Vårdprogram - personer med funktionsnedsättning och äldre. 21 nov 2018 Johanna Mattsson ST- tandläkare Orofacial Medicin Uppsala

Transkript

1 Vårdprogram - personer med funktionsnedsättning och äldre 21 nov 2018 Johanna Mattsson ST- tandläkare Orofacial Medicin Uppsala

2 Artiklar Diskussionsfrågor: 1. Hur ska man få bättre följsamhet från vårdpersonalen till våra råd? 2. Hur kan tandvården identifiera sköra äldre? 3. Hur kan tandvården, offentlig och privat, säkerställa att sköra äldre behåller sina tandvårdskontakter?

3 Varför vårdprogram för äldre och personer med funktionsnedsättning? Säkerhetsställa ett gott omhändertagande av dessa patienter i tandvården Uppfylla Socialstyrelsens definition på god vård: kunskapsbaserad, ändamålsenlig, säker, patientfokuserad, effektiv, jämlik samt i rimlig tid De nationella riktlinjerna är ett hjälpmedel i vår strävan efter att utföra God vård Finns inga färdiga vårdprogram fastställda enligt patientens allmänmedicinska grunddiagnos. Vi gör individuella bedömningar med odontologiska diagnoser som grund, tex karies, gingivit, parodontit.

4 Vårdprogram vägen till standardiserad vårdplan för en viss grupp Undersökning, rtg, medicinsk anamnes och status Riskbedömning Vårdmål Vårdplan Terapi ink profylaxprogram, sjukdomsbehandling och rehabilitering.

5 Vårdambitionsnivå/ Vårdmål Lindra avhjälpa smärta och andra besvär på grund av infektion, värk eller muntorrhet Fördröja progredierande sjukdom kan accepteras men åtgärder för att fördröja sjukdomsutveckling sätts in Bevara god hälsa och funktion. Tecken på sjukdom kan accepteras men progressionen ska hejdas Förbättra bevara eller rehabilitera till fullgod oral hälsa

6 Begreppet funktionsnedsättning Med funktionsnedsättning menas en nedsättning av fysisk, psykisk eller intellektuell funktionsförmåga (kognitiv). Omkring 1,5 miljoner människor i Sverige mellan år har en funktionsnedsättning. Antalet ökar med stigande ålder. De flesta är äldre än 65 år. I gruppen år har 10% en funktionsnedsättning.

7 Patienter med särskilda behov Äldre med omvårdnadsbehov, tex demens, stroke Fysiska funktionsnedsättningar, tex rullstolsburen Psykisk funktionsnedsättning, tex extrem tandvårdsrädsla, psykossjukdomar, ätstörningssjukdomar, ADHD Kognitiva brister, tex vissa psykologiska funktionsnedsättningar, utvecklingsstörning, demens

8 Äldre Antalet äldre personer ökar. År 2016 fanns 2 miljoner > 65 år i Sverige, år 2030 kommer antalet att ha ökat till 2,4 miljoner Oberoende äldre. Bor hemma. Klarar sig utan hemtjänst. Sociala nätverk. Skör äldre. På väg att försämras kognitivt och fysiskt. Ofta hemtjänst för stöd i vardagen. Tappar ofta kontakten med tandvården pga återbud då de inte orkar komma. Beroende äldre. Är i behov av omfattande daglig omvårdnad. Bor på omsorgsboende eller i sin bostad med omfattande dagligt stöd av hemtjänst eller anhörig.

9 Kroniska tillstånd och progredierande Vissa tillstånd är livslånga eller tidigt förvärvade. Detta gäller tex utvecklingsstörningar. Oförändrad kognition. Ingen förbättring av behandlingssituationen vid exspektans. Färdighetsträning. Progriderande kognitiva sjukdomstillstånd, innebär ett annat förhållningssätt. Deta gäller tex Alzhimers. Kognitionen förvärras. Behandlingssituationen försvåras över tid. Radikalitet.

10 Andel individer Andel individer med hög kariesrisk FK 08 Nödvändig tandvård , ,4 18,3 20,1 18,6 4,3 3 3,4 20,7 6,6 32,2 11,1 42,4 25, Ålder

11 Andel individer med hög risk för parodontal sjukdom

12 Vad ska ett vårdprogram för dessa patientgrupper innehålla? Egenvård eller assisterad egenvård - dagliga rutiner för god munhälsa - munhygien plackreduktion - kostvanor - fluoranvändning - muntorrhet Stödbehandlingar utförd av tandvårdspersonal Regelbundna tandvårdskontakter

13 Munhygien - plackreduktion Den mekaniska plackborttagningen är ofta svårt att utföra själva för personer med funktionsnedsättning eller deras vårdare/stödpersoner. Halitosis är ett stort socialt problem. Ofta vårdpersonal som klagar på detta. Dessa patienter kan på individuell indikation behöva skölja med SB12. Rekommendera SB12 Duo (lila) som innehåller 0,2% fluor. Vid samarbetsproblem kan en muntork doppas i lösningen och svabbas runt i munnen.

14 Modifiera tandborstningen Kemisk plackkontroll, klorhexidin sköljning eller tandkräm Approximal rengöring buccalt ifrån med interdentalborste Svabba med fluorskölj och muntork Kombinationstandkräm APL Klorhexidin 0,2 % + Natriumfluorid 0,3 %

15 Risk för parodontalsjukdom hos äldre och personer med funktionsnedsättning Risk för parodontalsjukdom. Pat koopererar. Risk för parodontalsjukdom. Pat ej koopererar. Egenvård Eltandborste/dubbelborste 2ggr/dag Mellanrumsborstar Eltandborste/dubbelborste 2ggr/dag Mellanrumsborste Klorhexidin, skölj eller tandkräm Tandvården bör erbjuda Stödbehandling var 3-4 månad. Rengöring sub/supragingivalt med ultraljud. PTR med pasta RDA Recidivprofylax Rengöring sub/supragingivalt med ultraljud. PTR med pasta RDA Fluorlackning

16 Kostvanor Nutrition Minskad intags frekvens OM DET ÄR MÖJLIGT är bra ur kariessynpunkt. Äldre behöver all näring de kan få och ibland även extra mellanmål. Om extra måltider intag kan sköljning/baddning med fluorskölj 0,2% ske efteråt.

17 Fluoranvändning Basprofylax hemma 1450 ppm fluor 2 ggr/dag Fluortillägg 0,2% NaF skölj, fluorgel i skena, tandkräm 5000 ppm Utfört av tandvårdspersonal. Fluorlackning var 3 månad Mycket viktigt att få den dagliga basprofylaxen att fungera.

18 Modifiera fluoranvändning Visa gnugg Basprofylax som tilläggs profylax. Borsta fler än 2ggr/dag med fluortandkräm 1450 ppm Tandkräm på finget. Duraphat 5000ppm F 0,2 % NaF på muntork. Gnugga/tvätta tänder och slemhinnor ppm F. Byt ut den vanliga tandkrämen mot Durahapt tandkräm 2ggr/dag Fluorgel i skena i hemmet eller på klinik Fluortabletter och fluortugummi

19 Risk för karies och vid initial karies hos äldre och personer med funktionsnedsättning Rekommendation enligt Nationella riktlinjer Egenvård Daglig F-skölj 0,2% Fluor i gelskena Tandkräm 5000 ppm Stödbehandling på klinik Fluorlack 2-4 ggr/år Annan möjlighet Borsta med F tandkräm oftare än 2ggr/d Fluorsugtablett Fluortuggummi Fluor i gelskena. 0,42% F (Top Dent) Modifiera Skölja med 0,2% F-lösn kortare tid än 1 minut Gnugga slemhinnor och tänder med 0,2% F-lösn Massera tandkräm 5000 ppm på tandraden. Lacka även om inte plackfritt eller torrläggning möjlig

20 Munntorrhet Generellt avtar salivsekretionen med stigande ålder. Vanligaste orsaken till låg salivsekretion är läkemedelsbiverkan ( och behandling, strålning). Kan vara medfött, salivkörtelhypoplasi, salivkörtelagenesi och nedsatt körtel funktion. Downs syndrom Följd tillstånd av systemiska sjukdomar, tex Sjögrens syndrom. Endokrina orsaker tex diabetes. Munandning nattetid. Ätstörningar (pga uttorkning)

21 Rekommendationer vid muntorrhet: Kariespreventionens betydelse ökar starkt vid muntorrhet. Se tidigare sammanfattning. Erosioner, samma rekommendationer som vid karies. Plus tillägg med mjuktandborste och lågabrasiv tandkräm. Redan skadade tandytor bör täckas med komposit. Undvika produkter med lågt ph. Salivstimulering. Inga konstgjorda produkter kan ersätta saliven. Därför bör man om möjligt stimulera den egna produktionen så långt som möjligt. Tex med sugtabletter eller spray. Saliversättning. Då inte tillräckligt med egen saliv kan stimuleras, måste vi försöka ersätta saliven med något smörjande. Gel har visat sig var uppskattad.

22 Hjälpmedel och kognitiva hjälpmedel - Collis Curve - Munvinkelhållare - Förstorandegrepp på tandborsten - Bildstöd - Timer, timglas - Bitstöd och spatel - Skaftad muntork (Proxident) - Telefonappar - Reminders Samtliga foton från Munhcenter.se

23

24

25 Mobil Tandvård Studier har visat att sköra äldre ofta tappar kontakten med tandvården pga att de lämnar återbud och skall själva kontakta. Dessa kan erbjudas hembesök för att vårdprogrammet ska kunna genomföras. Ett lämpligt intervall är stödbehandlingar utförda av tandhygienist eller tandsköterska var 3 mån

26 Tandläkartidningen

27 Några fördelar med Mobil Tandvård Nära samarbete med sjuksköterska Möter vårdpersonal som känner patienten Ökar möjligheten att upprätthålla regelbundna tandvårdskontakter Tröttsamt med resor till klinik för patient Särskilt bra för dementa som slipper den förvirring det kan innebära att byta miljö Många vill ogärna lämna sitt boende Viktigt för personal inom vården, vi kan ge råd/instruktioner När det är svårt att flytta patienten Enklare ingrepp Vid svårare ingrepp ta patienten till klinik och förklara för vårdpersonal

28

29 Regelbunden tandvård System på kliniken för hålla kvar kontakten med sköra äldre. Stödbehandling var 3 månad. Kan med fördel utföras av mobilt tandvårdsteam. Framtiden: ihopkopplade system med kommunens register? Tandsköterskans roll är viktig i utförandet av stödbehandlingar (både mobilt och på klinik) Alltid överväga OPG och röntgen på sköra /beroende patienter som kommer till klinik.

30 Svårigheter Befolkningsmängden 75 + ökar. Finns det resurser? Basprofylax hemma. Vem ska sköta den? Hur ska samarbetet med omsorgspersonal fungera? Begynnande demens. Innan de flyttar till vårdboende. Kommer kanske till tandvården, men har inget intyg. Personer med kognitiva funktionsnedsättning som behöver komma till tandvården ofta. Stödbehandling (= fluorprofylax + förtroendeskapande åtgärder/färdighetsträning). Beställaren säger max 6 ggr/år

31 Rekommenderad litteratur för fördjupning / litteraturlista / referenser