Äldre patienter med karies och hur detta bör

Storlek: px

Starta visningen från sidan:

Download "Äldre patienter med karies och hur detta bör"

Per-Erik Svensson
för 5 år sedan
Visningar:

1 Äldre patienter med karies och hur detta bör förebyggas och behandlas Inger Wårdh Ötdl och docent i Gerodonti Institutionen för odontologi, Karolinska institutet ACT finansieras av Stockholms läns landsting

2 Tandlöshet allt mer ovanligt Diagram C5 Medianvärde antal kvarvarande egna tänder. Efter kön och åldersgrupp, Riket Samtliga Åldersgrupper Källa: Tandhälsoregistret,Socialstyrelsen Män Kvinnor 1/24/2017 2

3 Tre peaks för karies 6 år molarerna bryter fram 25 år full fart i livet, tandvård? 70 år

4 Varför är vissa äldre i riskzonen för att få kraftiga kariesangrepp? Fler retentionsplatser: Hårt restaurerade bett, gingival retraktion, försämrad egenvård och sämre motorik/självrengöring Muntorrhet Bristande tandvårdskontakter Förändrad oral miljö förlängd sockertid

5 Vård föder vård hårt restaurerade bett Egna tänder biter bäst

6 Kuspfrakturer Extension for prevention enligt GV Black Fyllningsskarvar i s k självrenande områden

7 Ett nytt kariesträsk? De äldres stora kariesbekymmer är rotkaries Gingival retraktion Nyligen blottlagda rotytor är sårbara Stora approximalrum samlar plack Rotcement och rotdentin har lägre mineralinnehåll än emalj Rotcement börjar upplösas redan vid ph 6.2

8 Andel individer, % Förmåga till egenvård Med tilltagande omsorgsbehov, avtar antalet utförda munhälsoåtgärder Stort omsorgsbehov Antal munhygien åtgärder

9 De omsorgsberoende Vid försämrad motorik avtar den självrenande funktionen i munnen

10 Behöver hjälp med att stiga upp, klä sig, bada/duscha eller äta antal personer

11 Mer hemtjänst än särskilt boende Svårt att få hjälp med oral hygien

12 Bästa möjliga kariesprofylaxarbete hur?

13 Karies? Fluor Aktiv tandvårdskontakt God egenvård Muntorr Högt plackindex Många restaurationer Kolhydratrik kost

14 Saliv och ålder Inlagring av fett och bindväv Lägre mucinhalt Minskad reservkapacitet

15 Vad styr salivproduktionen? Salivproduktion Ålder Kön Medicinering

16 De omsorgsberoende Högt medicinintag

17 Omsorgsberoende äldre Antal mediciner: median 6-7 (0-27 läkemedel) 75% hjärtproblem 17-25% diabetes 10-12% lunginflammation senaste året

18 Polyfarmaci muntorrhet

19 Vad gör vi? MID inklusive fluorlackning Upprätthåller tandvårdskontakterna Arbetar med vårdpersonalen

20 Minimal Invasive Dentistry-MID Tidig upptäckt och identifiering av faktorer som kan orsaka karies livsstil (kost), salivation, plackförekomst Minimera eller ta bort faktorer som kan orsaka karies förändra kostvanor, öka salivationen, förbättra munhygienen Stoppa initiala angrepp med fluor När en kavitet har bildats, exkaveras karies och tanden restaureras Hur?

21 Fluorlackning All karies ska behandlas men i första hand med prevention och när inte detta räcker Fyllning Prevention: Noggrann munhygien, optimalt nyttjande av fluortandkräm, minska socker- och kolhydratkonsumtion samt Professionellt utförd fluorlackning minst 2 ggr per år med högst 6 månaders intervall speciellt viktigt när inte egenvården fungerar

22 Professionell fluorlackning Rena tandytor! PTR eller tandborstning Torrläggning Applicering av lack i ett tunt lager: cervikalt, approximalt och vid fyllningsskarvar Ingen tandborstning eller approximal rengöring samma dag Duraphat var tredje månad under en 3-årsperiod, minskade rotkaries hos äldre på institution enligt Internetodontologi.se

23 Sista utvägen Fyllning to be or not to be Rotkaries är ofta lätt att komma åt för rengöring och fluor behöver kanske inte lagas Välj helst glasjonomer som binder kemiskt till tandsubstans och frigör fluor En tät fyllning är viktigare än att få bort all dentinkaries (!) d v s kavitetens kanter måste vara rena men inte helt nödvändigtvis kavitetens botten Använd gärna en handexcavator Carisolv?

24 Vilka samlade åtgärder krävs för att på bästa möjliga sätt bekämpa karies hos äldre?

25 Data från Centrum för äldretandvård, CÄT, i Västra Götaland 1/24/

26 Tas munhälsan upp vid biståndsbedömning? Ja, alltid Ja, ibland Nej, sällan Nej, aldrig

Tandlösa tandvårdsstöd Rapporten visar att tandvårdsstöden inte når ut till äldre i tillräcklig omfattning. Endast tre av tio äldre i målgruppen tog del av särskilt tandvårdsbidrag 2014.

27 Tandlösa tandvårdsstöd Rapporten visar att tandvårdsstöden inte når ut till äldre i tillräcklig omfattning. Endast tre av tio äldre i målgruppen tog del av särskilt tandvårdsbidrag För tandvård vid långvarig sjukdom eller funktionsnedsättning var det endast två av tio äldre i målgruppen som tog del av stödet Den nödvändiga tandvården användes av ungefär fyra av tio äldre i målgruppen Stöden når ut sämre bland äldre som bor kvar hemma och det varierar mellan landstingen hur väl stöden når ut. 1/24/

28 En studie bland svensk vårdpersonal Attitudes to and knowledge about oral health care among nursing home personnel--an area in need of improvement. Wårdh I, Jonsson M, Wikström M. Gerodontology Jun;29(2):e omvårdnadspersonal i Jönköping och Göteborg 88% regelbundna tandvårdsbesökare 65% hade någon gång fått munvårdsutbildning 77% trodde att vårdtagarna själva kunde uttrycka behov av munvård (!)

29 De omsorgsberoende förändrad oral miljö När man inte själv kan sköta sin munhygien och ökad medicinering ger muntorrhet blir munnens miljö surare - ökande antal mutansstreptokocker och laktobaciller (samt candida) Det är svårt att höja ph så länge muntorrheten kvarstår Uppmuntra användning av salivstimulerande och saliversättande medel! Och fluor! Tack för mig!

Relevanta dokument

Glöm inte munnen! - vikten av god munhälsa för äldre. Inger Wårdh, ötdl, docent i Gerodonti Institutionen för odontologi, Karolinska institutet

Glöm inte munnen! - vikten av god munhälsa för äldre Inger Wårdh, ötdl, docent i Gerodonti Institutionen för odontologi, Karolinska institutet ACT finansieras av Stockholms läns landsting Ett livsperspektiv