Demens och Livskvalitet - munhälsa som en friskfaktor

Storlek: px

Starta visningen från sidan:

Download "Demens och Livskvalitet - munhälsa som en friskfaktor"

Lennart Pålsson
för 5 år sedan
Visningar:

Malmö 24-25 Maj 2018 Demens och Livskvalitet - munhälsa som en friskfaktor Pia Skott,

1 Malmö Maj 2018 Demens och Livskvalitet - munhälsa som en friskfaktor Pia Skott, sjukhustandläkare och bitr. föreståndare ACT ACT finansieras av Stockholms läns landsting

2 Munhälsan är en del av din livskvalitet Äta tillsammans med andra Skratta och le God andedräkt Komfort Äta vad du vill Inga kroniska infektioner

äldre. ACT förmedlar kunskap och information om äldres orala hälsa.

3 Akademiskt Centrum för Äldretandvård ACT etablerades 2013 och ska genom forskning, utbildning samt klinik förbättra tandhälsan för äldre. ACT förmedlar kunskap och information om äldres orala hälsa. ACT finansieras av Stockholms läns landsting

4 Det är skillnad på 7 och 70 Biologiska förutsättningar Tränade färdigheter Livsval Livshändelser Erfarenheter

5 Normalt åldrande i munnen Tänderna blir mörkare Tandhalsar/rotytor blir synliga Tandköttet drar sig undan Tänderna blir sköra Smaken förändras Muntorrhet är vanlig

6 Seniortandvårdens faser Frisk Skör Omsorgs beroende

7 Dålig munhälsa sämre allmän hälsa Muntorrhet Nutrition Lunginflammation Hjärt-kärl sjukdom Diabetes II Demens

8 Kunskapsluckor

10 Assisterad munvård hos omsorgsberoende personer kan förhindra lunginflammation

11 Utbildning av vårdpersonal ökar kunskapen men förändrar inte arbetssätt

12 Nutritionsstatus protein-energi relaterad undernäring (PEM) Stark evidens Samband Dålig aptit Avsaknad av samband Tuggsvårigheter Få vänner Ensamboende

13 Hur går vi vidare? Mer kunskap behöver inhämtas om de äldres uppfattning om vård och omsorg relaterad till munhälsa, och om äldres önskemål och prioriteringar. Tandläkartidningen

14 Vad vill våra patienter?

15 Vill kunna tugga. Doktorandstudier Per Stjernfeldt Elgestad

16 Doktorandstudier Per Stjernfeldt Elgestad

17 Doktorandstudier Per Stjernfeldt Elgestad

18 Doktorandstudier Per Stjernfeldt Elgestad

19 Doktorandstudier Per Stjernfeldt Elgestad

20 Doktorandstudier Per Stjernfeldt Elgestad

21 Doktorandstudier Per Stjernfeldt Elgestad

22 Tuggförmåga, antal tänder kan associeras till kognitiv nedsättning 557 deltagare (+77 år) Kognitiv test: MMSE Munhälsa: Självrapporterad Personer med omfattande tandförluster och dålig skattad munhälsa hade signifikant högre risk för kognitiv nedsättning Efter justering för kön, ålder återstod skillnaden endast för de personer som självskattad sämre tuggförmåga. Ingen skillnad mellan naturliga eller protetiskt ersatta tänder så länge tuggförmågan skattades som god. Lexomboon,D. et al 2012, J Am Geriatr Soc

23 Kan bettrehabilitering av förlorad tuggförmåga påverka kognitiv funktion? Kognitiva tester Funktionell MR Före och efter bettrehabilitering Ett ACT-samarbete mellan odontologiska institutionen, institutionen för neurovetenskap och samhälle och Folktandvården SLL AB. Doktorand: Övertandläkare Linn Hedberg 20xx-xx-xx 23

24 Vad kan tandvården göra för den sköra individen? Informera patienten - om den ökade risken för ohälsa i munnen - Om vikten av bibehållen tandvårdskontakt - Se upp på muntorrhet Uppmuntra goda vanor tidigt! - Fluorsköljning på recept från 65 års ålder (?) - Regelbunden tandhygienistbehandling

25 Undvika socker, småätande (och nattmål)

26 Optimera OH - med realistiska hjälpmedel

27 FLUOR i god tid

Duraphat tandkräm 5000 ppm fluor Bra effekt om man använder tillräckligt mycket dvs 1 g tandkräm per gång (= 2x 2 cm) Kostnaden och tillgängligheten är

28 Duraphat tandkräm 5000 ppm fluor Bra effekt om man använder tillräckligt mycket dvs 1 g tandkräm per gång (= 2x 2 cm) Kostnaden och tillgängligheten är ett problem kan skrivas på recept Om man bara borstar en gång per dag borde Duraphat tandkrämen användas Nordström och Birkhed 2010 Från Pia Gabre, Uppsala

29 Modifierad fluorsköljning Ger hög koncentration i hela munhålan + minsta toxikologiska belastningen, 0,2% fluorlösning Bra effekt även om man bara klarar att skölja sek Gabre et al 2013 Från Pia Gabre, Uppsala

30 Gnugga/tvätta slemhinna och tänder Visa gnugg 2 ml fluorlösning 0,2% i muntork Gnugga slemhinnan för att bygga upp fluordepå fluorkoncentrationen upprätthålls längre Gabre et al 2013

31 6000 Utbilda omvårdnadspersonal Antal utbildade vårdpersonal inom N-tandvården SCB

32 900 kr Kostnad per utbildad kr 700 kr 600 kr 500 kr 400 kr 300 kr 200 kr 100 kr 0 kr SCB

33 Tänk efter före.. Inga komplicerade konstruktioner som patienten kommer att ha svårt att hantera framöver. Diskussion om överenskommelse att kontakta närstående Fullständig röntgenundersökning i god tid när detta är möjligt och indicerat Justera revisionsintervall Ändra kallelserutin (Sköra äldre)

34 Informera om tandvårdsstödet F-kort Tandvårsstödsintyg STB

35 Tandvårdsstödsintyget -skickas hem när det utfärdats av BIB eller MAS + erbjudande om munhälsobedömning i hemmet

36 F-kortet -skickas hem när det utfärdats av Landstingets tandvårdsavdelning

37 SKL utvärdering av tandvårdsstödet 2016 Drygt hälften av de som erbjuds munhälsobedömning i hemmet (uppsökande verksamhet) tackar ja till det. (52% 2015) Antalet behandlade inom Nödvändig tandvård är år 2015 Den genomsnittliga kostnaden per behandlad är kronor per år

38 SKL utvärdering av tandvårdsstödet 2016 Fler har fått tandvård inom tandvård som ett led i en sjukdomsbehandling under år 2015 (36 379) jämfört med år 2014 (31 955) Antalet som fått intyg för tandvård till hälso- och sjukvårdsavgift vid långvarig sjukdom eller funktionsnedsättning har ökat ytterligare, från år 2014 till år

39 Minskad tandvård och sämre munhälsa efter demensdiagnos Antalet tandläkarbesök minskade efter demensdiagnosen Minskningen av tandvårdskonsumtion var mer uttalad hos patienter med snabbare kognitiv försämring personer med demensdiagnos är inkluderade (från SveDem ) Tandhälsorelaterad information hämtades från Tandhälsoregistret (Alzheimer s & Dementia: The Journal of the Alzheimer s Association, online 8 juli 2017, doi: /j.jalz )

40 Samarbete

41 Multisjuka äldre passar sällan in i kurvor och mallar för enklare vårdprogram utan kräver just ett individanpassat multiprofessionellt omhändertagande. Socialstyrelsen 2017

42 Fast vårdkontakt och samordnad individuell plan (SIP) Syftet är att bidra till att patienter med omfattande behov i större utsträckning än tidigare erbjuds en fast vårdkontakt, samt att det vid långvariga behov av både vård och omsorg upprättas en samordnad individuell plan. SoS

43 ROAG en del av Senior Alert (sedan 2007) Revised Oral Assessment Guide Identifierar risk för ohälsa i munnen, dokumentation av insatta åtgärder, uppföljning av resultat beslutsunderlag för remiss En plattform för samarbete mellan hälso- sjukvård och tandvård 20xx-xx-xx 43

44 Samarbete krävs för bättre munhälsa Doktorsavhandling Angelika Lantto, verksamhetschef på Tandvårdens kompetenscentrum i Norrbotten Tandläkartidningen xx-xx-xx 44

45 Samarbete tar tid Dr Kerstin Andersson, 2006»Oral health in old age. Perceptions among elderly patients and medical professionals«

46 Goda exempel. TAIK (VG-regionen, Mariestad) Fluorsköljning på äldreboende (flera platser i landet) Tandhygienisten närvarande i daglig verksamhet (SLL, Tyresö kommun)

47 Bitsår på tuggranden den vanligaste akuta konsultationsorsaken från geriatrisk slutenvård

48 Crustor - vid munandning och nutriering via PEG

49 Sent diagnosticerad gingivalcancer - ROAG bedömning vid upprepade tillfällen - Ingen tandvårdskontakt de senaste sju åren

50 Orsaker till tappad tandvårdskontakt Skört åldrande Minskad ork Sjukhusvistelser Kognitiv svikt Fysiska hinder Vård av närstående Tappat fokus på egen hälsa Minskad ork Ordinarie tandläkare går i pension Bristande kommunikation om behandlarbyte Nyinriktning/ombyggnatio n av klinik Ekonomi Låg pension Ökad sparsamhet

51 Uppmärksamma patientens tecken på skörhet - Ringer återbud - Jag hör av mig - Missar tider - Svårt med återkoppling senaste besök Med god tandvårdskontakt och planering kan man komma runt hindren

52 ACT finansieras av Stockholms läns landsting

Relevanta dokument

Skört Åldrande och Livskvalitet - munhälsa som en friskfaktor

Visby 23 April 2018 Skört Åldrande och Livskvalitet - munhälsa som en friskfaktor Pia Skott, sjukhustandläkare och bitr. föreståndare ACT ACT finansieras av Stockholms läns landsting Akademiskt Centrum