Nutritionsbehandling i samband med palliativ vård

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Nutritionsbehandling i samband med palliativ vård"

Transkript

1 Nutritionsbehandling i samband med palliativ vård ett PM framtaget av Nätverket för Ätande och Näring i Nordöstra Skåne Bromölla Kristianstad Osby Perstorp Östra Göinge NÄVER , reviderad

2 2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sidan INLEDNING 3 NUTRITIONSBEDÖMNING 4 KONSISTENSANPASSAD KOST 5 ENERGI- OCH PROTEINRIK KOST 6 MELLANMÅL 6 KOSTTILLÄGG 6 BERIKNINGSPRODUKTER 7 ENTERAL NUTRITION - SONDNÄRING 8 PARENTERAL NUTRITION INTRAVENÖS NÄRINGSTILLFÖRSEL 12 VÄTSKETILLFÖRSEL I LIVETS SLUTSKEDE 13 MUNTORRHET 14 SVAMPINFEKTIONER I MUNHÅLAN 15 MUNSMÄRTA 15 ILLAMÅENDE 15 FÖRSTOPPNING 16 DIARRÉ 17 MATAVERSIONER 17 REFERENSER 18

3 3 INLEDNING Enligt NÄVER s 1) målsättning (2006) skall vi vårda och stödja patienten/kunden på ett sådant sätt att vi stärker hans/hennes förmåga att själv ta del i och besluta om sin egen vård och sitt eget liv. Detta gäller även nutritionsbehandlingen. Detta PM 2) grundas på Nutritions-PM KVH Hässleholm, som sammanställdes av Anna-Kerstin Helldahl, Ingemar Hesselbom, Caroline Persson och Filippa Sparre Svensson, (augusti 2004). Inom NÄVER har dokumentet diskuterats och bearbetats under år Avsnittet om munhälsa har faktagranskats av Pia Andersson, tandhygienist. Vissa avsnitt har faktagranskats, avseende hygienaspekter, av Birgitta Holmström, hygiensjuksköterska. Ansvarig för sammanställningen har docent Albert Westergren varit för att slutgiltigt godkännas av NÄVER-gruppen (hösten 2006). Vid avancerad cancersjukdom är det vanligt med viktförlust och anorexi samt tidig mättnadskänsla och illamående. Detta beror både på sjukdomen och på behandlingarna. Personer med cancer har dessutom ofta en ökad energiomsättning i vila. Det finns ett direkt samband mellan viktförlust och för tidig död hos personer med cancer. Aktiv nutritionsbehandling kan ge en viktökning som består av fettvävnad och vätska men i mindre grad av cellmassa (SoS-rapport 2000:11). En person med cancer behöver näring för att kunna stå emot infektioner, motverka avmagring, läka sår, klara av behandlingar och motverka undernäring. Nutritionsstöd kan hos personer i palliativ vård och omsorg förbättra livskvalitén och överlevnaden i vissa fall. Mat och dryck är livsmedel, dvs. medel till liv. Det kan diskuteras om inte det faktum att matlusten avtar i livets sista skede kan ses som kroppens naturliga förberedelse för sin död; livsmedel behövs då inte längre. Ätandet avtar i allmänhet gradvis. I takt med att livsfunktionerna trappas ner, blir näringsintaget mindre och mindre. Näringstillförsel i livets slutskede ska syfta till att göra den sista tiden så behaglig som möjligt. Eventuella önskningar om något särskilt att äta eller dricka skall uppfyllas. Tårta och wienerbröd kan passa bra till kaffet, både pga. sötma och energiinnehåll. Näringstillförsel i livets slutskede ska syfta till att göra den sista tiden så behaglig som möjligt Man dör inte därför man slutar äta, man slutar äta därför att man ska dö. Sokrates 1) Nätverket för Ätande och Näring i Nordöstra Skåne 2) PM, promemoria, minneslista, minnesanteckning; inlaga, utlåtande, redogörelse, skrivelse, memorandum, not, agenda

4 4 NUTRITIONSBEDÖMNING När patienten/kunden blivit inskriven/flyttat in skall en bedömning av näringsstatus göras. Alla personer ska ha en tillförsel som är anpassad till individens sjukdomstillstånd och behov. Kostansvarig/dietisten ger individanpassade kostråd för att underlätta matintaget under sjukdoms- och behandlingsperioderna. Följ nedanstående checklista och dokumentera under sökordet nutrition. Vikt Patientens/kundens ord om viktförändring i samband med sjukdomen. Viktigt att veta för att lindra symtom som beror på undernäring. En ofrivillig viktförlust oavsett tidsförlopp och omfattning är en riskfaktor för undernäring. Undvik att väga i onödan. Besvär som påverkar matintaget Illamående, kräkning, diarré, förstoppning, aptitlöshet, tugg- och sväljproblem, besvär av dofter och smaker, mataversioner, smärta, oro och ångest. Munstatus Sår i munhålan, muntorrhet, svamp och tandstatus. Munbedömningsformulär kan användas för att få en mer enhetlig och strukturerad bedömning (Westergren, 2003). Kosttyp (enligt livsmedelsverket) Normalkost (SNR-kost 1), kost till friska, diabetiker och vid metabola syndromet) A-kost - allmän kost för sjuka E-kost - energi och proteinrik kost (se sidan 6) Parenteralt Enteralt Berikningsprodukter Konsistensanpassning Matsituation Vem lagar maten? Vem sköter inköpen? Hur fungerar matdistributionen? Hur ser matsituationen ut (äter t.ex. ensam)? Ätförmåga Behövs några hjälpmedel? Behövs assistans? Är konsistensen på maten den rätta? Formulär för att bedöma förmågan att äta kan användas för att få en mer enhetlig och strukturerad bedömning (Westergren, 2003). Nutritionsstöd Dietistkontakt? Informationsmaterial (näringstips m.m.). 1) SNR = Svenska Närings Rekommendationer

5 5 KONSISTENSANPASSAD KOST Det är viktigt att anpassa konsistensen vid tugg och sväljsvårigheter. För ordination av förändrad konsistens bör det göras en utredning av tugg- och sväljsvårigheter och hur dessa påverkas av storleken på tugga/klunk, av matens och dryckens konsistens och temperatur och av huvud och kroppsställning. Logoped kan i vissa fall vara behjälplig. Hackad och lättuggad Exempel på lättuggad och lättsvald mat är färs och fiskrätter, kokt potatis, kokta grönsaker och rotfrukter och tillagade frukt och bärefterrätter. Sufflé och timbal Rätter med naturlig slät konsistens t.ex. sufflé, mousse, slät paté, ugnsomelett, grönsakstimbal och grönsakspuré. Servera gärna rikligt med sås till potatismos eller pressad potatis. Maten kan energiberikas med flytande margarin, grädde eller berikningspulver. Drycker kan förtjockas vid behov. Gelékost Varje ingrediens i maträtten bereds för sig till finfördelad helt slät konsistens. Rätterna serveras kalla tillsammans med varm potatismos och rikligt med tjock sås. Som bindmedel i gelékosten används vanligen förtjockningsmedel av majsstärkelse, potatismjöl, fruktkärnmjöl eller gelatin. Flytande Flytande kost är helt slät och består av varm och kall soppa. Det är svårt att få dem tillräckligt energi- och näringstäta därför måste den berikas med berikningspulver, vegetabiliska oljor eller med ägg. Mellanmål, som t.ex. näringsdrycker, är mycket viktiga i den flytande kosten. Tjockflytande Red flytande soppor till tjock konsistens. Konsistensanpassa även drycker (tunnflytande, tjockflytande, gelé). Detta görs genom att tillsätta förtjockningsmedel (kan även göras till varma drycker t.ex. kaffe).

6 6 ENERGI- OCH PROTEINRIK KOST I socialstyrelsens rapport (2000:11) Näringsproblem i vård och omsorg står att mål för omvårdnaden är att förebygga undernäring och vätskebrist. För de som äter små mängder är det extra viktigt med matens näringstäthet. När man har svårt för att äta tillräckligt med mat för att få den energi och näring som behövs, är det speciellt viktigt att maten fördelas på många måltider fördelade under dagen. Maten berikas, så att en halv portion får samma energiinnehåll och helst samma näringsinnehåll som en hel portion. I den energi- och proteinrika maten används aldrig lättprodukter. MELLANMÅL När matlusten sviktar kan det vara lättare att äta mellanmål än varm mat. Mellanmålen måste då vara näringsrika och innehålla mycket energi. Exempel på några energirika mellanmål: o Gräddglass, konserverad frukt eller fruktsallad o Kräm med grädde/standardmjölk o Ostkaka med sylt och grädde o Risgrynspudding med sylt o Chokladpudding med grädde o Snacks, godis eller motsvarande o Alkohol KOSTTILLÄGG När den vanliga maten inte täcker energibehovet kan den behöva kompletteras med kosttillägg. De är näringstäta och innehåller ett tillskott av vitaminer och mineralämnen. Näringsdrycker, finns i ett flertal smaker och olika fabrikat. De delas in i kompletta, kompletta sjukdomsspecifika och icke-kompletta. De flesta förpackningarna innehåller mellan kcal per förpackning om 200 ml. De smakar bäst när de är kylskåpskalla. Kompletta Kompletta kosttillägg kan användas som enda näringskälla eller som tillägg till den övriga maten. De är ofta tjockare i konsistensen och påminner om mjölkdryck. Kompletta sjukdomsspecifika Kompletta sjukdomsspecifika näringstillägg är sammansatta för användning vid olika sjukdomstillstånd t.ex. cancer, diabetes, lung-, njur-, mag-tarmsjukdom och för att förbättra sårläkning. Det finns produkter med varierande halter laktos, protein och fett.

7 7 Icke kompletta Icke kompletta kosttillägg kan sakna något eller flera näringsämnen eller innehålla en större andel av ett näringsämne. De kan inte utgöra den enda näringskällan. De är klara i konsistensen och påminner om saft och kan drickas som måltidsdryck eller som mellanmål. På KVH finns till exempel ett lager drycker som patienten får för provsmakning. Blanketten Provsmakning av kosttillägg fyller patienten i, för att dietisten senare skall kunna göra en beställning. Näringsdrycker levereras från apoteket och kostar en summa per månad beroende på hur många som förbrukas per dag. Näringsdryckerna bör hämtas av patient/kund eller anhörig på apoteket. Hemleverans kan ske mot en avgift, KVH ska undvika att leverera dessa till patienten. Dietisten har receptförslag, t.ex. Hemlagade näringsdrinkar, samt andra tips och recepthäften. BERIKNINGSPRODUKTER Det finns olika sätt att energiberika maten med beriknings och energipulver så att personer inte behöver äta så stora portioner, t.ex. med berikningspulver eller i flytande form som kan blandas i varm eller kall mat och dryck. De används för att öka energi - och näringsinnehållet i maten, t.ex. i gröt, stuvning, soppa, puddingar, potatismos, vatten och saft. Näringspulvren kan tillsättas allt som har mjölkliknade utseende. De energigivande medlen kan blandas i all slags mat, både kall och varm, samt i dryck. Berikningsprodukter delas in i kompletta och icke kompletta. Kompletta Produkter för näringsberikning är lättlösliga produkter som tillför extra energi, protein, fett, kolhydrater, vitaminer och mineralämnen. Dessa produkter kan vara flytande, pulver eller näringsberikade frysta sopp- och såsbaser. Icke kompletta Det finns två typer av icke kompletta berikningsprodukter avsedda för: Energiberikning - lättlösliga produkter som enbart innehåller kolhydrater, t.ex. majsstärkelse och som används för att öka energiinnehållet i söta drycker, dessertkrämer och soppor. Proteinberikning - produkter som oftast framställs av skummjölk. Detta används för att öka proteininnehållet i maten t.ex. Resource Proteinpulver.

8 8 ENTERAL NUTRITION SONDNÄRING För de som har en fungerande mag- och tarmkanal, men ej kan försörja sig per os är enteral nutrition förstahandsval. Enteral nutrition kan ges totalt eller som komplement. Hygien Vid all hantering av sondmat är det viktigt med aseptisk teknik och noggrann handhygien. Personal som hanterar maten ska spritdesinficera sina händer. Hängtid Vid kontinuerlig tillförsel av steril sondnäring är hängtiden max 24 timmar, i originalförpackning. Om något tillförts lösningen är den hållbar 12 timmar. Vid intermittent tillförsel är hängtiden max 4 timmar. Öppnad förpackning kan förvaras i kylskåp enligt tillverkarens riktlinjer (står på förpackningen). Oöppnad sondnäring förvaras i rumstemperatur. Engångsartiklar Aggregat, adaptrar och matningsslangar m.m. är engångsartiklar och ska inte återanvändas. Sondspruta finns för både engångs- och flergångsbruk (särskild sondspruta med s.k. oral/enteral fattning finns, den är lila, går endast att koppla till sonder). Om sondsprutan är för flergångsbruk tas den isär och rengörs i diskmaskin efter varje måltid. I hemmet kan den rengöras för hand med diskmedel. Sprutan ska sköljas noggrant och lufttorka isärtagen och upprättstående. Flergångssondspruta byts vid behov, t.ex. när den blivit trög eller otät, repig eller missfärgad. Att tänka på vid sondmatning Höj sängens huvudända ca 30 grader. Ge sondmaten rumstempererad. Vid nasogastrisk sond kontrolleras sondläget innan sondnäring ges. Spruta ner 5-10 ml luft samtidigt som du med stetoskop lyssnar efter bubblande ljud i magsäcken. Mängd och hastighet Mängd och hastighet av sondmat ordineras av dietist och är individanpassat. För snabb hastighet och för hög energimängd kan ge besvär som bl.a. illamående, diarré, reflux och aspirationsrisk. Refeeding syndrom Ett livshotande överbelastningssyndrom kan uppstå hos svårt undernärda personer som ges mer näring än vad vävnaderna förmår metabolisera. Störst är risken vid intravenös energitillförsel. Tecken på refeeding syndrom är stigande kroppstemperatur, snabbt ökande i vikt p.g.a. vätskeretention, cirkulatoriska och respiratoriska förändringar, t.ex. bröstsmärta, lungödem, arytmier och hög andningsfrekvens. För att undvika detta bör man starta nutritionsbehandlingen försiktigt med 50-70% av det beräknade energibehovet.

9 9 Munvård Munvård och att fukta slemhinnorna är extra viktigt för de personer som inte kan äta eller dricka normalt. Slemhinnorna blir skörare och risken för karies och svampangrepp ökar. Använd mjuk tandborste och stimulera även slemhinnorna för att öka genomblödningen och stimulera känseln. Munvård och fuktning av slemhinnor måste göras flera gånger dagligen. Det finns ett stort utbud av medel mot muntorrhet på apoteket (se avsnitt om muntorrhet, sidan 14). Läkemedel i sond Läkemedel som tillförs via sond bör vara i form av mixtur. Om läkemedlet bara finns i tablettform ska den ordinerande läkaren ta ställning till om ett annat läkemedel eller en annan beredningsform kan ordineras. Spola sonden med ml vatten efter tillförseln. Anpassa mängden vatten till sondens storlek och längd. Det gäller särskilt för barn. Kom ihåg att räkna med vattnet i den totala mängden vätska som kan ges per dygn. Spola sonden med 5-10 ml vatten mellan varje sorts läkemedel om flera olika läkemedel administreras efter varandra. Trögflytande läkemedel kan eventuellt spädas. Droppar som har hög koncentration skall spädas med 20 ml vatten. Tabletter kan ibland krossas och slammas upp i vatten. Kapslar kan ibland öppnas och innehållet lösas upp i vatten. Depot-tabletter ska ej ges i sond, den maximala effekten blir större, biverkningarna fler och effekten kortare. Resoritabletter skall ej ges i sond, effekten blir osäker. Vid tveksamhet kring lämpligheten i att administrera läkemedel via sond rekommenderas att apoteket konsulteras. Obs: Risk finns för stopp vid administration av uppslammade läkemedel i jejunokat. Tvätta sondmynningen med ytdesinfektionsmedel före administration av läkemedel. Noggrann handhygien är också viktigt. Infarter för enteral nutrition Personer som fått en infart för sondmatning ska ha fått skriftlig information angående skötselanvisningar. Där finns bland annat uppgifter om hygien, fabrikat, storlek, datum då patienten fick sin infart, datum då den eventuellt skall bytas och vem som är behandlande läkare. Uppgifterna antecknas i vårdplanen under sökord Nutrition. Nedan presenteras en förkortad sammanfattning av olika infarter. Perkutan endoskopisk gastrostomi (PEG) PEG är en kateter som sätts in genom bukväggen och mynnar i magsäcken. PEGkatetern hålls på plats av en stopplatta på insidan av magsäcken och en stopplatta som fixering mot huden. PEG-slangen är centimetergraderad. Dokumentera siffran (vid stopplattan mot huden) i vårdplanen. PEG är till för sondmatning, vätsketillförsel och läkemedelsadministration.

10 10 Skötsel Rengör huden dagligen med tvål och vatten runt stomin och under plattan. Torka torrt. Låt en kompress ligga mellan platta och hud. Distansen mellan hud och platta bör vara ca 3-6 mm. Snurra slangen ett varv varje dag. Knapp Knapp är en gastrostomiport till magsäcken via bukväggen. Den hålls på plats av en ballong i magsäcken och en yttre stopplatta mot huden. Knappen är försedd med en backventil. Ventilen öppnas/stängs då kopplingsslang kopplas till/av knappen. Knappen är till för sondmatning, vätsketillförsel och läkemedelsadministrering. Skötsel Rengör huden dagligen med tvål och vatten runt knappen och under plattan. Torka torrt. Låt en kompress ligga mellan platta och hud. Distansen mellan hud och platta bör vara ca 3-6 mm. Snurra knappen ett varv dagligen. Kuffa om ballongen en gång i veckan med 4-5ml (max 10 ml) sterilt vatten. Gastrostomikateter Gastrostomikateter, en ballongkateter till magsäcken via bukväggen. Den hålls på plats av en ballong i magsäcken och en stopplatta som fixering på huden. Gastrostomikatetern är avsedd för sondmatning, vätsketillförsel och läkemedelsadministering. Skötsel Rengör huden dagligen med tvål och vatten runt katetern och under plattan. Torka torrt. Låt en kompress ligga mellan platta och hud. Distansen mellan hud och platta bör vara ca 3-6 mm. Snurra katetern ett varv dagligen. Kuffa om ballongen en gång i veckan med 4-5 ml (max 10 ml) sterilt vatten. Jejunostomikateter Jejunostomikateter, är en tunn kateter som mynnar i tunntarmens jejunodel via bukväggen. Den hålls på plats via stopplatta med några stygn på huden, saknar inre

11 11 fixering. Jejunostomikatetern är avsedd för sondmatning, vätsketillförsel och viss läkemedelsadministrering. Skötsel Rengör huden med tvål och vatten minst 2 ggr/vecka. Låt en kompress ligga mellan stopplattan och huden. Sätt Tegaderm över som täcker platta och instickställe. Jejunostomikateterns yttre del ska spritavtvättas före användning. En jejunostomikateter bör bytas var 6:e månad. Avlidna Sonderna kan ligga kvar vid dödsfall. Vart vänder man sig vid problem? Sjukhusdietistens ordination (skall vara skriftlig) måste vara klar vid vårdplaneringen, för att kommunen skall hinna få hem den utrustning/sondnäring som krävs. PAS (patientansvarig sjuksköterska) inom kommunen skall efter ca. 14 dagar återkoppla via telefonsamtal till sjukhusets dietist hur ordinationen fungerar för patienten/kunden. När detta är gjort överrapporterar sjukhusets dietist till primärvårdens dietist, som tar över ansvaret för ordinationer tillsammans med ansvarig läkare i samverkan med OAS (Omvårdnadsansvarig sjuksköterska). Nedan följer de namn och telefonnummer till primärvårdens dietister som de kommunala sjuksköterskorna skall vända sig till ( ). Dietist Vårdcentralen Vilan Tel: (säkrast mån-fre 09-10) Genvägen Kristianstad Dietist Vårdcentralen Vänhem Tel: (säkrast mån-fre 08-10) Frykholmsgatan Hässleholm Ansvarsområde: Broby Bromölla Degeberga Knislinge Näsby Ansvarsområde: Bjärnum Hästveda Ljungdala Lönsboda Osby Tollarp Vilan Vä Åhus Östermalm Perstorp Sösdala Tyringe Vinslöv Vittsjö Vänhem Vid frågor kring produkter också för tips och råd gällande produkter för enteral nutrition: Novartis Nutrition Hot Line (dygnet runt) [tillgängligt ]

12 12 PARENTERAL NUTRITION INTRAVENÖS NÄRINGSTILLFÖRSEL Parenteral nutrition rekommenderas till de som har ett otillräckligt näringsintag och en icke fungerande mag-tarmkanal, men parenteral nutrition kan också ges som komplement till både enteral och oral nutrition. Då enbart parenteral nutrition tillförs kallas det total parenteral nutrition. Infartsvägar När patienten/kunden erhåller parenteral nutrition i hemmet bör inte en perifer venkateter användas. Vissa lösningar kan dock ges perifert i PVK 1,0 (se FASS). Rekommendationen är dock användning av subcutan venport eller central venkateter i speciella fall. Infusionshastighet De flesta personer med cancer mår bra av en långsam dropptakt. Om patienten/kunden blir illamående, sänk infusionstakten. För de flesta infusionslösningar rekommenderas en infusionstid på 12 timmar (se FASS). Infusionstiden bör dock vara minst 8 timmar. Hos undernärda personer kan insättande av parenteral nutrition ge en snabb ändring av vätskebalansen. Var därför observant på vätskeansamlingar (kan bl.a. leda till lungödem eller hjärtsvikt) vilka brukar uppträda inom timmar. Långsam tillförsel rekommenderas de första dagarna. Refeedingsyndrom Om kraftigt malnutrierade (undernärda) personer får en total parenteral nutritionsbehandling i doser som ska täcka normalbehovet av energi- och näringsämnen kan det ge överbelastningssymtom. Detta tillstånd kallas refeeding syndrom och det kan ge upphov till: stigande kroppstemperatur snabbt ökande vikt ödem cirkulationsförändringar och respiratoriska förändringar. När en person som har anpassat sin ämnesomsättning till sitt malnutritionstillstånd får total parenteral nutritionsbehandling måste därför tillförseln av näringslösning försiktigt modifieras. Hållbarhet vid tillsatser Om infusionen är kontinuerlig byts infusionsaggregatet minst var 12-24:e timme eller oftare om infusionslösningen eller eventuella tillsatser kräver det. Dock byts aggregatet alltid efter blodtransfusion eller infusion som innehåller fett eller läkemedel som inte kan blandas med efterföljande infusion. Infusionsvätskan ska förbrukas inom tolv timmar. Tiden kan begränsas ytterligare p.g.a. tillsatta läkemedel. Eventuella tillsatser ordineras av läkare. Provtagning vid långtidsbehandling

13 13 Allmäntillståndet och omfattningen av parenteral nutrition styr provtagningsfrekvensen. Proverna ordineras av läkare. Fettinnehållet i infusionerna kan störa vissa analyser om blodprovet tas innan fettet eliminerats från blodet. Det tar ca 5-6 timmar efter avslutad infusion (se provtagningsföreskrifter och FASS). VÄTSKETILLFÖRSEL I LIVETS SLUTSKEDE Till de som befinner sig i ett sent palliativt skede av sin sjukdom bör parenteral nutrition endast användas i de fall där man genom näringsstöd kan höja livskvaliteten. Intravenös vätskebehandling kan leda till ökade besvär hos personer i ett sent skede av sjukdomen men kan i vissa fall vara motiverat (Carl-Johan Fürst 1999). Argument som talar mot vätsketillförsel till döende personer Många känner inte törst i livets slutskede. Vätska ökar kräkningstendensen. Vätska ökar risk för hosta. Vätska ökar risk för tung andning. Vätska ökar risk för lungödem. Vätska ökar risken för perifera ödem och ascites. Urinproduktion hos döende person kan leda till besvär med att urinera på bäcken eller kateterrelaterade besvär. Intravenös tillförsel i livets slutskede minskar komforten för personen. Intravenös tillförsel ger motstridiga signaler vid dödsbädden. Argument som talar för vätsketillförsel till döende personer Törst (hos ett fåtal). Några få personer mår allmänt bättre av vätska. Dehydrering kan leda till konfusion, agitation och muskelryckningar (Peter Strang 2000). Vilket ställningstagande som görs är beroende av personens status och egna önskemål. Det är därför viktigt att på ett tidigt stadium informera och diskutera med personen själv och anhörig. Ett alternativ kan vara att erbjuda dropp under en begränsad tid, utvärdera och ta ny ställning (Carl-Johan Fürst 1999).

14 14 MUNTORRHET Muntorrhet kan uppstå vid uttorkning, nedsatt salivproduktion, munandning samt minskad cirkulation till blodkärlen i salivkörtlarna. Orsaker Undernäring, läkemedel, sjukdomar och behandlingar samt stress, kan vara orsaker till muntorrhet. Konsekvenser Konsekvenserna kan bland annat bli talsvårigheter, sväljningsbesvär, dålig smak i munnen, sveda, karies, svampinfektioner och sår. Avtagbar protes kan vara svårt att ha i munnen. Diagnostik Måste dricka på natten, svårt att äta, dålig andedräkt, småbubblig saliv, rodnade torra slemhinnor, rodnad blank torr tunga, torra spruckna läppar, svampinfektioner, karies och tandköttsinflammationer. Behandling För att motverka muntorrhet ska man dricka mycket vatten och stimulera salivutsöndringen genom att tugga maten noga. Salivbrist kompenseras med salivstimulerande medel då lite saliv produceras eller saliversättningsmedel då saliv saknas så gott som helt samt vätskerik mat. God munhygien och cerat till läpparna är viktigt. För personer som har egna tänder är det viktigt att skölja tänderna med fluor eller använda fluorsugtabletter flera gånger om dagen. Salivstimulering o Citrusfrukter; apelsinjuice o Syrliga bär; rabarber, krusbär o Mekanisk stimulering genom tuggning eller att massera kinden i området vid öronspottkörtlarna o Salivstimulerande medel och muntorrhetspinne o Frysta ananasbitar att suga på o Vatten eller isbitar att suga på o Halstabletter Vätskerik kost o Soppa till förrätt o Mycket sås till maten o Efterrättssoppor och krämer på frukt och bär o Vichyvatten att dricka eller fukta munnen med

15 15 SVAMPINFEKTIONER I MUNHÅLAN Två olika typer av svampinfektion förekommer i munnen. Det kliniska utseendet hos en av formerna är vit, avskrapbar beläggning företrädesvis på tungan, i munvinklar, kindslemhinna och gommen. Den andra formen är mer sällsynt och uppvisar en rodnad, slät och svidande yta. Orsaker Nedsatt immunförsvar, upprepade antibiotikabehandlingar och granulocytopeni kan orsaka svampinfektioner. Behandling Att skölja munnen med Ramlösa rekommenderas. Vid lokal behandling används Nystatin (Mycostatin) som inte ger någon resistensutveckling. Sugtabletter med amfoterecin kan också användas, men fungerar sämre hos personer som är muntorra. Ger dessa medel ingen effekt, eller om effekt på andra områden också eftersträvas, bör systemiska medel användas, t.ex. fluconazol. MUNSMÄRTA Om cancern är eller har varit lokaliserad till huvud halsregionen, eller till andra områden i kroppen och har behandlats med cytostatika, kan det uppstå ätproblem. Då är det extra viktigt med konsistensanpassad kost. Kall gelékost kan då vara lämpligt. I vissa fall kan ett tillägg av näringsdropp eller sondmat vara lämpligt för att täcka energi- och näringsbehovet. ILLAMÅENDE Inom palliativ vård är illamående ett vanligt och plågsamt tillstånd. Att få hjälp att äta rätt är därför av stor betydelse för den som är cancersjuk. Det är viktigt att personen själv och anhöriga redan tidigt under sjukdomsförloppet får konkreta kostråd. Orsaker till illamående kan vara Patofysiologiska orsaker t.ex. förstoppning, smärta, svampinfektioner och hosta. Metaboliska orsaker t.ex. uremi och hyperkalcemi. Behandlingsrelaterade orsaker t.ex. cytostatika, strålbehandling och läkemedel. Psykologiska orsaker t.ex. oro och ångest. Cancerutlösta orsaker (då tumören frisätter eller aktiverar olika substanser i kroppen). Råd till personer som mår illa och kräks (Orrevall Granberg, 1995) Ät små mål, men ofta. Tugga maten väl.

16 16 Bättre att dricka mellan måltider än till maten, mycket dryck och mat samtidigt spänner ut magsäcken och kan orsaka illamående/kräkningar. Undvik alltför fet eller söt mat, det tar längre tid för sådan mat att lämna magsäcken. Drick klara drycker som juice, måltidsdricka, läsk, isté eller citronvatten. Stekt mat ger matos som kan upplevas som obehagligt. Välj hellre kokt mat, ugnsstekt mat eller kalla rätter. Använd köksfläkten och vädra i rummet före måltid. Kalla rätter fördras ofta bättre än varma, eftersom de senare ger ifrån sig doftångor, som kan öka illamåendet. Om det är möjligt undvik att laga mat själv, be om möjligt någon annan i familjen eller vänkretsen. Ha färdiglagad mat i frysen. Vila efter måltiden, gärna med huvudet högt, minskar risken för uppstötningar efter måltiden. Salt mat kan dämpa illamående. Prova ansjovis, kaviar, inlagd sill, buljong, salta kex, popcorn och jordnötter. Prova att äta torr och knaprig mat som rostat bröd eller kex innan du stiger upp på morgonen. Icke farmakologisk behandling som t.ex. sjukgymnasten kan hjälpa till med är Akupunktur Akupressur TENS 1) Visualisering, hypnos och taktil massage. FÖRSTOPPNING Tvärtemot de råd som normalt ges vid förstoppning så rekommenderas sällan fiberrik mat mot förstoppning vid cancersjukdom. Anledningen är att många har svårt att dricka den mängd vätska som krävs för att fibrerna ska ha bäst effekt. Fiber gör också att maten får större volym och snabbt ger mättnadskänsla. Detta kan resultera i att personen får i sig för lite energi och går ner i vikt. Intag av katrinplommon som finns i puré, juice eller som torkad frukt rekommenderas. Även syrade mjölkprodukter som dofilus, bifilus, hälsofil med flera hjälper tarmen att få rätt sammansättning av nyttiga tarmbakterier och kan motverka förstoppning. En obehandlad förstoppning kan leda till viktnedgång eftersom den medför aptitlöshet och mättnadskänsla. Biverkningar från vissa mediciner kan ge förstoppning, framför allt smärtlindrande medicin som innehåller morfin. 1) TENS = Transkutan Elektrisk NervStimulering

17 17 DIARRÉ Det är viktigt att dricka mycket vätska när man har diarré. Det är svårt att ge allmänna kostråd vid diarré därför är det viktigt att ta reda på orsaken innan man kan åtgärda den. Det kan till exempel bero på strålbehandling mot magen och tarmarna. Överväg om patienten/kunden bör erhålla individuella kostråd av dietist. MATAVERSIONER Cancerbehandlingen kan leda till förändrad lukt - och smakupplevelse. Avsmak för vissa livsmedel eller maträtter kan då uppstå. Dessa bör då undvikas. Exempel är kaffe och kött. Doft av mat kan framkalla illamående, undvik då favoriträtter. Litteraturtips: Orrevall Granberg Y (1995). Den viktiga maten. Praktisk nutritionsbehandling vid cancersjukdom. Cancerfonden.

18 18 REFERENSER Fürst CJ Ska nutrition och vätska ges i livets slutskede? Riktlinjer för ett strukturerat beslutsunderlag. Läkartidningen, 96, (10), Handbok för Hälso- och Sjukvården, [åtkommen ]. Helldahl A-K, Hesselbom I, Persson C, Sparre Svensson F (2004) Nutritions-PM KVH Hässleholm. Orrevall Granberg Y (1995). Den viktiga maten. Praktisk nutritionsbehandling vid cancersjukdom. Cancerfonden. Socialstyrelsen (2000) Näringsproblem i Vård och Omsorg. Prevention och Behandling. SoS-rapport 2000:11. Strang P (2000) Quality of life is the most important goal of nutritional support of the dying. Läkartidningen. Mar 8;97(10): Westergren A (red) (2003) Svårigheter att äta. Studentlitteratur, Lund.

Rutiner vid Enteral Nutrition för Gävleborgs kommuner

Rutiner vid Enteral Nutrition för Gävleborgs kommuner Rutiner vid Enteral Nutrition för Gävleborgs kommuner Upprättat av Ansvarig Fastställt datum Barbro Karelius leg. dietist Barbro Karelius 2012-06-28 Maria Almström Svensson leg. dietist Giltig t.o.m leg.

Läs mer

DELEGERING SONDHANTERING

DELEGERING SONDHANTERING DELEGERING SONDHANTERING Fastställt av: 2015-05-28 MAS-enheten Dokumentet framtaget av: MAS-enheten För revidering ansvarar: MAS-enheten Dokumentet gäller till och med: Tillsvidare 1 SONDHANTERING Grunden

Läs mer

Sondmatning. PEG, Knapp, Jejunostomi. Inför delegering

Sondmatning. PEG, Knapp, Jejunostomi. Inför delegering Sondmatning PEG, Knapp, Jejunostomi Inför delegering Utbildningsteamet 2013-09-01 Materialet granskat och godkänt av; Mari Eriksson / MAS Kristianstads Kommun Mag-tarmkanalen Grunden för all kost och nutritionsbehandling

Läs mer

Svårt att tugga och svälja - Konsistensanpassad mat. Wasty Klasson Kostekonom [2004-09-17]

Svårt att tugga och svälja - Konsistensanpassad mat. Wasty Klasson Kostekonom [2004-09-17] Svårt att tugga och svälja - Konsistensanpassad mat Wasty Klasson Kostekonom [2004-09-17] 2004-09-17 1 Svårt att tugga och svälja - Konsistensanpassad mat Vi behöver alla energi och näring i tillräcklig

Läs mer

Värt att veta om Din gastrostomi

Värt att veta om Din gastrostomi Värt att veta om Din gastrostomi Gastrostomi är ingen ny kirurgisk teknik utan har funnits i över 100 år. Den används när inte tillräckligt med mat kan ätas på vanligt sätt eller i samband med operation.

Läs mer

Fördjupningsdag om Huntingtons sjukdom 29 oktober 2010 Äta, dricka. Sektionen för Klinisk Nutrition Anna-Karin Andersson, dietist

Fördjupningsdag om Huntingtons sjukdom 29 oktober 2010 Äta, dricka. Sektionen för Klinisk Nutrition Anna-Karin Andersson, dietist Fördjupningsdag om Huntingtons sjukdom 29 oktober 2010 Äta, dricka Syfte med kostbehandlingen: Tillgodose vätske- energi och näringsbehov Minimera risken för felsväljning kopplad till bolusmängd, vätskan

Läs mer

ENTERAL NUTRITION. Att få mat genom PEG. Allmänna råd och anvisningar

ENTERAL NUTRITION. Att få mat genom PEG. Allmänna råd och anvisningar ENTERAL NUTRITION Att få mat genom PEG Allmänna råd och anvisningar Med denna broschyr vill vi ge dig en presentation av Fresenius Kabis PEG (Perkutan Endoskopisk Gastrostomi). Fresenius Kabi har lång

Läs mer

Parenteral nutrition Enteral nutrition. Anita Staaf För sjuksköterskeprogrammet T3 Institutionen för Folkhälso- och Vårdvetenskap Uppsala universitet

Parenteral nutrition Enteral nutrition. Anita Staaf För sjuksköterskeprogrammet T3 Institutionen för Folkhälso- och Vårdvetenskap Uppsala universitet Parenteral nutrition Enteral nutrition Anita Staaf För sjuksköterskeprogrammet T3 Institutionen för Folkhälso- och Vårdvetenskap Uppsala universitet Del 1 Kortfattat om energibehov och huvudprinciper för

Läs mer

Energi- och fiberrik.

Energi- och fiberrik. Kompletta näringsdrycker ( mjölklika ) (Undantag: och Extra) Fresenius Fresubin energy kcal/100 Lämplig för personer med dålig aptit, ökat energibehov och som riskerar malnutrition (undernäring). Energy

Läs mer

Sondmatning. Enteral nutrition - flytande näring via sond

Sondmatning. Enteral nutrition - flytande näring via sond Sondmatning Enteral nutrition - flytande näring via sond Patienter som av olika skäl inte kan tillgodogöra sig föda på vanligt sätt och därmed riskerar otillräcklig energi och näringstillförsel, bör utredas

Läs mer

Lättuggad kost Konsistensanpassad kost

Lättuggad kost Konsistensanpassad kost Lättuggad kost Konsistensanpassad kost Lättuggad kost är lämplig till patienter med lätta tugg- och sväljsvårigheter, den passar även till patienter med motoriska problem eller orkeslöshet. Den lättuggade

Läs mer

Det är en mjuk, tunn sond som förs ned genom ena näsborren till magsäcken.

Det är en mjuk, tunn sond som förs ned genom ena näsborren till magsäcken. Sonden läggs i en mjuk båge bakom örat och tejpas med Fixomull mot näsan och kinden. Genomskinlig OpSite kan också användas och ger bättre kosmetik. Några råd till dig som får näring via Nasogastrisk sond

Läs mer

Energibehov och nutritionsbehandling

Energibehov och nutritionsbehandling Energibehov och nutritionsbehandling 141106 Patientfall Ê Man född 1940 Ê Nedsatt aptit senaste 2-3 månaderna Ê 4-5 kg viktnedgång Ê Buksmärta, illamående, ingen gasavgång eller avföring senaste dygnet

Läs mer

PEG är en förkortning av: en teknik där man använder ett böjligt instrument, gastroskop, för undersökning av magsäcken.

PEG är en förkortning av: en teknik där man använder ett böjligt instrument, gastroskop, för undersökning av magsäcken. Gastroenterologisk avdelning, GEA, Sahlgrenska Universitetssjukhuset PEG information och skötselanvisning PEG är en förkortning av: Perkutan genom huden Endoskopisk en teknik där man använder ett böjligt

Läs mer

Handlingsplan vid nutritionsbehandling/undernäring

Handlingsplan vid nutritionsbehandling/undernäring Handlingsplan vid nutritionsbehandling/undernäring December 2009 Handlingsplan vid nutritionsbehandling/undernäring STEG 1. Gör en kostregistering och inventera bakgrund. STEG 2. Normalkost med förstärkta

Läs mer

Kostriktlinjer för socialförvaltningen

Kostriktlinjer för socialförvaltningen Kostriktlinjer för socialförvaltningen Större andel vegetabilier Kostavdelningen reviderar sina recept samt matsedlar för att få en större mängd vegetabilier. Socialförvaltningen främjar möjligheten att

Läs mer

Låten kunden vara med och bestämma vid måltider om plats, bordssällskap, dukning mm

Låten kunden vara med och bestämma vid måltider om plats, bordssällskap, dukning mm VÅRD- OCH OMSORGSFÖRVALTNINGEN Tillsynsenheten Dietist Karlstad 2013-08-12 Information om förebyggande åtgärder i Senior alert Ätstödjande åtgärder Omgivningsanpassning för en individuell måltidssituation

Läs mer

Remiss Remissvar lämnas i kolumnen Tillstyrkes term och Tillstyrkes def(inition) och eventuella synpunkter skrivs i kolumnen Synpunkter.

Remiss Remissvar lämnas i kolumnen Tillstyrkes term och Tillstyrkes def(inition) och eventuella synpunkter skrivs i kolumnen Synpunkter. 1 Svar lämnat 2011-04-29 av: Nutritionsnätet för sjuksköterskor/ann Ödlund Olin Svensk sjuksköterskeförening/eva Törnvall Handläggare: Karin Josefsson, Svensk sjuksköterskeförening,. Dnr 12/01/11 Remiss

Läs mer

Goda råd om mat vid KOL KOL & NUTRITION

Goda råd om mat vid KOL KOL & NUTRITION Goda råd om mat vid KOL 1 KOL & NUTRITION Innehåll Varför bör man ha koll på maten när man har KOL? 3 Varför är fett så viktigt? 4 Vilken betydelse har protein? 5 Vad kan du tänka på när det gäller kosten?

Läs mer

Får det vara en sängfösare?

Får det vara en sängfösare? Får det vara en sängfösare? energirika drinkar i mixerbägare Recept på näringsdrinkar Det är enkelt att göra hemmagjorda energirika drycker. Ofta blir de hyfsade näringsmässigt, men framför allt godare

Läs mer

Äldre med malnutrition

Äldre med malnutrition Äldre med malnutrition Siv Eliasson Kurkinen Leg Dietist Geriatriskt kompetensbevis Äldre med malnutrition 1 Varför ska vi Screena för malnutrition? Geriatriskt kompetensbevis Äldre med malnutrition 2

Läs mer

Mat på äldre dar - råd och tips

Mat på äldre dar - råd och tips Mat på äldre dar - råd och tips Maj 2015 VÅRD- OCH ÄLDREOMSORG Innehållsförteckning Kroppen behöver energi och näring... 3 Styrka i muskler och skelett... 4 Även vätska är viktigt!... 4 Vad bör du väga?...

Läs mer

Några råd till dig som får mat genom. Nutricias PEG Flocare

Några råd till dig som får mat genom. Nutricias PEG Flocare Några råd till dig som får mat genom Nutricias PEG Flocare Några råd till dig som får mat genom Nutricias PEG Flocare Vid olika typer av sjukdomar där man har svårt att svälja vanlig mat kan det bli aktuellt

Läs mer

Äldre tänder behöver mer omsorg

Äldre tänder behöver mer omsorg Äldre tänder behöver mer omsorg Förbättra bevara fördröja lindra Att hjälpa människor, i olika livsskeden, till god munhälsa ligger Folktandvården varmt om hjärtat. Därför kan också den som nått en mer

Läs mer

Freka Belly Button. Gastrostomiport - Allmänna råd och anvisningar

Freka Belly Button. Gastrostomiport - Allmänna råd och anvisningar Gastrostomiport - Allmänna råd och anvisningar FAKTA OM KNAPPEN Freka Belly Button är en säker och diskret gastrostomiport för långtidsanvändning. Den finns i många olika längder och tjocklekar och passar

Läs mer

Apotekets råd om. Magbesvär och mask hos barn

Apotekets råd om. Magbesvär och mask hos barn Apotekets råd om Magbesvär och mask hos barn Besvär som till exempel diarré, kräkningar och mask är vanligare hos barn än hos vuxna. I den här broschyren har vi samlat sådant som är bra att veta som förälder

Läs mer

TORR MUN FAKTA OM NYA XERO. Ett pressmaterial för media framtaget av Actavis. Pressbilder kan laddas ner i Actavis pressrum på MyNewsdesk.

TORR MUN FAKTA OM NYA XERO. Ett pressmaterial för media framtaget av Actavis. Pressbilder kan laddas ner i Actavis pressrum på MyNewsdesk. TORR MUN FAKTA OM NYA XERO Ett pressmaterial för media framtaget av Actavis. Pressbilder kan laddas ner i Actavis pressrum på MyNewsdesk.se Kontaktperson: Sanna Hedman, Produktchef Egenvård, Actavis, mobil

Läs mer

Information till dig som får sondnäring genom en nasogastrisk sond

Information till dig som får sondnäring genom en nasogastrisk sond Information till dig som får sondnäring genom en nasogastrisk sond 1 Reviderats 2013-05-30 Inledning Vid olika typer av sjukdomar, där man har svårt att svälja vanlig mat, kan det bli aktuellt att anlägga

Läs mer

MATGLÄDJE FÖR ALLA. Lättuggad mat med färdiga timbaler Extra näring med berikning. Findus Special Foods Upplev skillnaden

MATGLÄDJE FÖR ALLA. Lättuggad mat med färdiga timbaler Extra näring med berikning. Findus Special Foods Upplev skillnaden MATGLÄDJE FÖR ALLA Lättuggad mat med färdiga timbaler Extra näring med berikning Findus Special Foods Upplev skillnaden Rätt och näringsriktig kost en rättighet Att få i sig näringsriktig och energirik

Läs mer

Åtgärd Slemhinnor. Smärtlindring genom att patienten sköljer, eller att badda med muntork:

Åtgärd Slemhinnor. Smärtlindring genom att patienten sköljer, eller att badda med muntork: Bas för munvård Smörj läppar med Decubal Inspektera med lampa och spegel Smärtlindra Borsta tänderna, rengör mellan tänderna Rengör slemhinnorna Återfukta Åtgärd läppar Smörj läppar med Decubal Vid sår

Läs mer

Goda råd vid tugg- och sväljsvårigheter

Goda råd vid tugg- och sväljsvårigheter Goda råd vid tugg- och sväljsvårigheter Den här broschyren ger en kort introduktion till området dysfagi. Huvuddelen av broschyren ägnas åt enkla råd och tips på hur man kan underlätta för patienter med

Läs mer

Åtgärder för att motverka och behandla undernäring

Åtgärder för att motverka och behandla undernäring Åtgärder för att motverka och behandla undernäring Lund: Rebecka Persson/ Elisabet Johansson Ystad: Helena Pettersson Kristianstad: Therese Skog/ Carin Andersson Helsingborg: Angelica Arvidsson/ Jessica

Läs mer

PROJEKT SMÖRBLOMMAN OM NUTRITION FÖR ÄLDRE

PROJEKT SMÖRBLOMMAN OM NUTRITION FÖR ÄLDRE PROJEKT SMÖRBLOMMAN OM NUTRITION FÖR ÄLDRE INNEHÅLL NÄRINGSLÄRARA I KORTHET ENERGI- OCH NÄRINGSBEHOV MATENS INNEHÅLL ENERGIGIVANDE PROTEIN FETT KOLHYDRATER ICKE ENERGIGIVANDE VATTEN VITAMINER MINERALER

Läs mer

Måltidssituationen för personer med demenssjukdom

Måltidssituationen för personer med demenssjukdom Måltidssituationen för personer med demenssjukdom ABF-huset 12 november 2014 Birgitta Villner Gyllenram Birgitta.villner.gyllenram@aldrecentrum.se Demenssjukdomar Två sjukdomar står för ca 90 % av samtliga

Läs mer

KOSTPOLICY FÖR VÅRD OCH OMSORG

KOSTPOLICY FÖR VÅRD OCH OMSORG KOSTPOLICY FÖR VÅRD OCH OMSORG Mat är en förutsättning för att vi ska må bra. En måltid ska ge tillfälle till njutning och att man ska få den energi och de näringsämnen man behöver. Behovet av näring och

Läs mer

Leg dietist Evelina Dahl. Dietistkonsult Norr

Leg dietist Evelina Dahl. Dietistkonsult Norr Leg dietist Evelina Dahl Dietistkonsult Norr Medellivslängden i Sverige har ökat med cirka 25 år de senaste 100 åren Andelen äldre är högre + bättre hälsa Unga 18-30 år äter betydligt sämre än äldre mindre

Läs mer

Förebygga och behandla undernäring

Förebygga och behandla undernäring SOCIALFÖRVALTNINGEN Medicinskt ansvarig sjuksköterska Annika Nilsson 2014-08-27 Förebygga och behandla undernäring God hälsa och livskvalitet förutsätter ett gott näringstillstånd. Kosten är ett viktigt

Läs mer

KRYDDA MED MER ENERGI OCH NÄRING

KRYDDA MED MER ENERGI OCH NÄRING KRYDDA MED MER ENERGI OCH NÄRING Hej! Den här lilla receptsamlingen innehåller enkla inspirerande rätter gjorda med Nutrison Powder. Alla recept är beräknade på en portion om ej annat står angivet. Nutrison

Läs mer

Information till dig som får sondnäring genom PEG

Information till dig som får sondnäring genom PEG Information till dig som får sondnäring genom PEG Inledning Vid olika typer av sjukdomar där man har svårt att svälja vanlig mat, kan det bli aktuellt att anlägga en PEG. En PEG är en 15-20 cm lång slang

Läs mer

Kirurgiska kliniken. Information till dig som får sondnäring genom en gastroknapp

Kirurgiska kliniken. Information till dig som får sondnäring genom en gastroknapp Kirurgiska kliniken Information till dig som får sondnäring genom en gastroknapp Inledning Om du tidigare fått sondvälling tillförd via PEG (Perkutan Endoskopisk Gastrostomi) så finns en kanal (stomi)

Läs mer

Frågor och svar om smärtlindring

Frågor och svar om smärtlindring Frågor och svar om smärtlindring M-PRO-05-PAIN-002-ALK-ELIXIR Pfizer AB. Telefon 08-519 062 00. Fax 08-519 062 12. www.pfizer.se Information till dig som har fått Dolcontin (morfinsulfat) Ansvarig läkare...

Läs mer

WHO = World Health Organization

WHO = World Health Organization Mat och hälsa åk 8 WHO = World Health Organization Enligt WHO innebär hälsa att ha det bra både fysiskt, psykiskt och socialt. Dåliga matvanor och mycket stillasittande bidrar till att vi blir sjuka på

Läs mer

Mat. i Vård och Omsorg ~2007~ Handbok om måltider i vård och omsorg 2007-06-01

Mat. i Vård och Omsorg ~2007~ Handbok om måltider i vård och omsorg 2007-06-01 Mat i Vård och Omsorg Handbok om måltider i vård och omsorg 2007-06-01 ~2007~ Matglädje till alla Goda råd Fullvärdig kost är en förutsättning för hälsa och välbefinnande. Maten skall vara sammansatt så

Läs mer

Information till vuxna patienter inför halsmandeloperation

Information till vuxna patienter inför halsmandeloperation Information till vuxna patienter inför halsmandeloperation Tanken med denna information är att ni som får era halsmandlar opererade ska må så bra som möjligt efter operationen och återgå till normal kost

Läs mer

Kost- och Nutritionsriktlinjer inom Äldreomsorgen

Kost- och Nutritionsriktlinjer inom Äldreomsorgen Kost- och Nutritionsriktlinjer inom Äldreomsorgen Innehållsförteckning Bakgrund 1 Matsedel 1-2 Konsistensanpassad kost 3 Specialkost 3 Måltidsordning och nattfasta 4 Måltidsmiljö 4-5 Riskbedömning, utredning

Läs mer

Smärtstillande kan man behöva ge i ca 1 vecka postoperativt. Huden runt gastrostomin skall rengöras dagligen med tvål och vatten och torkas torr.

Smärtstillande kan man behöva ge i ca 1 vecka postoperativt. Huden runt gastrostomin skall rengöras dagligen med tvål och vatten och torkas torr. Nationella omvårdnadsriktlinjer för gastrostomikateter/-knapp Bakgrund Långvariga uppfödningsproblem till följd av att barnet inte kan försörjas peroralt förekommer vid olika tillstånd. Gastrostomi är

Läs mer

Vid vissa sjukdomar har personen behov av specialkost. Behovet kan vara tidsbegränsat eller vara under resten av livet.

Vid vissa sjukdomar har personen behov av specialkost. Behovet kan vara tidsbegränsat eller vara under resten av livet. Specialkoster Vid vissa sjukdomar har personen behov av specialkost. Behovet kan vara tidsbegränsat eller vara under resten av livet. Att lägga om sin kost kan innebära en stor förändring i personens dagliga

Läs mer

FRÅGOR OM MUNHÄLSA OCH MUNFUNKTION

FRÅGOR OM MUNHÄLSA OCH MUNFUNKTION FRÅGOR OM MUNHÄLSA OCH MUNFUNKTION Frågorna är ställda till dig även om någon annan svarar i ditt ställe. Ibland kan de besvaras av föräldrar, vårdpersonal eller någon annan, men alla frågorna handlar

Läs mer

Kakexi - stigmatiserande tillstånd för alla!

Kakexi - stigmatiserande tillstånd för alla! Kakexi - stigmatiserande tillstånd för alla! Christel Wihlborg Överläkare Palliativa verksamheten, Ystad Kakexi - definition Ett multifaktoriellt syndrom som karakteriseras av Förlust av muskelmassa Kan

Läs mer

Vård i livets slut. När bot inte längre finns

Vård i livets slut. När bot inte längre finns Vård i livets slut När bot inte längre finns Innehållsförteckning Definitioner mm s 3-7 De fyra hörnstenarna s 8 Palliativa faser s 9-10 Döendets fysiologi s 11-18 - Huden s 12 - Hjärnan s 13-14 - Lungorna

Läs mer

FRISK I MUNNEN HELA LIVET. MUN-H-Center

FRISK I MUNNEN HELA LIVET. MUN-H-Center FRISK I MUNNEN HELA LIVET Centrum för äldretandvård i samarbete med MUN-H-Center Frisk i munnen hela livet - Information till vårdpersonal inom äldreomsorg Måltidens betydelse Det är viktigt med god munhälsa

Läs mer

Bra mat för seniorer

Bra mat för seniorer Bra mat för seniorer Tips på hur du bör äta för att må bra på äldre dar. Vacker, god och energirik mat är bra mat! Ät den mat du tycker om! Variera livsmedelsvalet! Behov av mat för äldre Med ökad ålder

Läs mer

MAT OCH NÄRINGSGRUPPEN

MAT OCH NÄRINGSGRUPPEN NUTRITIONSPOLICY FÖR VÅRD OCH OMSORG I OSBY KOMMUN 2011 Innehållsförteckning Bakgrund...4 Det normala åldrandet...4 Nutrition...4 Mat för äldre i Osby kommun...4 Vårdtagaren i centrum...4 Nutritionspolicy...5

Läs mer

Apotekets råd om. Torr i munnen

Apotekets råd om. Torr i munnen Apotekets råd om Torr i munnen Om du är torr i munnen beror det på att du har för lite saliv. Orsaken är ofta en biverkan av läkemedel som gör att spottkörtlarna producerar mindre mängd saliv, till exempel

Läs mer

Den viktiga maten. För återhämtning och styrka när aptiten är liten

Den viktiga maten. För återhämtning och styrka när aptiten är liten Den viktiga maten För återhämtning och styrka när aptiten är liten Den viktiga maten I dag fokuseras det ofta på att man inte ska väga för mycket, men det är viktigt att veta att det är hälsosamt att väga

Läs mer

Vanliga frågor och svar vid pulverbehandling

Vanliga frågor och svar vid pulverbehandling Överviktsenheten-MM5 / Dietisterna i ÖLL Vanliga frågor och svar vid pulverbehandling Vad är low calorie diet/ very low calorie diet? Vad är skillnaden mellan måltidsersättningar och LCD/VLCD? Spelar det

Läs mer

För barn över ett år gäller i stort sett samma kostråd som för vuxna.

För barn över ett år gäller i stort sett samma kostråd som för vuxna. Barn och mat Föräldrar har två viktiga uppgifter när det gäller sina barns mat. Den första är att se till att barnen får bra och näringsriktig mat, så att de kan växa och utvecklas optimalt. Den andra

Läs mer

Vägledning för riskbedömningsinstrument Revised Oral Assessment Guide (ROAG)

Vägledning för riskbedömningsinstrument Revised Oral Assessment Guide (ROAG) SYFTE MED BEDÖMNING Identifiera problem i munhålan. Tydliggöra individuellt behov av munvårdsåtgärder. Som hjälp för dokumentation gällande munhälsa och åtgärder. Beslut om konsult eller remiss till tandvård.

Läs mer

Vanliga frågor och svar vid pulverbehandling

Vanliga frågor och svar vid pulverbehandling Vanliga frågor och svar vid pulverbehandling Vad är very low calorie diet/low calorie diet? Krymper magsäcken under pulverdieten? Vad är skillnaden mellan måltidsersättningar och VLCD/LCD? Spelar det någon

Läs mer

Bensårpatienten i vårdkedjan Nutrition

Bensårpatienten i vårdkedjan Nutrition Bensårpatienten i vårdkedjan Nutrition Föreläsning 2014-03-11 Anna Svensson, leg. dietist Södra Älvsborgs Sjukhus Innehåll Dagens ämnen: Nutritionens betydelse Vad ska vi göra? Patientexempel Malnutrition

Läs mer

STOMIVÅRD. Äta gott Leva gott ILEOSTOMI

STOMIVÅRD. Äta gott Leva gott ILEOSTOMI STOMIVÅRD Äta gott Leva gott ILEOSTOMI Råd till dig som har en ileostomi Alla individer har olika behov oavsett om man har stomi eller inte. De tips och råd som finns i denna broschyr är endast en vägledning

Läs mer

Du har fått SUTENT förskrivet av din läkare. Denna broschyr kommer att förklara de vanligaste biverkningarna och ge förslag på hur dessa kan mildras

Du har fått SUTENT förskrivet av din läkare. Denna broschyr kommer att förklara de vanligaste biverkningarna och ge förslag på hur dessa kan mildras Så fungerar SUTENT 2 Du har fått SUTENT förskrivet av din läkare. Denna broschyr kommer att förklara de vanligaste biverkningarna och ge förslag på hur dessa kan mildras alternativt behandlas. 3 4 SUTENT

Läs mer

H ÄLSA Av Marie Broholmer

H ÄLSA Av Marie Broholmer H ÄLSA Av Marie Broholmer Innehållsförteckning MAT FÖR BRA PRESTATION... 3 Balans... 3 Kolhydrater... 3 Fett... 3 Protein... 3 Vatten... 4 Antioxidanter... 4 Måltidssammansättning... 4 Före, under och

Läs mer

Symtomlindring vid palliativ vård - Instruktion till omsorgspersonal

Symtomlindring vid palliativ vård - Instruktion till omsorgspersonal Symtomlindring vid palliativ vård - Instruktion till omsorgspersonal Smärta Smärta i livets slut är mycket vanligt och drabbar nästan alla i livets slut. Förutom att orsaka ett fysiskt lidande påminner

Läs mer

konsistensanpassad mat

konsistensanpassad mat Beredning av konsistensanpassad mat Bra mat i äldreomsorgen Beredning av konsistensanpassad mat Beredning av konsistensanpassad mat Bra mat i äldreomsorgen Beredning av konsistensanpassad mat Innehåll

Läs mer

Rutiner för kost och måltider i äldreomsorgen

Rutiner för kost och måltider i äldreomsorgen Rutiner för kost och måltider i äldreomsorgen Kjell Olsson Leg. dietist 090223 Innehållsförteckning 1. Introduktion... 4 2. Måltidsordning 2.1 Information...5 2.2 Rekommendation...6 2.3 Handledning...7

Läs mer

Tjänste- och servicekvalitet inom äldreomsorgen

Tjänste- och servicekvalitet inom äldreomsorgen Tjänste- och servicekvalitet inom äldreomsorgen Avsnitt: Kost som tillagas och serveras i särskilda boendeformer, dagcentraler och dagverksamhet Fastställt av socialnämnden 2012-02-29 KVALITETSKRAV FÖR

Läs mer

Riktlinjer för en god mun- och tandhälsa

Riktlinjer för en god mun- och tandhälsa SID 1 (12) Ansvarig för rutin medicinskt ansvarig sjuksköterska Cecilia Linde cecilia.linde@solna.se Gäller från 2014-07-08 Revideras 2016-07-15 Riktlinjer för en god mun- och tandhälsa Innehåll: Riktliner

Läs mer

Ett annat sätt att äta. INFORMATION TILL DIG SOM KAN BEHÖVA EN GASTROSTOMI

Ett annat sätt att äta. INFORMATION TILL DIG SOM KAN BEHÖVA EN GASTROSTOMI Ett annat sätt att äta. INFORMATION TILL DIG SOM KAN BEHÖVA EN GASTROSTOMI Att få tillräckligt med fullgod näring är avgörande för att man ska kunna tillgodogöra sig medicinsk behandling, för att upprätthålla

Läs mer

Mat vid cancersjukdom Lära sig leva med Cancer Marie Esbjörnsson, leg. dietist

Mat vid cancersjukdom Lära sig leva med Cancer Marie Esbjörnsson, leg. dietist Mat vid cancersjukdom Lära sig leva med Cancer Marie Esbjörnsson, leg. dietist Bild 1. Introduktion till kursavsnittet Mat vid Cancersjukdom. Bild 2 och 3. Dagens kursavsnitt Mat vid cancersjukdom har

Läs mer

Vägledning för riskbedömningsinstrument Revised Oral Assessment Guide (ROAG)

Vägledning för riskbedömningsinstrument Revised Oral Assessment Guide (ROAG) SYFTE MED BEDÖMNING Identifiera problem i munhålan. Tydliggöra individuellt behov av munvårdsåtgärder. Som hjälp för dokumentation gällande munhälsa och åtgärder. Beslut om konsult eller remiss till tandvård.

Läs mer

Vid ett body mass index som understiger 22 anses en risk för undernäring för personer över 70 år föreligga och fortsatt riskbedömning ska ske.

Vid ett body mass index som understiger 22 anses en risk för undernäring för personer över 70 år föreligga och fortsatt riskbedömning ska ske. MAS Riktlinje Riktlinje för arbete med nutrition Inledning Enligt Hälso- och sjukvårdslagen ska vården bedrivas så att den uppfyller kraven på god vård. Det innebär att vården ska vara av god kvalitet,

Läs mer

KOST- OCH NUTRITIONSPROGRAM FÖR ÄLDREOMSORGEN I KUNGSBACKA KOMMUN 2010-10-27

KOST- OCH NUTRITIONSPROGRAM FÖR ÄLDREOMSORGEN I KUNGSBACKA KOMMUN 2010-10-27 KOST- OCH NUTRITIONSPROGRAM FÖR ÄLDREOMSORGEN I KUNGSBACKA KOMMUN 2010-10-27 Utges av Oktober 2010 Förord Kost- och nutritionsprogram upprättas för att kvalitetssäkra maten och nutritionsomhändertagande

Läs mer

GERIATRISKT STÖD. Kost och nutrition Smått och gott

GERIATRISKT STÖD. Kost och nutrition Smått och gott GERIATRISKT STÖD Kost och nutrition Smått och gott Nutritionsdagen 30 april Nutritionsrådet Region Jämtland Härjedalen Nutrition vid sjukdom Ingvar Boseaus Hur identifierar, utreder och behandlar vid undernäring

Läs mer

RIKTLINJER FÖR ÄLDREOMSORGENS MAT

RIKTLINJER FÖR ÄLDREOMSORGENS MAT 1(11) Hammarö 2008 RIKTLINJER FÖR ÄLDREOMSORGENS MAT Antagen av servicenämnden 2008 2(11) Inledning Mat är ett av livets glädjeämnen. Maten är för många dagens höjdpunkt och innebär inte bara njutning

Läs mer

INNEHÅLLSFÖRTECKNING sidan Allmänt om nutrition 3. Ansvar 3 Patientansvarig läkare 3 Sjuksköterskan 3 Omsorgspersonal 3 Kostchefen 3

INNEHÅLLSFÖRTECKNING sidan Allmänt om nutrition 3. Ansvar 3 Patientansvarig läkare 3 Sjuksköterskan 3 Omsorgspersonal 3 Kostchefen 3 INNEHÅLLSFÖRTECKNING sidan Allmänt om nutrition 3 Ansvar 3 Patientansvarig läkare 3 Sjuksköterskan 3 Omsorgspersonal 3 Kostchefen 3 Bedömning 4 Dokumentation vid nutritionsproblem 4 Uppgifter som skall

Läs mer

OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN

OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN Numeta G16E, Numeta G19E 23.3.2015, Version 3.0 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN VI.2. Delområden av en offentlig sammanfattning VI.2.1. Information om sjukdomsförekomst En del av de patienter

Läs mer

Matvanor är den levnadsvana som hälso- och sjukvården lägger minst resurser på idag.

Matvanor är den levnadsvana som hälso- och sjukvården lägger minst resurser på idag. Mat är inte bara energi, mat bidrar också till ökat immunförsvar och gör att vi kan återhämta oss bättre och läka. Maten är vår bästa medicin tillsammans med fysisk aktivitet. Det är ett återkommande problem

Läs mer

Kosthandbok. Arbetssätt och rutiner. Sida 0 av 8. Dokumenttyp: Arbetssätt och rutiner Giltligt f.r.o.m: 2015-05-06 Befattning: Leg.

Kosthandbok. Arbetssätt och rutiner. Sida 0 av 8. Dokumenttyp: Arbetssätt och rutiner Giltligt f.r.o.m: 2015-05-06 Befattning: Leg. Kosthandbok gruppbostäder LSS Arbetssätt och rutiner Dokumenttyp: Arbetssätt och rutiner Giltligt f.r.o.m: 2015-05-06 Befattning: Leg. dietist Sida 0 av 8 Version/D.nr Godkänd av: Anna Melin Andersen 1

Läs mer

Socialförvaltningen Hörby 2013-01-02 Kostenheten Eva Bramsvik Håkansson

Socialförvaltningen Hörby 2013-01-02 Kostenheten Eva Bramsvik Håkansson Socialförvaltningen Hörby 2013-01-02 Kostenheten Eva Bramsvik Håkansson MATPROJEKT: Berikad mat för äldre. Äldreomsorgen är en växande sektor och att den utgör en stor kostnad. Vi blir äldre och det medför

Läs mer

Rutiner för riskbedömning, nutritionsutredning och behandling

Rutiner för riskbedömning, nutritionsutredning och behandling Rutiner för riskbedömning, nutritionsutredning och behandling För sjuksköterskor Dokumenttyp: Rutiner och arbetssätt Giltligt f.r.o.m: 2015-01-15 Befattning: Leg dietist Sida 1 av 18 Version: Rutiner för

Läs mer

MAT OCH HÄLSA. Hem- och konsumentkunskap år 8

MAT OCH HÄLSA. Hem- och konsumentkunskap år 8 MAT OCH HÄLSA Hem- och konsumentkunskap år 8 Mål med arbetsområdet Kunna namnge de sex näringsämnena och veta vilka som ger oss energi Ha kännedom om begreppet energi; vad det behövs för, vilka mått som

Läs mer

Hur mycket tillsatt socker innehåller dessa livsmedel? Väg upp sockermängden för jämförelse. 2 dl söta flingor, olika sorter gram 33 cl läsk gram

Hur mycket tillsatt socker innehåller dessa livsmedel? Väg upp sockermängden för jämförelse. 2 dl söta flingor, olika sorter gram 33 cl läsk gram 6 Problemet med socker Socker är en typ av kolhydrat och den används som energi i vår kropp. Som kolhydrat betraktad är socker varken bättre eller sämre än någon annan. Det är helt enkelt högoktanigt bränsle.

Läs mer

Mellanmålsdrinkar. Lätta att göra - goda att dricka

Mellanmålsdrinkar. Lätta att göra - goda att dricka De flesta recept är energirika och innehåller mycket socker. För att göra mellanmålen mer lämpliga för diabetiker, eller personer som inte behöver lika mycket energi, kan de anpassas genom att istället

Läs mer

KOSTPOLICY FÖR VÅRD OCH OMSORG

KOSTPOLICY FÖR VÅRD OCH OMSORG KOSTPOLICY FÖR VÅRD OCH OMSORG Inom Vård och omsorg ska mat och näring ses som en integrerad del av omvårdnaden. Alla matgäster ska känna sig trygga i att maten som serveras inom äldreomsorgen och LSS-verksamheten

Läs mer

Mellanmål. Gott och enkelt

Mellanmål. Gott och enkelt Mellanmål Gott och enkelt Innehåll Denna broschyr är tänkt som inspiration för att göra och att äta mellanmål. Recept och tips vänder sig till den som är äldre och har behov av näringsrika mellanmål. Rekommendationen

Läs mer

Nutritionsriktlinjer. - för Vård- och omsorgsförvaltningen Enköpings kommun

Nutritionsriktlinjer. - för Vård- och omsorgsförvaltningen Enköpings kommun Nutritionsriktlinjer - för Vård- och omsorgsförvaltningen Enköpings kommun Innehåll: Matens betydelse 3 Måltidsmiljö 3 Ät regelbundet och varierat 3 Grundkoster 3 - A-kost 4 - E-kost 4 - SNR-kost 4 Livsmedelsval

Läs mer

Information om olika koster på Stockholms Sjukhem

Information om olika koster på Stockholms Sjukhem Information om olika koster på Stockholms Sjukhem Maten som serveras på Stockholms Sjukhem följer Svenska näringsrekommendationer (SNR) och ESS- gruppens råd och riktlinjer för mat och näring för sjuka

Läs mer

Diabetesutbildning del 2 Maten

Diabetesutbildning del 2 Maten Diabetesutbildning del 2 Maten Måste man följa en diet? Fettbalanserad, fiberrik mat till alla ett enhetligt matbudskap till den som: är frisk har diabetes har höga blodfetter har högt blodtryck är överviktig

Läs mer

Tio goda råd - Tio kostråd för dig som är lite äldre.

Tio goda råd - Tio kostråd för dig som är lite äldre. Tio goda råd - Tio kostråd för dig som är lite äldre. Kost- och Nutritionsprojekt inom TioHundra 2008 inledde TioHundra ett projekt bland äldre- ordinär- och demensboenden i Norrtälje kommun. Projektets

Läs mer

Så fungerar MÄNNISKOKROPPEN Matsmältningen

Så fungerar MÄNNISKOKROPPEN Matsmältningen (Förtexter:) Så fungerar MÄNNISKOKROPPEN Matsmältningen Svensk översättning och bearbetning ROGER PERSSON Berättare ROGER PERSSON Klippning TIMO TROLIN BLAESILD Det här programmet handlar om dig och din

Läs mer

Nutritionshandbok för Gällivare kommuns särskilda boenden

Nutritionshandbok för Gällivare kommuns särskilda boenden Nutritionshandbok för Gällivare kommuns särskilda boenden 1 Nutritionshandbok för Gällivare kommuns särskilda boenden... 1 Introduktion... 3 Måltidsordning... 4 Måltidernas innehåll... 5 Lunch & middag...

Läs mer

Allt du behöver veta om smart viktminskning

Allt du behöver veta om smart viktminskning Allt du behöver veta om smart viktminskning Hitta produkterna som passar dig Naturdiets produkter är framtagna för att du ska kunna gå ner i vikt på ett tryggt och säkert sätt. Du får i dig lagom mycket

Läs mer

Kost vid diabetes. Hanna Andersson Karin Blom Malmberg Leg dietister Akademiska sjukhuset

Kost vid diabetes. Hanna Andersson Karin Blom Malmberg Leg dietister Akademiska sjukhuset Kost vid diabetes Hanna Andersson Karin Blom Malmberg Leg dietister Akademiska sjukhuset Basen för all diabetesbehandling är kosten. (Nationella riktlinjerna för vård och behandling av patienter med diabetes

Läs mer

Kostpåverkan vid narkolepsi?

Kostpåverkan vid narkolepsi? Kostpåverkan vid narkolepsi? Helena Pettersson, leg dietist Tina Jönsson, leg dietist Helena Pettersson/Tina Jönsson, leg.dietist 1 Kronobiologi - biologiska rytmer Helena Pettersson/Tina Jönsson, leg.dietist

Läs mer

Rutiner för mat och dryck samt måltidsmiljö inom äldreomsorgsavdelningen

Rutiner för mat och dryck samt måltidsmiljö inom äldreomsorgsavdelningen Omvårdnadsnämnden Enhet/Handläggare Markku Nikula Datum 2008-10 Rev: 2010-12 Beteckning Er beteckning Rutiner för mat och dryck samt måltidsmiljö inom äldreomsorgsavdelningen g:\annette\rutiner för mat

Läs mer

Lev livet med Liva Energi

Lev livet med Liva Energi Lev livet med Liva Energi Liva Energi: Lätt att servera gott att äta Smaker som äldre uppskattar Extra energi är enklare än du tror Kan motverka undernäring Undernäring är ett stort problem bland många

Läs mer

Apotekets råd om. Vitaminer och mineraler

Apotekets råd om. Vitaminer och mineraler Apotekets råd om Vitaminer och mineraler Din kropp behöver många olika ämnen för att må bra. Den behöver vatten, proteiner, fett, kolhydrater, mineraler och vitaminer. Tillsammans ger de dig energi och

Läs mer

Vad påverkar vår hälsa?

Vad påverkar vår hälsa? Goda vanor - maten Vad påverkar vår hälsa? + Arv Gener från föräldrar Förutsättningar att leva efter Livsstil Mat och motion Det vi själva kan påverka Goda matvanor Vem du är och hur mycket du rör dig

Läs mer

Allt du behöver veta om smart viktminskning

Allt du behöver veta om smart viktminskning Allt du behöver veta om smart viktminskning Hitta produkterna som passar dig Naturdiets produkter är framtagna för att du ska kunna gå ner i vikt på ett tryggt och säkert sätt. Du får i dig lagom mycket

Läs mer