Dysfagi och munhälsa Sanna Detlofsson logoped Lindesbergs lasarett

Storlek: px

Starta visningen från sidan:

Download "Dysfagi och munhälsa Sanna Detlofsson logoped Lindesbergs lasarett"

Dan Bengtsson
för 5 år sedan
Visningar:

1 Dysfagi och munhälsa Sanna Detlofsson logoped Lindesbergs lasarett

2 Dysfagi (av grekiska dys- som uttrycker nedsatt funktion eller störning och fagein som betyder äta.) Äter inte, undviker viss föda Måltiden tar lång tid Rosslig eller gurglig röst Hosta i samband med måltid Känsla av att sätta i halsen Matrester kvar i mun och svalg Saliven sväljs inte Lång tid för att utlösa sväljningen Upprepade sväljningar per tugga Uppenbara svårigheter att tugga och bearbeta födan i munnen Kontakta logoped för sväljbedömning..

3 Dysfagi fortsättning Andningspåverkan Röstpåverkan Kontakta logoped för sväljbedömning.. Slemmig Viktminskning Subjektiva besvär Upplever det svårt att svälja, känner hinder, smärta eller rädsla vid sväljning.

4 Det handlar om Säkerhet Effektivitet Nutrition Livsnjutning

5 Involverar 26 muskler och 5 kranialnerver: * V Trigeminus (tuggmusklerna) *VII Facialis (ansiktets muskulatur) *IX Glossofaryngeus (tungansmuskler,svalget) *X Vagus (svalget, larynx, esofagus) Sväljningen är komplex *XII Hypoglossus (tungans muskler)

6 Normal sväljning Anatomi och fysiologi

7 Normal sväljningsförmåga Sekundsnabb och många rörelser sker samtidigt och koordinerat. Delas in i 4 olika faser Pre oral fas (sittställning, kunna öppna munnen ) Oral fas (maten bearbetas och salivtillblandas och transporteras bakåt till svalget) Faryngeal fas (födan transporteras från svalget till hypofarynxmatstrupen och att sväljningen koordineras med ett kortvarigt andningsuppehåll) Esofageal fas (fortsatt transport av tuggan genom matstrupen till ventrickeln-magsäcken).

8 Preoralfas Doften och synen av mat Kunna öppna munnen Sittställning Adekvata ätredskap

9 Den orala fasen Under den orala fasen tas mat och dryck in i munnen, smakas av, sönderdelas och tuggas, blandas med saliv och formas till en lagom stor tugga med hjälp av tänder, muskler i läppar, tunga, käkar och gom. (Förmåga att ta maten, läppslutning, förmåga att tugga och bearbeta bolus, tungkontroll, ändamålsenig/försenad sväljning, resten i munhålan)

10 Oral fas

11 Den faryngeala fasen Då den faryngeala sväljningen initieras sker en serie välkoordinerade, i det närmaste simultana, muskelrörelser. Tuggan pressas mot bakre svalgväggen, mjuka gommen lyfts, struphuvudet höjs, stämbanden stängs och struplocket fälls ner för att skydda luftvägarna. Matstrupen öppnas. En normal faryngeal sväljning tar 1-1,1/2 sekund.

12 (Närvaro eller frånvaro av sväljreflexens utlösande Omedelbar eller fördröjd utlösning av sväljreflexen Koordinerad eller okoordinerad faryngeal fas. Behöver patienten svälja flera ggr? Fullständig eller ofullständig larynxhöjning (höjning av struphuvudet)?)

13 Övergång mellan oral och faryngeal fas

14 Faryngeal fas

15 Den esofageala fasen Den esofageala fasen är autonom och tuggan transporteras genom esofagus till ventrikeln genom peristaltiska rörelser. Den esofageala fasen tar omkring 5-20 sekunder beroende på den konsistens som skall sväljas.

16 Risk för aspiration föreligger om patienten har * Sänkt medvetandenivå *Dålig sittställning *Svag eller icke-skyddande hoststöt och otillräckligt skydd av luftvägarna *Fördröjd sväljreflex/ofullständig larynxhöjning.

17 Den viktiga saliven I hjärnan bearbetas informationen av det vi skall stoppa i oss via lukt, smak, syn och känsel. Hjärnan måste känna igen och acceptera det som ska sväljas för att sväljningen ska kunna initieras. Utan ett sådant stimulus, till exempel lite saliv, kan någon sväljning inte utlösas.

18 Salivens funktioner. Fukta och smörja slemhinnorna Skydda tänderna Ge tuggan rätt konsistens och göra den hal så att den lättare glider ner Bidra till matspjälkningen och neutralisera eventuell magsyra i matstrupen.

19 Vi sväljer totalt mer än 600 gånger per dygn under hela livet. Det produceras 0,5 ml saliv i minuten eller totalt närmare en liter om dygnet.

20 Vanligaste orsakerna till dysfagi Stroke Parkinsons sjukdom Neuromuskulära sjukdomar ex. ALS, MS Demens Efter strålbehandling Läkemedel ex. muntorrhet, svamp

21 Undersökningar Bedsidebedömning, vakenhet, mun och svaljstatus, salivsväljning, samt måltidsobservation Cervikal auskultation (med stetoskop) Endoskopi, FUS-fiberendoskopisk undersökning av sväljningen, (videoendoskopisk undersökning.) Röntgen (hypofarynx och esofagusröntgen) FRAS-funktionsinriktad röntgenundersökning av sväljningen

24 FUS eller Röntgen? FUS: Fiberendoskopisk undersökning av sväljningsförmågan, studerar sväljningsförloppet i mun och svalg. Sväljningsröntgen: studerar hypofarynx och esofagus. FRAS (funktionsinriktad röntgen undersökning av sväljningen) rörliga röntgenbilder av hela sväljningsförloppet.

25 Logopedmottagningen/ÖNH mottagningen Logoped DYSFAGI INFORMATION Datum: Patient: De sväljningsproblem som finns innebär: Nutrition: Oral Nasogastrisk sond PEG Blandad smakportion Kost: Normal Hackad Puré Gelé Näringstät Extra sås Krämkonsistens Dryck: Tunnflytande Trögflytande Kolsyrad Åtgärd: Råd vid måltid: Uppföljning:

26 Vila gärna innan maten. Lugn och ro! Positiv inställning till maten. Sittställning. Äta själv-matas? Små tuggor, liten sked. Vad får i sig? Munhygien!! Uppe en stund efter mat. Allmänna råd

27 Munnen Munbakterier kan orsaka pneumoni Bra munvård kräver bra utrustning Munvård före/efter mat/dryck Observant vid medicinintag Svampinfektioner vanligt (gråaktig beläggningpå tungan och vit-gula prickar i munnen, hos äldre- brännande känsla i mun och svalg) Obs de med 0 per os!!! Munvård är således inte endast en fråga om omvårdnad eller livskvalitet utan en väsentlig medicinsk uppgift!

28 Risker (tecken) aspirationspneumoni/lunginflammation undernäring uttorkning akut luftvägsstopp -lär er Heimlich metoden! död

29 Ordlista Bolus En tugga/klunk Residual Rester av mat/dryck Aspiration Mat/dryck passerar stämbanden ner till luftvägarna Esophagus Det segment av muskelvävnad från svalget till magsäcken Farynx Svalget Hypofarynx Området mellan munhåla och struphuvudet Nasogastrisk sond Infart via näsan till magsäcken Penetration Mat/dryck passerar larynxingången, men inte stämbanden Sekundär aspiration/ penetration Rester av mat/dryck aspireras/penetreras

30 Ordlista Gastroesofageal reflux Sura uppstötningar Konfusion Tillfälligt förvirringstillstånd Psykofarmaka Neuroleptika, sömnmedel, lugnande mediciner och antidepressiva Pneumoni Lunginflammation Sondmatning Nutrition via slang direkt till mag- tarmkanalen PEG Perkutan Endoskopisk Gastrostomi, en kanal som man ger mat och medicin i direkt i magsäcken. Pulmoximetri Mätning av syrehalten i blodet för att bedöma förekomst av aspiration Cervikal auskultation Lyssna efter sväljnings- och andningsavvikelser med hjälp av stetoskop mot struphuvud för att bedöma förekomst av dysfagi

31 FUS filmer

Relevanta dokument

Susanne Westerbring Leg logoped Logopedmottagningen

Susanne Westerbring Leg logoped Logopedmottagningen Dysfagibegreppet Transport av mat från munnen till magen Subjektiva & objektiva svårigheter att svälja fast/flytande föda Sätter i halsen och/eller hostar