Munhälsoprojektet på Länssjukhuset i Kalmar

Transkript

1 Munhälsoprojektet på Länssjukhuset i Kalmar 2012 Tandvården avdelning 15 avdelning 32A och 32B

2 2 Ett stort tack till alla som deltagit i projektet på avdelning 15 och 32 A och 32B Länssjukhuset i Kalmar. Ett extra tack till vårdutvecklare Lena Stening, Tandvården, tandhygienist Lena Arnesson, Sjukhustandvården Länssjukhuset, nutritionssjuksköterska Monica Hellgren, lokalkoordinatorerna Britt Marie Jeansson och Gunilla Petersson samt munhälsoombuden Lena Svensson, Johanna Kaukua, Madelene Persson, Kerstin Hallberg och Camilla Lorentzon. Helena Engström, utvecklingsledare i Bättre liv för sjuka äldre Regionförbundet i Kalmar län

3 3 Innehåll Inledning... 4 God munhälsa främjar välbefinnandet... 4 Munhälsobedömning med ROAG... 5 Syfte... 5 Genomförande... 6 Resultat... 7 Diskussion...13 Referens...14

4 4 Inledning Medellivslängden är hög och ökande i Sverige och allt fler av de äldre har egna tänder, ofta kompletterade med kronor, broar, delproteser eller implantat. Man förlorar inte sina tänder pga ålder men med ökande ålder ökar risken för olika tandsjukdomar, vilket är orsaken till att man som äldre bör vara extra noggrann med sina tänder för att bevara dem livet ut. Munhälsoproblem är vanligt hos äldre som vårdas på särskilda boenden och på sjukhus. I samband med det naturliga åldrandet sker också förändringar i munhålan. Munhälsa är en del av den allmänna hälsan och bidrar till fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande. Livskvalitet och munhälsa är som allt annat en individuell upplevelse (Tandvårdsguiden, 2013). God munhälsa främjar välbefinnandet Av normalt åldrande blir slemhinnorna tunnare och salivfunktionen minskar. Detta innebär att man lättare får infektioner i tandköttet, slemhinnan i munnen och att risken för karies i tänderna ökar. Om man dessutom behöver ta läkemedel som påverkar (minskar) salivfunktionen ökar risken ytterligare för tand- och munsjukdom. Många av de läkemedel som äldre får utskrivna ger muntorrhet. Även hjärtsjukdom kan orsakas av sviktande munhälsa (Tandvårdsguiden, 2013). Att vara frisk och fräsch i munnen är en mycket viktig faktor för var persons välbefinnande och livskvalitet. Munhälsan är en del av den allmänna hälsan, men den påverkar individen också både socialt och psykologiskt. Tal, tuggning, sväljning och smakupplevelser är viktiga funktioner för välmåendet. Dessutom underlättar en frisk munhåla en god nutrition (Vårdhandboken, 2013). Ett led i att minska onödigt lidande och förbättra välbefinnandet för sjuka äldre är att se till att deras munhälsa är så bra som möjligt. Genom att införa munhälsobedömning i det systematiskt förebyggande arbetet och genom att använda sig av det validerade instrumentet ROAG kan detta leda till både förbättrat nutritionsstatus och upplevelse av ett ökat välbefinnande (Senior alert, 2013). Att hjälpa en person med munhygienen bygger på ett stort förtroende, där personens egna önskemål är centrala. Den som utför munhälsobedömningen ska göra det med stor respekt för vårdtagarens integritet (Vårdhandboken, 2013)

5 5 Munhälsobedömning med ROAG ROAG är en förkortning för Revised Oral Assessment Guide och är ett instrument för att underlätta standardiserade munhälsobedömningar. Syftet med bedömningarna är att Identifiera problem i munhålan. Tydliggöra individuellt behov av munvårdsåtgärder. Som hjälp för dokumentation gällande munhälsa och åtgärder. Beslut om konsult eller remiss till tandvård. Utvärdera insatta åtgärder. Detta är inte ett instrument för att diagnostisera utan för att upptäcka och larma om ohälsa i munnen. ROAG kan användas av vårdpersonal och är till för att underlätta bedömning av munhälsan. När man är van att arbeta med instrumentet kan en bedömning ta endast några minuter. Vid bedömningen graderas tillståndet i munnen i en tregradig skala 1 -friskt eller normalt tillstånd 2 -måttliga förändringar/avvikelser 3 -svårare förändringar/avvikelser Siffran fylls i på ett formulär som därefter journalförs (Senior alert, 2013) Syfte Inom landstinget har det hittills endast funnits rutin för munvård när det gäller mycket svårt sjuka, okontaktbara eller döende patienter. Övriga patienter har uppmärksammats först när ohälsa i munnen har blivit ett stort problem. Syftet med munhälsoprojektet har varit att öka medvetenheten och synliggöra behovet av munhälsobedömning i det dagliga arbetet se om det praktiskt fungerar att arbeta med ROAG i slutenvård hitta former för hur tandvården kan involveras i munhälsoarbetet

6 6 Genomförande Under mars till och med november 2012 genomfördes ett projekt för att testa systematisk munhälsobedömning på en strokeavdelning samt en geriatrisk avdelning med inriktning på neurologiska problem. Målgruppen för projektet var patienter som är 70 år och äldre och inlagda på grund av stroke, Parkinson eller nedsatt allmäntillstånd. Tanken bakom valet av målgruppen var att få tillräckligt underlag för projektet och samtidigt inte få för stort urval så projektet upplevdes som belastande att genomföra för personalen. Arbetsprocessen har varit att arbeta efter PGSA genom test genomförande uppföljning utvärdering. För att se om målgruppen var den rätta utfördes en test under vecka 10 där målgruppen på respektive avdelning munhälsobedömdes av lokalkoordinatorerna för Senior alert. Därefter utbildades omvårdnadspersonalen i munhälsa och munhälsobedömning av en tandhygienist från sjukhustandvården under veckorna 13, 15 och 17. All omvårdnadspersonal på avdelning 15 och 32 A och 32B fick en grundutbildning som varade i ungefär en timma. Utöver detta har tandvården specialutbildat så kallade munvårdsombud. Två munvårdsombud har utsetts på respektive avdelning och dessa har fått fyra timmar fördjupad utbildning i munhälsa och bedömning. Efter utbildningen munhälsobedömde omvårdnadspersonalen de personer som ingick i målgruppen, ofta i samband med den övriga Senior alertbedömningen. Bedömningsinstrument som har använts har varit ROAG. Alla bedömningar har registrerats i modulen för munhälsobedömning i registret Senior alert. Inför projektstarten kompletterades samtliga omvårdnadsmallar i landstingets journalsystem Cosmic med sökorden Mun och svalg, Tänder med undersökordet Tandprotes samt sökordet Tunga. Dessa sökord har dessutom fått valbara svarsalternativ enligt ROAG. Tanken är att samtliga bedömningar ska journalföras under dessa sökord. Under december månad har personalen fått besvara en enkät där de har fått ange sin upplevelse och sitt omdöme av att göra munhälsobedömning samt omdöme av tandvårdens utbildning och dokumentationsmöjligheter i Cosmic.

7 7 Resultat Innan projektet startades genomförde lokalkoordinatorena tjugo stycken munhälsobedömningar som test på avdelning 15 och 32 A och 32B under vecka 10. Ur dessa kan man utläsa att sju personer befunnits ha måttlig förändring/avvikelse i sin munhälsa och tre personer hade svåra förändringar/avvikelser. Därefter genomförde sjukhustandvården utbildning i munhälsobedömning på de båda avdelningarna och övrig personal fick göra bedömningar med hjälp av instrumentet ROAG. Resultat munhälsobedömning med ROAG under perioden mars november 2012 Hälften av de som fick munhälsobedömning hade ohälsa av varierad grad i munnen. Ungefär en patient av 6 (17%) hade svåra problem.

8 8 Enkätsvar Sexton respondenter har besvarat en uppföljande enkät där de har fått ange sin upplevelse och sitt omdöme av att göra munhälsobedömning samt omdöme av tandvårdens utbildning och dokumentationsmöjligheter i Cosmic. Bilden nedan visar fördelningen på avdelning och yrkesgrupp. Tandvården genomförde två utbildningstillfällen på varje avdelning, en kortare på 1 timma för all omvårdnadspersonal samt en fördjupad utbildning på fyra timmar för munhälsoombud.

9 9 De flesta har upplevt utbildningen som positiv och att den har underlättat att genomföra bedömningen. Kommentarer på vad som var bra med utbildningen : Liten åtgärd kan göra mycket gott Bra tips Intressant, ny kunskap, bra bilder som visar hur tänder och mun kan se ut Adekvat info. Fick se många hjälpmedel Kommentar på vad som kan förbättras med utbidlningen: Mer praktiska övningar, diskussionsuppgifter

10 10 Trots utbildningen upplever många att det ändå är svårt att genomföra en munhälsobedömning Vad kan underlätta att utföra munhälsobedömningar? Rutin. Skriftligt material med råden Kunskap, ev kanske en joursköterska från tandhälsan som kunde kallas in vid mer svårbedömda patienter Mer träning Mer utbildning Vilken nytta ser du med att göra munhälsobedömning i slutenvård? Förebyggande. Kan ställa till mkt elände för individen om tänderna inte sköts bra Omständlig blankett, men behov finns att titta i munnen på våra äldre i särskilda fall. Då är det bra att göra det på ett strukturerat sätt Upptäcka lösa tänder (egna o protes) svamp mm är bra. Dålig munstatus kan orsaka undernäring/ovilja att äta Viktigt med vidare info som når BHL o hemtjänstpersonal. Detta är att förebygga så inga andra kompl uppstår Förebygga skador. Ser om man behöver vara extra noggrann vid munvården på patient

11 11 Tandvården bidrog med hjälpmedel i form av en pärm som innehåller bilder på frisk och sjuk munhåla samt tips på åtgärder. Utöver det fick avdelningarna även munvårdssticka dvs ROAG i miniformat att ha med sig i rockfickan. Varför har du inte använt munhälsopärmen/munhälsostickan? Kom ej ihåg att den fanns Inte hunnit titta i den Inte behövt ännu Visste inte att den fanns Vad var bra med munhälsopärmen? Tydligheten

12 12 Inför projektstarten kompletterades samtliga omvårdnadsmallar i landstingets journal Cosmic med sökorden Mun och svalg, Tänder med undersökordet Tandprotes samt sökordet Tunga. Dessa sökord har dessutom fått valbara svarsalternativ enligt ROAG Följande mallar har använts Vad var bra vid dokumentationen? Få en överblick över pat munstatus Vet ej Att man upptäcker dom som har dålig tandstatus Vad kan förbättras? Överföra sökorden i Linken Att inte behöva dokumentera om man inte har en dålig tandstatus

13 13 Diskussion Utdata från Senior alert visar att drygt hälften av de som fått en munhälsobedömning har haft någon form av problem med sin munhälsa. Ungefär var 6:e patient har haft svåra problem med munnen. Det visar att ämnet är angeläget och att vi bör arbeta förebyggande även med munhälsan. Utbildningen som tandvården genomförde har upplevts som positiv och att den har underlättat att genomföra munhälsobedömningen. För att ytterligare underlätta bedömningarna har tandvården bidragit med hjälpmedel som munhälsopärm och munhälsosticka. Tyvärr kom dessa hjälpmedel sent under projekttiden vilket har inneburit att bara ett fåtal har kommit att använda dem. Trots den positiva inställningen till utbildningen har ändå drygt hälften av respondenterna upplevt att det är svårt att göra munhälsobedömning. Det kan finnas flera olika förklaringar till detta. En kan vara att det upplevs som etiskt svårt att genomföra bedömningen, att det känns som intrång i patientens integritet. Det kan ibland vara svårt, både ur teknisk och etisk synvinkel, att upprätthålla en god munhygien. Att hjälpa en person med munhygienen bygger på ett stort förtroende, där personens egna önskemål är centrala. Det är aldrig acceptabelt att negligera munhålans dagliga hygien, även om individen själv inte inser behovet att munhygien. Som i allt omvårdnadsarbete är det lämpligt att informera den person som inte klarar att sköta sin munvård själv innan man börjar. Detta gäller även om personen är medvetslös (vårdhandboken, 2013). En annan förklaring kan vara att den vägledning i munhälsobedömning som idag finns på Senior alter s webbsida är så omfattande och avancerad att den skrämmer mer än hjälper. Man kan fråga sig om vi ska utföra munhälsobedömning utifrån denna vägledning eller om det helt enkelt räcker med en inspektion. När det gäller att göra munhälsobedömning på slutenvårdsavdelning är det inte frågan om att göra någon stor undersökning. Det är mer frågan om att göra en inspektion av munhåla, tunga och tänder. Ser man något som verkar avvika från det normala ska sjuksköterska eller tandhygienist kontaktas för vidare handläggning. Behövs det läkemedel eller en remiss till tandvården behöver en läkare kontaktas. Förslag på hantering av munhälsa i slutenvård. Grundutbildning i munhälsa vid start på avdelning samt återkommande 2ggr/år/sjukhus Fördjupad utbildning till munhälsoombud På varje avdelning bör det finnas minst två munvårdsombud med spetskompetens på munhälsa Landstingsgemensam vägledning/rutin för hur munhälsobedömningen ska utföras Hjälpmedel som munhälsopärm och munhälsosticka på alla avdelningar

14 14 På avdelning 15 har man häftat ihop munhälsobedömningsblanketten med Senior alert blanketten och gör allt på samma gång. De tycker att detta fungerar bra för dem. Det kanske inte är optimalt att utföra munhälsobedömning på alla som är 70 år och äldre, som man idag gör med Senior alert. Möjligen kan det fungera bättre om varje verksamhet ser över sitt patientklientel och funderar över vilka som skulle ha nytta av en munhälsobedömning. Min erfarenhet är att man ofta tittar i munnen och sätter in åtgärder först när problem har uppstått och blivit plågsamma för patienten. Referens Inera. Vårdhandboken. Hemsida. [online] Tillgänglig: hämtad [ ] MedLearn. TandvårdsGuiden. Hemsida. [online] Tillgänglig: hämtad [ ] Qulturum, Jönköpings läns landsting. Senior alert. Hemsida. [online]( ) Tillgänglig: hämtad [ ]