andra En del av landstinget kallas för barn- och ungdomshabiliteringen. Vi som arbetar här ger

Läs mer

INFORMATION TILL VÅRDGIVARE. Kostråd FÖR ÄLDRE MED DIABETES, TUGG- OCH SVÄLJNINGSSVÅRIGHETER SAMT RISK FÖR UNDERNÄRING

INFORMATION TILL VÅRDGIVARE. Kostråd FÖR ÄLDRE MED DIABETES, TUGG- OCH SVÄLJNINGSSVÅRIGHETER SAMT RISK FÖR UNDERNÄRING INFORMATION TILL VÅRDGIVARE Kostråd FÖR ÄLDRE MED DIABETES, TUGG- OCH SVÄLJNINGSSVÅRIGHETER SAMT RISK FÖR UNDERNÄRING MAT SOM BEHANDLING VID TUGG- OCH SVÄLJNINGSSVÅRIGHETER SAMT UNDERNÄRING Tugg- och sväljningssvårigheter,

Läs mer

Döendet ur olika sjukdomsperspektiv Hjärtsjukdom

Döendet ur olika sjukdomsperspektiv Hjärtsjukdom Döendet ur olika sjukdomsperspektiv Hjärtsjukdom Sjukdomsförloppet liknas ofta med en berg- och dalbana för både patienten och de närstående. Tidpunkten för att genomföra brytpunktsamtal kan var svår att

Läs mer

Göran Friman 1. Tandvårdsförordningen (SFS 1998:1338) 2011 Göran Friman 2. 2011 Göran Friman 1. 2011 Göran Friman 4. 2011 Göran Friman 3

Göran Friman 1. Tandvårdsförordningen (SFS 1998:1338) 2011 Göran Friman 2. 2011 Göran Friman 1. 2011 Göran Friman 4. 2011 Göran Friman 3 Tandvårdsförordningen (SFS 1998:1338) Nödvändig tandvård Uppsökande verksamhet inom tandvård Uppsökande verksamhet Munhälsobedömning Munbedömning Uppsökande munhälsovård Uppsökande tandvård / hemtandvård

Läs mer

Goda råd vid tugg- och sväljsvårigheter

Goda råd vid tugg- och sväljsvårigheter Goda råd vid tugg- och sväljsvårigheter Den här broschyren ger en kort introduktion till området dysfagi. Huvuddelen av broschyren ägnas åt enkla råd och tips på hur man kan underlätta för patienter med

Läs mer

Alla läser igenom de fyra fallen för att vara delaktiga i seminariet diskussionen.

Alla läser igenom de fyra fallen för att vara delaktiga i seminariet diskussionen. Institutionen för odontologi Tandhygienistprogrammet, termin 3 1TH019 Odontologisk profylaktik 5 Ansvarig lärare/examinator: Ann-Christin Johansson/Annsofi Johannsen HT 2015 Stress & Kommunikation Seminarium/Redovisning

Läs mer

Ord och fraser som kan vara svåra att förstå

Ord och fraser som kan vara svåra att förstå ORDLISTA NIVÅ 1&2 Ord och fraser som kan vara svåra att förstå Före besöket Akut Att vara akut sjuk eller att få en akut tid betyder att du måste få hjälp i dag. Om det inte är akut kan du få en tid hos

Läs mer

Nationella riktlinjer för Parkinsons sjukdom. Utmaningar och förväntningar. Jan Linder Överläkare Neurocentrum Norrlands Universitetssjukhus

Nationella riktlinjer för Parkinsons sjukdom. Utmaningar och förväntningar. Jan Linder Överläkare Neurocentrum Norrlands Universitetssjukhus Nationella riktlinjer för Parkinsons sjukdom. Utmaningar och förväntningar. Jan Linder Överläkare Neurocentrum Norrlands Universitetssjukhus Förväntningar Att lika god vård skall erbjudas till patienterna

Läs mer

Konsistensanpassad kost

Konsistensanpassad kost Konsistensanpassad kost Innehållsförteckning Sida Lättuggad kost 4 Timbalkost 6 Gelékost 8 Flytande kost 10 Smakportion 12 Mellanmål 13 Hemgång 14 Hälsningar från köket 15 Idé och foto: Lina Leonardsson,

Läs mer

Stöd under cancerbehandlingen för hela din livssituation. Cancerrehabilitering

Stöd under cancerbehandlingen för hela din livssituation. Cancerrehabilitering Stöd under cancerbehandlingen för hela din livssituation Cancerrehabilitering Denna text är framtagen av RCC Stockholm Gotland i samarbete med patientföreträdare och faktagranskad av professioner inom

Läs mer

1(6) Nödvändig tandvård

1(6) Nödvändig tandvård 1(6) Nödvändig tandvård Den som har rätt till uppsökande verksamhet har också rätt till nödvändig tandvård. Att en person blivit föremål för uppsökande verksamhet och munhälsobedömning är inte en förutsättning

Läs mer

Brytpunktssamtal i praktiken YGS, Stockholm 20160310 Tora Campbell-Chiru Kirurgkliniken, Södersjukhuset

Brytpunktssamtal i praktiken YGS, Stockholm 20160310 Tora Campbell-Chiru Kirurgkliniken, Södersjukhuset Brytpunktssamtal i praktiken YGS, Stockholm 20160310 Tora Campbell-Chiru Kirurgkliniken, Södersjukhuset Vad jag tänker prata om: Vad är ett brytpunktssamtal? Vem har ansvar för att det blir av? Varför?

Läs mer

Anpassad mat för äldre ger bättre hälsa för individen och mer resurser till den kommunala ekonomin

Anpassad mat för äldre ger bättre hälsa för individen och mer resurser till den kommunala ekonomin Anpassad mat för äldre ger bättre hälsa för individen och mer resurser till den kommunala ekonomin Gunnel Stuhr Olsson Vad innebär detta? Tappar i vikt och ork Rätt konsistens och portionsstorlek En självklarhet

Läs mer

Röst- och talrubbningar. Grenspecialitet till Öron-, näs- och halssjukdomar

Röst- och talrubbningar. Grenspecialitet till Öron-, näs- och halssjukdomar Röst- och talrubbningar Grenspecialitet till Öron-, näs- och halssjukdomar Innehåll Övergripande kompetensdefinition 3 Definition av kompetensområdet 3 Kompetenskrav 3 Krav för medicinsk kompetens 3 Krav

Läs mer

Enteral nutrition på Mag-tarmmedicinska kliniken

Enteral nutrition på Mag-tarmmedicinska kliniken Innehåll: Vad är enteral nutrition? Snabbguide för enteral nutrition Kalkylera patientens energi- och vätskebehov Olika typer av sondnäringar Att tänka på vid start av sondnäring Förskrivning av sondnäring

Läs mer

Doknr. i Barium Dokumentserie Giltigt fr o m Version su/med 2015-11-02

Doknr. i Barium Dokumentserie Giltigt fr o m Version su/med 2015-11-02 Doknr. i Barium Dokumentserie Giltigt fr o m Version su/med 2015-11-02 Innehållsansvarig: Josephine Petersson, Karin Mellgren Godkänd av: Kate Abrahamsson, Verksamhetschef Medicin barn Denna rutin gäller

Läs mer

Njurtransplantation. Njurmedicinska kliniken Karolinska Universitetssjukhuset

Njurtransplantation. Njurmedicinska kliniken Karolinska Universitetssjukhuset Njurtransplantation Njurmedicinska kliniken Karolinska Universitetssjukhuset 1 Introduktion I Sverige transplanteras ca 350 njurar varje år, fördelade på fyra centra, Malmö, Göteborg, Stockholm och Uppsala.

Läs mer

Nutritionssomhändertagande i kommunaläldreomsorg

Nutritionssomhändertagande i kommunaläldreomsorg Nutritionssomhändertagande i kommunaläldreomsorg Åldersrelaterade förändring Undernäring Behandling Organisation och ansvar Elisabet Rothenberg med dr Sektionen för klinisk nutrition, Sahlgrenska Universitetssjukhuset

Läs mer

kommun Karlsborgs Rutin vid sondmatning Datum och d nr för ursprungligen beslutad rutin som nu revideras: Dokumenttyp: Diarienummer: Beslutande:

kommun Karlsborgs Rutin vid sondmatning Datum och d nr för ursprungligen beslutad rutin som nu revideras: Dokumenttyp: Diarienummer: Beslutande: Karlsborgs kommun Rutin vid sondmatning Dokumenttyp: Revidering av rutin Diarienummer: 65/2016 Beslutande: Socialchef Gäller fr.o.m.: 2016-05-20 Giltighetstid: Tillsvidare Dokumentet gäller för: Socialförvaltningen

Läs mer

Uppsala universitet Institutionen för kirurgiska vetenskaper Omtentamen i Klinisk Medicin II T6, V11, 2011-08-18 kl 09-16 i Hedstrandsalen ing 70 bv

Uppsala universitet Institutionen för kirurgiska vetenskaper Omtentamen i Klinisk Medicin II T6, V11, 2011-08-18 kl 09-16 i Hedstrandsalen ing 70 bv 6 sidor. 15 poäng. Till din mottagning kommer Jane, 41 år gammal som är gift och har två barn. Sökte läkare i tonåren pga kliande hudutslag på armbågar och i ansikte, men någon diagnos ställdes ej och

Läs mer

Tidig upptäckt. Marcela Ewing. Spec. allmänmedicin/onkologi Regional processägare Tidig upptäckt Regionalt cancercentrum väst

Tidig upptäckt. Marcela Ewing. Spec. allmänmedicin/onkologi Regional processägare Tidig upptäckt Regionalt cancercentrum väst Tidig upptäckt Marcela Ewing Spec. allmänmedicin/onkologi Regional processägare Tidig upptäckt Regionalt cancercentrum väst Disposition av föreläsning Bakgrund Alarmsymtom och allmänna symtom Svårigheten

Läs mer

Du har fått SUTENT förskrivet av din läkare. Denna broschyr kommer att förklara de vanligaste biverkningarna och ge förslag på hur dessa kan mildras

Du har fått SUTENT förskrivet av din läkare. Denna broschyr kommer att förklara de vanligaste biverkningarna och ge förslag på hur dessa kan mildras Så fungerar SUTENT Du har fått SUTENT förskrivet av din läkare. Denna broschyr kommer att förklara de vanligaste biverkningarna och ge förslag på hur dessa kan mildras alternativt behandlas. 2 3 SUTENT

Läs mer

Ett studiecirkelmaterial. som arbetar med vård och omsorg om äldre

Ett studiecirkelmaterial. som arbetar med vård och omsorg om äldre Mat och ätande för äldre Ett studiecirkelmaterial för dig som arbetar med vård och omsorg om äldre Det finns mycket vi kan göra för att förenkla för äldre personer och för personal inom vård och omsorg.

Läs mer

Mer information: http://www.orebroll.se/uso/videoarkiv Se sidan Patientinformation

Mer information: http://www.orebroll.se/uso/videoarkiv Se sidan Patientinformation Mer information: http://www.orebroll.se/uso/videoarkiv Se sidan Patientinformation 1(10) Information till Dig som skall opereras för refluxbesvär med titthålsteknik Allmän information Reflux innebär att

Läs mer

Handkirurgiska kliniken, Universitetssjukhuset MAS, Malmö. Känselträning Sensory re-education efter nervreparation

Handkirurgiska kliniken, Universitetssjukhuset MAS, Malmö. Känselträning Sensory re-education efter nervreparation Handkirurgiska kliniken, Universitetssjukhuset MAS, Malmö Känselträning Sensory re-education efter nervreparation Vad händer när en skadad nerv är reparerad? Efter en nervskada får man problem med handens

Läs mer

FOLKTANDVÅRDEN. grundkurs för dig som vill träffa oss lite mer sällan. vi JOBBAR mest i landet MED förebyggande tandvård.

FOLKTANDVÅRDEN. grundkurs för dig som vill träffa oss lite mer sällan. vi JOBBAR mest i landet MED förebyggande tandvård. FOLKTANDVÅRDEN grundkurs för dig som vill träffa oss lite mer sällan. vi JOBBAR mest i landet MED förebyggande tandvård. Vi vill att du ska kunna vara frisk i munnen hela livet Folktandvården finns till

Läs mer

Barn som inte äter. Information om orsaker, utredning och behandling av barn med ätsvårigheter

Barn som inte äter. Information om orsaker, utredning och behandling av barn med ätsvårigheter Barn som inte äter Information om orsaker, utredning och behandling av barn med ätsvårigheter Att lära barn äta för barn måste lära sig att äta, det sker inte automatiskt är för det mesta en lustfylld

Läs mer

Michael Holmér Överläkare Geriatriska Kliniken. 2015-09-29 Michael Holmér

Michael Holmér Överläkare Geriatriska Kliniken. 2015-09-29 Michael Holmér Michael Holmér Överläkare Geriatriska Kliniken 2015-09-29 Michael Holmér 1 GERONTOLOGI 2015-09-29 Geriatriska kliniken Universitetssjukhuset Michael Holmér 2 2015-09-29 3 Den gamla patienten Det normala

Läs mer

Upprättare: Strokeprojektet, delprojektgrupp rehabilitering Granskare: Marie Bergsten Fastställare: Verksamhetschef Margreth Rosenberg

Upprättare: Strokeprojektet, delprojektgrupp rehabilitering Granskare: Marie Bergsten Fastställare: Verksamhetschef Margreth Rosenberg Upprättare: Strokeprojektet, delprojektgrupp rehabilitering Granskare: Marie Bergsten Fastställare: Verksamhetschef Margreth Rosenberg Revisionsnr Diarienr. 1 (5) Fastställandedatum Giltigt t.o.m. Tills

Läs mer

Hjälpredan. Ansvarsfördelning kring barn och ungdomar med funktionsnedsättning

Hjälpredan. Ansvarsfördelning kring barn och ungdomar med funktionsnedsättning Hjälpredan Ansvarsfördelning kring barn och ungdomar med funktionsnedsättning * Med under skoltiden avses barn i fritidshem, förskoleklass, grundskola, grundsärskola, gymnasiesärskola och gymnasieskola.

Läs mer

Upplevelser av mat och måltider

Upplevelser av mat och måltider Upplevelser av mat och måltider - en kvalitativ studie om att leva med gastrostomi efter behandling mot huvud- och halscancer Susanna Sandberg Syfte Att undersöka hur mat och måltider upplevs och hanteras

Läs mer

Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Välkommen till Rehabiliteringsmedicin Dagrehabilitering / öppenvård

Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Välkommen till Rehabiliteringsmedicin Dagrehabilitering / öppenvård Sahlgrenska Universitetssjukhuset Välkommen till Rehabiliteringsmedicin Dagrehabilitering / öppenvård Informationen ska vara en vägledning för dig under din rehabiliteringsperiod hos oss. Är det något

Läs mer

Barntandvård 2012. Datum: 24 25 januari 2012, Stockholm

Barntandvård 2012. Datum: 24 25 januari 2012, Stockholm Anmäl dig redan idag och ta del av boka-tidigt-rabatt! Barntandvård 2012 Senaste forskningen inom barntandvård! Hur kan tänderna uppvisa ett missbruk eller en ätstörning? Att identifiera barn i riskzonen

Läs mer

Energibehov och nutritionsbehandling

Energibehov och nutritionsbehandling Energibehov och nutritionsbehandling 141106 Patientfall Ê Man född 1940 Ê Nedsatt aptit senaste 2-3 månaderna Ê 4-5 kg viktnedgång Ê Buksmärta, illamående, ingen gasavgång eller avföring senaste dygnet

Läs mer

Muskeldag. 2013-11-11 NHR (Neuroförbundet...) Muskelfonden. Falkenberg 20131111

Muskeldag. 2013-11-11 NHR (Neuroförbundet...) Muskelfonden. Falkenberg 20131111 Muskeldag 2013-11-11 NHR (Neuroförbundet...) Muskelfonden Schema förmiddag Vad är detta för sjukdomar, vilka symptom och hur kommer man till korrekt diagnos? 10.00 10.05 Välkomna (EdC, CL) 10.05 10.20

Läs mer

Översikt tandvård för barnoch ungdomar

Översikt tandvård för barnoch ungdomar Översikt tandvård för barnoch ungdomar Allmänt Barn och ungdomar 3-19 år som är folkbokförda i Blekinge kan välja vårdgivare för den allmäntandvård som erbjuds av Landstinget Blekinge. Den avgiftsfria

Läs mer

Vård i samverkan kommuner och landstinget i Uppsala län

Vård i samverkan kommuner och landstinget i Uppsala län Vård i samverkan kommuner och landstinget i Uppsala län Revidering och komplettering 2010-11-10 och 2011-02-16 Beslut TKL 2011-03-11 Utvärderas senast 2012-12-01 Riktlinjer för samverkan avseende medicinska

Läs mer

F-tandvård i Region Skåne

F-tandvård i Region Skåne F-tandvård i Region Skåne Tandvård vid långvarig sjukdom eller funktionsnedsättning F-kort utfärdas efter läkarintyg som styrker att man är berättigad till ersättningen. Ingående grupper: F1)Svår psykisk

Läs mer

Finlands Röda Kors första hjälpen- och hälsovårdskommitté:

Finlands Röda Kors första hjälpen- och hälsovårdskommitté: Finlands Röda Kors första hjälpen- och hälsovårdskommitté: Simo Siitonen Henri Backman Maaret Castrén Olli Haikala Helena Kärnä Teuvo Määttä Lasse Putko Tom Silfvast Harri Vertio medicinalbrigadgeneral,

Läs mer

Rapport avseende neuropsykiatriska utredningar vid Vuxenhabiliteringen Neurorehab Sävar och Psykiatriska klinikerna under 2015

Rapport avseende neuropsykiatriska utredningar vid Vuxenhabiliteringen Neurorehab Sävar och Psykiatriska klinikerna under 2015 Rapport avseende neuropsykiatriska utredningar vid Vuxenhabiliteringen Neurorehab Sävar och Psykiatriska klinikerna under 2015 Inledning Sedan 2009 har frågeställningen neuropsykiatriska funktionshinder

Läs mer

NEUROLOGISEKTIONEN CENTRALSJUKHUSET KRISTIANSTAD PATIENTER

NEUROLOGISEKTIONEN CENTRALSJUKHUSET KRISTIANSTAD PATIENTER Kliniken i fokus NEUROLOGISEKTIONEN CENTRALSJUKHUSET KRISTIANSTAD Teamarbetet ger tryggare PATIENTER Neurologisektionen vid Centralsjukhuset Kristianstad har vuxit snabbt de senaste åren. Parkinsonteamet

Läs mer

Astma behandlas oftast med läkemedel för inhalation (inandning).

Astma behandlas oftast med läkemedel för inhalation (inandning). Behandling av astma Sammanfattning Astma behandlas oftast med läkemedel för inhalation (inandning). Det finns olika hjälpmedel för att andas in astmaläkemedel och det är viktigt att de används på rätt

Läs mer

Det är en mjuk, tunn sond som förs ned genom ena näsborren till magsäcken.

Det är en mjuk, tunn sond som förs ned genom ena näsborren till magsäcken. Sonden läggs i en mjuk båge bakom örat och tejpas med Fixomull mot näsan och kinden. Genomskinlig OpSite kan också användas och ger bättre kosmetik. Några råd till dig som får näring via Nasogastrisk sond

Läs mer

förstått samband inom farmakologi samt lagt en del preparat och effekter på minnet.

förstått samband inom farmakologi samt lagt en del preparat och effekter på minnet. Tentamen i Farmakologi förstått samband inom farmakologi samt lagt en del preparat och effekter på minnet. Tentan består av 20 frågor med 2 poäng per fråga. Maxpoäng är 40 VG 36 GK 27. Med vänlig hälsning

Läs mer

Nutrition vid ALS. Dietistens arbete med ALS-patienter. Elisabet Allheim leg. dietist

Nutrition vid ALS. Dietistens arbete med ALS-patienter. Elisabet Allheim leg. dietist Nutrition vid ALS Dietistens arbete med ALS-patienter Genomförande Odontologen tar kontakt med dietist när en patient har tackat ja. Dietist ringer patienten och bokar tid. Matdagbok. Kostnadsfritt för

Läs mer

Aspirationspneumoni. Spårvägshallarna 2012-01-12 Böl Richard Dwyer Infektionsenheten Södersjukhuset

Aspirationspneumoni. Spårvägshallarna 2012-01-12 Böl Richard Dwyer Infektionsenheten Södersjukhuset Spårvägshallarna 2012-01-12 Böl Richard Dwyer Infektionsenheten Södersjukhuset Historik Beskrivet första gången 1893 Mendelsons syndrom 1946 pneumoni p g a aspirerat maginnehåll dyspné, cyanos, takykardi,

Läs mer

Juvenil Dermatomyosit

Juvenil Dermatomyosit www.printo.it/pediatric-rheumatology/se/intro Juvenil Dermatomyosit 2. DIAGNOS OCH BEHANDLING 2.1 Är sjukdomen annorlunda hos barn jämfört med vuxna? Hos vuxna kan dermatomyosit vara sekundär till cancer.

Läs mer

Tandvård i Västra Götalandsregionen. Reformerat tandvårdsstöd till äldre och funktionshindrade

Tandvård i Västra Götalandsregionen. Reformerat tandvårdsstöd till äldre och funktionshindrade Tandvård i Västra Götalandsregionen Reformerat tandvårdsstöd till äldre och funktionshindrade Gällande från 2005-01-01 Utdrag ur regelverk för: Uppsökande verksamhet Nödvändig tandvård Info till MAS mfl

Läs mer

Organisation av MS-vården

Organisation av MS-vården Bakgrund MS är en kronisk neurologisk sjukdom som i olika faser av sjukdomen kräver insatser från sjukvården. De senaste årens snabba utveckling av den medicinska behandlingen av MS och den betydelse det

Läs mer

75102 Anatomiset. Människokroppen är den mest komplicerade maskinen i världen. Ta detta tillfället att lära dig mer om människokroppen.

75102 Anatomiset. Människokroppen är den mest komplicerade maskinen i världen. Ta detta tillfället att lära dig mer om människokroppen. 75102 Anatomiset Människokroppen är den mest komplicerade maskinen i världen. Ta detta tillfället att lära dig mer om människokroppen. Andningssystemet För att delar av kroppen ska fungera krävs det näring

Läs mer

Anafylaxi. Anafylaxi. Klinisk definition. Anafylaktisk reaktion. Anafylaxi; symtom, utredning, behandling

Anafylaxi. Anafylaxi. Klinisk definition. Anafylaktisk reaktion. Anafylaxi; symtom, utredning, behandling Alf Tunsäter Docent, Överläkare AKC, Lund Anafylaktisk reaktion Av grek. aná = åter upp phylaxis = bevakning, säkerhet, skydd Klinisk definition En akut, svår, oftast snabbt insättande systemisk överkänslighetsreaktion

Läs mer

Ångest kan kännas på olika sätt olika gånger. Och det är inte alltid man vet att det man känner i kroppen är just ångest.

Ångest kan kännas på olika sätt olika gånger. Och det är inte alltid man vet att det man känner i kroppen är just ångest. Ångest och Panikångest Alla upplever ibland ångest i olika situationer. Det beror på att själva känslan av ångest har som uppgift att tala om att nu är något fel, på tok, till och med farligt. Och då måste

Läs mer

Att leva med Parkinsons sjukdom

Att leva med Parkinsons sjukdom SE_My Life my PD_Booklet_2april2010:A5 Hur kan jag förbättra min sömn? Hur får jag bästa möjliga effekt av min Parkinsonmedicin? 05.04.2010 15:45 Hur kan jag göra det lättare för människor att förstå vad

Läs mer

Personer som får personlig omvårdnad under större delen av dygnet det vill säga, minst tre gånger per dygn samt tillsyn under natten eller

Personer som får personlig omvårdnad under större delen av dygnet det vill säga, minst tre gånger per dygn samt tillsyn under natten eller RIKTLINJE 1(6) 2014-10-13 SN2014/25 nr 2014.2054 Socialförvaltningen Förvaltningens stab/kansli Iréne Eklöf, Medicinskt ansvarig sjuksköterska 0171-528 87 irene.eklof@habo.se Riktlinje för tandvårdsstöd

Läs mer

YTTRANDE 1(2) 2014-12-10 LJ 2014/920. Förvaltningsnamn Avsändare

YTTRANDE 1(2) 2014-12-10 LJ 2014/920. Förvaltningsnamn Avsändare YTTRANDE 1(2) 2014-12-10 LJ 2014/920 Förvaltningsnamn Avsändare Regionfullmäktige Motion: Afasihus i Jönköpings län I en motion till Landstingsfullmäktige föreslår Kjell Ekelund, Mona-Lisa Hagström Svensson

Läs mer

Varmt tack. Mars. Margareta Ingman för pengar till vår förening med anledning av Din make, Ivar Ingmans bortgång förra året.

Varmt tack. Mars. Margareta Ingman för pengar till vår förening med anledning av Din make, Ivar Ingmans bortgång förra året. PARKINSONBLADET Information till medlemmar i Parkinsonföreningen i Västra Götaland Mars 2014 Bladansvarig Inger Celion www.parkinsonforbundet.se Länsföreningar Västra Sverige Mars är den 3:e månaden enligt

Läs mer

Docent Ola Bratt Urologiska kliniken Universitetssjukhuset i Lund 2005-12-08

Docent Ola Bratt Urologiska kliniken Universitetssjukhuset i Lund 2005-12-08 Verksamhetsområde Urologi Om blodprovet PSA för att upptäcka tidig prostatacancer Docent Ola Bratt Urologiska kliniken Universitetssjukhuset i Lund 2005-12-08 Ska friska män låta kontrollera sin prostatakörtel?

Läs mer

Göra rent. Borsta tänderna med fluortandkräm morgon och kväll.

Göra rent. Borsta tänderna med fluortandkräm morgon och kväll. Efter stroke Vid sjukdom är det lätt att även drabbas av problem med tänderna. Dessutom kan sjukdomstillståndet innebära minskade inkomster och ökade utgifter varvid ekonomin försämras. Vilken hjälp finns

Läs mer

Att leva med NMD neuromuskulära sjukdomar

Att leva med NMD neuromuskulära sjukdomar Att leva med NMD neuromuskulära sjukdomar Att leva med nmd Det går att hitta lösningar på det mesta i vardagen Johanna Andersson var i tioårsåldern när både hennes föräldrar och gymnastiklärare uppmärksammade

Läs mer

Snarkning och obstruktivt sömnapnésyndrom hos vuxna

Snarkning och obstruktivt sömnapnésyndrom hos vuxna Snarkning och obstruktivt sömnapnésyndrom hos vuxna Vårdprogram utarbetat i samarbete mellan Akademiska sjukhuset, Lasarettet i Enköping, specialisttandvården och Primärvården Kontaktpersoner Överläkare

Läs mer

Handlingsplan för mottagande i grundsärskola och gymnasiesärskola

Handlingsplan för mottagande i grundsärskola och gymnasiesärskola Handlingsplan för mottagande i grundsärskola och gymnasiesärskola Rektorsområde förskola och grundskola Rektorsområde gymnasium Hultsfreds kommun rutiner för handläggning, utredning och beslut om mottagande

Läs mer

BILDSTÖD FÖR BRA SITTSTÄLLNINGAR UNDER MÅLTID FÖR SÄKRARE SVÄLJNING OCH ÖKAT NÄRINGSINTAG HOS ÄLDRE OCH SJUKA

BILDSTÖD FÖR BRA SITTSTÄLLNINGAR UNDER MÅLTID FÖR SÄKRARE SVÄLJNING OCH ÖKAT NÄRINGSINTAG HOS ÄLDRE OCH SJUKA BILDSTÖD FÖR BRA SITTSTÄLLNINGAR UNDER MÅLTID FÖR SÄKRARE SVÄLJNING OCH ÖKAT NÄRINGSINTAG HOS ÄLDRE OCH SJUKA 1 ÄTA OCH SVÄLJA Ätandet brukar delas in i fyra faser. Sittställningen påverkar kroppens funktion

Läs mer

Patient- och närståendeutbildning med hög delaktighet

Patient- och närståendeutbildning med hög delaktighet Patient- och närståendeutbildning med hög delaktighet sabet ix/eli Scanp Foto: n Omsé PATIENT- OCH NÄRSTÅENDEUTBILDNING MED HÖG DELAKTIGHET 1 Patient- och närståendeutbildning med hög delaktighet För

Läs mer

Strokevårdkedjan i Stockholm

Strokevårdkedjan i Stockholm Strokevårdkedjan i Stockholm Lena Henricson Strokesamordnare lena.henricson@ds.se 08-123 568 35 070-737 30 43 Under rehabiliteringen var det som att gå på röda mattan men när den var slut ramlade jag

Läs mer

Framtidsplan, Hälso- och sjukvård, Dalarna Öron-, näs- och halssjukdomar och Audiologi

Framtidsplan, Hälso- och sjukvård, Dalarna Öron-, näs- och halssjukdomar och Audiologi 1 Framtidsplan, Hälso- och sjukvård, Dalarna Öron-, näs- och halssjukdomar och Audiologi Svar på frågor som ställts av landstingsstyrelsen 1. Högspecialiserad vård Vilka är de huvudsakliga diagnosgrupper

Läs mer

INSTRUKTIONER INTYG FÖR F-TANDVÅRD. Tandvård för personer med stora behov på grund av långvarig sjukdom eller funktionsnedsättning

INSTRUKTIONER INTYG FÖR F-TANDVÅRD. Tandvård för personer med stora behov på grund av långvarig sjukdom eller funktionsnedsättning INSTRUKTIONER INTYG FÖR F-TANDVÅRD Tandvård för personer med stora behov på grund av långvarig sjukdom eller funktionsnedsättning F-tandvårdsintyget ska utfärdas till personer som har stora svårigheter

Läs mer