Den orala hälsans betydelse vid dysfagi

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Den orala hälsans betydelse vid dysfagi"

Transkript

1 MUN-H-CENTERs FOKUSDAG Den orala hälsans betydelse vid dysfagi Normal sväljning Föreläsare: Professor och radiolog Olle Ekberg Sammanfattning skriven av Lotta Sjögreen Professor Olle Ekberg inleder med att betona hur viktigt det är för vår livskvalitet att kunna äta och dricka effektivt och säkert. Konsekvenserna av onormal sväljning blir mindre allvarliga om patienten har en god salivproduktion och om saliven inte innehåller patogena bakterier. Tandhygienistens roll är därför mycket viktig vid behandling av patienter med dysfagi. Att transportera tuggan/klunken är en muskelaktivitet. Med hjälp av röntgen kan man studera hur klunken transporteras men det går inte att studera enskilda musklers aktivitet. Sväljningsapparaten består av tre olika system/pumpar: munhåla, svalg och matstrupe. Hos små barn (under ca 2 år) fungerar dock munhåla och svalg som ett system. I sväljningsapparaten finns tre envägsventiler - läpparna, mjuka gommen och struplocket - som styr maten ner i matvägarna. Den består huvudsakligen av tvärstrimmig muskulatur. Undantaget är nedre tredjedelen av matstrupen som består av glatt muskulatur. Dessa muskler används även för tal, andning, kräkning och balansering av huvudet. Av dessa funktioner är det sväljningen som kräver mest kraft och rörelseaktivitet. Sväljning sker normalt på utandning. Inkoordination mellan den orala och den faryngeala fasen av sväljningen är den vanligaste orsaken till dysfagi. Dysfagi är ett symtom som innebär sväljningsbesvär. Orsaken till dysfagi kan vara strukturell (exempelvis esofaguscancer) eller funktionell. Sväljningen har tre faser: oral-, faryngeal- och esofageal fas. Den skall vara både effektiv och säker. - Den orala fasen är viljemässig och styrs från hjärnbarken. - Den faryngeala fasen är automatisk och utlöses av att klunken når gombågarna. Vid normal sväljning sker den faryngeala sväljningsfasen alltid på samma sätt musklerna drar ihop sig i en förprogrammerad sekvens (kontraktionsvåg) som inte är lätt att påverka. Transporten genom farynx tar en sekund men vi håller andan i två sekunder. Vi sväljer normalt på utandning. Kronisk aspiration kan bero på oförmåga att hålla andan. Om man sväljer på inandning ökar risken för felsväljning. Hos små barn startar den faryngeala fasen direkt vilket ger en säkrare sväljning med bättre tidsmarginal. Deras struphuvud är högre placerat jämfört med äldre barn och vuxna och ingången till luftvägarna därmed bättre skyddade. - Den esofageala fasen är autonom. Denna fas startar med en avslappning i och vidgning av den övre esofagussfinktern. En peristaltikvåg drar ner klunken genom esofagus. Sväljningssvårigheterna kan vara orsakade av att det inte sker en avslappning i esofagus. Vid misstanke om denna orsak bör sensibiliteten testas. 1

2 Olika yrkeskategorier har olika roller när det gäller behandling av dysfagi: Logopeder bidrar med kunskap om sväljningsfunktion och har kunskap om musklerna som är involverade i både tal och sväljning. Sjukgymnaster har kunskap om hur sittställning och huvudposition påverkar sväljning. Arbetsterapeuter har kunskap om hur mat och dryck förs till munnen. Tandhygienister har kunskap om munhälsa och munvård. Patienter som riskerar att svälja fel behöver ha en extra god munhygien för att undvika patogena bakterier i saliven. Röntgen ger god information om den faryngeala och esofageala fasen av sväljningen men undersökningen måste standardiseras för att det skall gå att bedöma avvikelser. Patienten får dock själv välja storlek på klunken. En normal klunk är ca 2 cl. Om patienten tar för stor klunk kan detta vara tecken på nedsatt sensorik. Nedsatt oral funktion påverkar även den faryngeala och den esofageala fasen negativt. Som exempel nämns barn som sväljer flera gånger i följd och ineffektivt. På röntgen ser det ut som esofageal dysfunktion men orsaken är oftast orala problem som gör att den faryngeala fasen inte aktiveras. Det orala stadiet styrs från area 44/43 i precentrala sväljningskortex. Funktionen är oftast innerverad från båda hjärnhalvorna med ökad styrning från den dominanta hjärnhalvan men unilateral innervation förekommer. Om det som träffar gombågarna bedöms som rätt utlöses sväljning men inte om tuggan är för liten eller om den uppfattas som något som inte bör sväljas ( spik ). Från hjärnbarken (kortex) går en signal till sväljningscentrum i hjärnstammen där olika kärnor samordnar och kontrollerar sväljningen. Olle Ekberg jämför sväljningen med en pistol där den faryngeala fasen sker på ett strikt och fixerat sätt efter att man tryckt på avtryckaren. Professor Ekberg framhåller vikten av att fortsätta med oral stimulering även om patienten får sin huvudsakliga näring via PEG. Om man inte tuggar avtar salivproduktionen och spottkörtlarna minskar. Saliven har en buffrande och smörjande effekt som är viktigt både för sväljningen och för munhälsan. Olika typer av symtom från luftvägarna: - Laryngit infektion i struphuvudet/på stämbanden ger heshet - Pneumoni lunginflammation - Pneumonit infektion i lungslemhinnan - Kvävning luftfvägsobstruktion Lungorna har stor förmåga att resorbera vätska och kan absorbera en mugg vatten på kort tid. Silierna i lungan tar hand om partiklar och matar ut dem ur lungorna. Aspiration av 25 ml med lågt Ph ger dock risk för allvarlig infektion (pneumonit) i lungslemhinnan. Diagnostik och behandling Föreläsare: Med dr, leg logoped Margareta Bülow Sammanfattning skriven av Åsa Mogren Logoped Margareta Bülow pratar om dysfagi ur logopedens aspekt. Margareta Bülow och Olle Ekberg har arbetat tillsammans sedan början av 90 talet och har tillsammans utarbetat ett tvärprofessionellt omhändertagande för den här patientgruppen både vad gäller utredning och behandling. Hon beskriver hur hon fick mycket kunskap och inspiration till att arbeta med 2

3 utredning och behandling av dysfagi efter att ha varit i USA i början på 90 talet och gått kurs för bland annat den välkända logopeden Jeri Logemann. Margareta Bülow beskriver hur symtomen på dysfagi kan variera från en känsla av att sätta i halsen till att patienten får ett kvävningsanfall. Dysfagi kan påverka livskvalitén på många sätt. Sväljningsskräck kan vara ett symtom som utvecklas efter ett kvävningstillbud. Dysfagiomhändertagandet kan se olika ut beroende på förutsättningar på orten. Det tvärprofessionella samarbetet påverkas av olika intresseområden hos olika yrkesgrupper. Ett utredningsteam ska gärna inkludera: dysfagilogoped, radiolog, ÖNH-specialist, neurolog, gastroenterolog och inte minst en dietist som har mycket att tillföra teamet. Behandlingsteamet utformas olika beroende på den specifika problemställningen. Dysfagilogoped, sjuksköterska, sjukgymnast, arbetsterapeut, kurator, psykolog, dietist, tandläkare och tandhygienist är exempel på yrkesgrupper som bör finnas att tillgå. Vikten understryks av att det finns specifika diagnosteam för neurologiska sjukdomar som ALS, MS, Parkinson och cancer i svalg och munhåla. Ett mer renodlat nutritionsteam med vårdpersonal som har specialistutbildning kring skötsel av perkutan endoscopic gastrostomi (PEG) kan tillföra mycket för de patienter som har eller är på väg att få PEG. Samarbetet mellan team i sjukvården och tandvården är mycket viktigt. Margareta Bülow går även igenom vad som orsakar sväljningsdysfunktionen. Det krävs en koordination av ett stort antal muskler som i exakt rätt ögonblick måste koordineras för att en säker och effektiv sväljning skall ske. Olika uppgifter finns om antalet muskler men man hör både uppgifter om 28 eller 32 muskler. Det behövs mycket liten påverkan för att något ska bli fel. Det finns ett flertal sjukdomstillstånd som kan orsaka sväljningsdysfunktion: neurologiska sjukdomstillstånd som t ex stroke, traumatiska hjärnskador, ALS, MS, och Parkinson. Även olika tumörsjukdomar, nedsatt/ dåligt tandstatus, påverkan på salivstatus, svampinfektion i munhåla och svalg, psykogen påverkan, KOL och sällsynta sjukdomstillstånd som Huntingtons sjukdom. Dessa sjukdomstillstånd kan ge sväljningsdysfunktion genom symtom som: - Anatomiska avvikelser som t ex tandstatus och dålig munhygien. - Förlamningar - Koordinationsstörningar mellan andning och sväljning. - Smärtsam sväljning som en konsekvens av strålbehandling eller svampinfektion. - Läkemedelsbiverkan som ger t ex muntorrhet, minnesstörning och förvirring. Många har flera sjukdomar och besvär och använder många mediciner samtidigt. Det händer att dysfagiteamet får remisser på patienter som anses ha psykogen dysfagi. Men man har i olika studier som gjorts sett att många med sväljningsproblem som bedöms som psykogena trots allt har en organisk orsak till sina problem. Oftast finner man någon form av påverkan på esofagus. Det är därför mycket viktigt att man utreder även de patienter där man misstänker psykogen dysfagi med en fullständig fysiologisk undersökning. 3

4 En studie av logoped Eva Sandin från 2005 visar att 76,5-87,5 % av de boende på Stockholms sjukhem bedömdes ha någon form av oropharyngeal dysfagi men de flesta av dessa patienter var inte utredda ordentligt. Många personer som insjuknar i stroke drabbas av dysfagi. Hos många sker en spontanförbättring av svårigheterna upp till några månader efter insjuknandet men en del kan ha kvarstående problem. Auditoriet får se filmer som visar normal sväljningsfunktion och filmer som visar felsväljning som resulterar i aspiration. Aspiration kan leda till pneumoni och aspirationsutlöst pneumoni är en inte helt ovanlig dödsorsak bland personer med dysfagi. Hur allvarligt det är att aspirera beror på personens allmäntillstånd, grunddiagnos och hur god munhälsan är. Margareta Bülow går igenom logopedens roll i en dysfagiutredning. En fråga som hon lyfter fram är: hur kan vi utbilda vårdpersonal till att identifiera dysfagi och därmed hjälpa personer med sväljningssvårigheter att kunna äta och dricka på ett säkert och effektivt sätt?. Hon konstaterar att det fortfarande finns mycket okunskap om dysfagi. Det första steget är att lära sig känna igen symtomen. Hon listar ett antal symtom som är viktiga för såväl vårdpersonal som ansvarig utredande logoped att kunna identifiera: - Avvikande ätbeteende: Förlängd ättid, undvikande av speciell föda, sittställning, handmotorik - Hosta i samband med måltid: Kan bero på felsväljning - Svag kraftlös hoststöd: Innebär oförmåga att hosta upp vid felsväljning. - Felsväljning/ aspiration kan misstänkas vid följande symtom: feber, andningspåverkan, förändrad ansiktsfärg - Rosslig, gurglig röst: tecken på uttalade sväljningssvårigheter. Retention i farynx innebär att matrester ligger kvar i svalget efter sväljningen vilket kan ge upphov till felsväljning. - Andningspåverkan: Svårigheter att hålla andan så länge som behövs för att svälja på ett säkert sätt. Inandning i samband med sväljning leder till felsväljning. - Sväljningen är fördröjd eller ofullständig - Perceptionssvårigheter. Svårigheter att uppfatta och kunna hantera mat och dryck i munnen - Sväljningsapraxi - Neglect - Tandstatus: osanerade tänder innebär en risk för aspirationspneumoni. - Tuggsvårigheter Vid en klinisk sväljningsutredning skall alltid om så är möjligt en sväljningstestning ingå. En sådan testning måste genomföras med varsamhet eftersom man kan utsätta patienten för en viss risk om man ger fel mängd eller konsistens av den testade maten och drycken. Om patienten till exempel inte alls visar tecken på tungrörlighet då man ger lite vatten bör man inte alls gå vidare med undersökningen. Den som utför bedömningen ska vara observant på tungrörelser, larynxlyftning, andningspåverkan och rosslighet. Om man bara använder tunnflytande vätska som t ex vatten vid sväljningstestningen kan man missa retention (matrester som ligger kvar i svalget efter sväljning). Det är därför viktigt att man både ger tunnflytande och lite fastare konsistens. 4

5 I många fall måste man efter den kliniska undersökningen gå vidare med en instrumentell utredning som t ex Fiberendoskopisk undersökning (FUS) eller en Terapeutisk sväljningsröntgen (TVSS) för att få en tydlig bild av arten och graden sväljningssvårigheterna. Valet av instrumentell metod skall baseras på aktuell frågeställning. Logopeden har fokus på den orala och faryngeala fasen av sväljningen. Om problem misstänks som är relaterade till problem med esofagus måste man remittera vidare. Resultaten från utredningen ligger sedan till grund för val av terapeutiska åtgärder. Målsättningen är att skapa en säker och effektiv sväljning. Detta innebär ofta att man fokuserar på kompensatoriska åtgärder. Alla åtgärder man rekommenderar måste följas upp kontinuerligt. Även patienter med PEG måste följas eftersom förbättring kan ske. Att kunna erbjuda till exempel smakportioner via munnen även för dem som har en PEG kan vara viktigt för livskvaliteten och som träning. Det finns många etiska beslut att ta hänsyn till vid val av behandlingsmetod. Patienten kan till exempel vilja fortsätta äta via munnen trots att utredningen har visat att det finns risker förenade med oralt ätande. Det är viktigt att diskussionen förs tillsammans med patientens ansvarige läkare och att man tydligt informerar patienten och anhöriga om de risker som kan föreligga. Behandling kan innebära måltidsanpassning ( t ex sittställning, ätverktyg), anpassad kostkonsistens, olika sväljningstekniker, oralmotorisk träning och sensorisk stimulering. Även posturala tekniker som t ex framåtböjning av huvudet eller huvudvridning kan vara mycket effektiva åtgärder. Det är dock mycket viktigt att all behandling är individuellt utformad och realistisk. Mat kan också användas som sväljningsstimulering. Syrlig sorbet kan ges 3-4 ggr/ dag via tesked när fördröjd faryngeal sväljning har konstaterats. Kolsyrad vätska har visat sig ge snabbare passagetid genom farynx och minskar risken för felsväljningar. Detta är något som Margareta Bülow och radiolog Olle Ekberg kunnat bekräfta i en forskningsstudie. Flera av åhörarna har också positiva erfarenheter av att använda detta för patienter på boenden. Det finns dock exempel på äldreboenden där man dragit in på tillgången till kolsyrad dryck av besparingsskäl. Det understryks också att man inte ska använda kolsyrad dryck till patienter som har konstaterade ofullständiga sväljningsrörelser. När det gäller patienter som har dysfagi efter kirurgi och strålbehandling vid tumörsjukdom är det extra viktigt att träning påbörjas tidigt, så snart som läkeprocessen tillåter, för att reducera fibrotisk vävnad som kan ge sväljningsdysfunktion. Progredierande sjukdomar behöver följas regelbundet. Anpassade kostkonsistenser är en viktig terapeutisk åtgärd. Man behöver dock tänka på att maten är estetisk tilltalande. Att näringen är anpassad och att smaken är god. Temperaturen är viktig liksom konsistensen. Att äta själv är viktigt för den sensoriska stimulansen. Den bästa kosten är den som patienten tycker om och kan svälja på ett säkert sätt. Margareta Bülows föreläsning är mycket genomgripande med många handfasta råd både vad gällde utredning och behandling och hon framhöll vid flera tillfällen hur viktigt det tvärprofessionella samarbetet är och inte minst samarbetet mellan sjukvård och tandvård. 5

6 Referenser: Sandin E (rapport 36). KC-Kompetenscentrum 2005 Cabre M, Serra-PratM, Palomera E, Almirall J, Pallares R, Clavé P. Age Ageing 2010 Jan; 39 (1):39-45 Jones, H, Rosenbek, J. Dysphagia in rare conditions. Plural Publishing, San Diego 2010 Kotz, T., Federman, AD., Kao, J., Milman, L., Packer, S., Lopez-Pietro, C., Forsythe, K., Genden, EM., Prophylactic swallowing exercises in patients with head and neck cancer undergoing chemoradiation: a randomized trial. Arc Otolaryngol Head Neck Surgery 2012; Roa Pauloski, B., Logemann, JA., Rademaker, AW., Lundy, D., Sullivan, PA., Newman, LA., Lazarus, C., Bacon, M. Effects of enhanced bolus flavors on oropharyngeal swallow in patients treatd for head and neck cancer. Head Neck, 2012 Aug. Bülow, M., Olsson, R., Ekberg, O. Videographic analysis of how carbonated thin liquids and thickened liquids affect the physiology of swallowing in subjects with aspiration on thin liquids. Acta Radiologica ; Tandstatus och salivsekretion hos personer med dysfagi Föreläsare: Odont dr, övertandläkare Birgitta Bergendal Sammanfattning skriven av Lena Romeling Gustafsson Övertandläkare Birgitta Bergendal inleder med att konstatera att kunskapen om betydelsen av munhälsa för dysfagi är bristfällig och beskriver några studier av oral hälsa och tandvårdsvanor. Statistiska centralbyrån, genomför regelbundet de s k ULF-undersökningarna (Undersökning av levnadsförhållanden), där några frågor om tandstatus ingår. En särskild sammanställning av data om personer med funktionsnedsättning resp. kronisk sjukdom visade att dessa grupper besöker tandvården mera sällan och att de även som grupp har färre tänder än jämnåriga i befolkningen. Jönköpingsundersökningarna, som är epidemiologiska tvärsnittsundersökningar av tandhälsan hos individer i åldrarna 3-80 år i Jönköpings kommun, har genomförts vart tionde år sedan Studierna visar att tandstatus har förbättrats i befolkningen med avseende på antalat tänder i olika åldrar. Sammanställningar av uppgifter i Mun-H-Centers databas över data om orofacial funktion, mestadels barn och ungdomar med sällsynta diagnoser, MHC-basen, visar bl a att 25 % har sväljsvårigheter. Sammanfattningsvis visar detta att personer med funktionsnedsättning och kronisk sjukdom har sämre tandstatus än befolkningen som helhet, att avvikelser i orofacial funktion är överrepresenterade hos barn och unga med sällsynta diagnoser, och att olika behandlingars effektivitet inte utvärderats vetenskapligt på högre bevisnivå. Birgitta Bergendal anser att några förslag till åtgärder kan vara att vårdprogram eller nationella riktlinjer för behandling vid sällsynta diagnoser utarbetas, att personer med funktionsnedsättning och kronisk sjukdom prioriteras inom tandvården och att dessa grupper när de har komplicerade tandvårdsbehov i större omfattning bör få del av specialisttandvårdens resurser. Upprättandet av kvalitetsregister kommer att förbättra möjligheterna att följa tandhälsans utveckling och 6

7 utvärdera resultat av behandling hos dessa grupper under förutsättning att diagnoser registreras korrekt. I Jönköping genomfördes en studie av tandstatus och salivsekretion hos personer med dysfagi. Studien omfattade 100 personer som remitterats till Öron-Näsa-Hals klinik för utredning av dysfagi. Personerna erbjöds en klinisk undersökning av tandstatus, panoramaröntgen samt salivprovtagning av stimulerad och ostimulerad saliv. En strukturerad intervju med frågor om kost, tuggning och sväljning genomfördes också. Av 90 undersökta personer i åldrarna år var 58 personer 60 år eller äldre. Många medicinska diagnoser fanns representerade som är kända att påverka sväljningsförmågan. Nästan hälften av patienterna hade en cerebrovaskulär lesion eller en neuromuskulär sjukdom som sin huvudsakliga medicinska diagnos. Hos omkring hälften av patienterna lokaliserades dysfagin till den faryngela fasen och hos en tredjedel till den orala fasen. Resultaten av undersökningen skattades av tandläkare genom att tuggförmågan resp salivfunktionen bedömdes ha liten, måttlig eller stor inverkan på förmågan att svälja. Hos 62 % av de undersökta bedömdes tandstatus eller minskad salivsekretion, eller båda, ha måttlig eller stor betydelse för sväljförmågan. Slutsatsen av studien är att patienter med sväljningssvårigheter bör remitteras till tandvården för undersökning, utvärdering av tandstatus och salivfunktion och i vissa fall oral rehabilitering. Ytterligare studier behövs för att utvärdera munhälsan hos personer med dysfagi med bättre metoder. NOT-S är ett screeninginstrument som har utvecklats för att systematiskt bedöma orofacial funktion. Screeningen görs genom en strukturerad intervju och en klinisk undersökning och kan utföras av olika yrkesgrupper inom tand- och sjukvård. NOT-S består av en bildmanual och ett screeningformulär som finns översatt till samtliga nordiska samt flera andra språk. Denna enkla screeening gör det möjligt att jämföra orofacial funktion över tid hos samma patient för att följa sjukdomsutveckling eller utvärdera behandling. NOT-S har nu använts i flera studier hos grupper med neurologiska sjukdomar och olika sällsynta diagnoser. Resultaten kan presenteras som s k dysfunktionsprofiler, som gör det möjligt att beskriva hur orofacial funktion påverkas vid olika diagnoser. Referenser Bergendal B. Oral Hälsa och Funktionshinder. In: Hugoson A, Koch G, Johansson S (eds). In: Konsensuskonferens Oral Hälsa. Förlagshuset Gothia AB, Stockholm, Sweden, 2003, pp Bergendal B, Mörner-Serikoff E, Forsgren L, Wallquist J. Evaluation of the impact of dental status and salivary secretion on people with dysphagia. J Disabil Oral Health 2009;10: Bakke M, Bergendal B, McAllister A, Sjögreen L, Åsten P. Development and evaluation of a comprehensive screening for orofacial function. Swed Dent J 2007;31: Mera information om NOT-S och referenser till studierna finns på Mun-H-Centers hemsida. Där kan man även ladda ner undersöknings-formulär och beställa bildmanualen. 7

8 Fallpresentationer Dysfagi och oral hälsa efter behandling mot cancer i huvud- hals regionen Föreläsare och sammanfattning skriven av: leg. tandhygienist Charlotte Karlsson Orala komplikationer är vanliga under och efter behandling mot cancer i huvud- halsområdet. Behandlingar som utförs kan vara kirurgi, strålbehandling, och cytostatika, antingen som enskilda behandlingar eller i kombination med varandra. I studier av denna patientkategori tas flera orala komplikationer upp såsom; mukosit, xerostomi, dysgeusi, karies, parodontala sjudomar, infektioner, trismus, och dysfagi. Dock saknas långtidsuppföljningar inom de flesta områden. Det krävs kunskap om sjukdomen och dess behandlingar för att förstå vilka orala komplikationer som kan förebyggas. Inom tandvården finns riktlinjer för omhändertagande av denna patientkategori. Vid de olika behandlingsstrategierna är det främst svullnad, känselnedsättning samt muntorrhet som orsakar dysfagi. Även strikturer, fibros och trismus har betydelse för risken för dysfagi. Flera av de anatomiska strukturerna som har betydelse vid sväljning är väldigt strålkänsliga t.ex den övre delen av konstriktor muskeln. En studie av Peponi et al, 2011 där patienterna genomgått fulldos strålbehandling enbart eller i kombination med cytostatika visar att genom att undvika dessa strukturer vid strålbehandling med IMRT (Intensitets modulerad radio terapi) så kan man minska risken för dysfagi betydligt utan att det påverkar tumörkontrollen. Studier har visat att det även är vanligt med aspirationspneumoni efter strålbehandling enbart eller i kombination med cytostatika. Oftast handlar det om tyst aspiration utan symtom som t.ex hosta, detta gör att symtomet förmodligen är underrapporterat. Hög incidens av aspirationspneumoni sågs vid en studie av Eisbruck et al, 2002 där hela 65 % drabbades av aspirationspneumoni de 3 första månaderna efter avslutad strålbehandling och 25 % de 14 första månaderna efter avslutad strålbehandling. En senare studie från Danmark av Mortensen, Jensen& Grau 2012 med 324 patienter inkluderade visar att 32 % drabbades av omfattande dysfagi. Av dessa utvecklade totalt 18 patienter aspirationspneumoni, 3 av dem dog av denna komplikation. I en studie från Nederländerna (Cnossen et al 2012) undersökte man livskvalitet (QoL) och emotionellt välbefinnande (EORTC) hos patienter med tal- och sväljsvårigheter som följd av cancer i Huvud- halsområdet och där rapporterades att dessa problem påverkar båda värdena negativt. För att belysa området och för att denna patientgrupp ska få tillgång till nödvändig rehabilitering måste vi arbeta tvärvetenskapligt. Patienterna bör få en bedömning av tal, röst och sväljning före och efter behandling. De bör informeras om att bieffekter av dessa slag kan förekomma. Ökad kunskap för onkologerna krävs liksom förbättrad dosplan. Det vore också bra om fler inom vårdkedjan skulle kunna lära ut tungrörlighetsövningar, sväljmanöver och kompensationsteknik. 8

9 Fall 1 Man född 1932 Patienten är strålbehandlad mot epifarynxcancer I samband med detta sattes implantatstödda fullbroar in i ök samt uk. Han har sedan haft sin revisionstandvård på allmäntandvården. I augusti 2011 remitterades han till kliniken från sin distriktsläkare för tilltagande sväljningsproblematik, dels att dryck kommer upp i näsan och att födan som tuggas inte kommer ner i svalget. Patienten plågas också värre av sin muntorrhet än tidigare och det river och svider i halsen särskilt nattetid. Han suger ständigt på Xerodent men risken för aspiration stor med tanke på problematiken. Patienten har en kostbehandlad diabetes, han är gallstensopererad samt har en stent i halspulsåldrorna. Medicinerar Plavix 75 mg, Ezetrol, Enalapril, Metoprolol, Simvastatin. När han kommer till oss mäter vi vilo- och stimulerad saliv 0 ml på 15 min=0ml/min, stimulerad salivsekretion 1,8 ml på 5 min = 0,3 ml / min, således låga värden. Patienten besväras även av trismus och hans gapförmåga är 30 mm. Dentocult svampprov tas och visar riklig växt. Antimykotiskbehandling sätts in. Kontakt tas med logoped och patienten får genomgå FUS och tas upp på gemensam dysfagirond Tillsammans framställer teamet en palatal lift som hjälper honom att svälja. Lämpliga hjälpmedel mot muntorrheten utprovas samt att en genomgång av gapträning med fria rörelser och tänjning 3 min 3 ggr/dag görs. Patienten använder sin palatal lift vid måltid och det har hjälpt honom att slippa vätska upp i nästan samt att den hjälper maten att komma ner i svalget på ett säkert sätt. Antimykotisk behandling gjorde att miljön i munnen blev bättre och symtomen med den värsta svedan lade sig. Utprovning av medel mot muntorrhet och lite nya strategier för användningen framförallt i form av Proxident smörjande gel och olja i dricksvatten har hjälpt patienten mycket. Han koopererar bra avseende rörelseträning för käken och gapförmågan har ökat till 34mm, vilket också har underlättat i matsituationen. Fall 2 Kvinna född 1938 Kvinnan är preoperativt strålbehandlad samt att resektion av halva tungan är utförd med mandibelsplit 2007 pga tungbascancer. Sjukdomar: Högt blodtryck, sömn apné Medicinering: Beoptic, ögondroppar, Normorix Atenolol Gapförmåga: 31 mm Stimulerad saliv: 0.07 ml/min Patienten fick PEG vid behandlingen 2007 och har det fortfarande pga omfattande dysfagi. I detta fall visades hela behandlingsgången tandvård/sjukvård för att ge insyn i problematiken för just denna patientgrupp. Denna patient går regelbundet var 3:e månad hos tandhygienist för stödbehandling. Hon besväras av upprepade svampinfektioner och dippar periodvis avseende kooperation egenvård och fluor. 9

10 Fall 3 Kvinna född 1950 Patienten är en tidigare fullt frisk kvinna som 2008 drabbades av tonsillcancer som opererades och strålbehandlades postoperativt. I samband med operation sattes PEG in. Gapförmåga 13 mm Stimulerad saliv 0,3 ml/min Patienten drabbades av en svår infektion och osteoradionekros vänster sida. Hon kan pga sin begränsade gapförmåga samt sensibilitetsnedsättning i svalget inte inta någon fast föda. Hon får stödbehandlingar hos tandhygienist i samband med kontroll av osteoradionekros. Stödbehandlingar utförs som bygger på rengöring av tänder och nekrosområde samt gapträning med Therabite. Lafora Body Disease (Lafora progressive myoclonic epilepsy, MELF) Föreläsare och sammanfattning skriven av: leg. tandhygienist Mia Zellmer Lafora Body Disease är en ovanlig sjukdom vilken debuterar under puberteten med neurologiska symtom som kramper, svimningsanfall, muskelryckningar, ataxi (okoordinerade rörelser) men framför allt en svår progressiv demens. Det är en recessivt autosomalt nedärvd sjukdom som är dödlig och karakteriseras av en ansamling av Lafora kroppar en olöslig stärkelselik massa som ansamlas framför allt i hjärnan men finns även i t ex hjärta, lever, och hud. Sjukdomen orsakas av en mutation i de gener som ökar produktionen av ett dubbel-fosfatas (ett enzym vilket ökar sockerarters förmåga att binda olösligt till varandra) varvid det bildas stärkelsemassa som förstör nervcellernas funktion. Patienten, en kvinna, insjuknade vid 20-års ålder med kraftiga kramper. Hon har inget tal utan förmedlar sig endast genom ögonkontakt och är helt rörelsehindrad. Patienten sågs första gången vid ett hembesök, hon var då sängliggande, har PEG och får ingen mat per os. Hon har haft ett flertal pneumonier. Personalen borstade ej tänderna pga att det var svårt och att det blödde kraftigt i tandköttet. Vid inspektion ses mängder med tandsten samt en kraftig gingivit. Information ges till personalen om munhälsans betydelse vid dysfagi samt ges en instruktion i hur de ska utföra munvård på patienten. Ett bildstöd framställs till personalen för att underlätta för alla att följa munvårdsprogrammet: att använda munvinkelhållare, bitstöd, dubbeltandborste samt torka ur munnen med en muntork fuktad i klorhexidin efter att munvården utförts 2ggr/dag samt att smörja i munnen med rapsolja eller fuktgel vid behov och även smörja läppar. Vid första hembesöket borstas tänderna och rengöring mellan tänderna (approximalt) utförs. Vid nästa hembesök ser det bättre ut eftersom personal har gjort en bra munvård. Patienten kommer till kliniken för fortsatt behandling. Hon lyfts över till behandlingsstolen med hjälp av en lift. I behandlingsstolen får hon halvsitta upp inbäddad i speciella kuddar, Tumlekuddar, som ger stöd åt kroppen. Hon är känslig för ljus och har på sig mörka solglasögon. För att på bästa sätt kunna ta bort tandsten lutas patientens huvud åt ena sidan och assisterande personal suger upp vattnet så att det inte kommer ner i halsen. 10

11 Idag kommer patienten var 3:e månad till tandhygienist för professionell tandrengöring och det ser riktigt bra ut. Personalen är motiverad och duktig på att utföra munvård på patienten. Patienten har inte haft så många pneumonier efter att munvården har intensifierats. Huntingtons sjukdom Föreläsare och sammanfattning skriven av: leg. tandhygienist Annette Carlsson Huntingtons sjukdom är en ärftlig neuropsykiatrisk sjukdom som innebär en fortskridande nedbrytning och undergång av nervceller i vissa områden i hjärnan. Det finns ca 1000 personer med sjukdomen i Sverige. Sjukdomen debuterar vanligen i års ålder, men den kan även debutera hos barn och äldre. Symtomen är psykiatriska, kognitiva och motoriska. Ett annat namn på sjukdomen är danssjuka detta pga. de choreatiska, slingrande rörelserna. Att upprätthålla en god munhälsa är viktigt för att kunna tala, tugga och svälja. Alla dessa moment påverkas av sjukdomen. Sjukdomen medför ett ökat kaloribehov orsakat av de ofrivilliga rörelserna samt av en förhöjd ämnesomsättning i cellerna. Detta i kombination med ökad måltidsfrekvens, småätande, ändrad dygnsrytm, törst pga. muntorrhet bristande munhygien, dålig förmåga till självrengöring samt påverkan på sväljförmågan gör att dessa personer är riskpatienter avseende framförallt karies, men även parodontit. Många får PEG insatt pga de stora sväljningssvårigheterna. Trots det finns risk för pneumoni, saliv som aspireras. Har personen dåligt tandstatus med mycket bakteriebeläggningar, är det än större risk för pneumoni. Den vanligaste dödsorsaken vid Huntingtons sjukdom är aspirationspneumoni. Det är viktigt att möta patienterna med Huntingtons sjukdom tidigt för att kunna behålla eller skapa förutsättningar för en god munhälsa. Eftersom sjukdomen är fortskridande blir det svårare efter hand att kunna utföra tandbehandling framför allt beroende på de ofrivilliga rörelserna. Tumle behandlingskuddar gör att patientens ofrivilliga rörelser minskas och underlättar på så vis tandbehandlingen. En lugn miljö som inte utlöser oro och stress är av betydelse. Det är viktigt med god assistans under behandling, dubbla sugar samt att luta patientens huvud åt sidan för att förhindra att vatten rinner ned i halsen. Pausa så att patienten får chans att svälja. Tala inte med patienten under behandlingen, men informera om vad som ska ske exempelvis nu ska jag putsa, - nu ska jag spola, så att patienten är förberedd. Personer som har stort behandlingsbehov och/eller mycket rörelser premedicineras före tandbehandling med exempelvis Midazolam eller får behandling under narkos. De kognitiva svårigheterna gör att personen ibland glömmer att sköta sin munhälsa och sin tid hos tandvården. För att underlätta för patienten kan instruktioner ges av enkla hjälpmedel för munvård t ex *Collis curve dubbeltandborste, som borstar utsida, insida och ovansida samtidigt och högfluortandkrämen **Duraphat och dessutom ett enkelt bildstöd som gör det lättare för personen att komma ihåg de olika momenten. Vi påminner ofta patienten om tiden dagen före eller samma dag. 11

12 När sjukdomen fortskrider och de motoriska svårigheterna gör att patienten får stora svårigheter att utföra sin munvård, behöver vi motivera honom/henne till att ta emot hjälp från ex vårdpersonal. Denna behöver i sin tur instrueras hur de kan hjälpa på bästa sätt, bildstöd är återigen en god hjälp eftersom det ofta är olika personer som ska utföra munvården. Hjälp till med eller uppmuntra munhygien (rengöring av tänderna osv.) efter alla måltider och mellanmål för att förhindra aspiration av matrester som kan finnas kvar i personens mun De psykiatriska svårigheterna innebär många gånger sömnsvårigheter och att man vänder på dygnet. Det kan därför vara lämpligt att sätta upp tid för tandbehandling på eftermiddagen. Många medicinerar och är därför muntorra, vilket ökar kariesrisken avsevärt samt påverkar sväljningsförmåga och tal. Vi rekommenderar smörjande preparat i spray eller gelform, samt extra fluor. De ökade rörelserna i tungan och den försämrade koordinationen kan även medföra att personen biter sig i tungan eller kinden vid upprepade tillfällen och får ett sår som smärtar och som inte läks utan hjälp. Tandläkaren kan ta avtryck och göra en mjukplastskena som skyddar, medan såret läker. Flera artiklar påvisar att intensiv munhygien är av stor vikt för att undvika aspirationspneumoni. Oral hälsa och dysfagi Föreläsare: övertandläkare Madeleine Wertsén Sammanfattning skriven av Lena Romeling Gustafsson Övertandläkare Madeleine Wertsén inleder sin presentation med definitionen på oral hälsa som enligt Hugoson, Koch & Johansson, 2003, lyder Oral hälsa är en del av den allmänna hälsan och bidrar till fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande med upplevda och fullgoda orala funktioner satta i relation till individens förutsättningar samt frånvaro av oral sjukdom. Hälsa, välbefinnande och livskvalitet är en subjektiv och individuell upplevelse som är föränderlig över tid. Oralt frisk eller oralt sjuk avgörs av tandvårdspersonal och mäts med traditionella kliniska mått. Behöver vi egna tänder? Äldre människors livskvalitet påverkas positivt och egna tänder medverkar till en positiv självbild. Effekten ökar med ökad skörhet så det är viktigt bevara egna tänder, om möjligt, hos sköra personer (Niesten D et al, 2012) Nedsatt allmäntillstånd och reducerat antal tänder är associerade med mer tuggproblem. Obalans i munhålan kan ge försämrad oral hälsa. Goda kostvanor, bra munvård, saliv, bra buffringskapacitet ger bättre förutsättningar för god oral hälsa medan ett nedsatt allmän- tillstånd, förändrade kostvanor, dålig munvård, dålig oral motorik, muntorrhet, försämrad perception kan påverka munhälsan negativt. Nedsatt allmäntillstånd som t ex multisjuklighet, stroke, hjärt- och kärlsjukdom, lungsjukdom, Parkinsons sjukdom, diabetes dialys, och demens kan också ge försämrad oral hälsa. Tecken på nedsatt salivsekretion kan vara torra spruckna läppar, munvinkelragader, rodnad, blank tunga, torr röd slemhinna, atypisk karies. Andra tecken på nedsatt salivsekretion kan t ex vara svårt tala, svårt att äta varm och kryddad mat, en ökad risk för slemhinneinfektioner och crustor (intorkat slem). Effekter som kan ses av hyposalivation är t ex förlust av salivens 12

13 smörjande och mjukgörande effekt och svårigheter att tugga och att initiera sväljning vilket får till följd att vissa födoämnen som t ex grönsaker, bröd och klibbig mat undviks. Förlust av salivens självrengörande och buffrande effekt påverkar både eliminationen av socker ur saliven och ph sänkningen i dentalt plack. Låg salivsekretion ger en reducering av ph-höjande ämnen och därmed sämre buffringskapacitet. Detta resulterar i lägre ph mellan måltiderna och en långsammare återhämtning efter intag av sockerhaltiga produkter Försämrad munhygien kan också bero på dålig motorik i hand och arm, inskränkt gapförmåga, förändrad perception, sämre ork, begynnande demens och symtomen kommer ofta smygande. En väl fungerande oral motorik innebär bl a att kunna tugga samt att forma och transportera tuggan till svalget och att kunna svälja utan problem. Nedsatt rörlighet och känsel i läppar, tunga och kinder innebär svårigheter att hantera och bearbeta tuggan inför sväljning, svårigheter att hålla hel- och delproteser på plats, risk för bett i tunga och läpp, sämre självrengöring som kan innebära kvarliggande mat och läkemedel i munnen och därmed ge ökad kariesrisk, dregling och risk för aspiration. Muskulär dysfunktion och nedsatt förmåga att avlägsna mat från munnen resulterar i signifikant högre glukoskoncentration och upp till tio gånger så långa eliminationstider. En hög sockerkoncentration och förlängd sockerelimination påverkar syraproduktionen i dentalt plack och ökar därmed kariesrisken. Det finns en tydlig koppling mellan rotytekaries och förhöjd sockertid Förändrade kostvanor är inte ovanligt vid nedsatt oral motorik och valet av föda kan t ex vara att äta lättuggad mat, mjuk mat och mat med lång retentionstid i munhålan Mikrofloran kan också ändras vid nedsatt oral motorik genom ökad kolonisation av gramnegativa bakterier t ex Klebsiella pneumoniae, enterokocker och colibakterier. Ökad växt av Candida albicans, glabrata och tropicalis. Kvarstående nedsatt funktion (BI). (Oral carriage of yeasts and coliforms in stroke sufferers: a prospective longitudinal study Zhu HW et al 2006) Madeleine Wertsén menar att adekvata frågor vid risk för aspiration är t ex om det föreligger aspirationrisk före, under eller efter sväljning? Är det en tyst eller hörbar aspiration? Oral hälsa och aspirationspneumoni är beskrivet i artiklar som t ex: Primära vägen till lungorna via oropharynx genom microaspiration (Tablan et al 2004) Förhindrad bakteriekolonisation i oropharynx förhindrar ventilator associerad pneumoni (Bergmans et al 2001, Fields 2008, Munro 2009) Förhindrad bakteriekolonisation i oropharynx kan endast ske genom att avlägsna dentalt plack med hjälp av tandborstning (El-Solh etl 2004, Shinn, 2004) God munvård minskar aspirationspneumonier hos personer på särskilda boenden (Yoneyama et al 2002, Adachi et al 2002) Sammanfattningsvis säger Madeleine Wertsén att den orala hälsan försämras av oral dysfagi och dålig oral hälsa kan vara livsfarligt för personer med aspirationsrisk. 13

14 Information om en nyutgiven bok samt två kommande utbildningar: Dysphagia Diagnosis and Treatment, ISBN Editor Olle Ekberg, 2012 Grundkurs Dysfagi Utredning och behandling av oro-pharyngeal dysfagi hos vuxna personer april 2013, Malmö. Kursansvarig: Leg logoped, Med dr Margareta Bülow 3 rd Congress Dysphagia Diagnosis And Treatment september 2013, Malmö, 14

Susanne Westerbring Leg logoped Logopedmottagningen

Susanne Westerbring Leg logoped Logopedmottagningen Susanne Westerbring Leg logoped Logopedmottagningen Dysfagibegreppet Transport av mat från munnen till magen Subjektiva & objektiva svårigheter att svälja fast/flytande föda Sätter i halsen och/eller hostar

Läs mer

Äldre tänder behöver mer omsorg

Äldre tänder behöver mer omsorg Äldre tänder behöver mer omsorg Förbättra bevara fördröja lindra Att hjälpa människor, i olika livsskeden, till god munhälsa ligger Folktandvården varmt om hjärtat. Därför kan också den som nått en mer

Läs mer

Sväljningsbedömning LKL Landstinget Kalmar Län

Sväljningsbedömning LKL Landstinget Kalmar Län Gäller från och med: Gäller till och med: Version: Sida: 2012-03-01 2016-12-31 1 1(5) Dokumenttyp: Metodbeskrivning Utfärdat av: Teresa Bobeck, leg logoped Monica Hellgren, nutritionssjuksköterska Förvaltning

Läs mer

FRISK I MUNNEN HELA LIVET. MUN-H-Center

FRISK I MUNNEN HELA LIVET. MUN-H-Center FRISK I MUNNEN HELA LIVET Centrum för äldretandvård i samarbete med MUN-H-Center Frisk i munnen hela livet - Information till vårdpersonal inom äldreomsorg Måltidens betydelse Det är viktigt med god munhälsa

Läs mer

Den dementa patienten Tandvårdens stora utmaning

Den dementa patienten Tandvårdens stora utmaning Demensjukdomars inverkan på munhälsan - en katastrof eller är det möjligt bevara tandhälsan hela livet Inger Stenberg Övertandläkare Centrum för äldretandvård/sjukhustandvård/oral medicin Västra Götalandregionen

Läs mer

Äldres munhälsa. Susanne Koistinen Leg.Tandhygienist, Universitetsadjunkt

Äldres munhälsa. Susanne Koistinen Leg.Tandhygienist, Universitetsadjunkt Äldres munhälsa Susanne Koistinen Leg.Tandhygienist, Universitetsadjunkt Hur länge lever vi? Medellivslängd i Sverige 82 år ( 84 80) Antalet personer över 85 år har fördubblats de senaste 30 åren, och

Läs mer

Ej släppa tandvårdskontakten. Ev tätare kontakt med tandhygienist. Ev behöva få hjälp med munvården. Att kunna sköta om sin munvård

Ej släppa tandvårdskontakten. Ev tätare kontakt med tandhygienist. Ev behöva få hjälp med munvården. Att kunna sköta om sin munvård Rätt munvårdshjälpmedel en hjälp i omvårdnadsarbetet 2009-10-08 Hur ska man kunna bibehålla en god munhälsa på äldre dagar? Ej släppa tandvårdskontakten Sjukhustandvården Mölndals sjukhus, Mun-H-Center

Läs mer

TORR MUN FAKTA OM NYA XERO. Ett pressmaterial för media framtaget av Actavis. Pressbilder kan laddas ner i Actavis pressrum på MyNewsdesk.

TORR MUN FAKTA OM NYA XERO. Ett pressmaterial för media framtaget av Actavis. Pressbilder kan laddas ner i Actavis pressrum på MyNewsdesk. TORR MUN FAKTA OM NYA XERO Ett pressmaterial för media framtaget av Actavis. Pressbilder kan laddas ner i Actavis pressrum på MyNewsdesk.se Kontaktperson: Sanna Hedman, Produktchef Egenvård, Actavis, mobil

Läs mer

Munhälsa och orofacial funktion hos personer med. Rapport från frågeformulär. Cystisk fibros. Synonym: CF, Cystisk pancreasfibros. Mukoviskoidos.

Munhälsa och orofacial funktion hos personer med. Rapport från frågeformulär. Cystisk fibros. Synonym: CF, Cystisk pancreasfibros. Mukoviskoidos. 2--2 Munhälsa och orofacial funktion hos personer med Cystisk fibros Rapport från frågeformulär Rapport baserad på data hämtade ur Mun-H-Centers faktabas om munhälsa och orofacial funktion hos personer

Läs mer

Apotekets råd om. Torr i munnen

Apotekets råd om. Torr i munnen Apotekets råd om Torr i munnen Om du är torr i munnen beror det på att du har för lite saliv. Orsaken är ofta en biverkan av läkemedel som gör att spottkörtlarna producerar mindre mängd saliv, till exempel

Läs mer

Cystinos Rapport från frågeformulär

Cystinos Rapport från frågeformulär Cystinos -9-9 Orofacial funktion hos personer med Cystinos Rapport från frågeformulär Rapport baserad på data hämtade ur Mun-H-Centers faktabas om orofaciala funktioner hos små och mindre kända handikappgrupper,

Läs mer

Vägledning för riskbedömningsinstrument Revised Oral Assessment Guide (ROAG)

Vägledning för riskbedömningsinstrument Revised Oral Assessment Guide (ROAG) SYFTE MED BEDÖMNING Identifiera problem i munhålan. Tydliggöra individuellt behov av munvårdsåtgärder. Som hjälp för dokumentation gällande munhälsa och åtgärder. Beslut om konsult eller remiss till tandvård.

Läs mer

Vägledning för riskbedömningsinstrument Revised Oral Assessment Guide (ROAG)

Vägledning för riskbedömningsinstrument Revised Oral Assessment Guide (ROAG) SYFTE MED BEDÖMNING Identifiera problem i munhålan. Tydliggöra individuellt behov av munvårdsåtgärder. Som hjälp för dokumentation gällande munhälsa och åtgärder. Beslut om konsult eller remiss till tandvård.

Läs mer

Pensionärer om sin munhälsa och tandvård

Pensionärer om sin munhälsa och tandvård 2012-06-18 Resultat av enkät till äldre våren 2012 Pensionärer om sin munhälsa och tandvård Sammanfattning Det är vanligt eller ganska vanligt att äldre har problem med mun och tänder. Det upplever 4 av

Läs mer

Cerebral pares och tandvård. Pedodon3 Presenta3on av pa3en4all termin 10

Cerebral pares och tandvård. Pedodon3 Presenta3on av pa3en4all termin 10 Cerebral pares och tandvård Pedodon3 Presenta3on av pa3en4all termin 10 1. Vad innebär Cerebral pares? Allmän beskrivning Cerebral pares (CP) är eb samlingsnamn för en rad störningar av muskelkontrollen.

Läs mer

Låt munnen vara med. Nutritionsseminarium: Sväljningssvårigheter och Munhälsa på äldre dagar Mars 2013. Pia Andersson Leg tandhygienist, docent

Låt munnen vara med. Nutritionsseminarium: Sväljningssvårigheter och Munhälsa på äldre dagar Mars 2013. Pia Andersson Leg tandhygienist, docent Nutritionsseminarium: Sväljningssvårigheter och Munhälsa på äldre dagar Mars 2013 Pia Andersson Leg tandhygienist, docent Ett bra munstatus betydelse för Ätande tugga och svälja maten, matspjälkning Utseende

Läs mer

Grav tal- och språkstörning Rapport från frågeformulär

Grav tal- och språkstörning Rapport från frågeformulär -6- Munhälsa och orofacial funktion hos personer med Grav tal- och språkstörning Rapport från frågeformulär Rapport baserad på data hämtade ur Mun-H-Centers faktabas om munhälsa och orofacial funktion

Läs mer

Frågor till Dig - om tandvård, matsituation och dregling

Frågor till Dig - om tandvård, matsituation och dregling Version 9601 Frågor till Dig - om tandvård, matsituation och dregling Namn...Personnr... Adress...Postadress... Säkerställd diagnos... Utreds avseende diagnos... Medicinering (även dosering)... BOENDE

Läs mer

Munhälsa 2014-04 - 28

Munhälsa 2014-04 - 28 Munhälsa 2014-04 - 28 Välkomna! Kort om Ågrenska Presentation av Mun-H-Center Orofacial funktion MHC-basen /diagnosbeskrivningar Mun-H-Centers hemsida Anna Nielsen Magnéli och Annette Carlsson Tandhygienister

Läs mer

Angelmans syndrom Rapport från frågeformulär

Angelmans syndrom Rapport från frågeformulär Angelmans syndrom -- Orofacial funktion hos personer med Angelmans syndrom Rapport från frågeformulär Rapport baserad på data hämtade ur Mun-H-Centers faktabas om orofaciala funktioner hos små och mindre

Läs mer

Prader-Willis syndrom Rapport från frågeformulär

Prader-Willis syndrom Rapport från frågeformulär Prader-Willis syndrom 9-- Rapport baserad på data hämtade ur Mun-H-Centers faktabas om orofaciala funktioner hos små och mindre kända handikappgrupper, MHC-basen. Insamling av data har skett genom att

Läs mer

VÅRDPROGRAM STROKE. Nationella riktlinjer för strokesjukvård 2009. Lokala riktlinjer. Stöd för styrning och ledning Inget om munvård

VÅRDPROGRAM STROKE. Nationella riktlinjer för strokesjukvård 2009. Lokala riktlinjer. Stöd för styrning och ledning Inget om munvård VÅRDPROGRAM STROKE Nationella riktlinjer för strokesjukvård 2009 http://www.socialstyrelsen.se/lists/artikelkatalog/attachments/17790/2009-11-4.pdf Stöd för styrning och ledning Inget om munvård Lokala

Läs mer

22q11-deletionssyndromet Rapport från frågeformulär

22q11-deletionssyndromet Rapport från frågeformulär q-deletionssyndromet -- Orofacial funktion hos personer med q-deletionssyndromet Rapport från frågeformulär Rapport baserad på data hämtade ur Mun-H-Centers faktabas om orofaciala funktioner hos små och

Läs mer

Klinefelter syndrom Rapport från frågeformulär

Klinefelter syndrom Rapport från frågeformulär Klinefelter syndrom -9-9 Orofacial funktion hos personer med Klinefelter syndrom Rapport från frågeformulär Rapport baserad på data hämtade ur Mun-H-Centers faktabas om orofaciala funktioner hos små och

Läs mer

Dental erosion hos barn och ungdomar. Barntandvårdsdagarna Karlstad 26/9 2014 Övertandläkare Maria Jarkander Pedodontikliniken Sollentuna

Dental erosion hos barn och ungdomar. Barntandvårdsdagarna Karlstad 26/9 2014 Övertandläkare Maria Jarkander Pedodontikliniken Sollentuna Dental erosion hos barn och ungdomar Barntandvårdsdagarna Karlstad 26/9 2014 Övertandläkare Maria Jarkander Pedodontikliniken Sollentuna Dagens agenda Vad är dental erosion? Är det vanligt förekommande?

Läs mer

Manual för riskbedömningsinstrumentet ROAG. Revised Oral Assessment Guide (ROAG)

Manual för riskbedömningsinstrumentet ROAG. Revised Oral Assessment Guide (ROAG) Manual för riskbedömningsinstrumentet ROAG Revised Oral Assessment Guide (ROAG) Version februari 2015 1 Upphovsrätt ROAG är ett standardiserat instrument för munbedömning. Instrumentet är utarbetat av

Läs mer

Regel för Hälso och sjukvård: Munhälsovård inklusive uppsökande verksamhet och nödvändig tandvård

Regel för Hälso och sjukvård: Munhälsovård inklusive uppsökande verksamhet och nödvändig tandvård Region Stockholm Innerstad Sida 1 (9) 2014-03-10 Sjuksköterskor Medicinskt Ansvarig för Rehabilitering Regel för Hälso och sjukvård: inklusive uppsökande verksamhet och nödvändig tandvård Sjuksköterskor

Läs mer

Riktlinjer för en god mun- och tandhälsa

Riktlinjer för en god mun- och tandhälsa SID 1 (12) Ansvarig för rutin medicinskt ansvarig sjuksköterska Cecilia Linde cecilia.linde@solna.se Gäller från 2014-07-08 Revideras 2016-07-15 Riktlinjer för en god mun- och tandhälsa Innehåll: Riktliner

Läs mer

Åtgärd Slemhinnor. Smärtlindring genom att patienten sköljer, eller att badda med muntork:

Åtgärd Slemhinnor. Smärtlindring genom att patienten sköljer, eller att badda med muntork: Bas för munvård Smörj läppar med Decubal Inspektera med lampa och spegel Smärtlindra Borsta tänderna, rengör mellan tänderna Rengör slemhinnorna Återfukta Åtgärd läppar Smörj läppar med Decubal Vid sår

Läs mer

Nordiskt Orofacialt Test NOT-S 1(7) Version 1.0 2013 NFH

Nordiskt Orofacialt Test NOT-S 1(7) Version 1.0 2013 NFH Vägledning till Nordiskt Orofacialt Test - Screening NOT-S NOT-S har utarbetats av Merete Bakke, Köpenhamn, Birgitta Bergendal, Jönköping, Anita McAllister, Linköping, Lotta Sjögreen, Göteborg och Pamela

Läs mer

Goda råd vid tugg- och sväljsvårigheter

Goda råd vid tugg- och sväljsvårigheter Goda råd vid tugg- och sväljsvårigheter Den här broschyren ger en kort introduktion till området dysfagi. Huvuddelen av broschyren ägnas åt enkla råd och tips på hur man kan underlätta för patienter med

Läs mer

ALLT OM TRÖTTHET. www.almirall.com. Solutions with you in mind

ALLT OM TRÖTTHET. www.almirall.com. Solutions with you in mind ALLT OM TRÖTTHET www.almirall.com Solutions with you in mind VAD ÄR DET? Trötthet definieras som brist på fysisk och/eller psykisk energi, och upplevs ofta som utmattning eller orkeslöshet. Det är ett

Läs mer

Patientguide. Enkla tips för ett fräscht leende

Patientguide. Enkla tips för ett fräscht leende Patientguide Enkla tips för ett fräscht leende Hela tänder hela livet Du har mycket att vinna på att ge dina tänder några minuters omsorg varje dag. En frisk och fräsch mun ger ett vackert leende och bidrar

Läs mer

Glöm inte munnen! - vikten av god munhälsa för äldre. Inger Wårdh, ötdl, docent i Gerodonti Institutionen för odontologi, Karolinska institutet

Glöm inte munnen! - vikten av god munhälsa för äldre. Inger Wårdh, ötdl, docent i Gerodonti Institutionen för odontologi, Karolinska institutet Glöm inte munnen! - vikten av god munhälsa för äldre Inger Wårdh, ötdl, docent i Gerodonti Institutionen för odontologi, Karolinska institutet ACT finansieras av Stockholms läns landsting Ett livsperspektiv

Läs mer

I utveckling 2013. KBT i tandvården. Senaste gerodontologiska forskningen Patientsäkerhet Vård av dementa patienter VÅRA TALARE

I utveckling 2013. KBT i tandvården. Senaste gerodontologiska forskningen Patientsäkerhet Vård av dementa patienter VÅRA TALARE gerodonti I utveckling 2013 inbjudan till konferens i Stockholm den 24-25 april 2013 VÅRA TALARE Oral Care Mikael Zimmerman Docent Klinisk oral diagnostik & övergripande odontologiskt ansvarig Mun-H-Center

Läs mer

Karolinska institutet Kurs: Odontologi 5/6 TH3. Kariesutredning-Patientfall

Karolinska institutet Kurs: Odontologi 5/6 TH3. Kariesutredning-Patientfall Kariesutredning-Patientfall 1 Bakgrund Patienten var senast på VUX-kliniken 2012-10-01, då var patienten på visning för implantat. 2012-10-11, var patienten hos tandhygienist på skolan för undersökning.

Läs mer

Stroke. Vårdprogram för munvård

Stroke. Vårdprogram för munvård Dokumentet godkänt av SOM styrelse och årsmöte 2012. Slutjusterat 2013-04-20. Revideras 2016. Stroke Vårdprogram för munvård Inledning Detta vårdprogram vänder sig till personal inom sjukvård, omsorg och

Läs mer

Oral hälsa vid funktionsnedsättning & särskilda behov

Oral hälsa vid funktionsnedsättning & särskilda behov inbjudan till konferens i Stockholm den 17-18 september 2014 VÅRA TALARE Landstinget i Jönköpings län Kristina Berggren Tandhygienist Folktandvården Värmland Barbro Olsson Tandsköterska Folktandvården

Läs mer

MUNVÅRD FÖR BARN Tips vid tandborstning

MUNVÅRD FÖR BARN Tips vid tandborstning MUNVÅRD FÖR BARN Tips vid tandborstning Det kan vara svårt att borsta tänderna på någon annan. I det här avsnittet vill vi ge praktiska tips på hur tandborstningen kan underlättas och bli så effektiv som

Läs mer

Informationsskrift från Barncancerfonden utarbetad av Leg. Tandläkare Göran Dahllöf och Monica Barr Agholme MUN- OCH TANDVÅRD

Informationsskrift från Barncancerfonden utarbetad av Leg. Tandläkare Göran Dahllöf och Monica Barr Agholme MUN- OCH TANDVÅRD Informationsskrift från Barncancerfonden utarbetad av Leg. Tandläkare Göran Dahllöf och Monica Barr Agholme MUN- OCH TANDVÅRD VID CANCERBEHANDLING AV BARN OCH UNGDOMAR Mun_o_tand_original.indd 1 06-09-26

Läs mer

Så skyddar Decapinol. mot tandköttsinflammation

Så skyddar Decapinol. mot tandköttsinflammation Så skyddar Decapinol delmopinol HCl mot tandköttsinflammation Förebygg plack och behåll Ditt leende Information om en enkel daglig rutin som hjälper mot tandköttsinflammation och förebygger tandlossning

Läs mer

Emma sätter i halsen igen!

Emma sätter i halsen igen! Emma sätter i halsen igen! 151009 KI ACT Stockholms sjukhem Eva Sandin, AC, Vo Paramedicin Akademiska sjukhuset, Uppsala eva.m.sandin@akademiska.se Vem är Emma? Namnet på en av alla inom äldreomsorg. Namnet

Läs mer

DYSFAGI DVS SVÄLJNINGSSVÅRIGHETER Aivohalvaus- ja dysfasialiitto ry Stroke- och dysfasiförbundet rf Dysfagi dvs sväljningssvårigheter Att svälja är en viktig funktion för människan, både för att få i sig

Läs mer

Tandköttsinflammation och tandlossning

Tandköttsinflammation och tandlossning Tips och information om Tandköttsinflammation och tandlossning Tandlossning är en dold folksjukdom. Ca 40% av den vuxna befolkningen har tandlossning i någon grad många utan att veta om det. Ju tidigare

Läs mer

Munhälsa och orofacial funktion hos personer med. Rapport från observationsschema. Sallas sjukdom

Munhälsa och orofacial funktion hos personer med. Rapport från observationsschema. Sallas sjukdom Munhälsa och orofacial funktion hos personer med Sallas sjukdom Rapport från observationsschema Rapport baserad på data hämtade ur Mun-H-Centers faktabas om munhälsa och orofacial funktion hos personer

Läs mer

ENTERAL NUTRITION. Att få mat genom PEG. Allmänna råd och anvisningar

ENTERAL NUTRITION. Att få mat genom PEG. Allmänna råd och anvisningar ENTERAL NUTRITION Att få mat genom PEG Allmänna råd och anvisningar Med denna broschyr vill vi ge dig en presentation av Fresenius Kabis PEG (Perkutan Endoskopisk Gastrostomi). Fresenius Kabi har lång

Läs mer

Lilla tandboken. Allt du behöver veta om barns tänder

Lilla tandboken. Allt du behöver veta om barns tänder Lilla tandboken Allt du behöver veta om barns tänder Innehåll Sida Min egen sida Min egen sida 3 Lång och bred erfarenhet 4 Bra vanor från början 5 Från 20 mjölktänder till permanenta tänder 6-9 Mat och

Läs mer

TIPS OCH RÅD FÖR EN REN OCH GLAD MUN!

TIPS OCH RÅD FÖR EN REN OCH GLAD MUN! TIPS OCH RÅD FÖR EN REN OCH GLAD MUN! Två gånger om dagen Bakterier i munnen kan orsaka både hål i tänderna och tandköttsinflammation. Det är därför bra att ta som vana att både som barn och vuxen borsta

Läs mer

FRÅGOR OM MUNHÄLSA OCH MUNFUNKTION

FRÅGOR OM MUNHÄLSA OCH MUNFUNKTION FRÅGOR OM MUNHÄLSA OCH MUNFUNKTION Frågorna är ställda till dig även om någon annan svarar i ditt ställe. Ibland kan de besvaras av föräldrar, vårdpersonal eller någon annan, men alla frågorna handlar

Läs mer

Birgitta Jälevik. Övertandläkare, Odont. Dr Specialist i pedodonti Specialistcentrum för pedodont och ortodonti birgitta.jalevik@lio.

Birgitta Jälevik. Övertandläkare, Odont. Dr Specialist i pedodonti Specialistcentrum för pedodont och ortodonti birgitta.jalevik@lio. Birgitta Jälevik Övertandläkare, Odont. Dr Specialist i pedodonti Specialistcentrum för pedodont och ortodonti birgitta.jalevik@lio.se Barns tandhälsa Barn och ungdomstandvårdens organisation Tändernas

Läs mer

Fragile X-syndrom, vuxenperspektivet Nyhetsbrev 320

Fragile X-syndrom, vuxenperspektivet Nyhetsbrev 320 , vuxenperspektivet Nyhetsbrev 320 På Ågrenska arrangeras vuxenvistelser där vuxna med funktionshinder bor, umgås och utbyter erfarenheter. Under tre dagar träffas ett antal vuxna med samma diagnos och/eller

Läs mer

Information till vuxna patienter inför halsmandeloperation

Information till vuxna patienter inför halsmandeloperation Information till vuxna patienter inför halsmandeloperation Tanken med denna information är att ni som får era halsmandlar opererade ska må så bra som möjligt efter operationen och återgå till normal kost

Läs mer

Ataxier Vad händer i nervsystemet? Sakkunnig: docent Tor Ansved, specialist i neurologi och klinisk neurofysiologi, Läkarhuset Odenplan, Stockholm

Ataxier Vad händer i nervsystemet? Sakkunnig: docent Tor Ansved, specialist i neurologi och klinisk neurofysiologi, Läkarhuset Odenplan, Stockholm Ataxier Vad händer i nervsystemet? Lillhjärnan samordnar våra rörelser. Lillhjärnan ligger under storhjärnans nacklober alldeles bakom hjärnstammen, som den också är förenad med. Lillhjärnan är framför

Läs mer

Verksamhetsområdena Neurologi och Onkologi Universitetssjukhuset i Lund

Verksamhetsområdena Neurologi och Onkologi Universitetssjukhuset i Lund Verksamhetsområdena Neurologi och Onkologi Universitetssjukhuset i Lund VANLIGA FRÅGOR INFÖR STRÅLBEHANDLINGEN Detta häfte är till för dig som får eller ska få strålbehandling mot en hjärntumör. Hur och

Läs mer

NLL-2013-05 Foto: Maria Fäldt. Har du rätt till billigare tandvård? Landstingets tandvårdsstöd få tandvård till sjukvårdskostnad

NLL-2013-05 Foto: Maria Fäldt. Har du rätt till billigare tandvård? Landstingets tandvårdsstöd få tandvård till sjukvårdskostnad NLL-2013-05 Foto: Maria Fäldt Har du rätt till billigare tandvård? Landstingets tandvårdsstöd få tandvård till sjukvårdskostnad Foto: Maria Fäldt Ta hand om din mun En god munhälsa är viktigt för att må

Läs mer

Information till barn

Information till barn Information till barn Du ska snart operera dina halsmandlar. Om du är bättre förberedd kommer du att må bättre före, under och efter din operation Därför är det viktigt att du läser denna information tillsammans

Läs mer

FÖRSLAG PÅ MUNVÅRDSÅTGÄRDER vid en eller flera 2:or i ROAG-J

FÖRSLAG PÅ MUNVÅRDSÅTGÄRDER vid en eller flera 2:or i ROAG-J FÖRSLAG PÅ MUNVÅRDSÅTGÄRDER vid en eller flera 2:or i ROAG-J Åtgärderna ska ha föregåtts av en riskbedömning munhälsa enligt ROAG-J, Revised Oral Assessement Guide Jönköping. Vid en eller flera 2:or bör

Läs mer

Matspjälkning. Vatten, vitaminer, mineraler och olika spårämnen tas också upp genom tarmväggarna och transporteras vidare till kroppens alla celler

Matspjälkning. Vatten, vitaminer, mineraler och olika spårämnen tas också upp genom tarmväggarna och transporteras vidare till kroppens alla celler Matspjälkning Din matspjälkningskanal är ett 7 meter långt slingrande rörgenom kroppen. Den börjar i munhålan och slutar ianus. Däremellan finns matstrupen, magsäcken, tolvfingertarmen, tunntarmen, tjocktarmen

Läs mer

Onkologi 08-09-15. Solida tumörer. Tumörer i huvud/hals. Vanligaste tumörer. Solida tumörer. Bisfosfonater. Bisfosfonater. Män.

Onkologi 08-09-15. Solida tumörer. Tumörer i huvud/hals. Vanligaste tumörer. Solida tumörer. Bisfosfonater. Bisfosfonater. Män. Onkologi 08-09-15 Solida tumörer Tumörer i huvud/hals 1 2 Vanligaste tumörer Solida tumörer Män Prostata Lunga Kvinnor Bröst Tjocktarm Beroende på tumörform behandlas de med kirurgi, radioterapi, cytostatika

Läs mer

Att vara närstående vid livets slut

Att vara närstående vid livets slut Att vara närstående vid livets slut Kvinnosjukvården / Sunderby sjukhus Gynekologisk cancer Anna Pohjanen Anna Pohjanen 1 av 7 Den sista tiden. När livet går mot sitt slut blir den sjuka tröttare och sover

Läs mer

Grav tal- och språkstörning Rapport från observationsschema

Grav tal- och språkstörning Rapport från observationsschema Munhälsa och orofacial funktion hos personer med Grav tal- och språkstörning Rapport från observationsschema Rapport baserad på data hämtade ur Mun-H-Centers faktabas om munhälsa och orofacial funktion

Läs mer

KOL. den nya svenska folksjukdomen. Fråga din läkare om undersökningen som kan rädda ditt liv.

KOL. den nya svenska folksjukdomen. Fråga din läkare om undersökningen som kan rädda ditt liv. KOL den nya svenska folksjukdomen. Fråga din läkare om undersökningen som kan rädda ditt liv. Den kallas för den nya folksjukdomen och man räknar med att omkring 500 000 svenskar har den. Nästan alla är

Läs mer

Förbättra munvårdsråden till strokepatienter

Förbättra munvårdsråden till strokepatienter VETENSKAP & KLINIK Förbättra munvårdsråden till strokepatienter Madeleine Wertsén ötdl, Specialkliniken för pedodonti och sjukhustandvård, SU/Mölndal E-post: madeleine. wertsen@vgregion.se Mia Zellmer

Läs mer

Behandling av stora bettfel med ortognat kirurgi/ tandreglering och käkoperation.

Behandling av stora bettfel med ortognat kirurgi/ tandreglering och käkoperation. Behandling av stora bettfel med ortognat kirurgi/ tandreglering och käkoperation. 2012-03-01 1 Information om behandling av bettfel som behandlas med tandreglering och käkoperation Sammanfattning av den

Läs mer

Slå hal på myterna om tandvård

Slå hal på myterna om tandvård Slå hal på myterna om tandvård Privattandläkarna slår 13 hål på lika många myter. Men det är väl ändå så att dåliga tänder går i arv, eller? Det största hotet mot sanningen är inte lögnen, utan myten,

Läs mer

Salivens betydelse både på gott och ont

Salivens betydelse både på gott och ont MUN-H-CENTERs FOKUSDAG 2013-12-05 Salivens betydelse både på gott och ont Salivsekretionens fysiologi occh farmakologi. Föreläsare: Professor Jörgen Ekström Sammanfattning skriven av Christina Johansson

Läs mer

Munhälsoprojektet på Länssjukhuset i Kalmar

Munhälsoprojektet på Länssjukhuset i Kalmar Munhälsoprojektet på Länssjukhuset i Kalmar 2012 Tandvården avdelning 15 avdelning 32A och 32B 2 Ett stort tack till alla som deltagit i projektet på avdelning 15 och 32 A och 32B Länssjukhuset i Kalmar.

Läs mer

Anvisningar 2013-01-01. Sidan 1 av 7

Anvisningar 2013-01-01. Sidan 1 av 7 Anvisningar N 2013-01-01 Landstingets tandvårdsstöd Nödvändig tandvård (N-tandvård) Sidan 1 av 7 Tandvårdsgruppen Anvisningar för landstingets tandvårdsstöd avseende nödvändig tandvård till vissa äldre

Läs mer

Luftvägarnas och lungornas viktigaste uppgifter är att

Luftvägarnas och lungornas viktigaste uppgifter är att Luftvägar och lungor Näsmussla Till luftvägarna räknas: 1. näsan 2. bihålorna 3. svalget 4. struphuvudet 5. luftstrupen 6. luftrören. Lungorna tar upp syre från luften Luftvägarnas och lungornas viktigaste

Läs mer

ALLT OM SMÄRTA. www.almirall.com. Solutions with you in mind

ALLT OM SMÄRTA. www.almirall.com. Solutions with you in mind ALLT OM SMÄRTA www.almirall.com Solutions with you in mind VAD ÄR DET? Smärta beskrivs som en obehaglig sensorisk och känslomässig upplevelse som är förknippad med en skadlig stimulus. Hos personer som

Läs mer

Fördjupningsdag om Huntingtons sjukdom 29 oktober 2010 Äta, dricka. Sektionen för Klinisk Nutrition Anna-Karin Andersson, dietist

Fördjupningsdag om Huntingtons sjukdom 29 oktober 2010 Äta, dricka. Sektionen för Klinisk Nutrition Anna-Karin Andersson, dietist Fördjupningsdag om Huntingtons sjukdom 29 oktober 2010 Äta, dricka Syfte med kostbehandlingen: Tillgodose vätske- energi och näringsbehov Minimera risken för felsväljning kopplad till bolusmängd, vätskan

Läs mer

Munvårdsåtgärder. Förslag vid en eller flera 2:or och/eller 3:or i ROAG-J

Munvårdsåtgärder. Förslag vid en eller flera 2:or och/eller 3:or i ROAG-J Version 20140527 Munvårdsåtgärder Förslag vid en eller flera 2:or och/eller 3:or i ROAG-J Innehåll Introduktion sid 1 Röst sid 2 Läppar sid 2 Munslemhinnor sid 3 Tunga sid 4 Tandkött, Tänder, Implantat

Läs mer

Symptom. Stamcellsforskning

Symptom. Stamcellsforskning Stamcellsforskning Det stösta hoppet att finna en bot till diabetes just nu är att framkalla insulinbildande celler i kroppen. Det finns dock två stora problem för tillfället som måste lösas innan metoden

Läs mer

Till Dig som skall få strålbehandling mot munhåla och svalg

Till Dig som skall få strålbehandling mot munhåla och svalg onkologi Till Dig som skall få strålbehandling mot munhåla och svalg Strålbehandlingsmottagningen Verksamhetsområde Onkologi Gävle www.lg.se En del av Landstinget Gävleborg BEHANDLING Du kommer att få

Läs mer

Symtomupplevelse hos patienter som behandlats för cancer i huvud- och halsområdet

Symtomupplevelse hos patienter som behandlats för cancer i huvud- och halsområdet Symtomupplevelse hos patienter som behandlats för cancer i huvud- och halsområdet kort och långt perspektiv Maria Larsson onkologisjuksköterska, docent i omvårdnad Karlstads universitet, Institutionen

Läs mer

MUNHÄLSOPROGRAM 0-2 år

MUNHÄLSOPROGRAM 0-2 år MUNHÄLSOPROGRAM 0-2 år MUNHÄLSOPROGRAM 0-2 år Första kontakten med tandvården Det lilla barnets första kontakt med tandvården är av stor betydelse. Föräldrar och barn med en positiv inställning till tänder

Läs mer

Bilaga I Vetenskapliga slutsatser och skäl till ändring av villkoren för godkännandena för försäljning

Bilaga I Vetenskapliga slutsatser och skäl till ändring av villkoren för godkännandena för försäljning Bilaga I Vetenskapliga slutsatser och skäl till ändring av villkoren för godkännandena för försäljning Vetenskapliga slutsatser Med hänsyn till PRAC:s utredningsprotokoll om de periodiska säkerhetsrapporterna

Läs mer

Äldretandvård 2013. Pia Gabre docent Folktandvården Uppsala Sahlgrenska akademin. Gunilla Nordenram docent

Äldretandvård 2013. Pia Gabre docent Folktandvården Uppsala Sahlgrenska akademin. Gunilla Nordenram docent Äldretandvård 2013 Aktuell forskning munhälsans betydelse för hälsa och välbefinnande hos äldre Multisjuka äldre en riskgrupp i tandvården! Kariesriskbedömning och kariesprofylax hos äldre Dementa patienter

Läs mer

Tandköttsinflammation och tandlossning

Tandköttsinflammation och tandlossning TePes produkter finns på ditt närmaste apotek och hos din tandläkare/tandhygienist. TePe Mellanrumsborstar Patientguide Tandköttsinflammation och tandlossning Original 0,4 mm 0,45 mm 0,5 mm 0,6 mm 0,7

Läs mer

Nutritionsproblem och åtgärder

Nutritionsproblem och åtgärder Nutritionsproblem och åtgärder RCC-Utbildningsdag Maria Röjeteg och Kristina Öhlén leg dietister Kirurgklinikens dietister, Västmanlands sjukhus Västerås Kirurgdietisterna i Västerås arbetar mot: Kirurgklinikens

Läs mer

Nationellt Forum 2011 TANDHYGIENISTER

Nationellt Forum 2011 TANDHYGIENISTER Nationellt Forum 2011 TANDHYGIENISTER Inbjudan till konferens i Stockholm den 5-6 september 2011 TALARE Pristagare av IADR:s stora internationella kariespris 2007 Dowen Birkhed Sahlgrenska akademin Ann-Marie

Läs mer

Att leva med. ALS amyotrofisk lateralskleros

Att leva med. ALS amyotrofisk lateralskleros Att leva med ALS amyotrofisk lateralskleros Att leva med als Jag tar en dag i taget och gör det bästa av den Det började med en högerfot som inte ville få tillbaka sin kraft efter en operation. Wiveca

Läs mer

Vad gör en dietist inom barnhabiliteringen?

Vad gör en dietist inom barnhabiliteringen? Vad gör en dietist inom barnhabiliteringen? Anette Ekelund leg.dietist Innehåll Habilitering och Hälsa Målgrupp Tillväxt Dietistens roll Nutritionsvårdsprocessen Habiliteringens barn och ungdomar Patientexempel

Läs mer

Tannhelse hos barn på sykehus. Hur når vi de sjuka barnen? Barnkonventionen FN:s generalförsamling 1989. Eva Edblad Tønsberg

Tannhelse hos barn på sykehus. Hur når vi de sjuka barnen? Barnkonventionen FN:s generalförsamling 1989. Eva Edblad Tønsberg Tannhelse hos barn på sykehus Eva Edblad Tønsberg 13.11.2009 Barnkonventionen FN:s generalförsamling 1989 Alla barn har samma rättigheter Barnets bästa ska beaktas vid alla beslut Alla barn har rätt till

Läs mer

Ansvar Medicinskt ansvarig sjuksköterska 3 Enhetschef 3 Omsorgspersonal 4 Sjuksköterska 4. Munvårdsbedömning/nutritionsbedömning/dokumentation 4

Ansvar Medicinskt ansvarig sjuksköterska 3 Enhetschef 3 Omsorgspersonal 4 Sjuksköterska 4. Munvårdsbedömning/nutritionsbedömning/dokumentation 4 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sidan Allmänt om munhälsa 3 Mål och syfte 3 Ansvar Medicinskt ansvarig sjuksköterska 3 Enhetschef 3 Omsorgspersonal 4 Sjuksköterska 4 Tandläkare/tandhygienist 4 Munvårdsbedömning/nutritionsbedömning/dokumentation

Läs mer

Nedsatt aptit, ofrivillig viktnedgång och viktuppgång efter stroke. Maine Carlsson Dietist, doktorand Umeå Universitet, geriatrik

Nedsatt aptit, ofrivillig viktnedgång och viktuppgång efter stroke. Maine Carlsson Dietist, doktorand Umeå Universitet, geriatrik Nedsatt aptit, ofrivillig viktnedgång och viktuppgång efter stroke Maine Carlsson Dietist, doktorand Umeå Universitet, geriatrik Nutritionsbehandling Europarådets riktlinjer Samma krav på utredning, diagnos,

Läs mer

FOLKTANDVÅRDEN VÄSTERNORRLAND

FOLKTANDVÅRDEN VÄSTERNORRLAND FOLKTANDVÅRDEN VÄSTERNORRLAND Hej! Hej! Det är vi som är Ipan och Jompen. Vi ses på folktandvården. Folktandvården Västernorrland verkar för en god folkhälsa och en god livsmiljö genom att utföra och utveckla

Läs mer

Folke Bernadotte Regionhabilitering Uppsala, Sverige Matlaget

Folke Bernadotte Regionhabilitering Uppsala, Sverige Matlaget Folke Bernadotte Regionhabilitering Uppsala, Sverige Matlaget Tvärprofessionellt team som utreder och behandlar barn med ätproblem Oslo 26-27 mars 2009 Teamet arbetsterapeut, barnneurolog, dietist, logoped,

Läs mer

Mat för äldre inom vård och omsorg

Mat för äldre inom vård och omsorg Nr 20 juni 2007 Författare: Inger Wårdh Mål i mun en artikel om äldre och mat Hur mycket som än satsas på bra mat och en trevlig måltidssituation för äldre så kan matlusten ändå utebli för dem som har

Läs mer

Informationsskrift från Barncancerfonden utarbetad av Göran Dahllöf och Monica Barr Agholme. Mun- och tandvård

Informationsskrift från Barncancerfonden utarbetad av Göran Dahllöf och Monica Barr Agholme. Mun- och tandvård Informationsskrift från Barncancerfonden utarbetad av Göran Dahllöf och Monica Barr Agholme Mun- och tandvård VID CANCERBEHANDLING AV BARN OCH UNGDOMAR 4 6 8 12 Bakgrund och komplikationer Symptom från

Läs mer

Rutiner vid Enteral Nutrition för Gävleborgs kommuner

Rutiner vid Enteral Nutrition för Gävleborgs kommuner Rutiner vid Enteral Nutrition för Gävleborgs kommuner Upprättat av Ansvarig Fastställt datum Barbro Karelius leg. dietist Barbro Karelius 2012-06-28 Maria Almström Svensson leg. dietist Giltig t.o.m leg.

Läs mer

Måltidssituationen för personer med demenssjukdom

Måltidssituationen för personer med demenssjukdom Måltidssituationen för personer med demenssjukdom ABF-huset 12 november 2014 Birgitta Villner Gyllenram Birgitta.villner.gyllenram@aldrecentrum.se Demenssjukdomar Två sjukdomar står för ca 90 % av samtliga

Läs mer

Flik: Riskgruppering. Vilka ska riskgrupperas? Alla revisions- och saneringspatienter från 3 år och uppåt ska riskgrupperas.

Flik: Riskgruppering. Vilka ska riskgrupperas? Alla revisions- och saneringspatienter från 3 år och uppåt ska riskgrupperas. DATUM 2007-01-01 Riskgruppering Vilka ska riskgrupperas? Alla revisions- och saneringspatienter från 3 år och uppåt ska riskgrupperas. Inom vilka områden ska patienterna riskgrupperas? Patienterna ska

Läs mer

Produktkatalog munvård

Produktkatalog munvård Produktkatalog munvård INNEHÅLLSFÖRTECKNING Produktkatalog munvård DÅLIG ANDEDRÄKT / HALITOSIS SB12 3 SB12 boost/drops 4 SB12 tandkräm 4 Tazink 4 KARIES / MUNTORRHET Dentan 5 Fluorette 5 NaF 6 Stisal 6

Läs mer

Primär immunbrist Rapport från observationsschema

Primär immunbrist Rapport från observationsschema Munhälsa och orofacial funktion hos personer med Primär immunbrist Rapport från observationsschema Rapport baserad på data hämtade ur Mun-H-Centers faktabas om munhälsa och orofacial funktion hos personer

Läs mer

rdsstöd d för f r personer med vissa sjukdomar eller funktionsnedsättningar

rdsstöd d för f r personer med vissa sjukdomar eller funktionsnedsättningar Tredje steget Nytt tandvårdsst rdsstöd d för f r personer med vissa sjukdomar eller funktionsnedsättningar ttningar 2012 11 08 Statligt tandvårdsstöd Tandvårdsstödet från staten Försäkringskassan Landstingen/Regionen

Läs mer

Lungorna tar upp syre från luften. Luftvägar och lungor / Luftvägarna

Lungorna tar upp syre från luften. Luftvägar och lungor / Luftvägarna Luftvägar och lungor / Luftvägarna Luftvägarnas och lungornas viktigaste uppgifter är att ta upp syre från inandningsluften för vidare transport till kroppens celler, samt avge koldioxid från vävnaderna

Läs mer

Tandhälsa för små barn

Tandhälsa för små barn Tandhälsa för små barn Information från Folktandvården BVC När barnets tänder kikar fram kan variera nagot. i tidpunkt och ordning. Friska tänder är en viktig del av ditt barns hälsa. Om barnet ska få

Läs mer

till dig som har en Överarmsfraktur

till dig som har en Överarmsfraktur till dig som har en Överarmsfraktur Överarmsfraktur Fraktur (benbrott) på överarmen. Behandlingsmetod bestäms utifrån frakturens läge och utseende. Behandlingsmetod Armen i mitella eller slynga. Axellås

Läs mer

Luftvägsinfektioner hos barn. Percy Nilsson Barn- och ungdomscentrum UMAS

Luftvägsinfektioner hos barn. Percy Nilsson Barn- och ungdomscentrum UMAS Luftvägsinfektioner hos barn Percy Nilsson Barn- och ungdomscentrum UMAS Luftvägsinfektioner hos barn Snuva, hosta, feber, ledsen, ont i halsen, ont i örat, röda och svullna ögon, huvudvärk, ont när hon

Läs mer