God tandhälsa och besök i tandvården inte självklart för alla. Andreas Cederlund

Transkript

1 God tandhälsa och besök i tandvården inte självklart för alla Andreas Cederlund

2 Tandvårdslag (1985:125) Målet för tandvården är en god tandhälsa och en tandvård på lika villkor för hela befolkningen

3 Nationell utvärdering Tandvård

4 God tandhälsa i befolkningen 65 procent av svenska 12-åringar är kariesfria 71 procent i den vuxna befolkningen anser att de har en god tandhälsa 73 procent av den vuxna befolkningen besökte tandvården

5 Men Mer än var tredje 12-åring har eller har haft karies 45 procent av arbetssökande anser att de har god tandhälsa 29 procent av den vuxna befolkningen har under en treårsperiod inte besökt tandvården för undersökning

6 God vård och omsorg en gemensam målsättning God vård och omsorg Kunskapsbaserad Säker Individanpassad Effektiv Jämlik Tillgänglig

7 Tandvård till barn och ungdomar

8

9

10 Det är ett medicinskt faktum att barn som får sina tänder omskötta har större chans att lyckas i livet, ser trevligare ut samt blir friskare och starkare. Mina pengar kan inte göra bättre nytta inom något annat område. George Eastman

11

12 Bemötande och information Regionala undersökningar visar att: hög andel av i Västernorrland är nöjda med tandvården 80 procent av 19-åringar i Kalmar och Sörmland ger högt betyg till tandvården 90 procent av patienterna inom ortodontin i Östergötland är nöjda med information och omhändertagande 90 procent av patienterna inom ortodontin i Stockholm anser att de bemötes med respekt av tandvården 12

13

14 Viktigt mad fokus på insatser för barn och unga med funktionshinder

15 Kvalitetsregister kan få stor betydelse för uppföljning och utvärdering av barn och ungdomstandvården

16 Karies hos barn och ungdomar

17 Karies hos barn och ungdomar Andel kariesfria barn och ungdomar åringar 96% 96% 6-åringar 79% 78% 12-åringar 65% 63% 19-åringar 32% 31% Källa: Socialstyrelsen

18 Medelvärde DFT 12-åringar Diagram C2 Landsting Medelvärde för DFT för 12-åringar fördelat per landsting, 2011 Stockholm Jämtland Västernorrland Sörmland Blekinge Västerbotten Östergötland Skåne RIKET Kalmar Västmanland Norrbotten Gävleborg Västra Uppsala Gotland Dalarna Halland Värmland Kronoberg Jönköping 1,0 0,9 0,8 0,8 0,8 0,8 0,8 0,8 0,8 0,8 0,7 0,7 0,7 0,7 0,7 0,6 0,6 0,6 0,6 0,6 0,5 0,0 0,5 1,0 1,5 *Uppgifter för Örebro saknas Medelvärde DFT Källa: Socialstyrelsen

19 Andel kariesfria 12-åringar Diagram C2 Landsting Andel kariesfria 12-åringar, Jönköping Värmland Kronoberg Halland Gotland Dalarna Västra Götaland Uppsala Skåne RIKET Västmanland Gävleborg Blekinge Kalmar Östergötland Norrbotten Västerbotten Sörmland Jämtland Stockholm Västernorrland Procent *Uppgifter för Örebro saknas Källa: Socialstyrelsen

20 SIC index Diagram C2 Riket Significant Caries Index(SiC), för 12-åringar Medelvärde År Källa: Socialstyrelsen

21 Medelvärde DFT 12-åringar Diagram C2 Riket Medelvärde för DFT för 12-åringar Medelvärde År Källa: Socialstyrelsen

22 Andel kariesfria 12-åringar i de nordiska länderna Diagram C2 Nordiska länder Andel kariesfria 12-åringar i de nordiska länderna. Danmark (2010) 70 Sverige (2011) 65 Färöarna (2011) 58 Norge (2011) 55 Finland (2011) 42 Island (2005) Källa: Helsedirektoratet, Norge Procent

23 19-åringar kariesfria approximalt Diagram C3 Landsting Andel kariesfria approximalt (%), 19-åringar, Kronoberg Gävleborg Uppsala Dalarna Sörmland Värmland Stockholm Skåne Halland Västra Götaland RIKET Jönköping Västmanland Jämtlands Gotland Kalmar Östergötland Västernorrland Västerbotten Norrbotten Blekinge Procent *Uppgifter för Örebro saknas Källa: Socialstyrelsen

24 Sociala skillnader i tandhälsa bland barn och unga

25

26 Alla barn besöker inte tandvården Föräldrarnas sociala förhållanden har betydelse för barn och unga både när det gäller att komma (eller inte komma) till tandvården och när det gäller att få karies. De förhållanden som ökar risken för att barn inte kommer till tandvården är att de har en ensamstående förälder, en ung förälder, om familjen får ekonomiskt bistånd eller om föräldrarna har låg utbildning. Barn till unga föräldrar som själva inte kommer till tandvården löper störst risk att utebli från tandvårdsbesök mer än 4 gånger högre jämfört med barn till äldre föräldrar som kommer till tandvården.

27 Risk för att få karies bland barn och unga Bakgrundsvariabler Oddskvot Kategorier OR Moderns b kvarvarande tänder >=27 (ref) kv. tänder 1,3 * < 20 1,5 * Moderns b ålder ,5 * ,1 * 40+ (ref) 1 Moderns b familjetyp Gift/sam bo (ref) 1 Ensamstående 1,1 * Moderns b högsta utbildningsnivå Högst grundskola 1,7 * Gymnasial/eftergymnasial 2 1,3 * Eftergym nasial > 2 år (ref) 1 Ekonomiskt bistånd i familjen Ja 1,9 * Nej (ref) 1 Moderns b födelseland Sverige (ref) 1 Län Norden och Västeuropa c 1,2 * Öv riga Europa 2,1 * Utanför Europa (Mellanöstern, Afrika, Asien, Latinamerika) 2,5 * Stockholm 0,5 Gäv leborg 0,8 Västerbotten (ref) 1 Norrbotten 0,9

28 Risken att få karies hos barn beroende på föräldrars tandhälsa OR 10 Justeras bort Återstår efter justering*** < 20 Antal kvarvarande tänder hos föräldrar*

29 Det finns ett samband mellan barns och föräldrars tandhälsa. Karies är 1,5 2 gånger vanligare bland barn och unga till föräldrar som själva har dålig tandhälsa. Ju sämre tandhälsa föräldrarna har, desto mer ökar risken för att barnen ska få fler kariesangrepp. De starkaste riskfaktorerna bland barn och unga för att få karies är att ha invandrade föräldrar från länder utanför Norden och Västeuropa, att familjen får ekonomiskt bistånd, att föräldrarna har högst grundskoleutbildning, att föräldrarna är unga och själva har dålig tandhälsa.

30 Granskapseffekter

31 Kariesskadade tänder bland barn och unga boende i olika grannskapstyper i Stockholms län DFT Grannskapstyp Resursstarka/ dominerade av Sverigefödda Integrerade -eftersatta/ dominerade av Sverigefödda Integrerade -eftersatta/ stort inslag av synliga invandrargrupper Resurssvaga/ dominerade av Sverigefödda Resurssvaga/ dominerade av synliga invandrargrupper Mycket resurssvaga/ dominerade av synliga invandrargrupper Ålder vid besök 3 år 7 år 13 år 19 år

32 Effekten av grannskapstyp på risken för karies hos barn och unga i Stockholms län 10 OR 5 4 Justeras bort 3 2 Återstår efter justering** 1 Integrerade -eftersatta/ dominerade av Sverigefödda Integrerade -eftersatta/ stort inslag av synliga invandrargrupper Resurssvaga/ dominerade av Sverigefödda Resurssvaga/ dominerade av synliga invandrargrupper Mycket resurssvaga/ dominerade av synliga invandrargrupper Grannskapstyp 32

33 Barn och unga i Stockholms län som bor i resursvaga grannskap med hög koncentration av synliga invandrargrupper har ökad risk både för att utebli från tandvården och för att få sämre tandhälsa jämfört med jämnåriga som bor i resursstarka områden med huvudsakligen Sverigefödda invånare.

34 Socioekonomiska skillnader i tandhälsa och tandvårdskonsumtion bland vuxna

35

36 Tandhälsa bland vuxna

37 Medianantal kvarvarande och intakta tänder och procentuell andel individer per åldersklass som fått en eller flera reparationsåtgärder utförda under 2009 fördelat på karies och på andra orsaker än karies Källa: Tandhälsoregistret

38 Andel patienter med karies, fyllnings-/kuspfraktur eller andra orsaker som åtgärdats per åldergrupp år 2011, anges i procent. 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Ålder Karies Fyllnings-/kuspfraktur Övriga orsaker Källa: Socialförsäkringsrapport 2012:7

39 Självskattad tandhälsa Diagram C4 Riket Andel personer 20 år och äldre som uppger att de har mycket bra eller ganska bra självskattad tandhälsa. Uppdelat på åldersgrupper, 2012 Procent Åldersgrupp Kvinnor Män Källa: Socialstyrelsen

40 Självskattad tandhälsa Diagram C4 Riket Andel personer 20 år och äldre som uppger att de har mycket eller ganska bra självskattad tandhälsa. Efter sysselsättning och kön, 2012 Procent Förvärvsarbetar Pensionär Arbetssökande Källa: Socialstyrelsen Kvinnor Män

41 Tandvårdskonsumtion bland vuxna

42 Diagram C6 Landsting/län Jönköping Halland Blekinge Gotland Värmland Kronoberg Västra Götaland Södermanland Kalmar Gävleborg Örebro Västmanland Västerbotten Uppsala Jämtland RIKET Västernorrland Skåne Östergötland Dalarna Stockholm Norrbotten Andel av den vuxna befolkningen som besökt tandvården för undersökning inom 2 år och inom 3 år. Efter län, perioder respektive respektive 71procent Andel besökare inom 2 år Andel besökare inom 3 år Procent Källa: Tandhälsoregistret, Socialstyrelsen

43 Diagram C6 Riket Andel vuxna personer födda i Sverige som besökt tandvården för undersökning inom 2 år och inom 3 år. Efter åldersgrupp, perioder respektive Procent Samtliga Åldersgrupper Andel besökare inom 3 år Andel besökare inom 2 år Källa: Tandhälsoregistret, Socialstyrelsen Diagram C6 Riket Procent Andel vuxna personer födda i annat land än Sverige som besökt tandvården för undersökning inom 2 år och inom 3 år. Efter åldersgrupp, perioder respektive Samtliga Andel besökare inom 3 år Andel besökare inom 2 år Åldersgrupper Källa: Tandhälsoregistret, Socialstyrelsen

44 Avstått tandvård trots behov Diagram C20 Riket Andel personer 20 år och äldre som uppger att de avstått tandvård eller flera gånger trots behov. Efter ålder och kön, 2012 Procent Källa: Socialstyrelsen Män Kvinnor Åldersgrupper Medelvärde 22 procent (2012) 22 procent (2009)

45 Avstått tandvård trots behov Diagram C20 Riket Andel personer 20 år och äldre som uppger att de avstått tandvård eller flera gånger trots behov. Efter sysselsättning och kön, 2012 Procent Förvärvsarbetar Pensionär Arbetssökande Källa: Socialstyrelsen Män Kvinnor

46 Avstått tandvård av ekonomiska skäl Diagram C21 Riket Andel 20 år och äldre som avstått tandvård av ekonomiska skäl. Efter åldersgrupp och kön, 2012 Procent procent avstodhelt 11 procent avstod delvis 20 procent (2009) Åldersgrupper Män Kvinnor Källa: Socialstyrelsen

47 Diagram C21 Riket Andel 20 år och äldre som avstått tandvård av ekonomiska skäl. Efter sysselsättning och kön, 2012 Procent Förvärvsarbetar Pensionär Arbetssökande Män Kvinnor Källa: Socialstyrelsen Diagram C21 Andel 20 år och äldre som avstått tandvård av ekonomiska Riket skäl. Efter inkomst och kön, 2012 Procent Låg Mellan Hög Källa: Socialstyrelsen Män Kvinnor

48 Besök i tandvården Sannolikheten att inte besöka tandvården är högre i de grupper som anger att de har dålig tandhälsa Tydliga indikationer på att högkostnadsskyddet inte når individer med stora tandvårdsbehov

49 Information och bemötande

50 Tillräcklig information för att förebygga tandhälsoproblem Diagram C16 Riket Andel personer 20 år och äldre som uppger att de fått tillräcklig information för att själva kunna förebygga tandhälsoproblem efter ålder. Uppdelat på åldersgrupper, Procent Åldersgrupper Män Kvinnor Källa: Socialstyrelsen

51 Diagram C16 Riket Andel personer 20 år och äldre som uppger att de fått tillräcklig information för att själva kunna förebygga tandhälsoproblem. Efter kön och födelseland, 2012 Procent Sverige Norden EU utom Norden Män Kvinnor Källa: Socialstyrelsen Europa utanför EU Övr. världen Diagram C16 Riket Andel personer 20 år och äldre som uppger att de fått tillräcklig information för att själva kunna förebygga tandhälsoproblem. Efter sysselsättning och kön, 2012 Procent Förvärvsarbetar Pensionär Arbetssökande Män Kvinnor Källa: Socialstyrelsen

52 Tillräcklig information om behandlingsalternativ Diagram C17 Riket Andel personer 20 år och äldre som fått omfattande behandling och uppger att de fått tillräcklig information om behandlingsalternativ efter ålder och kön, 2012 Procent Åldersgrupper Män Kvinnor Källa: Socialstyrelsen

53 Tillräcklig information om behandlingskostnader Diagram C18 Riket Andel personer 20 år och äldre som uppger att de fått tillräcklig information om behandlingskostnad. Efter ålder och kön, 2012 Procent Män Kvinnor Källa: Socialstyrelsen

54 Socialstyrelsens rekommendation Socialstyrelsen anser att tandvården kan förbättras genom att: vårdgivarna ökar informationsinsatserna om behandlingsalternativ och behandlingskostnader till patienterna.

55 Respektfullt bemött Diagram C19 Riket Andel personer 20 år och äldre som uppger att de blivit respektfullt bemötta som individer. Efter ålder och kön, 2012 Procent Källa: Socialstyrelsen Män Kvinnor Åldersgrupper

56 Socialstyrelsens rekommendation Socialstyrelsen anser att tandvården kan förbättras genom att: vårdgivarna arbetar för att alla som besöker tandvården ska känna sig respektfullt bemött av tandvården

57

58 Ålder också en viktig faktor

59 SKL/Tandvårdsenheten Sörmland 2009

62 Tandvård efter stroke

63 Mer information finns på: