KomUPP! En fördjupad uppföljning av KomHem

Storlek: px

Starta visningen från sidan:

Download "KomUPP! En fördjupad uppföljning av KomHem"

Ida Lundgren
för 7 år sedan
Visningar:

1 KomUPP! En fördjupad uppföljning av KomHem Ulf Grahnat Marie Ernsth Bravell 1 1

2 Mer information på vår webbplats: 2

3 Bakgrund varför följa upp? Socialstyrelsen har identifierat områden som bör förbättras inom hemsjukvården Tillgänglighet till både läkare och sjuksköterskor Samverkan och kommunikation mellan slutenvård och hemsjukvård Delegeringar av hälso- och sjukvårdsuppgifter Vad gör hemsjukvården egentligen och vad kostar den? 3 3

4 Hemsjukvårdspatienten Även om hemsjukvården omfattar alla åldrar så dominerar äldre människor (87%) med komplexa vårdbehov med nedsatt autonomi och med stort beroende av insatser av både hemtjänst och hemsjukvård. Det är alltså en grupp av människor med behov av trygghet och samverkan i vården. 4 4

5 Kvalitativ uppföljning av de mest sjuka äldre Fick många hemsjukvårdsbesök utförda av många olika distriktssköterskor inom landstinget och sjuksköterskor inom kommunen. Få av dem var inskrivna i hemsjukvård. Ovanstående ledde till att besöken blev en insats bland andra insatser där olika aktörer ryckte ut på händelser och dokumenterar sina insatser. Risk föreligger att samma problem/symptom behandlas gång på gång utan analys av problem eller planering för långsiktig lösning. Läkare från vårdcentralen gör få hembesök 5 5

6 Personal i hemsjukvård Läkare gör mycket få hembesök Sjuksköterska/distriktssköterska har ansvar för många patienter och många delegeringar Arbetsterapeut svårt att ge en bild av deras tillgänglighet för hemsjukvårdspatienter Sjukgymnast gör mycket få hembesök Undersköterska utför mycket avancerad sjukvård 6 6

7 Till bakgrund av detta har Socialstyrelsen föreslagit uppföljning av följande faktorer: Planering av hälso- och sjukvårds- och socialtjänstinsatser Förebyggande av undernäring, fall/fallskador och trycksår Läkemedelsgenomgång Läkemedel förskrivna och uthämtade från apotek Vård i livets slutskede 7 7

8 Mer specifikt föreslås: Planering av hälso- och sjukvårds- och socialtjänstinsatser Andel personer med aktuell vårdplan + andel personer som är delaktiga i att utforma sin egen vårdplan Andel personer med aktuell genomförandeplan + andel personer som varit delaktiga i att utforma sin egen genomförandeplan Förebyggande av undernäring, fall/fallskador och trycksår Andel personer som vårdas och som erhållit en riskbedömning avseende undernäring Andel personer som vårdas och som har utvecklat undernäring Andel personer som vårdas och som erhållit fallriskbedömning Andel personer som vårdas för höftfraktur som orsakats av fall Andel personer som vårdas och som erhållit riskbedömning avseende trycksår Andel personer som vårdas för trycksår, graderad enligt definition 8 8

9 Forts. Läkemedelsgenomgång Andel personer som vårdas och vars läkemedelsbehandling genomgått årlig läkemedelsrevision Läkemedel förskrivna och uthämtade från apotek Andel personer 80 år och äldre som Har 10 eller fler läkemedel Använder tre eller fler psykofarmaka Har minst en läkemedelskombination som kan leda till läkemedelsinteraktion av klass D Har mnnst ett läkemedel med betydande antikolinerga effekter Vård i livets slutskede Andel personer som vårdas och som har smärtskattats med hjälp av vedertaget instrument under sista veckan I livet Andel närstående som erbjudits efterlevandesamtal 9 9

10 Indikatorer som föreslås användas redan nu för att beskriva hur vården och omsorgen om de mest sjuka äldre fungerar och hur samspelet är mellan olika vårdgivare: Undvikbar slutenvård Olämpliga läkemedel Läkemedelskombinationer som kan leda till allvarliga kliniska konsekvenser Tre eller fler psykofarmaka Aktuell läkemedelsgenomgång Avlidna eller återinskrivna efter stroke och hjärtsvikt Upplevd kvalitet i särskilt boende Hänsyn till äldres åsikter och önskemål inom särskilt boende Trygghet i särskilt boende Social samvaro och aktiviteter Mat och måltidsmiljö Hjälp med munhygien 10

11 Indikatorer som föreslås användas redan nu för att beskriva hur vården och omsorgen om de mest sjuka äldre fungerar och hur samspelet är mellan olika vårdgivare (forts.) Fall, undernäring och trycksår Fallskador Riskbedömningar fall Riskbedömningar undernäring Riskbedömningar trycksår Stöd i livets slutskede Smärtskattning sista levnadsveckan Andel som bor i ett särskilt anpassat demensboende för max 10 personer Kompetens; personal med gymnasial utbildning 11

12 Flera aspekter saknas tycker vi: Patientens upplevelse av vården Personalens situation Samverkan Informationsöverföring Och ffa: Socialstyrelsens identifierade områden: Tillgänglighet till både läkare och sjuksköterskor Samverkan och kommunikation mellan slutenvård och hemsjukvård Delegeringar av hälso- och sjukvårdsuppgifter Vad gör hemsjukvården egentligen och vad kostar den? 12 12

13 Vilka är vi? Arbetsgruppens sammansättning Marie Ernsth Bravell Äldrestrateg/u-lektor, projektledare Iréne Josephson Forsknings- och utvecklingsledare FoUrum Peter Kammerlind Utvecklingsledare Qulturum Pernilla Söderberg Primärvårdskunnig Folkhälsa och Sjukvård Jenny Hallgren Universitetsadjunkt, Hälsohögskolan i Jönköping Rigmor Åstrand Broberg, Värnamo Kommun 13

14 KomUpp = Fördjupad Uppföljning av KomHem Utgångspunkten är Socialstyrelsens föreslagna indikatorer men de måste kompletteras för att fånga: 1. helheten av den enskilda personens situation 2. personalens uppfattning av sitt arbete 14

15 Uppdrag: Uppdrag och syfte Ta fram plan och kvalitetsindikatorer för uppföljning av KomHem Syfte: 1. Undersöka om förändringen av hemsjukvårdens huvudmannaskap påverkar situationen för personen som erhåller hemsjukvård med fokus på tillgänglighet, delaktighet, kontinuitet och uppföljning resursutnyttjande och säkerhet i arbetssätt inom hemsjukvården med fokus på samverkan, delegering och informationsöverföring 2. Ta fram funktionella kvalitetsindikatorer som är hållbara för denna uppföljning. 15

16 KomUpp genomförs i 3 steg I. Baslinjemätning Fördjupad och omfattande insamling av information/data i syfte att skapa väl grundat underlag för kvalitetsindikatorer II. Uppföljning 1 Ett år efter övertagandet med framtagna indikatorer och metoder III. Uppföljning 2 Tre-fem år efter övertagandet med framtagna indikatorer och metoder 16

17 Genomförande baslinjemätning För att fånga helhetssituation hos personen som erhåller hemsjukvård: Registerdata Senior Alert, Svenska palliativregistret, Äldreguiden, Läkemedelsregister Intervjuer (ev kompletterat med intervjuer av anhöriga/närstående) Upplevelser av behov och hur de tillgodoses; kontinuitet; trygghet; vad som är viktigt att tänka på som vårdgivare 17

18 Genomförande baslinjemätning Personal som arbetar inom hemsjukvården Registerdata Antal och typ av hembesök, hemsjukvårdsbesök: dsk, usk, at, sg, dl Antal personer som är inskrivna i hemsjukvård och visats på sjukhus under mätperioden Enkäter Läkemedelsgenomgång, delegering, dokumentations- och informationsöverföring, team (struktur och innehåll), gränsdragningar, kompetens 18 18

19 Uppföljningar, 1 år år Resultaten från all insamlad data analyseras i syfte gallra fram: funktionella (= av värde för personen som erhåller hemsjukvård, och/eller hemsjukvårdsorganisationen), samt enkla (= enkla att mäta/samla in) kvalitetsindikatorer som kan svara på hemsjukvårdens funktion avseende vård och rehabilitering i kommande uppföljningar som kan följas upp genom: Ett fåtal parametrar ur register Ett fåtal parametrar i en brukarenkät 19

20 Tidplan 2012 Jan Feb Mars April Maj Juni Aug Sept Okt Nov Dec Registerutdrag Enkäter Intervjuer Dataanalys + identifiering av specifika indikatorer Återkoppling 20

21 KomUpp i ett intensivt skede Just nu genomförs alltså både intervjuer och insamling av enkäter. Inga resultat än 21 21

22 STORT TACK FÖR UPPMÄRKSAMHETEN! Har ni frågor är ni hjärtligt välkomna att höra av er: 22 22

Relevanta dokument

Uppföljningen av kommunaliseringen av hemsjukvården

Uppföljningen av kommunaliseringen av hemsjukvården Förslag till uppföljning Marie Ernsth Bravell 1 KomUpp = Baslinjemätningen 2012 Utgångspunkten var Socialstyrelsens föreslagna indikatorer men de kompletterades