Det är en mjuk, tunn sond som förs ned genom ena näsborren till magsäcken.

Transkript

1 Sonden läggs i en mjuk båge bakom örat och tejpas med Fixomull mot näsan och kinden. Genomskinlig OpSite kan också användas och ger bättre kosmetik. Några råd till dig som får näring via Nasogastrisk sond

2

3 Allmänt Det är alltid viktigt att äta bra, men speciellt viktigt nu när du är sjuk. Att få mat genom sond är ett bra alternativ för dig som har svårt att äta på vanligt sätt. Sondmaten är speciellt gjord för att du ska få i dig all den näring som du behöver. Dietisten hjälper dig att beräkna rätt mängd som svarar mot ditt behov. Du kan leva precis som vanligt när du har sond. Denna typ av sond är utmärkt att använda vid näringstillförsel under kortare tid, 2-4 veckor. Om behov av näringstillförsel krävs under längre perioder är s k PEG att föredra, då planerad dygnsmängd sondvälling oftare kan ges via PEG jämfört med nasogastrisk sond. Flödet genom den smalare nasogastriska sonden är långsammare än genom PEG-slangen. Dessutom återfår patienter med svalgförlamning efter hjärnblödning/infarkter snabbare normal svalgfunktion. PEG är en lite grövre slang som man lägger in genom bukväggen direkt in i magsäcken. Inläggning av PEG sker med hjälp av gastroskopi i lokalbedövning. Vad är en nasogastrisk sond? Det är en mjuk, tunn sond som förs ned genom ena näsborren till magsäcken. 1

4 Hur går det till att lägga ned sonden? Sonden får du genom att en läkare eller sjuksköterska för ned sonden genom din ena näsborre via halsen och matstrupen tills den kommer ned i magsäcken. Du får lokalbedövning i form av bedövningsgel i ena näsborren, så att sonden smidigt skall glida ned förbi svalget. Obehag i form av kräkreflexer utlöses ofta då sonden sätts men när den väl är på plats släpper detta obehag. Hur fixeras sonden? Sonden tejpas fast mot kinden. Den dras i en båge ovanför och bakom örat och fixeras med tejp även här. Det finns många olika möjligheter att fixera sonden och här får du prova dig fram till det sätt som passar dig bäst. Sonden får inte skymma ditt synfält Exempel på sondfixering: En variant att fixera sonden på är med tejp Fixomull. Man klipper en remsa 1 x 4 cm och klistrar fast mot kinden. Ovanpå denna tejp läggs sonden och en likadan remsa klistras ovanpå sonden mot den först satta tejpen. Sonden dras i en mjuk båge bakom ena örat och tejpas fast nedom och bakom örat med Fixomull. Hur vet jag att sonden ligger där den ska? Kontrollera regelbundet att sonden är fixerad ordentligt med tejp. Tejpen kan behöva bytas ut då och då. Du kan byta tejp själv men du kan också få hjälp av distriktssköterskan. 2

5 Innan varje måltid bör du kontrollera att sonden ligger rätt genom att med sondsprutan spruta ned lite luft i magsäcken. Lyssna på magen med hjälp av det stetoskop som du fått låna. Lägg stetoskop-plattan mot bukväggen mellan revbensbågarna. När man sprutar in luft hörs ett tydligt bubbelljud. Hörs inte detta ljud får man inte ge sondvälling. I tveksamma fall, där man är osäker på var sonden ligger, kan man behöva röntgenkontrollera läget. Om du plötsligt börjar hosta när du ger dig sondvälling, avbryt genast tillförseln av sondvällingen och tag kontakt med sondsköterskan eller distriktssköterskan. Hur ofta behöver min sond bytas? Man behöver inte byta sonden om den fungerar väl. Ibland kan det bli stopp i sonden och man kan då behöva byta den. Hur mycket sondmat och vilket/vilka preparat behöver jag? Du får information om hur mycket sondmat du behöver per dag. För sondmat gäller, precis som för vanlig mat, att den mängd du behöver beror på din vikt, längd och hur mycket du rör dig m m. Om du behöver öka i vikt får man ibland efter hand ändra på ordinerad mängd sondmat alternativt byta preparat. Rådgör med din dietist. I första hand används en standard sondnäring men om du behöver sondmat under längre tid kompletteras ofta med en fiberrik sondnäring och ibland också energirik sondnäring. 3

6 Vilken temperatur ska sondmaten ha? Du bestämmer själv vilken temperatur du tycker är mest behaglig. De flesta föredrar rumstempererad sondmat. Du kan även ta den kallare eller ljumma den försiktigt i vattenbad. Iskall sondnäring eller för varm sondnäring kan ge obehag. Hur snabbt ska sondmaten droppa in? De första dagarna du får sondmat är det viktigt att det får droppa långsamt, 500 ml bör ta cirka fyra timmar. Ibland måste man starta ännu långsammare för att inte få besvär med magknip, diarré och uppkördhet. Detta är speciellt viktigt om du ätit väldigt lite senaste tiden. Allteftersom din mage vänjer sig kan man öka dropptakten och det blir du som bestämmer i vilken takt som du mår bäst av att få din mat. Efter 1-2 veckor brukar 300 ml per timme vara en lagom hastighet. Då kan du också dela upp intaget på 5-6 måltider per dag. Om du ligger när du ger dig sondmat, lägg gärna en rejäl kudde under huvudet. På detta sätt minskar du risken för uppstötningar. OBS! Avsluta alltid måltiden med att spola igenom sonden med 50 ml vatten. Hur förvaras sondmaten? Oöppnade förpackningar förvaras i rumstemperatur. Öppnad förpackning förvaras alltid i kylskåp och kan stå där i 24 timmar. 4

7 Hur länge kan samma sondmatsförpackning hänga uppe? En öppnad sondmatsförpackning blir, precis som vanlig mat, dålig av att stå framme för länge i rumstemperatur. Du bör inte använda samma sondmatsförpackning igen om du har kopplat isär sond och aggregat och gjort ett uppehåll i matningen. Hur mycket vätska behöver jag per dag? Man brukar rekommendera ml vätska per kg kroppsvikt och dag, vilket oftast innebär cirka 1,5-2 liter vätska per dag. Om du inte får i dig tillräcklig mängd genom sondmat och det vatten du sprutar in efter varje matning eller genom att dricka extra, bör du tillföra extra vatten genom sonden. Kan jag äta vanlig mat samtidigt som jag har en nasogastrisk sond? Javisst, om du kan äta är det utmärkt att du gör det. Om du har svårt att svälja eller inte kan svälja alls kan det ändå vara viktigt att få känna smak av mat. Man kan då tugga på vanlig mat och sedan spotta ut den. Man brukar faktiskt rekommendera att man har något i munnen om det är möjligt, även om man inte kan svälja ner det, när man sondmatar sig. Kan jag ge vanlig mat genom nasogastrisk sond? Nej, det är inte lämpligt att ge vanlig mat genom sonden då det lätt kan bli stopp. Genom att använda sondnäring vet du också att du får i dig den näring du behöver. Som tillägg till sondmaten kan du, om du vill, ge lite kaffe, te, buljong eller liknande. Dessa drycker ger du dig lämpligen med hjälp av sondspruta. OBS! Se till att det inte finns klumpar eller bitar som kan fastna. 5

8 Vad gör jag om: jag får diarré av sondmaten? Det är då viktigt att sondmaten inte ges för fort, vilket kan utlösa diarrébesvär. Ibland kan det vara bättre att man under perioder med diarrébesvär övergår från bolusmatning måltidsmatning till mer kontinuerlig matning under hela dagen eller natten med hjälp av sondpump. Kontakta din dietist vid denna typ av besvär, så hjälper hon dig med lån av pump. För kall sondmat kan också orsaka diarré. Sondvälling ger oftast lite lösare avföring och diarré är det när man har fler än tre lösa avföringar per dygn. För att förebygga diarré används ibland kapsel Trevis som anses påverka bakteriefloran i tarmen positivt. Man löser innehållet i tre kapslar Trevis i en liten mugg vatten och ger detta varje morgon med hjälp av sondspruta. Kapsel Trevis kan köpas receptfritt på apoteket. Vissa läkemedel t ex antibiotika kan orsaka diarré. Kontakta din läkare om du får diarrébesvär i samband med antibiotikabehandling. Tänk på att du behöver extra vätska om du har diarré. Ibland blir det nödvändigt att byta sondpreparat. Dietisten hjälper till med förslag och nytt livsmedelsrecept på detta. jag får ont i magen när jag ger mig sondmat? En orsak till att du känner dig uppspänd och får ont i magen kan vara att du ger dig sondmaten för snabbt. Minska dropphasigheten eller om du sprutmatar dig, låt måltiden ta längre tid, minst 30 minuter. Ge också mindre mängd per måltid och dela upp sondmaten på flera måltider i stället. För kall sondmat och också för varm sondmat kan ge obehag. Ont i magen kan också bero på förstoppning. 6

9 jag mår illa och kräks av sondmaten? Illamående och kräkningar kan ha många bakomliggande orsaker. En orsak kan vara att du ger dig sondmaten för snabbt. Prova med att minska matningshasigheten. En annan orsak kan vara att du, om du måltidsmatar dig med spruta, ger dig för stor volym vid varje måltid. Det kan också vara bra att kontrollera om sonden har ändrat läge. Kan jag ge medicin via sonden? Du kan ge dig medicin genom sonden men innan du gör det bör du tala med din läkare eller distriktssköterska. Många mediciner finns även i flytande form, vilket är att föredra om man skall ge medicinen via sonden. Tabletter krossas noga med hjälp av mortel och slammas upp i vatten innan lösningen ges med hjälp av sondspruta. Om man är osäker på om den uppslammade medicinen passerar sonden, kan man be sköterskan undersöka detta genom att spruta genom testsond. Avsluta med att spola igenom slangen med 50 ml vatten. Hur ofta behöver jag byta droppaggregat? Du kan använda samma aggregat i ett dygn. Spola igenom aggregatet noggrant med ljummet vatten efter varje matningstillfälle. Förvara aggregatet i plastpåse i kylskåp mellan måltiderna för att undvika bakterieväxt. 7

10 Hur sköter jag min munhygien? När du inte kan äta eller dricka normalt är det extra viktigt med noggrann munhygien. Den normala salivproduktionen blir nedsatt och slemhinnor i mun och svalg kan bli sköra när du inte tuggar maten. Risken för kariesangrepp och svampinfektioner i mun och svalg ökar då. Du kan själv stimulera salivproduktionen genom att använda salivstimulerande preparat. Exempel på några av dessa som finns att köpa receptfritt på apotek är: Fludent Profyllin Salivin Fluorette. V6 Sockerfri sugtablett innehållande fluor och är därför lämplig om du har egna tänder. Sockerfri sugtablett. Sockerfri sugtablett med fruktsmak. Sockerfritt tuggummi innehållande fluor Sockerfritt tuggummi. Saliva Orthana Flytande medel som sprayas i munnen. Att borsta tänder och tunga med mjuk tandborste flera gånger dagligen, samt att skölja munnen ofta med vichyvatten är effektiva sätt att förhindra uttorkning och svampangrepp i munhåla och svalg. Har du tandprotes är det viktigt att ta ut protesen minst två gånger dagligen för rengöring. Undvik om möjligt att ha protesen nattetid. Var uppmärksam på hur dina slemhinnor ser ut. Blir de röda och irriterade kontakta ditt sjukhus eller distriktssköterska för råd. 8

11 Vad behöver jag hemma för att kunna ge mig mat i min nasogastriska sond? Checklista: Sondnäring Droppställning Sondsprutor Stetoskop Tejp/Fixomull Eventuellt sondmatningsaggregat och pump Vem ordnar vad? Sondnäring, droppaggregat och sprutor skriver din läkare eller dietist ut på livsmedelsrecept och varorna hämtas på apoteket. Pump kan eventuellt ordnas via dietisten. Kan jag bada och duscha när jag har nasogastrisk sond? Du kan duscha och bada precis som vanligt. 9

12 Vart vänder jag mig vid problem? Om du har problem med din sond, svårigheter att spruta sondvällingen genom sonden, stopp i sonden eller om sonden glidit ut - vänd dig till sondsköterskan på kirurgmottagningen. Syster Ingrid Delis och Kerstin Bonnevier-Pettersson Kirurgmottagningen, övre gastroektionen, USÖ Tfn Mån ons fre kl Om du har funderingar som gäller din sondmat: mängd, sort, förvaring, receptförnyelse, hjälp med droppaggregat, sondsprutor, pumpar m m eller problem med illamående, uppkördhet m m, som du tror hör ihop med sondmatningen, vänd dig till din dietist. Dietister vid medicinska kliniken, USÖ Ingegerd Järnmark Karin Nilsson Efva Forssell Om du önskar diskutera med din ansvarige läkare kontakta: Övre gastrosektionen Kirurgmottagningen Universitetssjukhuset, Örebro Tfn Kontakten förmedlas via mottagningssköterskan. 10

13 Lars-Göran Larsson Överläkare Kirurgiska kliniken, USÖ Ingegerd Järnmark Dietist Medicinska kliniken, USÖ Eva Henrysson Sjuksköterska, avd 85 Onkologiska kliniken, USÖ Vi är intresserade av synpunkter om hur denna patientinformation kan förbättras och förtydligas. Hör gärna av dig! E-postadresser: Lars-Göran Larsson Överläkare Kirurgiska kliniken, USÖ Ingegerd Järnmark Dietist Medicinska kliniken, USÖ 11