Rapport från Lilla Dagen Nutrition 13 november 2013

Transkript

1 Rapport från Lilla Dagen Nutrition 13 november 13 - prevalensmätning för malnutrition inom vården Lasarettet i Enköping Rätt mat och näring är en viktig patientsäkerhetsfråga. Säker vård med god kvalitet måste baseras på bedömning av risk för undernäring, utredning av orsak till undernäringstillstånd samt adekvat näringsbehandling, inklusive uppföljning av insatta åtgärder. Denna vård är lika viktig för patienten som läkemedel, andnings-understöd och andra terapeutiska insatser. Näring för god vård och omsorg - en vägledning för att förebygga och behandla undernäring Socialstyrelsen, rapport 11:9

2 Lilla Dagen Nutrition 13 Den 13 november 13 genomfördes Lilla Dagen Nutrition på Lasarettet i Enköping. Avd hade magsjuka denna dag och genomförde därför sin mätning den 6 november. Mätningen syftar till att få en uppfattning om hur väl Lasarettet når upp till de mål och delmål avseende nutritionen som finns angivna i Landstinget i Uppsala läns Nutritionspolicy. Lilla Dagen Nutrition genomförs för första gången som en extra mätning utöver Dagen nutrition. Båda dessa mätningar är punktprevalensmätningar under ett dygn. Lilla Dagen Nutrition mäter inte alla de parametrar som görs under Dagen Nutrition. Lilla Dagen Nutrition tittar på vikt, BMI, energibehov och energiintag. Ansvarig för utförandet av prevalensmätningen Dagen Nutrition är Nutritionsrådet på Lasarettet, i samarbete med en arbetsgrupp på Akademiska sjukhuset, Uppsala, som arbetat fram allt material och rutiner kring tillvägagångssättet. Lilla Dagen nutrition är Enköpings Lasarett ensamma om att genomföra och utförs som en del i arbetet med att förbättra nutritionen på lasarettet. Landstingets Nutritionsmål Ett bra näringstillstånd är en förutsättning för hälsa och välbefinnande. En rätt sammansatt kost ska tillgodose människors energi- och näringsbehov för att minska risken för malnutrition och kostrelaterade sjukdomar. Malnutrition är ett tillstånd som uppkommer av ett för litet, för stort eller obalanserat intag av energi, protein eller andra näringsämnen och som leder till mätbara ogynnsamma effekter på vävnader, organ, kroppskonstitution, kroppsfunktioner och kliniska behandlingsresultat (Elia et al ). Nutrition ska betraktas som en del i den medicinska behandlingen och underkastas samma krav på utredning, diagnos, behandlingsplanering, dokumentation och uppföljning (Socialstyrelsen ). Genom rutinmässig bedömning av nutritionsstatus kan patienter med nutritionell risk identifieras och nutritionsproblem tidigt åtgärdas (Hinke et al 5). Fasta rutiner, teamarbete och definierade ansvarsområden för läkare, sjuksköterskor, undersköterskor, dietister, köks- och annan personal, är förutsättningar för en optimalt fungerande nutritionsvård. Informations- och undervisningsmaterial samt råd om nutrition som lämnas ut till patienten ska vara framtagna av personal med nutritionskompetens och vara evidensbaserad. Landstinget har mål och delmål för att kunna kvalitetssäkra nutritionen på avdelningarna (Kvalitetsindikator för nutrition, ). Visionen är att målen ska uppfyllas. Delmålen på vägen dit definieras nedan. Dessa delmål kontrolleras i och med mätningen Dagen Nutrition. Lilla Dagen Nutriton kontrollerar att Lasarettet i Enköping är på rätt väg med Mål 3. Mål 1: Enkel nutritionsbedömning (screening) görs på patienter i samband med inskrivning alternativt vid polikliniska besök. Delmål: Minst 5 % av patienterna bedöms inom timmar efter inskrivning. Mål : En vårdplan upprättas för patienter med identifierad nutritionell risk. Delmål: Minst 7 % av patienterna med nutritionell risk har en dokumenterad vårdplan. Mål 3: Alla patienter ska få sina individuella näringsbehov tillgodosedda. Delmål: Näringstillförseln täcker minst 75 % av energibehovet hos minst 7 % av patienterna. Patienterna vägs regelbundet under vårdtiden.

3 Mål : Information om nutritionstillstånd och -behandling ska överföras till nästa vårdgivare. Delmål: Slutanteckningen innehåller relevant nutritionsinformation hos minst 7 % av de patienter som identifierats med nutritionell risk, har BMI >3 kg/m eller som förlorat vikt under vårdtiden. Sjukdomsrelaterad undernäring Undernäring är vanligt i samband med sjukdom. 5 svenska studier, som omfattade drygt 5 patienter, var 8 procent undernärda (Socialstyrelsen ). Bland kroniskt sjuka äldre var prevalensen ännu högre. En omfattande litteratur har under flera decennier dokumenterat starka samband mellan sjukdomsrelaterad undernäring och ökad sjuklighet, nedsatt funktion och livskvalitet, förlängda vårdtider och dödlighet. Undernäring utvecklas när förbrukningen av energi och/eller andra näringsämnen under en tillräckligt lång period är större än intaget och kroppens förråd minskar. Detta medför förändringar som påverkar struktur och funktion i så gott som alla organsystem. I de senaste meta-analyserna över behandling av undernäring sammanräknades resultaten från närmare 5 behandlingsstudier med sammanlagt över 1 patienter. Viktökning, färre komplikationer och minskad dödlighet är effekten av att på olika sätt tillföra energi och näring. Effekterna är särskilt tydliga om behandlingsinsatsen riktas mot dem som verkligen är undernärda eller i riskzonen för undernäring, och om de dessutom är äldre och sjuka. Resultaten visar vikten av att riskbedöma alla individer inom vården och omsorgen för att man tidigt ska kunna sätta in åtgärder för dem som verkligen behöver nutritionsstöd. (SKL 11) Hälsoekonomiska aspekter på sjukdomsrelaterad undernäring Undernärda patienter utnyttjar betydligt mer av vårdens resurser än dem som inte är undernärda. I Storbritannien har man räknat ut att den totala kostnaden är 1753 pund per patient, jämfört med 75 pund per patient. Kostnaden för undernäring ökar alltså med 13 pund per patient (Guest JF et al 11). År 7 beräknades den totala kostnaden för sjukdomsrelaterad undernäring till 13 miljarder pund (Elia M et al 1). I Sverige saknas än så länge hälsoekonomiska studier för undernäring. Övervikt och fetma Övervikt åtföljs av flera förändringar i kroppen och leder till stigande blodtryck, högre blodfetter och störd sockerreglering, och alla dessa förändringar påskyndar åderförkalkningen. En rad andra sjukdomar är också associerade med övervikt och fetma såsom vissa cancersjukdomar, gallsten och leverpåverkan, samt muskel- och ledbesvär. Det kan också orsaka psykologiskt lidande, inte minst pga omgivningens intolerans och okunnighet, och medföra negativa sociala konsekvenser, vilket leder till påtagligt sänkt livskvalitet som kan jämföras med andra svåra och livshotande sjukdomar (SBU ). Hälsoekonomiska aspekter för övervikt och fetma Efter genomgång av hälsoekonomiska studier runtom i världen så uppskattar SBU i sin rapport att de direkta kostnaderna för fetma och fetmarelaterade sjukdomar är omkring procent av Sveriges totala sjukvårdskostnader vilket motsvarar cirka 3 miljarder kronor.

4 Resultat från Lilla Dagen Nutrition 13 Totalt finns inrapporterade uppgifter från patienter 59 patienter där energibehov och energiintag kunnat beräknas. I data för dessa har angivit operation/fasta under mätdygnet. Dessa är inte medtagna i beräkning för energiintag och i hur hög grad man når upp till beräknat energibehov. Tabell 1. Antal avdelningar på lasarettet som deltog i mätningen. Alla lasarettets avdelningar inom medicinskt och kirurgiskt centrum deltog, med undantag för Palliativa enheten. Division Avdelningar ant. Medicinskt centrum Kirurgiskt centrum 1 Totalt 5 Screening för malnutrition I mätningen för Lilla dagen nutrition har man inte titta på denna parameter. Vikt och viktutveckling 5% (15st) av de inlagda patienterna hade ett BMI utanför normalgräns, det vill säga antingen undervikt eller övervikt (över BMI 3). Av dessa var 9 st underviktiga, varav st < 7 år med lågt BMI (< ) och 5 st 7 år med lågt BMI (<). Totalt 6 st patienter var överviktiga. Viktutveckling är inte känd hos patienterna då detta inte togs med i mätningen på Lilla Dagen Nutrition. Åtgärder I mätningen för Lilla dagen nutrition har man inte titta på denna parameter. Tabell. Deltagare för Dagen Nutrition (DN) Lasarettet i Enköping 11 och 13 samt Lilla Dagen Nutrition (LDN) DN 13 DN 13 LDN Deltagare, antal 7 61 (58 exkl. fastande) 59 (55 exkl. fastande) Kön K/M 35/35 6/35 3/6 Ålder, median 78 år 71 år 7 Tabell 3: Energiintag i % av beräknat behov och andel som har ett energiintag på minst 75% av beräknat behov 11. Analyserat på de som ej angivit fasta eller operation under mätdygnet. 11 DN 13 DN 13 LDN Delmål 13 Deltagare (n) (+3 fastande) 55 (+ fastande) Energiintag i % av beräknat 69,% 99% 8,6% energibehov, medelvärde Medianvärde 67,% 91% 8,8 % Min-Max 1%-11% 5%-8% 7,%-1% Energiintag 75% av beräknat energibehov Energiintaget täcktes till minst 75% av energibehovet hos 37% av patienterna Energiintaget täcktes till minst 75% av energibehovet hos 69% av patienterna Energiintaget täcktes till minst 75% av energibehovet hos 58% av patienterna Energiintag medel 13 kcal 167 kcal 15 kcal Att energiintaget täcks till minst 75% hos 7% av patienterna.

5 Kommentar delmål: Andelen patienter som når upp till 75% av sitt energibehov har under 13 minskat från 69% i februari till 58% i november. Från 11 till feb 13 hade andelen patienter som når upp till 75% av sitt energibehov ökat från 37% till 69%, dvs delmålet på 7% var mycket nära. Vad denna nedgång kan bero på är oklart. Dels finns alltid felmarginaler i mätningar som påverkar. En annan känd faktor är att medicinavd 1 och meddelade att man under mätdygnet missat att registrera näringshuttarna som man ger morgon och kväll. Detta gör att flera av patienterna på medicinavd 1 och enligt mat-och vätskeregistreringen fått i sig 3 kcal mindre under dygnet. En annan aspekt att ta med är att patienterna vid olika mättillfällen kan vara olika sjuka vilket avspeglar sig i energiintaget då aptit och ork att äta är påverkad i större utsträckning. Energiintag i % av beräknat behov, nov 11, feb 13, nov 13 Lasarettet i Enköping Antal patienter % 6-5% 51-75% 76-1% 11-15% 16-15% % 6-5% 51-75% 76-1% 11-15% 16-15% 15-% Lasarettet totalt % 6-5% 51-75% 76-1% 11-15% 16-15% 151-% Kommentar: Energiintaget jämfört med beräknat energibehov ökad mellan mätningarna 11 och 13 för Stora Dagen Nutrition på lasarettet i Enköping. I nov 11 låg de flesta mellan % av sitt behov. Vid feb 13 låg de flesta mellan % av behovet. I snitt hade intaget ökat från 69% till 99%. Mellan mätningen i feb 13 och Lilla Dagen Nutrition i nov 13 har energiintaget tyvärr minskat. Vid mätningen i nov 13 låg de flesta mellan 76-

6 1% av behovet. Energiintaget låg i snitt på 8,6% av energibehovet. Ett energiintag på minst 1% av beräknat energibehov hos alla patienter är inte att förvänta, men det är önskvärt att flertalet ligger över 75 % och endast en liten andel befinner sig under detta. Energiintag i % av beräknat behov, på de olika avdelningarna Medelvärde energiintag avdelningarna 1% 9% Medelvärde energiintag i % av energibehov 8% 7% 6% 5% % 3% % 1% % Kirurgavd Avd 1 Avd NVA IVA Avdelning Procentantal från diagram ovan Kirurgavdelning 65 % Medicinavdelning 1 85 % Medicinavdelning 86 % Närvårdsavdelning 89 % IVA 51 %

7 Kirurg avd % 6-5% 51-75% 76-1% 11-15% 16-15% 151-% Medicinavdelning % 6-5% 51-75% 76-1% 11-15% 16-15% 151-%

8 Medicinavdelning % 6-5% 51-75% 76-1% 11-15% 16-15% 151-% Närvårdsavdelning,5 3,5 3,5 1,5 1,5-5% 6-5% 51-75% 76-1% 11-15% 16-15% 151-%

9 Intensivvårdsavdelning,5 1,5 1,5-5% 6-5% 51-75% 76-1% 11-15% 16-15% 151-% Kommentar: Energiintaget skiljer sig en del mellan de olika avdelningarna. Skillnaderna beror bland annat på att det är olika patientgrupper på de olika avdelningarna, vissa med större ätsvårigheter än andra. Men även rutinerna för nutritionen på avdelningarna ser olika ut på olika avdelningar t.ex. om näringshuttar ges och hur mellanmålen ser ut och om de ens existerar. Näringshuttarna ska ges morgon och kväll och ger totalt 3 kcal extra. Oavsett patientgrupp är det viktigt med tillräckligt energiintag under sin sjukdomsvistelse för att kunna återhämta sig så snabbt som möjligt. Slutkommentar Detta är första gången som Lilla dagen Nutrition genomförs på Lasarettet. Lasarettet har innan deltagit två gånger i Dagen Nutrition i samarbete med Akademiska sjukhuset. Mätningarna är prevalensmätningar och visar en ögonblicksbild över hur nutritionsbehandlingen fungerar på avdelningarna. Energiintaget i snitt har minskat sedan mätningen i februari 13. Mellan mätningen 11 ch februari 13 hade det dock ökat. Vad som gett denna nedgång är svårt att veta. Det som meddelats från avd 1 och avd är att man under mätdygnet missat att i de flesta fall föra in näringshuttarna morgon och kväll i mat och vätskeregistrering. Detta är något vi får ta med oss till nästa mätning. Således finns det mycket kvar att arbeta med för att alla patienter ska få i sig tillräckligt och för att kunna förhindra och behandla undernäring. Malnutrition är resurskrävande och bör med tanke på hur mycket det kostar vården vara ett prioriterat område att arbeta förebyggande inom. Något som kommit fram tidigare på möten med Nutritionsrådet är att det inte finns tid för avdelningspersonalen att förbereda och dela ut mellanmål enligt riktlinjerna, vilket gör det svårt för patienterna att uppnå energibehovet. Även rutinerna att dela ut näringshuttar för att minska nattfastan och öka energiintaget hos patienterna har kommit olika långt på olika avdelningar.

10 Nutritionsrådet, som dietisten håller i, kommer att fortsätta sitt arbete med möjliga förbättringsområden inom kost och nutrition på lasarettets avdelningar. Ett steg i detta blir att se över på respektive avdelning vad som kan förbättras kring nutritionen. Förändringarna som genomförs måste gå att förankra i verksamheten och bli en rutin i det dagliga arbetet. Målet är att patienterna i möjligaste mån ska täcka sitt energibehov under sjukdomsvistelsen. Detta leder till piggare patienter, snabbare återhämtning och kortare vårdtider. Referenser Elia et al. Total energy expenditure in the elderly. Eur J Clin Nutr ;5 S3:S9-S13 Elia et al Malnutrition in the UK: policies to address the problem. Proc Nutr Soc. 1 Nov; 69():7-6. Guest et al. Health economic impact of managing patients following a community-based diagnosis of malnutrition in the UK. Clin Nutr. 11Mar 13. Hinke et al. Effectiveness and cost-effectivness of early screening and treatment of malnourished patients. Am J Clin Nutr 5;8:18-9 Socialstyrelsen. Folkhälsorapport 9. SoS-rapport 9. ISBN Socialstyrelsen. Näringsproblem i vård och omsorg. Prevention och behandling. SoS-rapport :11. ISBN Socialstyrelsen. Näring för god vård och omsorg en vägledning för att förebygga och behandla undernäring. Sos-rapport 11:9. ISBN Statens beredning för medicinsk utvärdering. Fetma problem och åtgärder. SBU-rapport. Sveriges kommuner och landsting. Nationell satsning för ökad patientsäkerhet. Undernäring, Åtgärder för att förebygga. 11. ISBN