Upprättare: Strokeprojektet, delprojektgrupp rehabilitering Granskare: Marie Bergsten Fastställare: Verksamhetschef Margreth Rosenberg
|
|
- Bernt Olofsson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Upprättare: Strokeprojektet, delprojektgrupp rehabilitering Granskare: Marie Bergsten Fastställare: Verksamhetschef Margreth Rosenberg Revisionsnr Diarienr. 1 (5) Fastställandedatum Giltigt t.o.m. Tills vidare Vårdprogram Dysartri Inledning Definition Dysartri är en neurologisk talstörning som orsakas av medfödda eller förvärvade skador/sjukdomar i det centrala eller perifera nervsystemet. Grava störningar av talmotoriken med mycket svårförståeligt och kraftigt avvikande tal brukar benämnas anartri. Skadorna kan manifesteras på olika sätt, exempelvis i muskelsvaghet, långsamma rörelser, bristande koordination, avvikande muskeltonus eller kombinationer av dessa. I allmänhet drabbas flera funktioner i talet samtidigt, så som andning, fonation, gomfunktion (nasalering), artikulation och prosodi. Man gör ofta en grov indelning av dysartri beroende på om den har ett progredierande eller icke-progredierande förlopp. Progredierande dysartrier orsakas oftast av neurologiska sjukdomar medan de icke-progredierande kan vara medfödda eller uppstå t ex efter stroke eller traumatisk hjärnskada. Det är viktigt att differentialdiagnosticera dysartri från bland annat afasi och ickeneurologiska talstörningar, t ex strukturella defekter efter oral cancerkirurgi eller medfödda missbildningar. Det är även viktigt att differentialdiagnosticera dysartri från verbaloch/eller oralapraxi eftersom behandlingsinsatserna skiljer sig åt vid de olika diagnoserna. Prevalens Det finns inga säkra siffror när det gäller dysartrins incidens och prevalens. Dels varierar förekomsten av olika neurologiska skador och sjukdomar i befolkningen, dels varierar förekomsten av dysartri vid olika neurologiska tillstånd. Logopedens roll Logopeden har till uppgift att bedöma och beskriva talstörningen samt ge rådgivning och förslag på lämpliga åtgärder. Remissen bör innehålla information om patientens grundsjukdom och prognosen för denna, subjektiva och objektiva besvär samt patientens sociala situation (t ex sysselsättning, boendesituation etc.). Vid prioritering av remisserna tar man hänsyn till dels om patientens dysartri är progredierande eller icke-progredierande och dels om patienten vårdas inneliggande eller ej. Vid progredierande dysartri får patienten alltid förtur och erbjuds logopedkontakt så snart som möjligt. De patienter som vårdas inneliggande bör erbjudas tidig logopedkontakt under vårdtiden. För polikliniska patienter med icke-progredierande dysartri gäller nybesöksgarantin, d v s ett första besök inom 3 månader. För patienterna upprättas en rehabiliteringsplan. Det är ett dokument som kontinuerligt revideras och följer patienten i vårdkedjan. I rehabiliteringsplanen är det viktigt att lyfta fram både patientens resurser, begränsningar, behov och intressen samt förväntningar på kort och långsikt. Tillsammans med patienten (så långt det går) läggs målen på aktivitets-
2 2 (5) och delaktighetsnivå. Målen bör vara specifika, mätbara, accepterade, relevanta och tidsangivna (länk till idébank på G). Rehabiliteringsplanen är patientens dokument och denne ska erhålla ett eget exemplar. Den är dessutom en journalhandling som ska överföras till nästa vårdnivå, oberoende av journalsystem. ICF I externa stroketeamet används ICF, internationell klassifikation av funktionshinder och hälsa, för bedömning, målformulering och planering av åtgärder inom rehabilitering. ICF är en global klassifikation som används för uppföljning av funktionstillstånd och funktionshinder. ICF indelas i fem komponenter, varav fyra används idag. Dessa fyra är: kroppsfunktioner, kroppsstrukturer, aktiviteter, delaktighet och omgivningsfaktorer och beskrivs enligt följande; Kroppsfunktioner Förlust av eller avvikelse i en fysiologisk funktion kan innebära exempelvis smärta, pares, nedsatt talförmåga. Kroppsstrukturer Förlust av eller avvikelse i kroppsstruktur. Aktivitet och delaktighet Svårigheter att genomföra aktiviteter kan till exempel innebära nedsatt förflyttningsförmåga, problem att kommunicera eller utföra aktiviteter i dagliga livet. Inskränkning av delaktighet handlar om de sociala konsekvenser som en funktionsnedsättning kan ge inom viktiga livsområden såsom utbildning, arbete och föreningsliv. Omgivningsfaktorer Fysiska, sociala och attitydmässiga faktorer kan påverka hälsotillståndet, som personligt stöd av familj, allmänna sociala stödinsatser eller närmiljöns utformning. ICF: s komponenter kan sägas spegla de dimensioner som i större eller mindre utsträckning måste beaktas när vård- och omsorgspersonal möter patienter. Att tänka utifrån ICF: s olika områden ger en helhetsbild av patientens situation. ICF: s komponenter har olika tyngd i yrkesgruppernas professionella utövning. Alla professioner måste dock förhålla sig till hela komponentuppsättningen för att patientens behov ska tillgodoses. Kroppsfunktion Röst- och talfunktioner Bedömning Målsättningen med bedömningen är att beskriva talstörningens art och grad.
3 3 (5) För bedömning av dysartri finns inga standardiserade test på svenska. Det är ändå av stor vikt att man är konsekvent när det gäller val av procedurer, material vid bedömning och inspelning samt analysförfarande. I utredning/bedömning bör följande ingå: Anamnes. Viktigt att även fråga om förekomst av dysfagi. Bedömning av andning, fonation, velofarynxfunktion och annan oral motorik och sensorik. Oftast används Dysartritestet (Hartelius & Svensson). Det kan även vara aktuellt att använda STORM, NOT-S eller LSVT s, Lee Silverman Voice Treatment, bedömningsprotokoll vid utredning av Parkinsons sjukdom. Inspelning. Gradering av dysartrin (lätt, måttlig, grav). Vilken grad av dysartri patienten har är avgörande för valet av behandlingsinsatser. Patienten kan vara i behov av vidare utredning, exempelvis hos neurolog, vid Öron Näsa Hals-mottagning eller vid Tal och Svälj Center. Remiss skrivs av patientansvarig läkare. Behandling Efter avslutad utredning/bedömning informeras alltid patienten och eventuellt närstående allmänt om dysartri samt om patientens specifika svårigheter. I samråd med patienten fattas sedan beslut om åtgärder. Behandlingen kan t ex innefatta andnings- och fonationsträning, oralmotorisk träning och artikulatorisk träning. Behandling hos logoped kompletteras ofta med hemträningsprogram. För patienter med Parkinsons sjukdom bör behandling enligt LSVT Loud erbjudas. Aktiviteter och delaktighet Kommunikation Bedömning Målsättningen med bedömningen är att beskriva talstörningens effekter på förståelighet och kommunikativ delaktighet. I utredning/bedömning bör följande ingå: Bedömning av prosodi och förståelighet med deltest ur Dysartritestet. Patientens egen uppfattning om/bedömning av dysartrin och sin kommunikativa delaktighet i olika situationer. Närståendes uppfattning om hur kommunikationen fungerar, exempelvis genom frågeformuläret Kommunikativ effektivitet (länk). Behandling
4 4 (5) Patienten kan ha nytta av att lära sig strategier för att bland annat sänka talhastigheten, anpassa satslängden och/eller betoning. Omgivningsfaktorer Produkter och teknik I de fall patienten inte på ett tillfredsställande sätt gör sig förstådd med tal ska AKK, alternativ och kompletterande kommunikation, vara en självklar del av insatserna. I första hand prövas lågteknologiska hjälpmedel som papper och penna samt bokstavstavla eller annan form av kommunikationskarta. Om patienten har stora motoriska svårigheter och inte kan peka kan ögonpekning eller scanning med hjälp av samtalspartnern användas. Peklampa kan vara ett ytterligare alternativ och i sådana fall remitteras patienten till Kom- X. Högteknologiska hjälpmedel som inte kräver så mycket specialanpassning, t ex röstförstärkare, LightWriter och SpeakOut, kan förskrivas av behandlande logoped. Det är viktigt att personer som har högteknologiska hjälpmedel också har tillgång till lågteknologiska, ifall apparaten inte är laddad, går sönder osv. Vid behov av mer omfattande utredning och insatser gällande AKK eller mer avancerade styrsätt remitteras patienten till Kom-X. I de fall då behandlande logoped kan ha kvar behandlingsansvaret för patienten men behöver konsultation kring AKK kan konsultremiss skickas till Kom-X. För de patienter som inte kan styra datorn med vanlig mus och/eller tangentbord kan det vara aktuellt med annat styrsätt. Diskutera då detta gärna med arbetsterapeut. Om inte arbetsterapeuten på hemma plan kan lösa frågan skickas remiss till Kom-X. Om patienten har en progredierande sjukdom skickas gärna en remiss till Kom-X så fort som möjligt (med patientens godkännande) för en hjälpmedelsvisning, så patienten får information om vilka möjligheter som finns att stötta kommunikationen i ett senare skede av sjukdomen. Det är viktigt att kunna ligga steget före med utprovning av hjälpmedel, så patienten kan erbjudas passande hjälpmedel under hela sjukdomsförloppet. De patienter som har svårt att förmedla sig via telefon informeras om tjänsten Teletal. Det kan också vara aktuellt att skicka remiss till Kom-X för bedömning och utprovning av någon form av alternativ telefoni. Personligt stöd och personliga relationer För att underlätta kommunikationen bör patientens närstående involveras i behandlingen. De närstående informeras om vikten av att vara en aktiv lyssnare och hur man kan anpassa miljön vid samtal. Logopeden kan även informera om lyssnarstrategier som underlättar vid samtal samt lära ut hur patientens kommunikationshjälpmedel används.
5 5 (5) Referenser Hartelius, L., Nettelbladt, U., & Hammarberg, B. (2008), Logopedi. Lund: Studentlitteratur ICF; klassifikation av funktionstillstånd, funktionshinder och hälsa Förslag till vidare läsning Yorkston, K., Beukelman, D., Strand, E., & Bell, K. (2010), Management of Motor Disorders in Children and Adults. 3 ed. Pro-Ed, Austin, Texas. USA Trail, M., Fox, C., Ramig, L., Sapir, S., Howard, J., & Lai, E. (2005) Speech treatment for Parkinson s disease. NeuroRehabilitation, 20,
Vårdprogram - dysfagi
Upprättare: Strokeprojektet, delprojektgrupp rehabilitering Granskare: Marie Bergsten Fastställare: Verksamhetschef Margreth Rosenberg Revisionsnr Diarienr. 1 (8) Fastställandedatum Giltigt t.o.m. Tills
Läs merEuropeiska Logopeddagen 2017 Stroke, Parkinsons sjukdom, MS - hur påverkas talet vid neurologisk sjukdom eller skada?
Europeiska Logopeddagen 2017 Stroke, Parkinsons sjukdom, MS - hur påverkas talet vid neurologisk sjukdom eller skada? Ellika Schalling, universitetslektor, leg logoped, med dr Enheten för logopedi, Karolinska
Läs merJubileumssymposium Ellika Schalling
Jubileumssymposium 140614 Talstörningar hos vuxna -vad har gjorts hittills och vad behöver göras nu? Ellika Schalling, leg logoped, universitetslektor Enheten för logopedi Karolinska Institutet 140614
Läs merGemensamt språk och ICF
Gemensamt språk och ICF Catharina Broberg, Leg sjukgymnast MSc Projektledare Gemensamt språk Gemensamt språk för säkrare vård och rehabilitering ICF-projektet Syftet är att genom ICF bidra till utvecklingen
Läs merUpprättare: Strokeprojektet, delprojektgrupp rehabilitering Granskare: Marie Bergsten Fastställare: Verksamhetschef Margreth Rosenberg
Upprättare: Strokeprojektet, delprojektgrupp rehabilitering Granskare: Marie Bergsten Fastställare: Verksamhetschef Margreth Rosenberg Revisionsnr Diarienr. 1 (6) Fastställandedatum Giltigt t.o.m. Tills
Läs merMultiprofessionella journalmallar och gemensam termbank
Multiprofessionella journalmallar och gemensam termbank Skövde 2010-09-29 Camilla Eriksson Elisabeth Wehlander Omfattning 5 primärvårdsförvaltningar Habilitering & Hälsa Ca 6.500 användare Ca 120 enheter
Läs merHur går utredningen till?
Hur går utredningen till? En utredning på Dart börjar med ett remissmöte där vi bestämmer om vi ska arbeta med handledning eller gemensam problemlösning. På remissmötet kan du ställa frågor och få förslag
Läs merSväljningsbedömning Kalmar
Gäller från och med: Gäller till och med: Version: Sida: 2012-02-01 2014-01-31 1 1(5) Dokumenttyp: Metodbeskrivning Utfärdat av: Teresa Bobeck, leg logoped Monica Hellgren, nutritionssjuksköterska Förvaltning
Läs merATT ANMÄLA EN PATIENT TILL DART
ATT ANMÄLA EN PATIENT TILL DART En utredning på DART börjar alltid med en remissträff. På remissträffen bestämmer vi om vi ska arbeta med handledning eller gemensam problemlösning. Handledning innebär
Läs merBedömning av förvärvade neuromotoriska talstörningar, 1,5 hp (Assessment of acquired neuromotor speech disorders, 1.5 credits)
Bedömning av förvärvade neuromotoriska talstörningar, 1,5 hp (Assessment of acquired neuromotor speech disorders, 1.5 credits) Vid två kurstillfällen i oktober 2015 (Göteborg och Stockholm) ges en kurs
Läs merDenna pat återkommer från röntgen efter reposition av axelleden, den är nu i led. Undersök distalstatus noggrant! Förklara vad det är du undersöker.
Ortopedi 1 (7 min) Lärarinformation Distalstatus Denna pat återkommer från röntgen efter reposition av axelleden, den är nu i led. Undersök distalstatus noggrant! Förklara vad det är du undersöker. Studenten
Läs merSammanfattning av rehabiliteringsförslag vid stroke, traumatisk hjärnskada och Parkinsons sjukdom utifrån rådande kunskapsläge.
Sammanfattning av rehabiliteringsförslag vid stroke, traumatisk hjärnskada och Parkinsons sjukdom utifrån rådande kunskapsläge. Allmän sammanfattning Att påbörja rehabilitering och träning efter en skada
Läs merYTTRANDE 1(2) 2014-12-10 LJ 2014/920. Förvaltningsnamn Avsändare
YTTRANDE 1(2) 2014-12-10 LJ 2014/920 Förvaltningsnamn Avsändare Regionfullmäktige Motion: Afasihus i Jönköpings län I en motion till Landstingsfullmäktige föreslår Kjell Ekelund, Mona-Lisa Hagström Svensson
Läs mer20100601 Riktlinjer för rehabilitering av patienter med Amyotrofisk Lateralskleros
20100601 Riktlinjer för rehabilitering av patienter med Amyotrofisk Lateralskleros Inledning Syfte Landstinget Kronoberg har formulerat visionen Ett gott liv i ett livskraftigt län, vilket innebär att
Läs merSPRÅKSTÖRNING UTREDNING HANDLEDNING UTBILDNING. Vi utreder också DYSLEXI OCH DYSKALKYLI
SPRÅKSTÖRNING UTREDNING HANDLEDNING UTBILDNING Vi utreder också DYSLEXI OCH DYSKALKYLI Kyrkbacksgatan 13, 722 15 Västerås Tel 021-13 94 55, 070-546 11 46 Vad är språkstörning? Specifik språkstörning F80.2B
Läs merDysfagi. Margareta Bülow Leg.logoped, Med. dr. [2005-05-19]
Dysfagi Margareta Bülow Leg.logoped, Med. dr. [2005-05-19] 2005-05-19 1 Dysfagi Information om orala och faryngeala sväljningssvårigheter Dysfagi är ett symptom på onormal sväljningsförmåga. Problemen
Läs merALLMÄNNA ANVISNINGAR
ALLMÄNNA ANVISNINGAR Allmänt Hjälpmedelsguiden ger allmän information om samhällets hjälpmedelsförsörjning och om vilka riktlinjer och regler som gäller för hjälpmedelsverksamheten på Gotland. Hjälpmedelsguiden
Läs merDoknr. i Barium Kategori Giltigt fr.o.m. Version Infektion 2016-01-05
Doknr. i Barium Kategori Giltigt fr.o.m. Version Infektion 2016-01-05 RUTIN CNS-infektioner neurologisk och kognitiv bedömning på Infektion Utfärdad av: Marie Studahl, överläkare Godkänd av: Lars-Magnus
Läs merBedömning av förvärvade neuromotoriska talstörningar, 1,5 hp (Assessment of acquired neuromotor speech disorders, 1.5 credits)
Bedömning av förvärvade neuromotoriska talstörningar, 1,5 hp (Assessment of acquired neuromotor speech disorders, 1.5 credits) Enheterna för logopedi vid Göteborgs universitet och Karolinska Institutet
Läs merTor Ansved, Sara Vive & Anna Salander Neurology Clinic; Neurocampus; Camp Pro NEUROLOGIPATIENTEN HUR GÖR VI?
Tor Ansved, Sara Vive & Anna Salander Neurology Clinic; Neurocampus; Camp Pro NEUROLOGIPATIENTEN HUR GÖR VI? Agenda 1. Neurologiska sjukdomar en översikt 2. Neurologens roll 3. Fysioterapeutens roll 4.
Läs merREHABILITERINGSMEDICIN HALLAND
REHABILITERINGSMEDICIN HALLAND Verksamhetsbeskrivning för dagrehabilitering Rehabiliteringsmedicin Ämnesområde: Verksamhet Titel:Verksamhetsbeskrivning för dagrehabilitering Utfärdad av: Margareta Blid,
Läs merPolicy för specialistområdet habilitering i Sverige Maj 2006
Policy för specialistområdet habilitering i Sverige Maj 2006 Reviderat: 2009-09-22 2014-03-13 2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Bakgrund till dokumentet... 3 Definitioner... 3 ICF och funktionshinderbegreppet...
Läs merSahlgrenska Universitetssjukhuset. Välkommen till Rehabiliteringsmedicin Dagrehabilitering / öppenvård
Sahlgrenska Universitetssjukhuset Välkommen till Rehabiliteringsmedicin Dagrehabilitering / öppenvård Informationen ska vara en vägledning för dig under din rehabiliteringsperiod hos oss. Är det något
Läs merGuide för rehabiliteringskliniken, Växjö
Guide för rehabiliteringskliniken, Växjö Postadress Besöksadress Telefon 0470-59 22 50 Box 1223 Rehabiliteringskliniken E-post rehabkliniken@ltkronoberg.se 351 12 Växjö J F Liedholms väg 14 Växjö Sida
Läs merPedagogisk dokumentation i förskolan hur kan vi vidareutveckla detta med hjälp av digitala verktyg? Vecka 44 Pedagogiskt Center
Pedagogisk dokumentation i förskolan hur kan vi vidareutveckla detta med hjälp av digitala verktyg? Vecka 44 Pedagogiskt Center Varför pedagogisk dokumentation? För att kunna återvända till en händelse.
Läs merDefinition och beskrivning av insatser vid problemskapande beteenden hos vuxna med autism och utvecklingsstörda med autismliknande tillstånd
Definition och beskrivning av insatser vid problemskapande beteenden hos vuxna med autism och utvecklingsstörda med autismliknande tillstånd Insatser vid problemskapande beteenden omfattar habiliterande
Läs merLandstingsstyrelsens förslag till beslut
FÖRSLAG 2002:45 1 (9) Landstingsstyrelsens förslag till beslut Motion 2000:49 av Inger Persson (v) om att ytterligare rehabiliteringsteam skall inrättas för patienter som drabbats av Parkinsons sjukdom
Läs merETT LÄNSÖVERGRIPANDE PRIORITERINGSARBETE INOM SPECIALISTVÅRDEN
ETT LÄNSÖVERGRIPANDE PRIORITERINGSARBETE INOM SPECIALISTVÅRDEN VAD HAR VI GJORT? ARBETSTERAPEUTER SJUKGYMNASTER DIETISTER LOGOPEDER BAKGRUND Yrkesgrupperna har olika prioriteringslistor som är skapade
Läs merBeställarenheten för tandvård. Uppdragsbeskrivning
Planeringsenheten/Beställarenheten för tandvård Beställarenheten för tandvård Uppdragsbeskrivning Ansvarig för dokumentet Beställarenheten för tandvård Revideras och följs upp Vid behov Fastställd Beslutat
Läs merKognitiva hjälpmedel/ begåvningshjälpmedel. Definitioner och bakgrund
Delaktighet för personer med lindrig utvecklingsstörning vid förskrivning och användning av kognitiva hjälpmedel Birgitta Wennberg Leg. arbetsterapeut Bli lyssnad på är OK men delaktig nja Jag frågar mamma,
Läs merHjälpmedelsnämnden i Värmland Styrdokument för förskrivning av hjälpmedel
Hjälpmedelsnämnden i Värmland Styrdokument för förskrivning av hjälpmedel Beskrivning av vad som styr inriktningen av vilka hjälpmedel som tillhandahålls och riktlinjerna för förskrivning inom Hjälpmedelsnämnden
Läs merNationella riktlinjer för Parkinsons sjukdom. Utmaningar och förväntningar. Jan Linder Överläkare Neurocentrum Norrlands Universitetssjukhus
Nationella riktlinjer för Parkinsons sjukdom. Utmaningar och förväntningar. Jan Linder Överläkare Neurocentrum Norrlands Universitetssjukhus Förväntningar Att lika god vård skall erbjudas till patienterna
Läs merFysioterapeutprogrammet
1 Medicinska fakultetsstyrelsen Fysioterapeutprogrammet 180 högskolepoäng (hp) Nivå G VGFYT Programbeskrivning Fysioterapeutyrket Fysioterapeuter är den tredje största professionen inom hälso- och sjukvården
Läs merRiktlinjer för anhörigstöd
Vård, omsorg och IFO Annelie Amnehagen annelie.amnehagen@bengtsfors.se Riktlinjer Antagen av Kommunstyrelsen 1(7) Riktlinjer för anhörigstöd 2 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Bakgrund... 3 2.1 Anhörigas
Läs merEnkätsammanställning
Enkätsammanställning Medlemsförbund: Strokeföreningen [Stroke], Hjärnkraft, Vuxendövas i Skåne [VIS], Reumatikerförbundet, Hörselskadades förening [HRF], Personskadeförbundet, Autism och asperger [Autism],
Läs merGuide för rehabiliteringskliniken, Växjö
Guide för rehabiliteringskliniken, Växjö Postadress: Box 1223, 351 12 VÄXJÖ Besöksadress: J F Liedholms väg 14, Växjö E-post: rehabkliniken@ltkronoberg.se Telefon: 0470-59 22 50 Telefax: 0470-59 22 05
Läs merRutin Beslut om vak/ extravak
Diarienummer: Hälso-och sjukvård Rutin Beslut om vak/ extravak Gäller från: 2016-01-01 Gäller för: Socialförvaltningen Fastställd av: Verksamhetschef ÄO Utarbetad av: Medicinskt ansvariga sjuksköterska
Läs merSamverkansöverenskommelse med Landstinget. med landstinget gällande personer med psykisk funktionsnedsättning
TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Nadja Widéhn 2015-04-15 SN 2015/0138.11.01 0480-452786 Socialnämnden Samverkansöverenskommelse med Landstinget gällande personer med psykisk funktionsnedsättning
Läs merREHABILITERING AV PERSONER MED GRAV HÖRSELNEDSÄTTNING
REKOMMENDATION FÖR REHABILITERING AV PERSONER MED GRAV HÖRSELNEDSÄTTNING Bakgrund En grav hörselnedsättning försvårar möjligheterna att delta i auditiv kommunikation. För en vuxen person med grav hörselnedsättning
Läs merLee Silverman Voice Treatment - Vad händer när patienten lämnar kliniken? VetEM
Lee Silverman Voice Treatment - Vad händer när patienten lämnar kliniken? VetEM 170120 Joakim Körner Gustafsson, leg logoped, doktorand Enheten för logopedi, Karolinska Institutet Institutionen för klinisk
Läs merAppar i förskrivningsprocessen
Appar i förskrivningsprocessen Rapport från Hjälpmedelscentrums uppdrag att ta fram en modell för förskrivning av appar Halmstad den 11 augusti 2014 Henrik Lindstedt, avdelningschef Gunilla Motin, hjälpmedelskonsulent
Läs merNeurologisk utbildning för sjukgymnaster Dag 1 Termin 3 Vårterminen 2010, 8-20 februari Ansvarig: Erik Lundström, neurolog och medicine doktor
Neurologisk utbildning för sjukgymnaster Dag 1 Termin 3 Vårterminen 2010, 8-20 februari Ansvarig: Erik Lundström, neurolog och medicine doktor * Mån 8 feb 08:15-09:00 Intro till kursen Erik Lundström Genomgång
Läs merWearable sensors in smart textiles
Wearable sensors in smart textiles Kristina Malmgren Professor in Neurology Institute of Neuroscience and Physiology Sahlgrenska Academy Gothenburg University wearitmed Stiftelsen för Strategisk Forskning
Läs merVad är kännetecknande för en kvalitativ respektive kvantitativ forskningsansats? Para ihop rätt siffra med rätt ansats (17p)
Tentamen i forskningsmetodik, arbetsterapi, 2011-09-19 Vad är kännetecknande för en kvalitativ respektive kvantitativ forskningsansats? Para ihop rätt siffra med rätt ansats (17p) 1. Syftar till att uppnå
Läs merIntroduktion till Äldre
Introduktion till Äldre 65 år eller äldre Norrbottens län 16,4 % 19,2 % 26,9 % 24,4 % 21,1 % 24,6 % 21,7 % 17 % 18,5 % 26,2 % 24,6 % 20,7 % 19,6 % 14,9 % Bilden visar andelen personer som är 65 år eller
Läs merPatient- och närståendeutbildning med hög delaktighet
Patient- och närståendeutbildning med hög delaktighet sabet ix/eli Scanp Foto: n Omsé PATIENT- OCH NÄRSTÅENDEUTBILDNING MED HÖG DELAKTIGHET 1 Patient- och närståendeutbildning med hög delaktighet För
Läs merKÄNNA IGEN ADHD-SYMTOM OCH DIAGNOS
KÄNNA IGEN ADHD-SYMTOM OCH DIAGNOS Det här kapitlet innehåller råd till både föräldrar/vårdnadshavare och lärare om symtomen på ADHD och hur man känner igen dem hos ett barn. Här finns avsnitt om ADHD
Läs merCarina Svensson, Hjälpmedelskonsulent Pernilla Lundberg, Leg Logoped
Carina Svensson, Hjälpmedelskonsulent Pernilla Lundberg, Leg Logoped Team Kommunikation och Kognition Stefan Frisk - Ingenjör Carina Svensson Hjälpmedelskonsulent, arbetsterapeut Pernilla Lundberg Logoped
Läs merSPRÅKSTÖRNING UTREDNING HANDLEDNING UTBILDNING. Vi utreder också DYSLEXI OCH DYSKALKYLI
SPRÅKSTÖRNING UTREDNING HANDLEDNING UTBILDNING Vi utreder också DYSLEXI OCH DYSKALKYLI Kyrkbacksgatan 13, 722 15 Västerås Tel 021-13 94 55, 070-546 11 46 Vad är språkstörning? Specifik språkstörning F80.2B
Läs merRiktlinje för medicintekniska produkter/hjälpmedel individuellt förskrivna
RIKTLINJE Version Datum Utfärdat av Godkänt 1 2016-03-21 Ulrika Ström, Ingrid Olausson Lillemor Berglund Riktlinje för medicintekniska produkter/hjälpmedel individuellt förskrivna 1 (7) Datum 2016-02-28
Läs mer37 Körkort Läkares anmälningsskyldighet (Körkortslagen10 kap 2 ) Undantag från anmälningsplikt
37 Körkort 2016-01- 20 diabeteshandboken.se Läkares anmälningsskyldighet (Körkortslagen10 kap 2 ) Körkortslagen reglerar frågan om läkares anmälningsplikt med följande text: "Om en läkare vid undersökning
Läs merLOKALT SAMVERKANSPROGRAM KRING PERSONER MED DEMENSSJUKDOM ELLER KOGNITIV SVIKT I BROMMA I KORTFORM
LOKALT SAMVERKANSPROGRAM KRING PERSONER MED DEMENSSJUKDOM ELLER KOGNITIV SVIKT I BROMMA I KORTFORM SAMARBETE MELLAN PRIMÄRVÅRDEN, PRIMÄRVÅRDSREHAB, BROMMA STADSDELSFÖRVALTNING, LÄKARE I SÄRSKILT BOENDE
Läs merSammanträdesdatum Paragrafer Sida Tolk- och hörselrådet 2012-05-02 11 18 1(7) Plats och tid Landstingshuset, Vasagatan 27, Falun kl 09.30 12.
LANDSTINGET DALARNA SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Paragrafer Sida Tolk- och hörselrådet 2012-05-02 11 18 1(7) Plats och tid Landstingshuset, Vasagatan 27, Falun kl 09.30 12.00 Ordinarie ledamöter
Läs merWearable sensors in smart textiles
THE SAHLGRENSKA ACADEMY Wearable sensors in smart textiles Margit Alt Murphy PhD, postdoc Institute of Neuroscience and Physiology Sahlgrenska Academy Gothenburg University Bärbara sensorer vid utredning
Läs merKOST MED FÖRÄNDRAD KONSISTENS
cpetzell Sidan 1 2014-02-14cpetzell Sidan 1 2014-02-14cpetzell Sidan 1 2014-02-14 KOST MED FÖRÄNDRAD KONSISTENS Kost med förändrad konsistens är avsedd för personer, som av olika anledningar inte kan äta
Läs merUppföljning (och utveckling) så jobbar vi i Region SKÅNE. Carina Nordqvist Falk
Uppföljning (och utveckling) så jobbar vi i Region SKÅNE Carina Nordqvist Falk 1 Olika möjligheter för regionen att bedriva vård på Egen regi Upphandlad enligt LoU Upphandlad enligt LoV Verksamhetsbidrag
Läs merRiktlinjer för specialiserad sjukvård i hemmet SSIH
1(9) Dokumentnamn: Version: Dokumenttyp: Riktlinjer för specialiserad 1.0 Riktlinjer sjukvård i hemmet, SSIH Utfärdande förvaltning: Sökord: Giltig fr.o.m. Hälso- och sjukvård Utfärdande enhet: Målgrupp:
Läs merÖREBRO LÄNS LANDSTING. Karlskoga lasarett. Etik i praktik vid Karlskoga lasarett. målformuleringar och värdegrund
ÖREBRO LÄNS LANDSTING Karlskoga lasarett Etik i praktik vid Karlskoga lasarett målformuleringar och värdegrund 2 Karlskoga lasarett Inledning För att skapa legitimitet åt etiska frågeställningar och öka
Läs merTufs fick livet tillbaka FÖLJ ETT CASE. noa nr 6 2015 11
10 noa nr 6 2015 Tufs fick livet tillbaka En extremt ovanlig bentillväxt inne i ryggradskanalen hotade att göra huskatten Tufs förlamad. Husse och matte ställdes inför det svåra valet: att låta Tufs somna
Läs merOrganisation av MS-vården
Bakgrund MS är en kronisk neurologisk sjukdom som i olika faser av sjukdomen kräver insatser från sjukvården. De senaste årens snabba utveckling av den medicinska behandlingen av MS och den betydelse det
Läs merPatient-Centered Medicine
Patient-Centered Medicine Mats Foldevi ht 2009 Patientcentrering Att utforska både patientens sjukdom och patientens upplevelse Att involvera prevention och hälsofrämjande Sjukdom och upplevelse sjukhistoria,
Läs merÖppna jämförelser 2013. Vård och omsorg om äldre 2013
14223 Sammanställning av borgs läns resultat i Öppna jämförelser 213 Vård och omsorg om äldre 213 Underlaget till sammanställningen är hämtat från Vård och omsorg om äldre jämförelser mellan kommuner och
Läs mer2010-06-01 Riktlinjer för rehabilitering av patienter med Parkinsons sjukdom
2010-06-01 Riktlinjer för rehabilitering av patienter med Parkinsons sjukdom Inledning Syfte Landstinget Kronoberg har formulerat visionen Ett gott liv i ett livskraftigt län, vilket innebär att landstinget
Läs merKomplettering och förtydligande av samarbetsavtal
BILAGA 1 Komplettering och förtydligande av samarbetsavtal Psykiatri för vuxna Syfte Huvudavtalet mellan Region Skåne och Hässleholms kommun avseende psykiatri reglerar hur samverkan ska ske mellan parterna.
Läs merF-tandvård i Region Skåne
F-tandvård i Region Skåne Tandvård vid långvarig sjukdom eller funktionsnedsättning F-kort utfärdas efter läkarintyg som styrker att man är berättigad till ersättningen. Ingående grupper: F1)Svår psykisk
Läs merUppföljning av Patient Närmre Vård Avdelning 15 Ängelholms Sjukhus Januari 2007
Uppföljning av Patient Närmre Vård Avdelning 15 Ängelholms Sjukhus Januari 2007 Eva Müller Avdelningschef Avdelning 15 Ängelholms sjukhus januari 2007 Postadress: Ängelholms sjukhus, 262 81 Ängelholm Besöksadress:
Läs merAktivitetsersättningen - utvecklingen över tid
Avdelningen för analys och prognos 1 Aktivitetsersättningen - utvecklingen över tid Inledning Under senare år har ohälsotalet minskat. Minskningstakten har dock varit betydligt långsammare i gruppen under
Läs merFörstudie om den demenssjukes och anhörigas väg genom vården
EUROPEISKA UNIONEN Europeiska regionala Utvecklingsfonden 2006-09-14 INTERREG IIIA INTERREG III A Sverige-Norge Förstudie om den demenssjukes och anhörigas väg genom vården - PROJEKTBESKRIVNING Ett gränslöst
Läs merRapport avseende neuropsykiatriska utredningar vid Vuxenhabiliteringen Neurorehab Sävar och Psykiatriska klinikerna under 2015
Rapport avseende neuropsykiatriska utredningar vid Vuxenhabiliteringen Neurorehab Sävar och Psykiatriska klinikerna under 2015 Inledning Sedan 2009 har frågeställningen neuropsykiatriska funktionshinder
Läs merKlinisk omvårdnad: Somatisk hälsa, ohälsa och sjukdom Provmoment: Tentamen 2 Ladokkod: Tentamen ges för: SSK 07. 3 högskolepoäng.
Klinisk omvårdnad: Somatisk hälsa, ohälsa och sjukdom Provmoment: Tentamen 2 Ladokkod: Tentamen ges för: SSK 07 3 högskolepoäng TentamensKod: Tentamensdatum: 120218 Tid: 09.30-12.30 Hjälpmedel: Inga hjälpmedel
Läs merEtt exempel på hur samordning av insatser kan se ut. Enligt SOSFS 2008:20
Ett exempel på hur samordning av insatser kan se ut Enligt SOSFS 2008:20 Ahmed 45 år Är från Irak, har permanent uppehållstillstånd. Frånskild, två barn 15 och 10 år Schizofrenidiagnos, tidigare haschmissbruk
Läs merNationell informationsstruktur 2015:1 Bilaga 3: Modeller för hälso- och sjukvård
Nationell informationsstruktur 2015:1 Bilaga 3: Modeller för hälso- och sjukvård 2 Innehåll Processmodell för hälso- och sjukvård... 4 Begreppsmodell för hälso- och sjukvård... 6 Informationsmodell för
Läs merStamning. hos förskolebarn
Stamning hos förskolebarn 1 Innehåll: Vad är stamning?... 3 Orsaker... 4 Hur vanligt är stamning?... 5 Prognos... 5 Kommunikation... 6 Behandling av stamning... 8 Vad kan du göra?... 9 Förälder... 10 Förskollärare...
Läs merVälkomna till kurs om Kommunikations- och kognitionshjälpmedel
Välkomna till kurs om Kommunikations- och kognitionshjälpmedel Hjälpmedelskonsulent Camilla Håkansson Leg logoped Pernilla Lundberg Team Kommunikation och Kognition Camilla Håkansson Hjälpmedelskonsulent,
Läs merBenamputerade, Fysioterapi Specialistvård
Rutin Diarienr: Ej tillämpligt 1(5) Dokument ID: 09-44019 Fastställandedatum: 2015-08-18 Giltigt t.o.m.: 2016-08-18 Upprättare: Elin O Martinsson Fastställare: Anna Gustavsson Benamputerade, Fysioterapi
Läs merMagda Marchioni Regionala barn- och ungdomshabiliteringen, Göteborg
Vårdkedja för barn och ungdomar med förvärvad hjärnskada som utretts vid Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus, Regionala barn- och ungdomshabiliteringen CVU Rapportserie 2005:2 Projektledare: Magda
Läs merEn kunnig patient? En rapport om patientutbildningscentren. HSO Skåne rapport 2008:4
En kunnig patient? En rapport om patientutbildningscentren HSO Skåne rapport 2008:4 En utbildad patient HSO Skåne rapport 2008:4 Denna rapport bygger på 8 frågor till de tre patientutbildningscentrer,
Läs merUtbildningsplan för logopedprogrammet
Utbildningsplan för logopedprogrammet 2LG07 Inrättad av Styrelsen för utbildning 2006-11-08 Fastställd av Styrelsen för utbildning 2007-04-04 Senast reviderad av Styrelsen för utbildning 2011-05-12 Sid
Läs merSamtycke vid direktåtkomst till sammanhållen journalföring
Riktlinjer Samtycke vid direktåtkomst till sammanhållen journalföring Version 2 2013-12-09 Riktlinjerna är upprättade av medicinskt ansvariga sjuksköterskor och medicinskt ansvariga för rehabilitering
Läs merArbetsplan 2015-2016
Lejonets och Torsviks förskolor Arbetsplan 2015-2016 Hållbar utveckling Gården Närsamhället/Lidingö Naturen runt oss 2 Inledning Förskolan är en del i utbildningsväsendet. Vi arbetar med det livslånga
Läs merSamordning av insatser SOSFS 2008:20
Samordning av insatser SOSFS 2008:20 Bakgrund Lisa har just fyllt sju år, har en CP-skada, kan inte gå, är stel i höger kroppshalva och är rullstolsburen. Hon har synnedsättning på båda ögonen (mest på
Läs merBegreppet allvarlig sjukdom eller skada i ett försäkringsmedicinskt sammanhang
2014-05-09 Dnr 3.1-10780/2014 1(5) Begreppet allvarlig sjukdom skada i ett försäkringsmedicinskt sammanhang Utgångspunkter Utgångspunkter för Socialstyrelsens beskrivning av vad begreppet allvarlig sjukdom
Läs merHandisam. Beräkningsunderlag för undersökningspanel
Beräkningsunderlag för undersökningspanel Kund Mottagare Ann Dahlberg Författare Johan Bring Granskare Gösta Forsman STATISTICON AB Östra Ågatan 31 753 22 UPPSALA Wallingatan 38 111 24 STOCKHOLM vxl: 08-402
Läs merfastställd av ledningsgruppen för vård och omsorg den 13 december 2006 samt 11 november 2008 Dagverksamheter Dagvård med demensinriktning
2006-12 13 1 Riktlinje för Dagverksamheter fastställd av ledningsgruppen för vård och omsorg den 13 december 2006 samt 11 november 2008 Dagverksamheter är till för människor med behov av stöd i den dagliga
Läs merArbetsordning för arbetsterapeuter och sjukgymnaster
SOCIALFÖRVALTNINGEN Medicinskt ansvarig sjuksköterska Annika Nilsson 2013-06-13 Arbetsordning för arbetsterapeuter och sjukgymnaster 1. ARBETSORDNINGEN GRUNDAS PÅ Prioriteringsbeslut/regeringens proposition
Läs merLogopedisk. Parkinsons
Parkinsons Logopedisk Försämring av röst och tal är ett mycket vanligt problem för personer med Parkinsons sjukdom men tyvärr är det många patienter som inte får hjälp som de skulle kunna ha nytta av.
Läs merRehabilitering av personer med stroke eller medicinskt komplexa tillstånd
Rehabilitering av personer med stroke eller medicinskt komplexa tillstånd Rehabiliteringsprogram Specialiserad rehabilitering Rehabiliteringsmedicin VO neurologi och rehabiliteringsmedicin SUS 2015 Inledning
Läs mer1. Fråga till Alliansen och de rödgröna: Hur kommer vården för ME/CFS-patienter att utformas om ni vinner valet? Fråga till respektive parti:
1. Fråga till Alliansen och de rödgröna: Hur kommer vården för ME/CFS-patienter att utformas om ni vinner valet? Fråga till respektive parti: Hur vill ert parti utforma vården för ME/CFS-patienter? Alliansen
Läs merChristina Edward Planeringschef
Planeringsenheten TJÄNSTESKRIVELSE Sida 1(1) Datum 2015-10-27 Diarienummer 150054 Landstingsstyrelsen Utredningsuppdrag 15/23 Att inleda en process för att lära från landstinget i Sörmlands erfarenheter
Läs merPatientsäkerhetsberättelse Sunnangårdens Gruppbostad
Patientsäkerhetsberättelse Sunnangårdens Gruppbostad År 2014 Datum och ansvarig för innehållet Lisbeth Lundvall 20150227 Mallen är anpassad av Ambea AB utifrån Sveriges Kommuner och Landstings mall KVALITETSAVDELNINGEN
Läs merBegreppet allvarlig sjukdom/skada i ett försäkringsmedicinskt sammanhang
2010-06-08 Dnr 4139/2010 Begreppet allvarlig sjukdom/skada i ett försäkringsmedicinskt sammanhang Utgångspunkter Utgångspunkter för Socialstyrelsens beskrivning av vad begreppet allvarlig sjukdom/skada
Läs merMetoden. Om Pilotcirkel. Studiecirkel i kommunikation
Metoden DIGIBOK är en metod för hur man kan arbeta med fysiska kommunikationsböcker och digitala samtalsstöd i form av applikationer till surfplattor. Målet med metoden är att tillhandahålla en fungerande
Läs merJÄMLIKA MÖTEN E N B E M ÖTA N D EG U I D E
JÄMLIKA MÖTEN E N B E M ÖTA N D EG U I D E Framtagen i samarbete mellan Handikapporganisationerna, Gotlands kommun och Länsstyrelsen i Gotlands län juni 2006 Ett bra bemötande Ett bra bemötande handlar
Läs merUnderlag för delårsredovisning/årsredovisning samt slutrapport för insatser finansierade av Mjölby- Ödeshög-Boxholms samordningsförbund
1 (7) Underlag för delårsredovisning/årsredovisning samt slutrapport för insatser finansierade av Mjölby- Ödeshög-Boxholms samordningsförbund Detta underlag utgör utgångspunkt för delårsredovisning/årsredovisning
Läs merMotion 1977178:1079. av Margareta Andren och tredje ''ice talmannen Karl Erik Eriksson om ökad informatin om afasi
16 Motion 1977178:1079 av Margareta Andren och tredje ''ice talmannen Karl Erik Eriksson om ökad informatin om afasi Afasi betyder språkförlust och innebär att en oförmåga eller nedsatt förmåga uppstått,
Läs merÖgonstyrd dator för samspel och delaktighet för barn och ungdomar med flerfunktionsnedsättning. Erfarenhet på Dart.
Ögonstyrd dator för samspel och delaktighet för barn och ungdomar med flerfunktionsnedsättning - vinster, hinder och förutsättningar Eva Holmqvist Arbetsterapeut och specialist i arbetsterapi inom habilitering
Läs merKOGNITIVA NEDSÄTTNINGAR
KOGNITIVA NEDSÄTTNINGAR I SAMBAND MED OLIKA DIAGNOSER Ann-Berit Werner, Leg. Psykolog ann-berit.werner@brackediakoni.se Disposition av dagen Kognitiva nedsättningar Definition Orsaker Kartläggning Psykiska
Läs merRöststörningar prevalens och evidens för behandling med fokus på LSVT
Röststörningar prevalens och evidens för behandling med fokus på LSVT Maria Södersten, leg logoped, docent, Ellika Schalling, leg logoped, univ lektor Joakim Körner Gustafsson, leg logoped, doktorand Enheten
Läs merCancerrehabilitering i Jönköpings län 2011
Cancerrehabilitering i Jönköpings län 2011 En pågående utveckling Arbetsterapeut/Universitetsadjunkt Patienters val och delaktighet är avgörande för en god rehabilitering och en individanpassa rehabiliteringen
Läs merAtt leva med Parkinsons sjukdom
SE_My Life my PD_Booklet_2april2010:A5 Hur kan jag förbättra min sömn? Hur får jag bästa möjliga effekt av min Parkinsonmedicin? 05.04.2010 15:45 Hur kan jag göra det lättare för människor att förstå vad
Läs mer