KOL och nutrition. Senast uppdaterad:
|
|
- Ellen Hermansson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 KOL och nutrition Senast uppdaterad: Malnutrition Malnutrition är vanligt vid KOL redan vid ganska lindrig sjukdom och blir vanligare med ökande sjukdomsgrad. Tjugo % av patienter med KOL i medelsvårt skede (medel FEV1 53 % pred, SD 15 % pred ) hade nedsatt vikt eller nedsatt muskelmassa Effekter av malnutrition 1. Minskad överlevnad. Malnutrition är en oberoende riskfaktor för kort överlevnad vid KOL. 2. Nedsatt muskelstyrka har påvisats vid KOL. 3. Nedsatt infektionsförsvar har påvisats vid KOL 4.Osteoporos är relaterat till malnutrition 5. Intensivvårdsbehovet är ökat vid malnutriton. 6. Depression och sänkt livskvalitet Orsaker till malnutrition vid KOL Ökad basalmetabolism har påvisats i ett flertal undersökningar. Den ökade basalmetabolismen tycks bero på flera faktorer 1. Ökat andningsarbete 2. Inflammation Relation framför allt till TNF-a har setts i flera undersökningar 3. Ökad DIT ( Dietary Induced Thermogenesis ). 4. Ökad energiåtgång vid arbete har påvisats och kan bero på det ökade andningsarbetet. 5. Lågt och otillräckligt energi- och näringsintag är vanligt och KOL patienter kan ha en rad ätproblem. 6. Vid exacerbation av sjukdomen är medelviktförlusten ca 2 kg per skov Sammanfattning Malnutrition vid KOL är en oberoende ogynnsam prognosfaktor som påverkar sjukdomens förlopp och bör diagnosticeras tidigt. Malnutritionen kan medföra kraftigt ökat energibehov både i vila och vid arbete. Det är visat att kostbehandling av KOL patienter kan leda till viktuppgång. Nio av 14 studier visar viktuppgång eller förbättring av funktionella mått som t. ex. muskelstyrka. 8 av de 14 studierna var randomiserade kontrollerade studier. Om sjukdomens prognos därmed kan förbättras är oklart men troligt. Risk för svältdöd föreligger ju. Nyttan av kostbehandling får därmed betraktas ha dokumentationssäkerhet Nutritionsbehandling vid KOL Faktorer som påverkar nutritionsbehandling vid KOL Gastrointestinala problem Många patienter uppger mag-tarm-problem av 1 / 8
2 olika slag ss diarré, förstoppning, uppblåsthet. Det kan trots utredningar vara svårt att fastställa orsaken. Behandlas symptomatiskt i samråd med patientens läkare. Aptitlöshet Tillfällig eller mera ihållande. Ökar ofta i samband med infektioner. Tidig mättnad Kan ibland möjligen bero på att magsäcken pressas ihop av ett lågtstående diafragmavalv. Trötthet Patienten kan bli så trött av att göra i ordning sin måltid att han/hon sedan inte orkar äta. Dyspné Kan öka i samband med måltid och omöjliggöra fortsatt ätande. Sviktande minne Kan innebära att man glömmer bort att äta vissa måltider. Depressionstendens Många patienter med KOL har en depression eller tendens till depression, som även påverkar matvanorna. Sociala faktorer Många KOL patienter lever ensamma, isolerade, är åldriga och har inte sällan dålig ekonomi, vilket drabbar kosthållningen. Avvikande kroppsuppfattning Kraftigt malnutrierade patienter kan ha förlorat normal kroppsuppfattning och kan ha svårt att inse sitt behov av energi och näring. Dessutom förekommer idéer om att lungpatienter mår bäst om de är smala. Individuellt ökat energibehov Kan mätas med olika metoder, men eftersom det kan variera starkt under dygnet pga sysselsättning och även pga sjukdomens intensitet, infektioner mm kan det vara svårt att fastställa. Rökvanor Patienten är eller har varit rökare och matvanorna är i mångt och mycket influerade av detta Nutritionsbehandlingens omfattning och uppläggning i öppen vård Nybesök Tidsåtgång ca 45 min Återbesök inom 1 månad, tidsåtgång ca 30 min. eller Viktanamnes: längd, vikt BMI, % av medelvikt (ref: Bengtsson, C et al Läkartidningen 1981: Nya längd och vikttabeller för medelålders och äldre män och kvinnor.) % viktförändring/tid Se bilaga1! Kostanamnes: Individuellt anpassad nutritionsbehandling utifrån kostanamnes. V.b. förskrivning av kosttillägg och/eller berikningspulver enligt gällande riktlinjer för livsmedel för särskilda näringsändamål (SÄRNÄR). Viktutveckling Uppföljning och vid behov justering/komplettering 2 / 8
3 Telefonuppföljning veckovis eller enligt överenskommelse pga. individuella behov, tidsåtgång ca 15 min. Återbesök i samband med läkarbesök Ca 1-2 ggr / år Uppföljning av långtidseffekter av nutritionsbehandling. Tidsåtgång min. av givna råd. Viktutveckling Uppföljning och vid behov justering/komplettering av givna råd. Förnyelse av förskrivning av kosttillägg och/ eller berikningspulver Nutritionsbehandling vid malnutrition/ofrivillig viktförlust Nutritionsbehandling utgår alltid från en kostanamnes. Viktigt att ta reda på mat- och måltidsrelaterade problem, social situation etc., som kan vara avgörande för utformningen av nutritionsbehandlingen. Många KOL patienter är ensamstående äldre med låga inkomster! Nutritionsbehandlingen utgår från Energi- och proteinrik kost (E-kost, Mat och näring för sjuka inom vård och omsorg, SLV 2003), som individanpassas och kan delas opp i följande punkter: Anpassad måltidsfrekvens Många små måltider spridda över vakna delen av dygnet. Frukost, lunch, middag samt 3-4 mellanmål. OBS sent kvällsmål för att korta av nattfasen och nattmål vid dålig sömn. Anpassad konsistens Tag hänsyn till patientens tandstatus och eventuella tugg- och sväljsvårigheter samt dagsformen. Inte ovanligt att patienterna blir uttröttade i samband med måltid om maten bjuder motstånd vid sönderdelning på tallriken och vid tuggningen, även om tandstatus är ua. Energi och proteinrika mellanmål Nödvändiga som komplettering till huvudmåltiderna för att täcka energi- och näringsbehovet. Anpassas till individuella behov och möjligheter och bör vara lättlagade, lättillgängliga samt smakliga. Indikationer för energi- och näringstillägg (livsmedel för särskilda näringsändamål, SÄRNÄR) anges under flik Nivå 2. Prefabricerade kosttillägg fungerar ofta bra, speciellt för dem som inte kan/orkar lägga ner arbete i köket. Så kallade kompletta kosttillägg är ett förstahandsval. Matknep Vardagsknep för att underlätta vid aptitlöshet, snabb mättnad, dyspné och trötthet vid måltid. Se Nivå 2! Energi och proteinrik kost, E-kost Näringsinnehåll Fettinnehållet bör utgöra ca 45% av energiinnehållet för att minimera matens volym. Fettkvaliteén bör uppmärksammas, eftersom patienterna ofta behöver äta den fettrika kosten under flera år och dessutom har många av KOL-patienterna även hjärtsvikt eller annan hjärt-kärl sjukdom. Proteininnehållet bör vara energi %. För bästa utnyttjande av kostens protein är det viktigt att energibehovet täcks. Kalcium- och D-vitaminintaget bör kontrolleras. Osteoporos är vanligt pga ålder, rökvanor, bristande fysisk aktivitet och dåligt kostintag I övrigt bör näringsinnehållet följa Svenska Näringsrekommendationer(SNR) Livsmedelsverket 3 / 8
4 2005. Energinivå Pga att den malnutrierade KOL-patienten kan ha en ökad energiförbrukning, som ökar i olika grad vid olika aktiviteter och i samband med infektioner och försämringsperioder är det exakta energibehovet svårt att fastställa kcal /kg kroppsvikt och dygn kan vara ett utgångsvärde vid planering av patientens kost och energibehov. Mätning av basalmetabolismen med indirekt kalorimetri ökar möjligheterna att bättre bedöma patientens energibehov. 8.3 Samarbete För optimal nutritionsbehandling av patienter med KOL är det önskvärt att etablera samarbete med andra personalkategorier. Sjukgymnast Arbetsterapeut Kurator Psykolog Rökavvänjningsklinik eller motsvarande Hemtjänst KOL-skola eller liknande organisation 8.4 Bedömning av viktförlust (%) Patienten behöver träning, individuell eller i grupp, för att vid viktuppgång kunna öka muskelmassa i stället för att enbart öka fettdepåerna. Patienten kan behöv hjälp med slemmobilisering. Tjockt slem i luftvägarna påverkar aptit och födointag negativt. Kan underlätta vardagssysslorna för patienten genom ergonomisk rådgivning, energisnåla arbetsmetoder samt bostadsanpassning. Patienten kan t ex få en arbetsstol till köket för att underlätta vid matlagning och övriga kökssysslor. Kan hjälpa patienter som har dålig ekonomi, t.ex. genom att söka fondmedel för inköp av näringsdrinkar. Kan vid behov hjälpa till med bostadsbyte. Depressioner och isolering är vanligt hos patienter med KOL. Stödsamtal kan underlätta för patienten. Kan ge hjälp till rökstopp. Kan avlasta tunga sysslor som inköp och städning varvid energibehovet kan minska. Kan ge information om sjukdomen, ge information om egenvård. Tid Normalt Måttlig Kraftig Under 1 mån Under 3 mån Under 6 mån Gränserna är arbiträra och härstammar ursprungligen från en indelning av B. Schildt. De ansluter relativt väl till SGA ( Subjective Global Assessment, Detsky et al, JPEN :8-13). Pågående, progressiv ofrivillig viktminskning skall alltid bedömas allvarligare än viktminskning följt av utplaning eller återhämtning. 8.5 Utvärdering av nutritionsstatus 4 / 8
5 Initialer Kön Födelseår 1. Hur vill du karaktärisera din viktutveckling de sista 2 mån? Uppgång (0p) Oförändrad (0p) Nedgång (1p), i så fall, hur mycket?, kg. 2. Hur har din aptit varit de sista 2 mån? Ökad (0p) Oförändrad (0p) Minskad (1p) 3. Vikt kg Längd cm Patientens BMI blir då: > 20 = 0p = 1p TOTALVÄRDERING: 0-1p Välnutrierad 2-4p Patienten behöver kvalificerad hjälp med sin nutrition 8.6 Nutritionsbehandling av patienter med KOL - slutenvård Negativ energibalans Negativ energibalans är vanlig under de första dagarna på sjukhus vid en akut exacerbation, vilket kan bero på både en förhöjd energiförbrukning och ett minskat energiintag. En negativ energibalans är också relaterad till ökade symptom och ökad halt av markörer för systemisk inflammation. Förutom negativ energibalans har även negativ kvävebalans observerats, beroende på ökad systemisk inflammation, höga doser av glucocortikoider, immoblilitet och ett lågt proteinintag. Ett proteintillskott kan inte påverka nedbrytningen, men kan öka proteinsyntesen och kan på så sätt till viss 5 / 8
6 del minska det katabola tillståndet. Negativ energi- och kvävebalans kan medföra malnutritionsutveckling. Malnutrition medför: ökat behov av intensivvård negativ påverkan på immunförsvaret muskelsvaghet och minskad muskelmassa ökat energibehov både i vila och under aktivitet depression och sänkt livskvalitet ökad osteoporosrisk ökad risk för tidig återinläggning på sjukhus ökad morbiditet och mortalitet Nutritionsbehandlingens huvudsyfte vid KOL och malnutrition är att bidra till: Gott resultat av övrig behandling Ökad livskvalitet Förbättra nutritionsstatus och fysisk prestationsförmåga Stoppa ofrivillig viktförlust 8.7 Utredningsgång För samtliga patienter med KOL, som skrivs in på vårdavdelning bedöms nutritionsstatus med hjälp av nutritionsscreeningformulär (Se Nivå 3.5 Utvärdering av nutritionsstatus) av sjuksköterska/undersköterska, enligt avdelningens rutiner. Nutritionsscreeningformuläret kan användas som remiss till dietist. Patientens behov av nutritionsbehandling kan även bedömas av lungläkare, eller av lungläkare i samråd med dietist vid medicinsk rond. 8.8 Behandlingens omfattning - sluten vård Nybesök Tidsåtgång ca minuter Överrapportering Uppföljning i öppen vård efter utskrivning från vårdavdelning Längd, vikt, BMI, viktanamnes; viktförändring/tid Kostanamnes, individuellt anpassad nutritionsbehandling, anpassad kost; E-kost, ev. konsistensanpassning, avvikelse-/önskekost och mellanmål/kosttillägg efter behov. Artificiell nutrition initieras vid behov. Enteral nutrition via nasogastrisk sond, eller perkutan endoscopisk gastrostomi (PEG) är förstahandsalternativ. Patient, som är i behov av fortsatt nutritionsbehandling efter förflyttning till annan klinik eller vårdform överrapporteras till PAS, eller motsvarande. Detta sker muntligt, samt via skriftlig nutritionsepikris, som bifogas patientens medicinska epikris. Uppföljande besök bokas på öppenvårdsmottagning i samband med annat återbesök, eller separat till 6 / 8
7 Tidsåtgång återbesök, ca 30 minuter Tidsåtgång telefonuppföljning, ca 15 minuter dietist. Som alternativ kan telefonuppföljning tillämpas mellan personliga besök. Vid återbesök/telefonuppföljning kontrolleras viktutveckling, aptit och kostintag. Vid behov justeras/kompletteras nutritionsbehandlingen. Vid behov förnyas förskrivning av livsmedel för särskilda näringsändamål (SÄRNÄR). För fortsatt uppföljning Se Nutritionsbehandlingens omfattning i öppen vård! KOL och nutrition, Nivå Nutritionsbehandling i slutenvård Nutritionsbehandlingen utgår alltid från en aktuell kostanamnes, som eventuellt kompletteras med Matoch vätskeregistrering. Mat- och vätskeregistreringen utförs av personal på vårdavdelningen och kan vara ett viktigt hjälpmedel i utformningen av patientens individuella nutritionsbehandling under vårdtillfället. I nutritionsbehandlingen behöver man dessutom väga in: Mat- och måltidsrelaterade problem Annan sjukdom Social situation Övrig planerad behandling Mål för behandlingen Nutritionsbehandlingen utgår från E-kost (Energi- och proteinrik kost). Se beskrivning av E-kost i KOL och nutrition, Nivå 3.2.4! Artificiell nutrition läggs till om behov föreligger. Behandlingen individanpassas och kan delas upp i följande punkter; Anpassad måltidsfrekvens dvs. många små mål spridda över vakna delen av dygnet. Frukost, lunch, middag samt två mellanmål och kosttillägg x 1-3/dygn. OBS! Servera sent kvällsmål för att korta nattfastan och nattmål om patienten är vaken på natten. Anpassad konsistens dvs. med hänsyn tagen till patientens tandstatus och ev. tugg- och sväljsvårigheter, samt vad patienten orkar den aktuella dagen. Det är inte ovanligt att patienten blir uttröttad i samband med måltid om maten bjuder motstånd vid sönderdelning på tallriken och vid tuggning, även om tandstatus är u.a. Energi- och proteinrika mellanmål är nödvändiga som komplement till huvudmåltiderna för att energi- och proteinbehovet ska tillgodoses. Anpassning till individuellt behov. Prefabricerade kosttillägg fungerar oftast bra och så kallade kompletta kosttillägg är förstahandsalternativ. Artificiell nutrition om inte adekvat energi- och proteinintag kan ges via huvudmåltider och mellanmål i enlighet med E-kost bör komplettering med enteral stödnutrition göras Energi och proteinrik kost, E-kost - näringsinnehåll Se KOL och nutrition, Nivå Energinivå 7 / 8
8 Powered by TCPDF ( KOL och nutrition Den malnutrierade patienten med KOL kan ha en ökad energiförbrukning. Energiförbrukningen kan vara förhöjd i varierande grad vid olika aktiviteter och i samband med infektioner samt försämringsskov. Det exakta energibehovet kan därför vara svårt att beräkna med tillgängliga formler. Finns det möjlighet att mäta patientens basalmetabolism (BMR) eller viloenergiomsättning (RMR) med indirekt kalorimetri kan man bättre bedöma patienten energibehov under det aktuella vårdtillfället. Om inte energiförbrukningen kan mätas kan kcal/kr kroppsvikt och dygn användas som ett utgångsvärde vid beräkning av patientens energibehov. För att undvika under- eller överskattning måste patientens kostintag och vikt, samt övrigt status noga följas upp. Akut respiratorisk insufficiens; Vid detta tillstånd är det extra viktigt att följa energitillförsel och respiratoriskt status, för att undvika att metabola komplikationer uppstår, som kan vara fallet vid för stor energitillförsel. Energi- och proteintillförseln får inte heller vara för liten, eftersom då effekt av nutritionsbehandlingen uteblir Faktorer som påverkar nutritionsbehandlingen vid KOL Se Nivå 3.2.1! Samarbete För största möjliga effekt av nutritionsbehandling vid KOL bör dietist ingå i KOL-teamet, samt delta i ronder tillsammans med övriga yrkeskategorier. Se även Samarbete Nivå 3. 3! 8 / 8
Nutrition vid KOL Varför är nutritionsbehandling viktigt?
Nutrition vid KOL Varför är nutritionsbehandling viktigt? Leg. dietist Sylvia Bianconi Svensson Dietistverksamheten Division Primärvård, Skånevård KrYH 2015-10 KOL och nutritionsstatus Undervikt Ofrivillig
Läs merNutritionsproblem och åtgärder
Nutritionsproblem och åtgärder RCC-Utbildningsdag Maria Röjeteg och Kristina Öhlén leg dietister Kirurgklinikens dietister, Västmanlands sjukhus Västerås Kirurgdietisterna i Västerås arbetar mot: Kirurgklinikens
Läs merNutrition vid cancer. Dietist Linda Sundkvist
Nutrition vid cancer Dietist Linda Sundkvist Malnutrition/ näringsbrist Nedsatt intag Nedsatt muskelmassa/ funktion Komplikationer Undernäring ger: Förlängd vårdtid Försämrad motståndskraft mot infektion
Läs merEnergibehov och nutritionsbehandling
Energibehov och nutritionsbehandling 141106 Patientfall Ê Man född 1940 Ê Nedsatt aptit senaste 2-3 månaderna Ê 4-5 kg viktnedgång Ê Buksmärta, illamående, ingen gasavgång eller avföring senaste dygnet
Läs merPatienten ska vara delaktig i sin nutritionsbehandling och dess målsättning.
Ort 2018-11-07 1(5) Organisation Handläggare: RCC västs dietist-nätverk Mottagare: Verksamhetschefer vid olika kliniker Nutrition Cancersjukdom och onkologisk behandling innebär hög risk för undernäring/kakexi.
Läs merNutritionsvårdsprocessen
Nutritionsvårdsprocessen Omkring 30 % av alla svenskar över 70 år riskerar att bli undernärda*. Mål för nutritionsbehandling Ett gott åldrande Bästa möjliga livskvalitet och funktion *Näring för god vård
Läs merGERIATRISKT STÖD. Kost och nutrition Smått och gott
GERIATRISKT STÖD Kost och nutrition Smått och gott Nutritionsdagen 30 april Nutritionsrådet Region Jämtland Härjedalen Nutrition vid sjukdom Ingvar Boseaus Hur identifierar, utreder och behandlar vid undernäring
Läs merNäring för god vård och omsorg en vägledning för att förebygga och behandla undernäring. Elisabet Rothenberg, bitr. professor Högskolan Kristianstad
Näring för god vård och omsorg en vägledning för att förebygga och behandla undernäring Elisabet Rothenberg, bitr. professor Högskolan Kristianstad Åldrandet en individuell process. Ur Healthy Ageing profiles
Läs merTeori - Mat och näring
Teori - Mat och näring Webbplats Kurs Anpassad bok Utskriven av Socialstyrelsen utbildning Ett fall för teamet Teori - Mat och näring Gästanvändare Datum lördag, 12 oktober 2019, 19:01 Mat och näring:
Läs merDiabetes hos äldre och sjuka. Sofia Kallenius Leg. dietist Primärvården Borås-Bollebygd
Diabetes hos äldre och sjuka Sofia Kallenius Leg. dietist Primärvården Borås-Bollebygd Åldersförändringar Kroppssammansättning (muskler, fett, vatten) Sinnen Cirkulation (hjärta, lungor, infektioner) Kognitiva
Läs merRutinbeskrivning för förebyggande av undernäring
1 2017-02-08 ersätter 2015-01-20 Rutinbeskrivning för förebyggande av undernäring inom särskilt boende för äldre. Inledning Nutritionsbehandling ska betraktas på samma sätt som annan medicinsk behandling.
Läs merNutritionsbehandling vid enteral nutrition för vuxna patienter
1(6) Dokumentnamn: Version: Dokumenttyp: PARA.DIE Nutritionsbehandling vid enteral nutrition för vuxna patienter 2 Vårdrutin Utfärdande förvaltning: Sökord: Giltig fr.o.m. Hälso- och sjukvårdsförvalt 2011-08-17
Läs merVälkomna! Livsmedel för särskilda näringsändamål
Välkomna! Livsmedel för särskilda näringsändamål Dagens program 13 september Malnutrition Bedöma energi- och proteinbehov. Information på nätet Praktisk enteral nutrition, sortiment, tillbehör Lisa Moberg
Läs merNutritionsaspekter vid cancersjukdom och rehabilitering. Katarina Wikman leg dietist, Karolinska Universitet Sjukhuset, Onkologiska kliniken Solna
Nutritionsaspekter vid cancersjukdom och rehabilitering Katarina Wikman leg dietist, Karolinska Universitet Sjukhuset, Onkologiska kliniken Solna Mat - en stor del av livet Katarina Wikman leg dietist,
Läs merEnergi- och fiberrik.
Kompletta näringsdrycker ( mjölklika ) (Undantag: och Extra) Fresenius Fresubin energy kcal/100 Lämplig för personer med dålig aptit, ökat energibehov och som riskerar malnutrition (undernäring). Energy
Läs merNäring för god vård och omsorg en vägledning för att förebygga och behandla undernäring. Elisabet Rothenberg, bitr. professor Högskolan Kristianstad
Näring för god vård och omsorg en vägledning för att förebygga och behandla undernäring Elisabet Rothenberg, bitr. professor Högskolan Kristianstad Sjukdomsrelaterd undernäring EI EU Sjukdomsrelaterad
Läs merCharlotta Svalander Leg. Dietist Palliativ vård och ASIH Region Skåne
Charlotta Svalander Leg. Dietist Palliativ vård och ASIH Region Skåne Döende människor slutar äta och dricka, behovet av näring och vätska avtar och hungerkänslorna försvagas. För de flesta patienter med
Läs merLena Martin, Dietistkliniken, Karolinska Universitetssjukhuset 1
NUTRITIONSBEHANDLINGS PROCESSEN - och tillhörande terminologi Användarkonferens 2013, DRF Linda Ersten, Lena Martin Disposition Genomgång av Mål Nutritionsordination Åtgärd Nutritionsuppföljning Genomgång
Läs merFörebygga och behandla undernäring
SOCIALFÖRVALTNINGEN Medicinskt ansvarig sjuksköterska Annika Nilsson 2014-08-27 Förebygga och behandla undernäring God hälsa och livskvalitet förutsätter ett gott näringstillstånd. Kosten är ett viktigt
Läs merNLL 2015-08. Kost till inneliggande patienter
NLL 2015-08 Kost till inneliggande patienter Bakgrund Maten och måltidsmiljön Att få sitt energi- och näringsbehov tillgodosett är en mänsklig rättighet. På sjukhuset kan den kliniska nutritionen vara
Läs merNutritionsvårdsprocessen
Nutritionsvårdsprocessen Ett gott näringstillstånd är en förutsättning för att undvika sjukdom och återvinna hälsa. Alla individer, friska, sjuka, unga och gamla har rätt att erhålla en adekvat, till individen
Läs merKOL. Kostens betydelse Av Leg. Dietist Paulina N Larsson Tel. 021-174276
KOL Kostens betydelse Av Leg. Dietist Paulina N Larsson Tel. 021-174276 KOL Viktförlust Nedsatt lungfunktion Minskad fysisk aktivitet Förlust av fettmassa Förlust av andningsmuskulatur Förlust av annan
Läs merKakexi, vätske- och nutritionsbehandling
Kakexi, vätske- och nutritionsbehandling i palliativ vård Ylva Orrevall, leg dietist, med dr Staffan Lundström, överläkare, med dr Stockholms Sjukhem Karolinska Institutet Kakexi Medicinsk term för stark
Läs merFörebyggande nutritionsåtgärder och behandling av undernäring
RUTINER HÄLSO- OCH SJUKVÅRD Sid 1 (5) Förebyggande nutritionsåtgärder och behandling av undernäring Övergripande styrdokument Riktlinjer Hälso- och sjukvård, Nutrition (2017-11-10). Communis, riktlinjer
Läs merManual för Nutrition, vårdplan
Region Skåne Regional arbetsgrupp journaldokumentation Melior Dokumentslag Informerande Dokumenttyp Informationsmaterial Datum 2017-12-18 Version 0.1 1 (5) Manual för Nutrition, vårdplan Nutritionen är
Läs merBra mat vid Parkinsons sjukdom Susanne Lewan, leg dietist Klinisk nutrition, SUS Lund
Bra mat vid Parkinsons sjukdom 181205 Susanne Lewan, leg dietist Klinisk nutrition, SUS Lund Föreläsningens innehåll Kort näringslära Bra mat utifrån matcirkeln Vanliga nutritionsproblem vid Parkinsons
Läs merMåltidssituationen för personer med demenssjukdom
Måltidssituationen för personer med demenssjukdom ABF-huset 12 november 2014 Birgitta Villner Gyllenram Birgitta.villner.gyllenram@aldrecentrum.se Demenssjukdomar Två sjukdomar står för ca 90 % av samtliga
Läs merStrategi för måltider vid ordinära boenden
Strategi för måltider vid ordinära boenden Antagen av kommunstyrelsen 2016-11-01 Omsorgsnämnden 2016-06-15 Antagen av: Kommunstyrelsen 208/2016 Omsorgsnämnden 52/2016 Dokumentägare: Förvaltningschef Konsult-
Läs merFörslag på flödesschema/organisationskarta
Förslag på flödesschema/organisationskarta mellan Region Halland och Hallands kommuner för patienter från 18 år med enteral nutrition, diagnosticerad dysfagi och specialiserade nutritionsproblem där ansvaret
Läs merBedömning av nutritionsstatus
0 Bedömning av nutritionsstatus Översatt av Christina Persson Dietist, med. dr. 2004-04-01 1 Bedömning av nutritionsstatus (Modifierat SGA) Subjective Global Assessment Besvaras av patienten 1. Vikt och
Läs merNutrition. Regel för hälso- och sjukvård Sida 1 (6)
Sida 1 (6) 2016-03-09 MAS/MAR stadsdelsförvaltningarna Kungsholmen, Norrmalm, Södermalm och Östermalm. www.stockholm.se/masmarinnerstaden Sida 2 (6) Innehåll Inledning... 3 Ansvar... 3 Vårdgivaren... 3
Läs merNutrition. Lokalt vårdprogram. Vård och Omsorgsboende. Äldreförvaltningen Sundbyberg Indikator Äldreförvaltningen. Referensdokument 2015-08-01
Referensdokument Dokumentnamn Lokalt vårdprogram för Sundbybergs Stad gällande Nutrition Äldreförvaltningen Sundbyberg Indikator Äldreförvaltningen Fastställd av/dokumentansvarig MAS/Dietist Processindikator
Läs merEnergi och protein i teori och praktik Boel Andrén Olsson och Stina Grönevall. September 2018
Energi och protein i teori och praktik Boel Andrén Olsson och Stina Grönevall September 2018 Utveckling av undernäring Medicinska faktorer Sociala faktorer Miljöfaktorer Intag mindre än behov Minskade
Läs merVid ett body mass index som understiger 22 anses en risk för undernäring för personer över 70 år föreligga och fortsatt riskbedömning ska ske.
MAS Riktlinje Riktlinje för arbete med nutrition Inledning Enligt Hälso- och sjukvårdslagen ska vården bedrivas så att den uppfyller kraven på god vård. Det innebär att vården ska vara av god kvalitet,
Läs merVad gör en dietist inom barnhabiliteringen?
Vad gör en dietist inom barnhabiliteringen? Anette Ekelund leg.dietist Innehåll Habilitering och Hälsa Målgrupp Tillväxt Dietistens roll Nutritionsvårdsprocessen Habiliteringens barn och ungdomar Patientexempel
Läs merÄldre med malnutrition
Äldre med malnutrition Siv Eliasson Kurkinen Leg Dietist Geriatriskt kompetensbevis Äldre med malnutrition 1 Varför ska vi Screena för malnutrition? Geriatriskt kompetensbevis Äldre med malnutrition 2
Läs merExempel: Om patienten är 1,65 meter lång och väger 67 kilo blir BMI 67 dividerat med 1,65 x 1,65 = 24.6 kg/m 2 OBS!
4.3 Nutrition 140907 Viktförlust över 10 procent för vuxna eller över 5 procent för äldre (över 65 år) under de senaste 6 månaderna ska alltid påkalla uppmärksamhet vad beträffar näringstillståndet. Vid
Läs merBensårpatienten i vårdkedjan Nutrition
Bensårpatienten i vårdkedjan Nutrition Föreläsning 2014-03-11 Anna Svensson, leg. dietist Södra Älvsborgs Sjukhus Innehåll Dagens ämnen: Nutritionens betydelse Vad ska vi göra? Patientexempel Malnutrition
Läs merRollfördelning och organisation
Rollfördelning och organisation Rollfördelning 1.1 Primärvårdens roll 1.1.1 Uppgifter Tidig upptäckt Utredning och diagnostik Behandling enligt riktlinjer och uppföljning av stabil KOL Behandla komorbiditeter
Läs merVarför äter vi? Energi och näring Social samvaro Trevligt och gott Tröst?????? Hjälpmedelscentralen Ryhov
Varför äter vi? Energi och näring Social samvaro Trevligt och gott Tröst?????? Måltidens fem aspekter FAMM Five Aspects Meal Model Rummet (ljus, ljud, rekvisita, färg, form) Mötet (mellan människor, gäst,
Läs merMat vid palliativ sjukdom -lust eller tvång. Dietist Petra Sixt
Mat vid palliativ sjukdom -lust eller tvång Dietist Petra Sixt Mottagning för palliativ onkologisk kirurgi Forskningsbaserad mottagning Cancerkakexistudie Smärtstudie Insulinstudie Mätning av behandlingseffekt
Läs merRutin för förebyggande nutritionsåtgärder och behandling av undernäring
RUTINER HÄLSO- OCH SJUKVÅRD Sid 1 (5) Rutin för förebyggande nutritionsåtgärder och behandling av undernäring Rutinen bygger på Socialstyrelsens föreskrifter SOSFS 2014:10 Förebyggande och behandling av
Läs merLUDVIKA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE 2 (5)
LUDVIKA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE 1 (5) Gun-Britt Hedsten Vård- och omsorgsnämnden Riktlinjer för Vård- och omsorgsnämndens måltidsverksamheter Bakgrund Hos de flesta äldre människor minskar energiförbrukningen
Läs merNutrition. Riktlinjer för. i Särskilt boende. 2010-11-11 Sjuksköterska Caroline Lundberg. Vård- och omsorgsförvaltningen
Vård- och omsorgsförvaltningen Riktlinjer för Nutrition i Särskilt boende 2010-11-11 Sjuksköterska Caroline Lundberg C:\Users\ADM\Desktop\Demens\KostNutrition\Riktlinjer för nutrition.doc 2013-02-04 Innehållsförteckning
Läs merRiktlinjer för kost och nutrition Vård och Omsorg
Riktlinjer för kost och nutrition Vård och Omsorg 1. BAKGRUND... 5 2. MÅL... 5 3. MÅLGRUPPER... 5 4. DEFINITIONER... 5 5. KOSTREKOMMENDATIONER... 6 5.1. Måltidsordningen... 6 5.2. Matsedel... 7 5.3. Konsistensanpassning...
Läs merKost och sårläkning. Katharina Sandström, dietist i Primärvården Sundsvall.
Kost och sårläkning Katharina Sandström, dietist i Primärvården Sundsvall Sammanfattning Kräver energi att läka sår 30-35 kcal/ kg kroppsvikt (200-600kcal) Ökat proteinbehov 1,25-1,5 g/kg kroppsvikt (ca
Läs merRIKTLINJE. Eva Franzén, Mas. Eva Franzén, Mas
RIKTLINJE Version Datum Utfärdat av Godkänt Eva Franzén, Mas 1 2011-06-29 Eva Franzén, Mas 2 2013-08-13 Eva Franzén, Mas Eva Franzén, Mas Riktlinjer för nutrition inom den kommunala hälso- och sjukvården
Läs merNutritionspärm Region Skåne
Nutritionspärm Region Skåne Kapitel 8 Protein- och energirika koster Protein- och energirik kost, PER-kost 57 Proteinrik kost 60 Mellanmål 61 Kosttillägg 63 Nutritionspärm kap 8 57 PROTEIN- OCH ENERGIRIK
Läs merNutritionens betydelse och hur ska vi få det att fungera?
Nutritionens betydelse och hur ska vi få det att fungera? Emma Lundmark, leg. Dietist Sara Eklöf, specialistsjuksköterska Margareta Knowles, undersköterska Kirurgkliniken Gävle Sjukhus Hippokrates (440
Läs merPatientens upplevelse av vården på intensivvårdsavdelning. PROM i Svenska Intensivvårdsregistret
Patientens upplevelse av vården på intensivvårdsavdelning PROM i Svenska Intensivvårdsregistret Uppföljning av vårdresultat Tidigare mortalitet Bedömning av effektivitet och fördelar, relaterat till mänskliga
Läs merExamensarbete D, 15 HP Höstterminen Njursjukas nutrition under de första dygnen på vårdavdelning
Examensarbete D, HP Höstterminen 3 Njursjukas nutrition under de första dygnen på vårdavdelning - Bedömningsparametrar i relation till energi- och proteinintag CATARINA HELLMERS LARSSON Institutionen för
Läs merMat vid cancer. Lära sig leva med cancer
Mat vid cancer Mat vid cancer Varför ska man äta? Varför går man ner i vikt vid sjukdom? Hur ska man äta vid ofrivillig viktnedgång? Varför det är viktigt att äta Vad gör man vid minskad aptit? Mat vid
Läs merRiktlinje och handlingsplan för kost- och nutritionsbehandling
Handläggare Ingela Sunneskär Medicinskt ansvarig sjuksköterska 033-231341 ingela.sunneskar@bollebygd.se Riktlinje Fastställd av omsorgsnämnden 2009-03-26 30 1 (11) Riktlinje och handlingsplan för kost-
Läs merNäring för god vård och omsorg. en vägledning för att förebygga och behandla undernäring. Sjukdomsrelaterad. undernäring
Näring för god vård och omsorg en vägledning för att förebygga och behandla undernäring, bitr. professor Högskolan Kristianstad Elisabet.rothenberg@hkr.se Sjukdomsrelaterad undernäring Tillstånd där brist
Läs merFördjupningsdag om Huntingtons sjukdom 29 oktober 2010 Äta, dricka. Sektionen för Klinisk Nutrition Anna-Karin Andersson, dietist
Fördjupningsdag om Huntingtons sjukdom 29 oktober 2010 Äta, dricka Syfte med kostbehandlingen: Tillgodose vätske- energi och näringsbehov Minimera risken för felsväljning kopplad till bolusmängd, vätskan
Läs merNutrition. sid. 1 av 5. Styrdokument Riktlinjer. Beslutat av Förvaltningschef. Gäller från och med
Nutrition Styrdokument Riktlinjer Dokumentansvarig MAS och SAS Beslutat av Förvaltningschef Gäller för Vård- och omsorgsförvaltningen Gäller från och med 2016-01-15 Senast reviderad 2019-04-24 sid. 1 av
Läs merVälkomna! Aptitförlivet lärandeseminarie 24 maj 2012. www.lj.se Sök Aptit för livet
Välkomna! Aptitförlivet lärandeseminarie 24 maj 2012 www.lj.se Sök Aptit för livet Förmiddag Välkomna Vad är Aptit för livet? Nutrition och näringslära Från Stigs perspektiv Lunch Eftermiddag Processkartläggning
Läs merNutrition i palliativ vårdv. Ylva Orrevall, leg dietist, med dr Karolinska Institutet och Karolinska Universitetssjukhuset, Stockholm
Nutrition i palliativ vårdv Ylva Orrevall, leg dietist, med dr Karolinska Institutet och Karolinska Universitetssjukhuset, Stockholm Bakgrund Flertal studier visar att viktnedgång och undernäring i samband
Läs merUndernäring - att förebygga undernäring hos patienter över 18 år
Dok-nr 09658 Författare Version Jenni Fock, Sjuksköterska, Verksamhetsutveckling vård och hälsa 2 Godkänd av Giltigt fr o m Martin Magnusson, vårddirektör, Regionledning lednstab 2017-10-25 Undernäring
Läs merNyhet! Liva Energi Svartvinbärsdryck Protein. Vad behövs det egentligen för att Elsa ska må bra?
Nyhet! Liva Energi Svartvinbärsdryck Protein Vad behövs det egentligen för att Elsa ska må bra? Ta väl hand om Elsa och hennes kamrater Den svenska vården och omsorgen är bra. Vårdpersonalen, både på sjukhus
Läs merDokumentnamn: Version: Dokumenttyp: PARA:DIE. 1 Vårdrutin
1(5) Dokumentnamn: Version: Dokumenttyp: PARA:DIE 1 Vårdrutin Nutritionsbehandling vid kirurgisk behandling av pancreascancer Utfärdande förvaltning: Sökord: Giltig fr.o.m. Hälso- och sjukvårdsförvalt
Läs merH ÄLSA Av Marie Broholmer
H ÄLSA Av Marie Broholmer Innehållsförteckning MAT FÖR BRA PRESTATION... 3 Balans... 3 Kolhydrater... 3 Fett... 3 Protein... 3 Vatten... 4 Antioxidanter... 4 Måltidssammansättning... 4 Före, under och
Läs merNutrition, prevention och behandling av undernäring vuxna patienter
Handboken för kliniska riktlinjer Nutrition 1 (6) Datum: 2012-04 Version nr: 7 Utarbetad av: Ann Ödlund Olin, Folke Hammarqvist, Ylva Gardell, Rolf Hultcrantz, Linda Mann Knutas, Ella Veidemann Godkänd
Läs merMAS-riktlinjer. Att identifiera och förebygga undernäring Reviderad Upprättad:
MAS-riktlinjer Att identifiera och förebygga undernäring Upprättad: 2011-01-01. Reviderad 2017-07-20 Inledning Undernäring är ett tillstånd av obalans mellan intag och förbrukning av näringsämnen. Ett
Läs merNutritionssomhändertagande. Elisabet Rothenberg, docent, biträdande professor Högskolan Kristianstad elisabet.rothenberg@hkr.se
Nutritionssomhändertagande Elisabet Rothenberg, docent, biträdande professor Högskolan Kristianstad elisabet.rothenberg@hkr.se Sjukdomsrelaterd undernäring EI EU Sjukdomsrelaterda undernäring varför ett
Läs merRemiss Remissvar lämnas i kolumnen Tillstyrkes term och Tillstyrkes def(inition) och eventuella synpunkter skrivs i kolumnen Synpunkter.
1 Svar lämnat 2011-04-29 av: Nutritionsnätet för sjuksköterskor/ann Ödlund Olin Svensk sjuksköterskeförening/eva Törnvall Handläggare: Karin Josefsson, Svensk sjuksköterskeförening,. Dnr 12/01/11 Remiss
Läs merGoda råd om mat vid KOL KOL & NUTRITION
Goda råd om mat vid KOL 1 KOL & NUTRITION INNEHÅLL Varför bör man ha koll på maten när man har KOL? 3 Varför är fett så viktigt? 4 Vilken betydelse har protein? 5 Vad kan du tänka på när det gäller kosten?
Läs merRiktlinjer Mat & måltider, äldreomsorgen i Nacka
Mat & måltider, äldreomsorgen i Nacka 2012-04-17 Carina Smith Innehållsförteckning 1 Bakgrund... 3 2 Mål... 3 3 Kundens behov, vanor och önskemål... 3 3.1 Kundens behov... 3 3.2 Kundens vanor... 4 3.3
Läs merNutritionssomhändertagande i kommunaläldreomsorg
Nutritionssomhändertagande i kommunaläldreomsorg Åldersrelaterade förändring Undernäring Behandling Organisation och ansvar Elisabet Rothenberg med dr Sektionen för klinisk nutrition, Sahlgrenska Universitetssjukhuset
Läs merTill dig som arbetar i hälso- och sjukvården
Denna folder ingår i Stockholms läns landstings TUFF-satsning som ska stödja vårdpersonal och patienter att tänka förebyggande för att motverka skador och främja hälsa. art nr 0903001 TUFF står för trycksår-,
Läs merAtt arbeta med mat och måltid i fokus. Nätverk för hälsosamt åldrande 13 maj 2014
Att arbeta med mat och måltid i fokus Nätverk för hälsosamt åldrande 13 maj 2014 Välkomna! Birgitta Persson Birgitta Villner Gyllenram maj 2014 Lagen om valfrihetssystem, LOV, 2009 Matlåda, varm eller
Läs merRiktlinjer för kost och nutrition. vid särskilt boende
2007-08-22 VÅRD OCH OMSORG Riktlinjer för kost och nutrition vid särskilt boende 2(9) Bakgrund Kosten har stor betydelse för välbefinnandet. Ett fullvärdigt kostintag är en grundläggande förutsättning
Läs merHandlingsplan vid nutritionsbehandling/undernäring
Handlingsplan vid nutritionsbehandling/undernäring December 2009 Handlingsplan vid nutritionsbehandling/undernäring STEG 1. Gör en kostregistering och inventera bakgrund. STEG 2. Normalkost med förstärkta
Läs merSammanfattning Näring för god vård och omsorg
Sammanfattning Näring för god vård och omsorg Inledning Ett gott näringstillstånd är en förutsättning för att undvika sjukdom och återvinna hälsa. Alla individer, friska, sjuka, unga och gamla har rätt
Läs merTräning, näring, funktion och välbefinnande. Åsa von Berens Leg Dietist, Medicine doktor Utredare Äldrecentrum
Träning, näring, funktion och välbefinnande Åsa von Berens Leg Dietist, Medicine doktor Utredare Äldrecentrum Vad kommer jag prata om? Betydelsen av att kombinera träning med rätt näring Vad säger senaste
Läs merNutrition & risk för undernäring
Nutrition & risk för undernäring 1 Vad ska vi ta upp? Näringslära Normal mathållning för äldre Åldrande och fysiologiska förändringar Sväljsvårigheter Olika koster och konsistenser Berikningar 2 3 Socialstyrelsen
Läs merStrukturerad screening, utredning, behandling och uppföljning av näringstillstånd
Strukturerad screening, utredning, behandling och uppföljning av näringstillstånd Uppföljning Utvärdering Presentation Jessica Grundutbildning 1994 Specialistutbildning äldrevård 2005 Projektledare vårdutveckling
Läs merSammanställning näringsdrycker
Sammanställning näringsdrycker Sammanfattning mjölkbaserade näringsdrycker Fabrikat Namn Typ Energi(kcal)/ Fresubin Energy Drink protein rikt 150 kcal 12,4 10 6,7 rikt 150 kcal 24 7,5 2,7 Resource protein
Läs merNutritionsomhändertagande av sjuka sköra äldre. Hanna Settergren leg dietist Kungälvs kommun
Nutritionsomhändertagande av sjuka sköra äldre Hanna Settergren leg dietist Kungälvs kommun Det normala åldrandet (fetare och torrare) Minskat energibehov >70 år 10% Minskad fysisk aktivitet Minskad muskelmassa
Läs merUmeå kommun. Granskning av kommunens insatser inom nutrition och kost. Rapport. KPMG AB 2014-06-09 Antal sidor: 14
Granskning av kommunens insatser inom nutrition och kost Rapport KPMG AB Antal sidor: 14 1 Innehåll 1. Sammanfattning 1 2. Bakgrund 2 3. Syfte och avgränsning 3 4. Ansvarig styrelse/nämnd 4 5. Metod och
Läs merNutritionsvårdsprocessen; verktyg för sjuksköterskor
1 Nutritionsvårdsprocessen; verktyg för sjuksköterskor För att identifiera, bedöma, diagnostisera och behandla nutritionsproblem krävs en strukturerad process som följer samma struktur som en vårdprocess.
Läs merParenteral nutrition Enteral nutrition
Parenteral nutrition Enteral nutrition Anita Staaf Leg. sjuksköterska, adjunkt För sjuksköterskeprogrammet T3 Institutionen för Folkhälso- och Vårdvetenskap Uppsala universitet Del 1 Kortfattat om energibehov
Läs merKVALITETSSYSTEM Socialförvaltningen
Socialförvaltningen Dokumentnamn Kost Kosttillägg-Näringsdryck Fastställt av Eva Blomberg Regelverk Verksamhet HSL Vård och omsorg Utarbetad av Länsövergripande VKL, Petra Ludvigson Skapat datum 150525
Läs merNutrition vid cancer. Christina Persson Leg dietist, Med dr. Den sjuke individens nutrition måste betraktas
Nutrition vid cancer Grundläggande onkologisk vård 2007 Christina Persson Leg dietist, Med dr Den sjuke individens nutrition måste betraktas på samma sätt som annan medicinsk behandling och därmed underkastas
Läs merDokumentnamn: Version: Dokumenttyp: PARA.DIE. 1 Vårdrutin
1(5) Dokumentnamn: Version: Dokumenttyp: PARA.DIE 1 Vårdrutin Nutritionsbehandling vid kirurgisk behandling av ventrikelcancer Utfärdande förvaltning: Sökord: Giltig fr.o.m. Hälso- och sjukvårdsförvalt
Läs merRUTINBESKRIVNING. För nutritionsvårdsprocess. Särskilda boenden och korttidsboenden på Nacka Seniorcenter.
RUTINBESKRIVNING För nutritionsvårdsprocess Dokumentet gäller för Särskilda boenden och korttidsboenden på Nacka Seniorcenter. Inledning Undernäring och risk för undernäring är vanligt förekommande bland
Läs merKost och näring på äldreboenden
Kost och näring på äldreboenden Näringsvården behöver bli mer systematisk Gemensam tillsyn (2004 05) Länsstyrelsen i Stockholm och Socialstyrelsens regionala tillsynsenhet i Stockholm Socialstyrelsen klassificerar
Läs merLivsmedel för speciella medicinska ändamål
Livsmedel för speciella medicinska ändamål Näringsdrycker vad, varför, för vem? Näringsdrycker/kosttillägg, som används i kostbehandling av sjukdomsrelaterad undernäring, eller där speciell kost behövs.
Läs merATP. Bra mat för träning & hälsa. Mat har blivit ett debattämne. Erik Hellmén
Mat har blivit ett debattämne Bra mat för träning & hälsa Erik Hellmén Verksamhetsansvarig nutrition. Folkhälsoenheten, Örebro läns Idrottsförbund Forskningen kring hälsosam mat är samstämmig Men förtroendet
Läs merMätning av nattfasta på särskilt boende, oktober 2016
1(7) Datum 2016-12-06 Handläggare Leg Dietist Annika G Hansson Omsorgsförvaltningen 0451-26 87 50 0709-818750 annika.hansson@hassleholm.se Mätning av nattfasta på särskilt boende, oktober 2016 Bakgrund
Läs merStrategi för måltider vid särskilda boenden
Strategi för måltider vid särskilda boenden Antagen av kommunstyrelsen 2016-11-01 Omsorgsnämnden 2016-06-15 Antagen av: Kommunstyrelsen 208/2016 Omsorgsnämnden 52/2016 Dokumentägare: Förvaltningschef Konsult-
Läs merRIKTLINJER FÖR NUTRITION HEMVÅRDSFÖRVALTNINGEN
RIKTLINJER FÖR NUTRITION HEMVÅRDSFÖRVALTNINGEN Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 1 Bakgrund... 3 1.1 Inledning...3 2 Samverkan och kunskapsspridning... 4 2.1 Utbildning...4 3 Ansvarsfördelning...
Läs merVegankost till barn. Johan Keres Leg. Dietist
Vegankost till barn Johan Keres Leg. Dietist Bemötande Patientlagen 1 kap 6 Målet med hälso-och sjukvården är en god hälsa och en vård på lika villkor för hela befolkningen. Vården ska ges med respekt
Läs merViktminskning och Modifast LCD
Viktminskning och Modifast LCD Utbildnings- & presentationsbilder OBS! Ej för kommersiellt bruk. Får ej redigeras, beskäras eller på annat sätt ändras eller användas på otillbörligt sätt. Kontakta Impolin
Läs merVanliga frågor och svar vid pulverbehandling
Vanliga frågor och svar vid pulverbehandling Vad är very low calorie diet/low calorie diet? Krymper magsäcken under pulverdieten? Vad är skillnaden mellan måltidsersättningar och VLCD/LCD? Spelar det någon
Läs merRUTINER FÖR HÄLSO- OCH SJUKVÅRD. Rutin för kost- och nutritionsbehandling
Socialförvaltningen Medicinskt ansvarig sjuksköterska Kapitel: 3 Gäller fr.o.m. Reviderad den: 2008-09-11 Version: 1(5) Dnr RUTINER FÖR HÄLSO- OCH SJUKVÅRD Rutin för kost- och nutritionsbehandling Syfte:
Läs mer