Första passet kl
|
|
- Niklas Pettersson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Första passet kl LCP- såhär gjorde vi i Falu kommun Lena Montelius, Åsa Gathe, sjuksköterskor Falu kommun. Förutsättningarna för palliativ vård ser inte lika ut i alla kommuner. Vi kommer att berätta hur vi gjorde när vi införde Lcp i Falu kommun och har sedan en gemensam diskussion om erfarenheter kring detta. Vi har förstått att en stor andel av omvårdnadspersonalen känner trygghet med Lcp och hos oss har anhöriga full insyn i dokumentationen, vilket ansetts vara mycket positivt. Lcp- Liverpool Care Pathway, är en standardvårdplan. Vårdplanen har förutbestämda mål som följer den palliative patientens vanligaste problem. På så sätt har vi möjlighet att ge en hög basnivå på den kommunala palliativa vården och säkerställer en lika god vård till alla våra brukare i sen palliativ fas. 2 "Trivselturer" ett exempel på att nå "Ett värdigt liv - livet ut!" Lena Kristoffersson, enhetschef, Andreas Lindmark, vårdbiträde (snart färdig usk) Maria Stenback, undersköterska, Siw Bostad, sjuksköterska. Gagnef Vid en tillsyn av vår verksamhet 2008 riktades kritik för bland annat; möjlighet till individuell stimulans, tillräcklig hänsyn tas inte till den enskildes intressen och vanor, genomförandeplaner saknar uppgifter om när och hur insatser ska genomföras. De sociala behoven uppmärksammas inte och den enskilde deltar inte i tillräcklig utsträckning. Denna tillsyn blev startskottet till att enhetschefen började arbeta med ett nytt arbetssätt. Några medarbetare skickades på en utbildning i salutogent arbetssätt och de kom tillbaka helt lyriska och med nya idéer. Levnadsberättelser är ett viktigt redskap och det krävs även ett personligt engagemang av medarbetarna för att den boende verkligen ska våga berätta om sina önskemål. Vi har numera ett individuellt schemasystem där enhetschefen lägger in särskilda turer som vi på en planeringsdag döpt till "Trivseltur" och går ut på att den boende ska föreslå en individuell aktivitet som den näransvarige ska genomföra tillsammans med "sin boende". Det handlar ett helt nytt sätt att se på de boende och en hel del planering för att få till en förändring. 3 Leva hela livet - Hur vi arbetar för att skapa meningsfullhet i vardagen för våra boende VD Olof Ryderberg, Temabo. För att aktiviteterna, det sociala innehållet och vardagsrehabiliteringen ska fungera bra är det nödvändigt att integrera dem som en naturlig del av vården och omsorgen. Därmed vill vi stärka den boendes självkänsla, trygghet och sociala betydelse. Kontaktmännens lyhördhet, kunskap och engagemang är avgörande för kvaliteten på aktiviteterna. Samarbetsrelationen mellan den boende, kontaktmannen och temacoacherna är nyckeln till att aktiviteter och gemenskap blir en naturlig del av det dagliga vård- och omsorgsarbetet. Kvalitet, kontinuitet, spetskompetens samt ett stort, varierande och genomtänkt utbud för individ, grupp och verksamhet är ledorden i vårt arbete med aktiviteter och stimulans. Under presentationen ger Temabo praktiska exempel på arbetsmetoder som vi utvecklat för att den boende ska uppleva en meningsfull tillvaro och få förutsättningar att leva hela livet.
2 4 Styrketräning för äldre en förutsättning för ett friskt åldrande. Michail Tonkonogi, Professor i medicinsk vetenskap, inriktning idrottsfysiologi. De flesta förknippar åldersrelaterad ohälsa med hjärt-kärlsjukdomar och cancersjukdomar. Faktum är dock att den främsta orsaken till åldersrelaterad ohälsa är enligt WHO nedgång i muskelstyrka och muskelmassa. Med stigande ålder sker en accelererande nedgång i muskelmassa som medför en lång rad negativa effekter. Samtidigt minskar muskelstyrka och förmågan att utveckla hög effekt (power). Ett stort antal studier har visat att styrketräning leder till remarkabla ökningar i styrka hos äldre individer. Dock har det visat sig att det är betydligt svårare att öka musklernas förmåga till effektutveckling (power). Just effektutveckling är den parameter som uppvisar det starkaste sambandet med de äldres funktionella status och livskvalité. De senaste forskningsrönen visar att den klassiska styrketräningen visserligen leder till rejäla styrkeökningar men ökningar av power är ganska blygsamma. Den nya modellen så kallad high-velocity styrketräning är däremot väldigt effektiv när det gäller utveckling av power hos äldre individer. Ett optimalt träningsupplägg kan således resultera i markanta förbättringar av äldres power och än viktigare deras livskvalité. 5 "Vi kan väl bara göra som vi alltid har gjort, eller? - Vad är evidens och varför är det viktigt?" Henrietta Forsman, Leg. Sjuksköterska, Med.Dr. Funkar det fortfarande att göra som man gjorde för 10 år sedan eller finns det kanske nyare och bättre sätt? Evidensbaserad vård har blivit lite av ett modeord, men vad innebär det egentligen och vilken betydelse har det? För att vi ska kunna ge en effektiv, trygg och säker vård med rimligt utnyttjande av ekonomiska resurser behöver vården bygga på bästa tillgängliga och uppdaterade kunskaper. Kunskaper från vetenskapliga studier är en viktig informationskälla men de kunskaperna behöver vägas samman med patientens önskemål och preferenser i den aktuella vårdsituationen. Många studier har visat att vårdpersonal inte anser att de tillämpar forskningsresultat i sitt arbete i särskilt hög grad. Hur kan vi tänka kring detta? Vad har det för betydelse? Vad beror det på och kan man göra något åt det? 6 Att möta existentiella frågor Camilla Udo, adjunkt i Socialt arbete, doktorand inom Omvårdnad Existentiella frågor kan enkelt beskrivas som livsfrågor som bland annat berör teman såsom livet, döden, mening och ensamhet. Existentiella frågor blir ofta aktuella då en människa närmar sig livets slut. När man som professionell i vården möter dessa svåra och ofta utmanande frågor väcks även egna känslor, tankar och reflektioner. Många gånger önskar man som professionell kunna ge svar, men upplever att man inte vet vad man ska säga och hur. Ibland finns också en rädsla att säga fel saker och kanske släcka den andres känsla av hopp. Hur kan ett existentiellt samtal gå till? Hur kan jag på bästa sätt vara närvarande i ett möte där frågor om livet och döden blir verkliga och hur kan jag hantera det som väcks inom mig själv?
3 7 Riskbedömning munhälsa i Senior alert Marie Dicksved Leg. Tandhygienist, Samordnare uppsökande tandvård Dalarna. Munnen en del av kroppen Vikten av god munhälsa livet ut har mera uppmärksammats på senare tid. De äldre idag har egna fastsittande tänder med olika konstruktioner vilket ställer högre krav på omvårdande personal. När den egna handen ej längre klarar av att sköta munhygienen måste någon annan träda in. Den palliativa munvården är mycket viktig. Tandvårdens uppsökande team genomför uppsökande munhälsobedömningar med praktisk utbildning till vårdpersonal. Teamen utför även årliga utbildningar till all vårdpersonal. Ökade kunskaper om munhålan ger en trygghet i vården vilket ger en bättre munhälsa. 8 "Hur personalen kan möta äldres behov av hälsa och god omvårdnad" Ingrid From, leg. sjuksköterska. Fil.dr. För att förstå äldre personers syn på sin hälsa och omvårdnad, i kommunal vård, fick 19 äldre personer beskriva vad hälsa respektive ohälsa innebar för dem, och vad som underlättade respektive hindrade deras upplevelse av hälsa. De beskrev även situationer när de fått en god och en dålig omvårdnad. De äldres upplevelse av detta kommer att beskrivas. För att de äldre ska få den goda vården är vårdarnas insatser viktiga. Hu vårdarnas (vårdbiträdens, undersköterskors och sjuksköterskors), arbetssituation ser ut bör ha hög prioritet för att skapa bra och attraktiva arbetsförhållanden. Det kan ge positiva förändringar i vården och vara gynnsamt för en god vårdkvalitet. Vilka förutsättningar har vårdarna att ge en god omvårdnad? Vilken situation beskriver vårdarna som arbetar i den kommunala vården att de har som kan påverka deras arbete? Vilka likheter och skillnader finns det mellan de olika yrkesgrupperna beträffande deras uppfattning av vårdkvalitet, arbetsförhållanden, kompetens och generell hälsa? Vad är viktigt ur vårdarnas perspektiv för att de ska kunna ge en omvårdnad av god kvalitet
4 Andra passet kl Ung anhörigläger för barn år till förälder med demensdiagnos Katrin Lindholm anhörigsamordnare, Gudrun Strandberg demenssjuksköterska. Avesta Kommun Det finns idag många yngre personer som får en demensdiagnos, dessa har ofta barn som får ta ett stort ansvar för sin förälder. Barnen saknar ofta ett bra stöd, kunskap om sjukdomen och får inte alltid ett så bra stöd från omgivningen som de är i behov av. Många av dessa barn upplever sig väldigt ensamma och utsatta i den situation de befinner sig i. Detta kan även riskera deras egna fysiska, psykiska och sociala hälsa. Detta är en presentation av ett nationellt läger som samarrangerats av två kommuner, Mora och Avesta, och vad det ledde vidare till. OBSERVERA 30 minuter 2 "Trivselturer" ett exempel på att nå "Ett värdigt liv - livet ut!" Lena Kristoffersson, enhetschef, Andreas Lindmark, vårdbiträde (snart färdig usk) Maria Stenback, undersköterska, Siw Bostad, sjuksköterska. Gagnef Vid en tillsyn av vår verksamhet 2008 riktades kritik för bland annat; möjlighet till individuell stimulans, tillräcklig hänsyn tas inte till den enskildes intressen och vanor, genomförandeplaner saknar uppgifter om när och hur insatser ska genomföras. De sociala behoven uppmärksammas inte och den enskilde deltar inte i tillräcklig utsträckning. Denna tillsyn blev startskottet till att enhetschefen började arbeta med ett nytt arbetssätt. Några medarbetare skickades på en utbildning i salutogent arbetssätt och de kom tillbaka helt lyriska och med nya idéer. Levnadsberättelser är ett viktigt redskap och det krävs även ett personligt engagemang av medarbetarna för att den boende verkligen ska våga berätta om sina önskemål. Vi har numera ett individuellt schemasystem där enhetschefen lägger in särskilda turer som vi på en planeringsdag döpt till "Trivseltur" och går ut på att den boende ska föreslå en individuell aktivitet som den näransvarige ska genomföra tillsammans med "sin boende". Det handlar ett helt nytt sätt att se på de boende och en hel del planering för att få till en förändring. 3 Leva hela livet - Hur vi arbetar för att skapa meningsfullhet i vardagen för våra boende VD Olof Ryderberg, Temabo. För att aktiviteterna, det sociala innehållet och vardagsrehabiliteringen ska fungera bra är det nödvändigt att integrera dem som en naturlig del av vården och omsorgen. Därmed vill vi stärka den boendes självkänsla, trygghet och sociala betydelse. Kontaktmännens lyhördhet, kunskap och engagemang är avgörande för kvaliteten på aktiviteterna. Samarbetsrelationen mellan den boende, kontaktmannen och temacoacherna är nyckeln till att aktiviteter och gemenskap blir en naturlig del av det dagliga vård- och omsorgsarbetet. Kvalitet, kontinuitet, spetskompetens samt ett stort, varierande och genomtänkt utbud för individ, grupp och verksamhet är ledorden i vårt arbete med aktiviteter och stimulans. Under presentationen ger Temabo praktiska exempel på arbetsmetoder som vi utvecklat för att den boende ska uppleva en meningsfull tillvaro och få förutsättningar att leva hela livet.
5 4 Styrketräning för äldre en förutsättning för ett friskt åldrande. Michail Tonkonogi, Professor i medicinsk vetenskap, inriktning idrottsfysiologi. De flesta förknippar åldersrelaterad ohälsa med hjärt-kärlsjukdomar och cancersjukdomar. Faktum är dock att den främsta orsaken till åldersrelaterad ohälsa är enligt WHO nedgång i muskelstyrka och muskelmassa. Med stigande ålder sker en accelererande nedgång i muskelmassa som medför en lång rad negativa effekter. Samtidigt minskar muskelstyrka och förmågan att utveckla hög effekt (power). Ett stort antal studier har visat att styrketräning leder till remarkabla ökningar i styrka hos äldre individer. Dock har det visat sig att det är betydligt svårare att öka musklernas förmåga till effektutveckling (power). Just effektutveckling är den parameter som uppvisar det starkaste sambandet med de äldres funktionella status och livskvalité. De senaste forskningsrönen visar att den klassiska styrketräningen visserligen leder till rejäla styrkeökningar men ökningar av power är ganska blygsamma. Den nya modellen så kallad high-velocity styrketräning är däremot väldigt effektiv när det gäller utveckling av power hos äldre individer. Ett optimalt träningsupplägg kan således resultera i markanta förbättringar av äldres power och än viktigare deras livskvalité. 5 "Vi kan väl bara göra som vi alltid har gjort, eller? - Vad är evidens och varför är det viktigt?" Henrietta Forsman, Leg. Sjuksköterska, Med.Dr. Funkar det fortfarande att göra som man gjorde för 10 år sedan eller finns det kanske nyare och bättre sätt? Evidensbaserad vård har blivit lite av ett modeord, men vad innebär det egentligen och vilken betydelse har det? För att vi ska kunna ge en effektiv, trygg och säker vård med rimligt utnyttjande av ekonomiska resurser behöver vården bygga på bästa tillgängliga och uppdaterade kunskaper. Kunskaper från vetenskapliga studier är en viktig informationskälla men de kunskaperna behöver vägas samman med patientens önskemål och preferenser i den aktuella vårdsituationen. Många studier har visat att vårdpersonal inte anser att de tillämpar forskningsresultat i sitt arbete i särskilt hög grad. Hur kan vi tänka kring detta? Vad har det för betydelse? Vad beror det på och kan man göra något åt det? 6 Att möta existentiella frågor Camilla Udo, adjunkt i Socialt arbete, doktorand inom Omvårdnad Existentiella frågor kan enkelt beskrivas som livsfrågor som bland annat berör teman såsom livet, döden, mening och ensamhet. Existentiella frågor blir ofta aktuella då en människa närmar sig livets slut. När man som professionell i vården möter dessa svåra och ofta utmanande frågor väcks även egna känslor, tankar och reflektioner. Många gånger önskar man som professionell kunna ge svar, men upplever att man inte vet vad man ska säga och hur. Ibland finns också en rädsla att säga fel saker och kanske släcka den andres känsla av hopp. Hur kan ett existentiellt samtal gå till? Hur kan jag på bästa sätt vara närvarande i ett möte där frågor om livet och döden blir verkliga och hur kan jag hantera det som väcks inom mig själv?
6 7 Riskbedömning munhälsa i Senior alert Marie Dicksved Leg. Tandhygienist, Samordnare uppsökande tandvård Dalarna. Munnen en del av kroppen Vikten av god munhälsa livet ut har mera uppmärksammats på senare tid. De äldre idag har egna fastsittande tänder med olika konstruktioner vilket ställer högre krav på omvårdande personal. När den egna handen ej längre klarar av att sköta munhygienen måste någon annan träda in. Den palliativa munvården är mycket viktig. Tandvårdens uppsökande team genomför uppsökande munhälsobedömningar med praktisk utbildning till vårdpersonal. Teamen utför även årliga utbildningar till all vårdpersonal. Ökade kunskaper om munhålan ger en trygghet i vården vilket ger en bättre munhälsa. 8 "Hur personalen kan möta äldres behov av hälsa och god omvårdnad" Ingrid From, leg.sjuksköterska. Fil.dr. För att förstå äldre personers syn på sin hälsa och omvårdnad, i kommunal vård, fick 19 äldre personer beskriva vad hälsa respektive ohälsa innebar för dem, och vad som underlättade respektive hindrade deras upplevelse av hälsa. De beskrev även situationer när de fått en god och en dålig omvårdnad. De äldres upplevelse av detta kommer att beskrivas. För att de äldre ska få den goda vården är vårdarnas insatser viktiga. Hu vårdarnas (vårdbiträdens, undersköterskors och sjuksköterskors), arbetssituation ser ut bör ha hög prioritet för att skapa bra och attraktiva arbetsförhållanden. Det kan ge positiva förändringar i vården och vara gynnsamt för en god vårdkvalitet. Vilka förutsättningar har vårdarna att ge en god omvårdnad? Vilken situation beskriver vårdarna som arbetar i den kommunala vården att de har som kan påverka deras arbete? Vilka likheter och skillnader finns det mellan de olika yrkesgrupperna beträffande deras uppfattning av vårdkvalitet, arbetsförhållanden, kompetens och generell hälsa? Vad är viktigt ur vårdarnas perspektiv för att de ska kunna ge en omvårdnad av god kvalitet
Riktlinjer för en god mun- och tandhälsa
SID 1 (12) Ansvarig för rutin medicinskt ansvarig sjuksköterska Cecilia Linde cecilia.linde@solna.se Gäller från 2014-07-08 Revideras 2016-07-15 Riktlinjer för en god mun- och tandhälsa Innehåll: Riktliner
Läs merSärskilt tandvårdsstöd Augusti 2017
Särskilt tandvårdsstöd Augusti 217 Tandvårdsenheten Vårdval 2 Regionens särskilda tandvårdsstöd Bakgrund Regionens särskilda tandvårdsstödtandvårdsstöd omfattar tre olika delar; Tandvård till personer
Läs merSyfte En god munhälsa betyder mycket för välbefinnandet. I samband med sjukdom och funktionshinder ökar risken för skador i munnen.
20130101 Uppsökande verksamhet och Nödvändig tandvård Bakgrund Ett ekonomiskt stöd för tandvård i samband med sjukdom och funktionshinder infördes den 1 januari 1999. Detta stöd administreras av landstinget.
Läs merSärskilt tandvårdsstöd Juli Tandvårdsenheten Vårdval
Särskilt tandvårdsstöd Juli 216 Tandvårdsenheten Vårdval 2 Landstingets särskilda tandvårdsstöd Bakgrund Den 1 januari 213 infördes det så kallade Tredje steget som medförde att nya grupper erhåller stöd,
Läs mer2011-09-20. Till äldresamordnaren Eva Nilsson Bågenholm
2011-09-20 Till äldresamordnaren Eva Nilsson Bågenholm, önskar med denna skrivelse beskriva vår syn på munhälsans betydelse för den allmänna hälsan hos de mest sjuka äldre. Uppdraget att stärka de mest
Läs merMunhälsovård inklusive uppsökande verksamhet och nödvändig tandvård
Sida 1 (7) 2017-06-16 Munhälsovård inklusive uppsökande verksamhet och nödvändig tandvård MAS/MAR stadsdelsförvaltningarna Kungsholmen, Norrmalm, Södermalm och Östermalm. www.stockholm.se/masmarinnerstaden
Läs merRegel för Hälso och sjukvård: Munhälsovård inklusive uppsökande verksamhet och nödvändig tandvård
Region Stockholm Innerstad Sida 1 (9) 2014-03-10 Sjuksköterskor Medicinskt Ansvarig för Rehabilitering Regel för Hälso och sjukvård: inklusive uppsökande verksamhet och nödvändig tandvård Sjuksköterskor
Läs merFörteckning över fördjupningsområden vid utbildnings- och introduktionsanställning
Förteckning över fördjupningsområden vid utbildnings- och introduktionsanställning Denna vägledning kan ses som ett stöd vid framtagandet av medarbetarens utbildnings- och introduktionsplan. Förslag på
Läs merKunskap är nyckeln. Solbohöjden Dagverksamhet och hemtjänst för personer med minnessvikt
Kunskap är nyckeln Bemötande vad skall man tänka på i mötet med demenssjuka och deras anhöriga/närstående Trine Johansson Silviasjuksköterska Enhetschef Solbohöjdens dagverksamhet och hemtjänst för personer
Läs merLOKALA VÄRDIGHETSGARANTIER FÖR ÄLDREOMSORGEN I SVEDALA KOMMUN
LOKALA VÄRDIGHETSGARANTIER FÖR ÄLDREOMSORGEN I SVEDALA KOMMUN Alla människor har lika värde, alla har rätt att mötas med respekt, tydlighet, lyhördhet, hänsyn och acceptans för den man är. Den 1 januari
Läs merLOKALA VÄRDIGHETSGARANTIER FÖR ÄLDREOMSORGEN I SVEDALA KOMMUN
LOKALA VÄRDIGHETSGARANTIER FÖR ÄLDREOMSORGEN I SVEDALA KOMMUN Alla människor har lika värde, alla har rätt att mötas med respekt, tydlighet, lyhördhet, hänsyn och acceptans för den man är. Den 1 januari
Läs merUppsökande verksamhet och Nödvändig tandvård
Reviderad 20120102 Uppsökande verksamhet och Nödvändig tandvård Bakgrund Ett ekonomiskt stöd för tandvård i samband med sjukdom och funktionshinder infördes den 1 januari 1999. Detta stöd administreras
Läs merLOKALA VÄRDIGHETSGARANTIER FÖR ÄLDREOMSORGEN I SVEDALA KOMMUN BILAGA 3
LOKALA VÄRDIGHETSGARANTIER FÖR ÄLDREOMSORGEN I SVEDALA KOMMUN BILAGA 3 Alla människor har lika värde, alla har rätt att mötas med respekt, tydlighet, lyhördhet, hänsyn och acceptans för den man är. Den
Läs merRiktlinjer inför sommarplanering gällande vård- och omsorgspersonal
SOCIALFÖRVALTNINGEN Medicinskt ansvarig sjuksköterska Annika Nilsson 2015-03-25 annika.nilsson@kil.se Riktlinjer inför sommarplanering gällande vård- och omsorgspersonal BAKGRUND Under sommarperioden ska
Läs merMunhälsovård, uppsökande verksamhet och nödvändig tandvård
Riktlinje 7/ Munhälsovård LSS Rev. 2017-01-13 Socialkontoret Annicka Pantzar Medicinskt ansvarig sjuksköterska Munhälsovård, uppsökande verksamhet och nödvändig tandvård En god mun- och tandhälsa Det är
Läs merLyckad samverkan mellan verksamheterna i Melleruds kommun & Folktandvården. Bildspelet är redigerat av Enhet Tandvård för vgregion.
Lyckad samverkan mellan verksamheterna i Melleruds kommun & Folktandvården Bildspelet är redigerat av Enhet Tandvård för vgregion.se/tandvardsintyg Carina Fredriksson, tandhygienist i uppsökande verksamhet
Läs merAtt främja god munhälsa hos omvårdnadsberoende äldre i särskilda boenden
Att främja god munhälsa hos omvårdnadsberoende äldre i särskilda boenden Lindqvist Lena 1, Seleskog Birgitta 2, Wårdh Inger 3, von Bûltzingslöwen Inger 1 1 Tandhälsovården Folktandvården Värmland, 2 Folktandvårdvården
Läs merAnsvar Medicinskt ansvarig sjuksköterska 3 Enhetschef 3 Omsorgspersonal 4 Sjuksköterska 4. Munvårdsbedömning/nutritionsbedömning/dokumentation 4
INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sidan Allmänt om munhälsa 3 Mål och syfte 3 Ansvar Medicinskt ansvarig sjuksköterska 3 Enhetschef 3 Omsorgspersonal 4 Sjuksköterska 4 Tandläkare/tandhygienist 4 Munvårdsbedömning/nutritionsbedömning/dokumentation
Läs merRiktlinjer för en god mun- och tandhälsa
SID 1 (9) Ansvarig för rutin medicinskt ansvarig sjuksköterska Cecilia Linde cecilia.linde@solna.se Gäller från 2016-07-04 Revideras 2018-07-15 Riktlinjer för en god mun- och tandhälsa Innehåll Riktlinjer
Läs merRiktlinjer för en god mun- och tandhälsa
SID 1 (9) Ansvarig för riktlinje medicinskt ansvarig sjuksköterska Cecilia Linde cecilia.linde@solna.se Gäller från 2018-07-13 Revideras 2020-07-13 Riktlinjer för en god mun- och tandhälsa Innehåll Munhälsa...
Läs merVÄRDEGRUND. Äldreomsorgen, Vadstena Kommun. SOCIALFÖRVALTNINGEN Antagen av socialnämnden den 16 oktober 2012, 116 Dnr 2012/165-730, 2012.
VÄRDEGRUND Äldreomsorgen, Vadstena Kommun Antagen av socialnämnden den 16 oktober 2012, 116 Dnr 2012/165-730, 2012.1034 INNEHÅLL Bakgrund... 3 Nationellt... 3 Vadstena... 3 Värdegrund för vadstena kommuns
Läs merKompetensutvecklingsdag för rehabpersonal inom den kommunala äldreomsorgen
Kompetensutvecklingsdag för rehabpersonal inom den kommunala äldreomsorgen Åsa Bergman Bruhn, Högskolan Dalarna 25 november 2014 Dagens upplägg och innehåll 09.00 09.15 Samling med fika utanför FÖ2 (fika
Läs merParadigmskifte? ANNA FORSBERG
Paradigmskifte? ANNA FORSBERG Hur utmanar vi det biomedicinska paradigmet? Läkaren har fokus på sjukdomen och refererar till ett biomedicinskt paradigm i mötet med patienten. Hela traditionen av naturvetenskaplig
Läs merRiksföreningen för medicinskt ansvariga sjuksköterskor och medicinskt ansvariga för rehabilitering MAS-MAR
Riksföreningen för medicinskt ansvariga sjuksköterskor och medicinskt ansvariga för rehabilitering MAS-MAR Till Socialdepartementet Diarienummer S2017/02040/FST Remissvar Betänkande SOU 2017:21 Läs mig!
Läs merExistentiellt stöd att samtala om livsfrågor i den palliativa vården
Existentiellt stöd att samtala om livsfrågor i den palliativa vården Att möta och uppmärksamma patienters behov av existentiellt stöd vid livets slut Annica Charoub Specialistsjuksköterska palliativ vård
Läs merPATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE 2014 OCH PATIENTSÄKERHETSPLAN FÖR 2015 TRYGGHETENS VÅRD- OCH OMSORGSBOENDE ALERIS OMSORG
PATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE 2014 OCH PATIENTSÄKERHETSPLAN FÖR 2015 TRYGGHETENS VÅRD- OCH OMSORGSBOENDE ALERIS OMSORG Inledning Patientsäkerhetslag (2010:659) gäller from 1 januari 2011. Syftet med lagen
Läs merMÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder
MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder Ulrica Melcher Familjeterapeut leg psykoterapeut & leg sjuksköterska FÖRE 21 ÅRS ÅLDER HAR VART 15:E BARN UPPLEVT ATT EN FÖRÄLDER FÅTT CANCER Varje år får 50
Läs merIntroduktion TILL NATIONELL VÅRDPLAN FÖR PALLIATIV VÅRD-NVP
Introduktion TILL NATIONELL VÅRDPLAN FÖR PALLIATIV VÅRD-NVP Inledning Nationell Vårdplan för Palliativ Vård, NVP, är ett personcentrerat stöd för att identifiera, bedöma och åtgärda en enskild patients
Läs merLinneas munhälsa. Anneli Schippert Leg. Tandhygienist, Folktandvården Tingsryd Ulrika Tegsved Leg. Tandhygienist, Folktandvården Alvesta
Linneas munhälsa Anneli Schippert Leg. Tandhygienist, Folktandvården Tingsryd Ulrika Tegsved Leg. Tandhygienist, Folktandvården Alvesta Förbättringsarbete Linnea 5 1. Bakgrund Den 1 januari 1999 infördes
Läs merLOKALA VÄRDIGHETSGARANTIER
LOKALA VÄRDIGHETSGARANTIER Äldreomsorg, Vadstena Kommun Antagen av socialnämnden den 16 oktober 2012, 117 Dnr 2012/100-730, 2012.1036 INNEHÅLL Bakgrund... 3 Nationellt... 3 Vadstena... 4 Värdegrund för
Läs merUppsökande verksamhet, nödvändig tandvård för vissa äldre och funktionshindrade
1 (10) Avdelningen för särskilda vårdfrågor Tandvårdsenheten Uppsökande verksamhet, nödvändig tandvård för vissa äldre och funktionshindrade Anvisningar för kommunens personal mars 2009 2 (10) Innehåll
Läs merKoll på kvaliteten hur kan vi arbeta utifrån vad brukaren tycker är kvalitet i äldreomsorgen?
Koll på kvaliteten hur kan vi arbeta utifrån vad brukaren tycker är kvalitet i äldreomsorgen? 151022, Aros Congress Center, Västerås Lena Karlsson, VKL Karina Tilling, VKL Välkommen! Dagens syfte Ett steg
Läs merHemtjänst...1 Inledning...2. Beskrivning av insatsen...2 Beskrivning av målgruppen...2. Krav på insatsen hemtjänst...2
Uppdrag och kvalitetskrav Fastställd av socialnämnden Framtagen av socialförvaltningen Datum 2017-04-20 Ärendenr SON 2017/72 Version [1.0] Innehållsförteckning...1 Inledning...2 Beskrivning av insatsen...2
Läs merÄldreomsorgens. värdegrund. Att möta människor i livets slutskede
Äldreomsorgens värdegrund Att möta människor i livets slutskede Värdegrunden gäller ända till slutet Att jobba inom äldreomsorgen innebär bland annat att möta människor i livets slutskede. Du som arbetar
Läs mer2014-02-17. Attityd. Meningsfull vardag. Vad är det för mig och för dig?
Ann-Christin Kärrman, Ansvarig vård & omsorg, Svenskt Demenscentrum Leg. sjuksköterska, fil.mag. Meningsfull vardag Vad är det för mig och för dig? Attityd Attityder till vårt arbete är grunden till vårt
Läs merKontaktmannaskap LSS. Vård- och omsorgsförvaltningen
Kontaktmannaskap LSS Vård- och omsorgsförvaltningen Vad är kontaktmannaskap? Att vara kontaktansvarig är inte bara ett uppdrag utan också en förtroendefull relation som bara du har med kunden. Förtroendet
Läs merVÄGLEDNING. Checklista demens. Dagverksamhet
VÄGLEDNING Checklista demens Dagverksamhet Checklistan är ett arbetsredskap och ett hjälpmedel för att arbeta efter Socialstyrelsens nationella riktlinjer. Samtidigt leder den till ett lärande genom att
Läs merBÄTTRE LIV FÖR SJUKA ÄLDRE
BÄTTRE LIV FÖR SJUKA ÄLDRE Slutrapport för förbättringsarbete Tidiga och samordnade insatser vid demenssjukdom Team Berg Bakgrund Omsorgen i Bergs kommun ska präglas av ett salutogent och rehabiliterande
Läs merUTVECKLINGSARBETE FÖR PALLIATIV VÅRD DALARNA
UTVECKLINGSARBETE FÖR PALLIATIV VÅRD DALARNA MITT UPPDRAG SOM UTBILDARE AV UTBILDARE I PALLIATIV VÅRD DALARNA - Att utbilda leg. Sjuksköterska till lokala utbildare i palliativ vård i kommunala och landstingsdrivna
Läs merOm tandhygienisten ser att du behöver nödvändig tandvård kan du få hjälp att boka en tid hos din tandläkare.
MUNHÄLSOBEDÖMNINGEN Du som har intyg om N-tandvård nödvändig tandvård blir varje år erbjuden en gratis munhälsobedömning i din egen bostad. Det är en tandhygienist som gör en enklare kontroll av dina tänder
Läs merSocial omsorg - äldreomsorg. Magnus Nilsson, fil.dr. Universitetslektor i socialt arbete Karlstad universitet
Social omsorg - äldreomsorg Magnus Nilsson, fil.dr. Universitetslektor i socialt arbete Karlstad universitet Gerontologi Gerontologi vad är det? Gerontologi samhällsvetenskapligt orienterad Geriatrik medicinskt
Läs merSyftet med riskbedömning av munhälsa enligt ROAG är att:
2(7) Innehåll Innehåll... 2 Bakgrund... 3 Syfte... 3 Mål... 3 Rutin för Riskbedömning av Munhälsa enligt ROAG på särskilda boendeenheter i Dalarna.... 4 Rutin för Riskbedömning av Munhälsa enligt ROAG
Läs merTandvård Lägesbeskrivning och utmaningar för en mer jämlik tandhälsa. Jenny Carlsson
Tandvård Lägesbeskrivning och utmaningar för en mer jämlik tandhälsa Jenny Carlsson 2016-09-28 Befolkningens tandhälsa Barn och unga Positiv utveckling över tid där många barn och unga i dag är kariesfria
Läs merKontaktpersonalen har en central funktion i kvalitetssäkring för hyresgästens/kundens vård och omsorg.
Inom hemtjänsten Inom äldreomsorgen i Grästorps kommun arbetar vi enligt modellen att varje hyresgäst/kund skall ha en egen kontaktpersonal en person som känner hyresgästen/kunden lite mer. Kontaktpersonalen
Läs merREKO Folkhälsa och sjukvård/bedömning tandvård
REKO 2016-03-09 Tandvård för personer med stort omvårdnadsbehov i dagliga livet N-tandvård För att få rätt till N-tandvård krävs ett Intyg om nödvändig tandvård Samtliga personer med Intyg om nödvändig
Läs merCentralupphandling av Vård- och omsorgsboenden Henrik Svenonius /2010
Utvärderingsrapport 2010-05-24 Upphandlingsansvarig Upphandling Stockholms stad Centralupphandling av Vård- och omsorgsboenden Henrik Svenonius 125-102/2010 Symbolförklaring: Texten ingår i annonsen Texten/frågan
Läs merTandvård. till vissa grupper av äldre och personer med funktionshinder
Tandvård till vissa grupper av äldre och personer med funktionshinder Landstinget ansvarar för att personer med stort omvårdnadsbehov till följd av sjukdom och/eller funktionshinder erbjuds råd och hjälp
Läs merHur ett team kan använda palliativa registret för att hitta förbättringsområden
Hur ett team kan använda palliativa registret för att hitta förbättringsområden Töreboda kommun Cirka 9000 invånare Glesbygd Små industrier Västra stambanan Gbg- Sthlm Göta kanal Elisa (körslaget) och
Läs merMunhälsoprojektet på Länssjukhuset i Kalmar
Munhälsoprojektet på Länssjukhuset i Kalmar 2012 Tandvården avdelning 15 avdelning 32A och 32B 2 Ett stort tack till alla som deltagit i projektet på avdelning 15 och 32 A och 32B Länssjukhuset i Kalmar.
Läs merSenior Alert. Förbättringsarbete på Hållets äldreboende 2013/14. Hanna Lagerlund, leg. sjukgymnast Nyköpings Kommun
Senior Alert Förbättringsarbete på Hållets äldreboende 2013/14 Hanna Lagerlund, leg. sjukgymnast Nyköpings Kommun Teamet kring den boende Undersköterska/ vårdbiträde Representanter: Madelene Kahn Lena
Läs merProjektplan. för PNV
Projektplan för PNV ( Patient Närmre Vård) Eva Müller Avdelningschef Vårdenheten avd 15 2005-06-06 1 Innehållsförteckning Bakgrund sid. 3 Syfte sid. 4 Metod sid. 4 Kostnader sid. 5 Tidsplan sid. 5 Referenslista
Läs merValidand och valideringshandledare
Validering av kurs: Palliativ vård (100p) Fördjupad kunskapskartläggning Validand och valideringshandledare Validand Mejladress Telefon Särskilda behov Valideringspedagog Mejladress Aktuella veckor för
Läs merValidering i Sörmland
Kursbeskrivningar Här ges en kort beskrivning av innehållet i de kurser som i huvudsak ingår i vård- och omsorgsutbildning på gymnasienivå. Sammantaget omfattar vård- och omsorgsutbildningen på gymnasienivå
Läs merRiktlinje för tandvårdsreformen
SOCIALFÖRVALTNINGEN Medicinskt ansvarig sjuksköterska Annika Nilsson annika.nilsson@kil.se 2013-02-25 Riktlinje för tandvårdsreformen BAKGRUND 1999 infördes ett nytt tandvårdsstöd som vänder sig till funktionshindrade
Läs merUppsökande verksamhet, nödvändig tandvård för vissa äldre och funktionshindrade
B 1 (10) Avdelningen för särskilda vårdfrågor Tandvårdsenheten Uppsökande verksamhet, nödvändig tandvård för vissa äldre och funktionshindrade Anvisningar för kommunens personal Uppdaterad januari 2014
Läs merSocial dokumentation - Riktlinjer för Vård- och omsorgspersonal
1 ( 7) Social dokumentation - Riktlinjer för Vård- och omsorgspersonal Innehåll Sida Om dokumentation 2 Individuell planering 2 Därför är dokumentation viktigt 2 Vi kan ta del av dokumentationen 2 Förberedelser
Läs merNationellt vårdprogram för Palliativ vård i livets slutskede Helena Adlitzer PKC-dagen
Nationellt vårdprogram för Palliativ vård i livets slutskede 2017-11-28 Helena Adlitzer PKC-dagen Är det möjligt att ge god vård utan kunskap? Är det möjligt att hålla all kunskap i huvudet? 2017-11-28
Läs mer2008-06-16 Reviderad 2013-01-03. Riktlinjer Demensvård
2008-06-16 Reviderad 2013-01-03 Riktlinjer Demensvård 2(9) Innehållsförteckning Riktlinjer Demensvård... 1 Innehållsförteckning... 2 Inledning... 3 Demenssjukdom... 3 Befolkningsstruktur 4 Demensvård.4
Läs merNär döden utmanar livet: frågor om människans fria val, om ansvaret och skulden som bördor i livets slutskede.
När döden utmanar livet: frågor om människans fria val, om ansvaret och skulden som bördor i livets slutskede. Peter Strang, överläkare, professor i palliativ medicin Karolinska Institutet, Stockholm Stockholms
Läs merLandstingens uppsökande verksamhet och nödvändig tandvård
INFORMATION 1(5) 6 februari 2006 hs 2005/0005 Landstingens uppsökande verksamhet och nödvändig tandvård Landstingens uppsökande verksamhet och nödvändig tandvård...1 Bakgrund...1 Pressmeddelande...1 Tandvård
Läs merPalliativ vård. Vård vid. slutskede
Palliativ vård Vård vid slutskede Grafisk produktion: Mediahavet Foto: Cia Lindkvist/Mediahavet att leva tills man dör Palliativ vård handlar om sjukdomar som vi inte kan läka och hela. Inför svår sjukdom
Läs merVÄGLEDNING. Checklista demens. Hemtjänst
VÄGLEDNING Checklista demens Hemtjänst Känns mycket tryggare och bättre. Vi lär oss nya saker om personen. Alla blir mer delaktiga. Kvalitetslyftande för alla. Bättre struktur. Det är några erfarenheter
Läs merLokala riktlinjer för demensverksamheten i Markaryds Kommun
Markaryds Kommun Socialförvaltningen Socialnämnden Lokala riktlinjer för demensverksamheten i Markaryds Kommun Inom socialnämndens verksamheter skall människor mötas med respekt, värdighet och gott bemötande.
Läs merInnehållsförteckning
Innehållsförteckning livet / Vem har rätt till hjälpen?... 2 Behovet av omvårdnad avgör... 2 Oavsett om man bor i särskilt boende eller hemma... 2 livet / Vad har man rätt till?... 3 Hjälpen består av
Läs merVerksamhetsbeskrivning
Verksamhetsbeskrivning Fyrislundsgatan 62 plan 4 och 5 Kontaktuppgifter Besöksadress: Fyrislundsgatan 62 Telefon: 018-727 69 45 vardochomsorg.uppsala.se www.sober.uppsala.se www.uppsala.se Sida 2 av 5
Läs merRiktlinjer för vård av personer med demenssjukdom/kognitiv sjukdom
1(7) OMSORGSFÖRVALTNINGEN Riktlinjer för vård av personer med demenssjukdom/kognitiv sjukdom Antagna i Omsorgsnämnden 2019-06-04 2(7) Innehållsförteckning Riktlinjer för vård av personer med demenssjukdom/kognitiv
Läs merAtt arbeta inom Stöd och service
Att arbeta inom Stöd och service 1 Att arbeta inom Stöd och service Att leva med en funktionsnedsättning innebär att man på grund av skada eller sjukdom har svårt att fungera utan hjälp. Stöd och service
Läs merLokalt vård- och omsorgsprogram. vid vård i livets slutskede
Lokalt vård- och omsorgsprogram vid vård i livets slutskede Förord Det enda vi med säkerhet vet, är att vi alla kommer att dö. Vi vet också att döden är en förutsättning för livet. Att dö har sin tid,
Läs merBedömning av munhälsa ska vara en del i det hälsoförebyggande arbetet.
Dokumenttyp Rutin Uppsökande tandvård Dokumentansvarig Gudrun Ek Särne Medicinskt ansvarig sjuksköterska Beslutad av Omsorgsförvaltningen Gäller för Omsorgsförvaltningen och externa utförare Giltig fr
Läs merVård- och omsorgsförvaltningen 2015-10-15 Dnr von/2015:129. Vård- och omsorgsnämnden godkänner demensstrategin
TJÄNSTESKRIVELSE 1[5] Referens Petra Oxonius Mottagare Vård- och omsorgsnämnden Demensstrategi Förslag till beslut Vård- och omsorgsnämnden godkänner demensstrategin Sammanfattning Antalet äldre ökar och
Läs merVerksamhetsplan för Bryggarens hemtjänstområde
Verksamhetsplan2009-2011 för Bryggarens hemtjänstområde Reviderad 20110104 Till grund för enhetens verksamhet är Förvaltningen för omsorg och hälsas verksamhetsplan 2009-2011 Vision Vi är till för att
Läs merUndersköterska i palliativ vård vilken är din roll?
AL81 Undersköterska i palliativ vård vilken är din roll? Lärandemål för dagen Att kunna reflektera över den palliativa vårdens mål och förhållningssätt Att lära sig om hur smärta och andra symtom och obehag
Läs merHar du rätt till billigare tandvård? Region Norrbottens tandvårdsstöd få tandvård till sjukvårdskostnad
Har du rätt till billigare tandvård? Region Norrbottens tandvårdsstöd få tandvård till sjukvårdskostnad Foto: Petra Isaksson Ta hand om din mun En god munhälsa är viktig för att må bra och det höjer livskvaliteten.
Läs merÄldre tänder behöver mer omsorg
Äldre tänder behöver mer omsorg Förbättra bevara fördröja lindra Att hjälpa människor, i olika livsskeden, till god munhälsa ligger Folktandvården varmt om hjärtat. Därför kan också den som nått en mer
Läs merBiståndshandläggare* Utreder behov och fattar beslut om bistånd (hjälpinsatser). 1. Plats för klisterlapp. 2. Vad tycker vi?
Biståndshandläggare* Utreder behov och fattar beslut om bistånd (hjälpinsatser). a. Vad kan vi mer säga om biståndshandläggares utmaningar? Biståndshandläggare kan påverka vårt arbete. Vi kan påverka biståndshandläggares
Läs merSäkerhet, roller och riktlinjer
Patientsäkerhet och tillsyn Arbetet ska ske i överensstämmelse med vetenskap och beprövad erfarenhet Ge patient/person sakkunnig och omsorgsfull omvårdnad Så långt som möjligt ge vård i samråd med patient/person
Läs merMed utgångspunkt i barnkonventionen
Med utgångspunkt i barnkonventionen arbetar Stiftelsen Allmänna Barnhuset med att utveckla och sprida kunskap från forskning och praktik. Öka kompetensen hos de professionella som möter barn, påverka beslutsfattare
Läs merPATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE 2016 OCH PATIENTSÄKERHETSPLAN FÖR 2017 TRYGGHETENS VÅRD- OCH OMSORGSBOENDE ALERIS OMSORG
+- PATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE 2016 OCH PATIENTSÄKERHETSPLAN FÖR 2017 TRYGGHETENS VÅRD- OCH OMSORGSBOENDE ALERIS OMSORG Inledning Patientsäkerhetslag (2010:659) gäller from 1 januari 2011. Syftet med lagen
Läs merAtt skotta framför dörren. SKTFs snabbenkät till enhetschefer och biståndshandläggare
Att skotta framför dörren SKTFs snabbenkät till enhetschefer och biståndshandläggare Mars 2005 2 SKTFs snabbenkät till enhetschefer och biståndshandläggare Mars 2005 Inledning Under de senaste åren har
Läs merÖverenskommelse om samverkan mellan Västra Götalands kommuner och Västra Götalandsregionen om Munhälsa - uppsökande och nödvändig tandvård
2017-08-14 Överenskommelse om samverkan mellan Västra Götalands kommuner och Västra Götalandsregionen om Munhälsa - uppsökande och nödvändig tandvård 1 Innehållsförteckning 1 Bakgrund... 3 2 Mål och syfte...
Läs merSenior alert och palliativ vård
Senior alert och palliativ vård 2017-03-14 Anna Trinks Registerhållare, Senior alert Qulturum, Region Jönköpings län Om Senior alert Stödja och utveckla vårdprevention Ett processregister online Blev ett
Läs merKvalitetskrav. i bostad med särskild service för vuxna enligt LSS exklusive annan särskilt anpassad bostad i Varbergs kommun
Kvalitetskrav i bostad med särskild service för vuxna enligt LSS exklusive annan särskilt anpassad bostad i Varbergs kommun RIKTLINJER Följande kvalitetskrav för bostäder med särskild service för vuxna
Läs merGenomförandeplaner ett verktyg för att följa upp och utvärdera brukarnas upplevelser av en insats?
Genomförandeplaner ett verktyg för att följa upp och utvärdera brukarnas upplevelser av en insats? Av: Åsa Wallqvist, Jack Axelsson, Kjell Fransson och Lotta Larsson Innehåll: Vad ska en genomförandeplan
Läs merFörebyggande arbete. Att förebygga trycksår, undernäring, fallolyckor samt ohälsa i munnen. Socialförvaltningen
Socialförvaltningen Förebyggande arbete Att förebygga trycksår, undernäring, fallolyckor samt ohälsa i munnen Ersätter version från 2013-10-28 Monica Örmander, Medicinskt ansvarig sjuksköterska 2 Innehållsförteckning
Läs merSe mig! Äldreplan för Ale kommun
Se mig! Äldreplan för Ale kommun 2019 2026 Kvalitet och effektivitet Jag vill att personalen ska tycka om att komma hem till mig. Strategier Utveckla salutogent förhållningssätt i äldreomsorgen.* All verksamhet
Läs merÅterhämtningsinriktat arbetssätt
Återhämtningsinriktat arbetssätt Vad hindrar och vad stöder återhämtning? Hur organiserar vi våra verksamheter för att stödja människors återhämtning? VAD MENAR VI MED ÅTERHÄMTNING? Återhämtning beskrivs
Läs merÅterhämtning vid psykisk ohälsa 2015 Cecilia Ingard, enheter för Välfärd och FoU stöd Regionförbundet, Uppsala län
Återhämtning vid psykisk ohälsa 2015 Cecilia Ingard, enheter för Välfärd och FoU stöd Regionförbundet, Uppsala län Återhämtning - hur är det möjligt? Individen själv måste göra jobbet Involvera personens
Läs merÅrsrapport NOSAM 2013-01-03
Årsrapport NOSAM 2013-01-03 Sammanfattning Erfarenheten av samverkan är att det finns en god vilja dock svårighet att hitta former, en ny situation att samarbeta, svårighet med aktivt deltagande och kontinuitet
Läs merRiktlinjer för specialiserad sjukvård i hemmet SSIH
1(9) Dokumentnamn: Version: Dokumenttyp: Riktlinjer för specialiserad 1.0 Riktlinjer sjukvård i hemmet, SSIH Utfärdande förvaltning: Sökord: Giltig fr.o.m. Hälso- och sjukvård Utfärdande enhet: Målgrupp:
Läs merRedovisning av hälso- och sjukvård per den 30 juni 2017
TJÄNSTEUTLÅTANDE Datum 2017-08-31 Sida 1 (1) Diarienr AN 2017/00214-1.3.5 Sociala nämndernas förvaltning Ann Östling Epost: ann.ostling@vasteras.se Kopia till Äldrenämnden 2017 Förslag till beslut Äldrenämnden
Läs merHemsjukvård i Hjo kommun
Hemsjukvård i Hjo kommun Kommunal hälso- och sjukvård Kommunal hälso- och sjukvård/hemsjukvård är till för dig som bor i en särskild boendeform eller i bostad med särskild service vistas på en biståndsbedömd
Läs merKontaktmannaskap. sid. 1 av 5. Styrdokument Riktlinjer Dokumentansvarig SAS Skribent SAS. Gäller från och med
Kontaktmannaskap Styrdokument Riktlinjer Dokumentansvarig SAS Skribent SAS Beslutat av Förvaltningschef Gäller för Vård- och omsorgsförvaltningen Gäller från och med Senast reviderad 2019-05-06 sid. 1
Läs merSammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre 2014
Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre 2014 Handlingsplan Ledningskraft 2014 i Osby kommun Mål ur den enskildes perspektiv Jag kan åldras i trygghet och självbestämmande med tillgång till
Läs merMöjligheter för samverkan: Hur långt har vi kommit - vad säger vetenskapen?
Möjligheter för samverkan: Hur långt har vi kommit - vad säger vetenskapen? Anne-Marie Boström, Leg Sjuksköterska & Docent Lektor, sektionen för omvårdnad, NVS, KI Omvårdnadsansvarig, Tema Åldrande, Karolinska
Läs merEtt omvårdnadsperspektiv på äldres mun- och tandhälsa. Helle Wijk, leg. sjuksköterska, docent Institutionen för Vårdvetenskap och Hälsa
Ett omvårdnadsperspektiv på äldres mun- och tandhälsa Helle Wijk, leg. sjuksköterska, docent Institutionen för Vårdvetenskap och Hälsa Gamla människor m är r inte sås friska, tänderna gnisslar och sås
Läs merSamuelsbergs korttidsboende
Samuelsbergs korttidsboende Samuelsbergs korttidsboende Vi önskar dig välkommen till ditt tillfälliga boende i form av växelvård eller korttidsboende. Vår förhoppning är att du ska trivas här tillsammans
Läs merPSYKIATRI. Ämnets syfte
PSYKIATRI Ämnet psykiatri är tvärvetenskapligt. Det bygger i huvudsak på medicinsk vetenskap, vårdvetenskap och pedagogik. Ämnet behandlar vård- och omsorgsarbete vid psykiska sjukdomar. Ämnets syfte Undervisningen
Läs merSektor Stöd och omsorg
0 (5) Dokumentbenämning/typ: Riktlinje Verksamhet/process: Sektor stöd o omsorg Ansvarig:MAS/MAR Fastställare: MAS/MAR Gäller fr.o.m: 2012-10-24 D.nr: Utgåva/version: 2 Utfärdad/reviderat: 2016-12-02 Uppföljning:
Läs merUppsökande verksamhet, nödvändig tandvård för vissa äldre och funktionshindrade
Beställare Vård Särskilda vårdfrågor Tandvårdsenheten Uppsökande verksamhet, nödvändig tandvård för vissa äldre och funktionshindrade Anvisningar för kommunens personal November 2005 Innehåll Inledning...3
Läs merUtbildningens mål och inriktning. Yrkesroll Demensspecialiserad undersköterska
Utbildningens mål och inriktning Yrkesroll Demensspecialiserad undersköterska Efter avslutad utbildning ska den studerande ha kunskaper om olika former av demenssjukdomar och deras konsekvenser för individen
Läs mer