RIKTLINJER FÖR NUTRITION HEMVÅRDSFÖRVALTNINGEN

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "RIKTLINJER FÖR NUTRITION HEMVÅRDSFÖRVALTNINGEN"

Transkript

1 RIKTLINJER FÖR NUTRITION HEMVÅRDSFÖRVALTNINGEN

2 Innehållsförteckning Innehållsförteckning Bakgrund Inledning Samverkan och kunskapsspridning Utbildning Ansvarsfördelning Den enskilde Hemvårdsnämnden Ledningsgruppen för Hemvårdsförvaltningen Verksamhetschef 29 HSL eller Medicinskt ansvarig sjuksköterska (MAS) 24 HSL Enhetschefer/Områdeschefer Biståndshandläggare Sjuksköterska Omsorgspersonal Dietist Kostenheten/Entreprenör Arbetsterapeut/Sjukgymnast Kvalitetskrav gällande mat och måltider Näringsvärdesberäknade matsedlar Energi- och näringsinnehåll Energifördelning Måltidsordning Nattfasta Måltidernas innehåll för brukare på särskilt boende Sensoriska krav Krav på middagen till hemtjänsten Specialkoster Konsistensanpassad kost Måltidsmiljö och trivsel Kosttillägg och näringspreparat Kosttillägg Enteral nutrition (sondnäring) Parenteral Nutrition Till slut Sidan 2

3 1 Bakgrund 1.1 Inledning God hälsa och livskvalitet förutsätter ett gott näringstillstånd. Med stigande ålder ökar risken för sjukdom och funktionsnedsättning. Kroppens förmåga att tillgodogöra sig energi och näring minskar samtidigt som förmågan att äta avtar i många fall och aptiten försämras. Dessa faktorer gör att sjuka äldre riskerar att utveckla ett bristande näringstillstånd. Undernäring leder till: Försämrat immunförsvar Ökad risk för komplikationer såsom infektioner och trycksår, samt försvårad rehabilitering Minskad muskelmassa och funktionell förmåga Ökad risk för fall Minskat välbefinnande Ökad vårdtyngd Försämrad livskvalitet Maten måste därför vara en naturlig del av både den medicinska behandlingen och omvårdnaden av våra äldre. Tydliga rutiner och en klar ansvarsfördelning mellan olika yrkesgrupper behövs för att säkerställa ett gott nutritionsomhändertagande (nutrition = näringstillförsel). Det övergripande målet med nutritionsbehandling för äldre är optimal livskvalitet i ett överblickbart perspektiv, till skillnad från syftet med näringsrekommendationer för yngre, som i stället handlar om att förebygga sjukdom i framtiden. Det finns situationer där vi efter moget övervägande, tillsammans med brukaren, anhöriga och berörd personal, beslutar att avstå från nutritionsbehandling, exempelvis vid avancerad malign sjukdom, långt framskriden demenssjukdom eller i sen palliativ fas. Det är viktigt att komma ihåg att alla beslut som fattas kring den enskildes nutrition skall präglas av en helhetssyn och att Hemvårdsförvaltningens värdegrund tillämpas även när det gäller nutritionsomhändertagande. Nutritionsanvisningar för Hemvårdsnämnden, antagna : Kost och nutrition ska vara en integrerad del av vården och omsorgen av äldre och präglas av kvalitets- och servicetänkande på alla nivåer. För att förebygga malnutrition (felnäring) skall följande kvalitetskrav uppfyllas: 1. Huvudmåltiderna ska vara näringsvärdesberäknade och följa Livsmedelsverkets senaste rekommendationer avseende kost för äldre och sjuka. 2. För brukare med helinackordering i särskilt boende skall huvudmåltider och mellanmål erbjudas fördelade över dygnet så att den enskildes energi- och näringsbehov täcks. Nattfastan ska inte överstiga elva timmar. 3. Brukare med behov av specialkost eller konsistensanpassad kost skall erbjudas detta i samma utsträckning och med samma variation som den som äter normalkost. 4. Nutritionsbedömning skall erbjudas alla brukare enligt riktlinjer för förebyggande av näringsproblem. Vid tecken på och risk för näringsproblem skall utredning göras och åtgärder erbjudas enligt gällande riktlinjer. 5. Dietistkompetens bör finnas i verksamheten. All vård och omsorgspersonal bör ha en basutbildning i kost för äldre. 6. Kosttillägg/näringsdrycker och specialkoster skall ordineras av dietist eller kommunsjuksköterska. 7. Brukaren ska ha möjlighet att påverka och ha inflytande på matsedeln och sin måltidssituation. 8. Det skall finnas en tydlig dokumenterad ansvarsfördelning i verksamheten. Riktlinjerna för nutrition är utarbetade av leg. dietist Stina Grönevall och leg. dietist Karin Klint inom stimulansmedelsprojektet Kost&Nutrition. Sidan 3

4 2 Kunskapsspridning 2.1 Utbildning All fastanställd personal inom särskilda boenden och hemtjänst ska ha en grundutbildning i vad ett gott nutritionsomhändertagande innebär. Utbildningen ska anordnas minst två gånger om året för att fånga upp nyanställd personal. Sommarvikarier får en komprimerad utbildning i samband med central introduktion. På samtliga enheter skall det finnas en Nutritionshandbok. Dietist ansvarar för innehållet i Nutritionshandboken. Grundutbildningen skall omfatta: Grundläggande näringslära Äldres näringsbehov Undernäring och dess risker hos äldre Måltidsordning och nattfasta Måltidsmiljö Tips och idéer på hur de kan minska riskerna för undernäring Fördjupningsutbildning ska förslagsvis innehålla: Kostregistrering och bedömning av näringsintag Portionering Specialkoster, konsistensanpassad kost och berikningsteknik Kostbehandling vid specifika sjukdomstillstånd Kost och etik. -attityder och förhållningssätt. Kosttillägg och näringspreparat Sidan 4

5 3 Ansvarsfördelning 3.1 Den enskilde Ansvarar i första hand för sin egen nutrition. Ifall den enskilde inte kan ta ansvar för hela eller delar av sitt näringstillstånd har kommunen ett ansvar för att behoven tillgodoses inom ramen för biståndsbeslutet. 3.2 Hemvårdsnämnden Tar beslut om övergripande inriktning och anvisningar för verksamhetens kvalitet. Ansvarar för att alla beslut som gäller mat och näring för äldre fattas med hänsyn tagen till äldres behov Ansvarar för att kvalitets- och brukarperspektivet genomsyrar beslutsfattningen. 3.3 Ledningsgruppen för Hemvårdsförvaltningen Ansvarar för att verksamheten bedrivs i överensstämmelse med de anvisningar som fastställts av hemvårdsnämnden. Ansvarar för att fastställa riktlinjer och för att dessa blir kända och verkställs i organisationen. 3.4 Verksamhetschef 29 HSL eller Medicinskt ansvarig sjuksköterska (MAS) 24 HSL Ansvarar för att det finns ett ändamålsenligt kvalitetssystem för att fortlöpande styra, följa upp, utveckla och dokumentera kvaliteten i verksamheten för att nå målen och främja kostnadseffektivitet. 3.5 Enhetschefer/Områdeschefer Ansvarar för att nutritionsanvisningar med medföljande rutiner och riktlinjer är väl kända hos personalen och tas upp i samband med introduktion av nyanställd personal. Ansvarar för att enhetens personal har den kompetens och de redskap som krävs för att bedriva nutritionsarbete och att kompetensutveckling sker i enlighet med verksamhetens krav. Ansvarar för att ett samordnat ankomstsamtal hålls utifrån den boendes alla behov inklusive nutrition. 3.6 Biståndshandläggare Ansvarar för att utreda och besluta om enskildas behov av och rätt till stöd och hjälp i samband med måltider. Ansvarar för att bedömningen sker i samråd med berörd medicinsk personal. 3.7 Sjuksköterska Har det specifika omvårdnadsansvaret när det gäller brukarens näringstillstånd och är därmed ansvarig för vårdplanering, uppföljning och dokumentation inom nutritionsområdet enligt HSL samt för att ta de kontakter som behövs med t ex läkare och/eller dietist. Ansvarar för ordination av specialkost, konsistensanpassningar, berikningar och kosttillägg enligt gällande riktlinjer, vid behov i samråd med dietist. Sidan 5

6 Ansvarar för att relevanta uppgifter avseende brukarens nutrition dokumenteras och vidarebefordras till nästa vårdgivare. Ansvarar för att erbjuda kontroll av vikt och längd vid inflyttning till särskilt boende alternativt inskrivning i hemsjukvården, samt därefter regelbundet efter sjuksköterskans bedömning. Ansvarar för att erbjuda nutritionsbedömning enligt gällande riktlinjer. 3.8 Omsorgspersonal Ansvarar för att följa framtagna rutiner och riktlinjer avseende nutrition. Kontaktmannen ansvarar för att vid ankomst intervjua brukaren om frågor som rör kost- och måltidsvanor och att informationen finns tillgänglig i kontaktpärmen. Ansvarar för att observera förändringar eller avvikande kostintag och rapportera till patientansvarig sjuksköterska och att informationen dokumenteras i den sociala dokumentationen. Ansvarar för att uppmärksamma och anpassa den enskildes måltidsmiljö för att stimulera matglädje och optimera näringsintaget. 3.9 Dietist Ansvarar för att i samråd med läkare och sjuksköterska genomföra individuell nutritionsbehandling och vara ett stöd till omsorgspersonal i frågor som rör nutritionsområdet. Skall tillsammans med MAS formulera rutiner och kvalitetssystem för nutritionsomhändertagande. Skall vara behjälplig vid upphandlingar som rör det egna kompetensområdet. Ansvarar för kompetensutveckling inom området och har huvudansvaret för övrig personals utbildning i nutritionsfrågor Kostenheten/Entreprenör Ansvarar för att verksamheten följer gällande lagar och föreskrifter. Ansvarar för matsedelsplanering, tillagning, hantering och distribution enligt kravspecifikation. Ansvarar för att tillhandahålla beställd kost enligt fastställd kvalitet samt att följa hygienföreskrifter enligt system för egenkontroll Arbetsterapeut/Sjukgymnast Ansvarar för att skapa goda fysiska förutsättningar för individen att genomföra måltiden. Ansvarar för utprovning av lämpliga äthjälpmedel, sittställningar osv. samt för att ge personal information och kunskap om hur de olika hjälpmedlen används. Samtliga yrkeskategorier som medverkar på olika nivåer inom äldreomsorgen har ett gemensamt ansvar och skall arbeta för att tillsammans ge brukaren ett gott nutritionsomhändertagande. Sidan 6

7 4 Kvalitetskrav gällande mat och måltider 4.1 Näringsvärdesberäknade matsedlar Huvudmåltider (middag och kvällsmat) som serveras i kommunens regi skall vara näringsvärdesberäknade per portion. Detta är en förutsättning för att säkerställa att de krav som ställs på näringsinnehåll uppfylls och för att genomföra individuella nutritionsbehandlingar. Det ger också en trygghet för brukare, anhöriga, personal och beslutsfattare. Dessutom underlättas kostnadsberäkningar, beställningsförfaranden och uppföljning av mängder och portionsstorlekar. 4.2 Energi- och näringsinnehåll Utföraren av respektive mål ansvarar för att måltiden följer nedanstående rekommendation avseende energiinnehåll. Vid planering av matsedlar och upphandling av livsmedel skall man utgå från energinivån 2150 kcal (9 MJ) per brukare och dygn. Energi- och näringsinnehållet i de huvudmåltider som levereras till kommunens särskilda boenden och till brukare i ordinärt boende skall följa de nationella kvalitetskrav och rekommendationer som tagits fram av ESSgruppen, (expertgruppen för samordning av sjukhuskoster, utsedd av Livsmedelsverket). Två olika kosttyper skall tillhandahållas; A-kost och E-kost. För att tillhandahålla en varierad och balanserad kost skall en hel dags måltidsutbud innehålla något ur alla delar i kostcirkeln. 4.3 Energifördelning A-kost (allmän kost för sjuka) är den grundkost som gäller för brukare inom kommunens särskilda boenden. Det är också förstahandsvalet för brukare i ordinärt boende som får levererade huvudmål samt måltider serverade på servicehus. A-kosten är utformad så att energi- och näringsbehovet täcks med en mindre mängd mat än i SNRkosten (allmän kost för friska). E-kost (energi- och proteinrik kost) används till personer som inte kan äta hela portioner A-kost. E-kost innebär att matens volym motsvarar en halv portion SNR-kost, men med oförändrat näringsinnehåll. E-kost serveras efter utredning och ordination av sjuksköterska, gärna i samråd med dietist. För många brukare med kronisk sjukdom som utvecklar undernäring räcker inte dessa åtgärder för att motverka försämringen. Då blir förstärkta mellanmål och eventuellt kosttillägg mycket viktiga komplement. Kosterna beskrivs närmare i Mat och Näring för sjuka inom vård och omsorg som ges ut av Livsmedelsverket. Sidan 7

8 4.4 Måltidsordning Energin bör fördelas jämnt över dagens måltider. Vid planering av matsedlar rekommenderas tre huvudmål frukost, middag och kvällsmat samt två till tre mellanmål. Antal mellanmål kan dessutom vara ännu fler beroende på brukarens behov. Näringsinnehållet i respektive huvudmål bör se ut på följande sätt för att möjliggöra en jämn näringstillförsel, beräknat på en matsedel motsvarande 2150 kcal (9MJ): Enenrgifördelning på huvudmålen: Huvudmåltid Ca tider Kcal/port Energifördelning av dagstotal Frukost 07:00-08: % Middag 12:00-13: % Kvällsmat 17:00-18: % Totalt % Viktigt att tänka på! Resten av energiintaget ca: kcal skall komma från mellanmål och kvällsmål. När personen äter mindre än vanligt är det extra viktigt att erbjuda flera energitäta mellanmål fördelade över dygnet. För brukare med helinackordering i särskilt boende skall huvudmåltider och mellanmål erbjudas. Kökens ansvar för energitillförseln på särskilda boenden är begränsat till middags- och kvällsmåltiderna, och avdelningarna ansvarar för minst halva brukarens totala energiintag, då avdelningarna också ansvarar för frukosten som räknas som ett av huvudmålen. 4.5 Nattfasta Blir nattfastan för lång blir det svårt att täcka energi- och näringsbehovet med viktnedgång och risk för undernäring som följd. Lång nattfasta kan även bidra till orolig nattsömn på grund av hunger och ökad risk för fall. Det är alltså viktigt att brukarna blir erbjudna kvällsmat och eller nattmål och ev. extra morgonmål för att inte tiden mellan kvällsmat och frukost skall bli för lång Nattfastan bör ej överstiga 11 timmar. Sidan 8

9 4.6 Måltidernas innehåll för brukare på särskilt boende Frukost Vid frukostmålet ska brukarna ha följande huvudalternativ att välja på: Kaffe och te (inklusive socker, kaffegrädde) Mjölk, fil, yoghurt Mjukt och hårt bröd med margarin (70-80% fetthalt) och pålägg Juice och/eller frukt Gröt, välling, flingor med mos/sylt Ägg (2-3 ggr/vecka) Middag Varmrätt med tillbehör som sammantaget motsvarar A-kost enligt ovanstående energinivå och energifördelning. Huvudkomponent (fisk, kött, fågel eller vegetariskt alternativ) Potatis, ris eller pasta ska komplettera huvudkomponenterna i varje måltid eller ingå som en del i en maträtt, t.ex. Janssons Frestelse, lasagne osv. Kokta och råa grönsaker ska komplettera huvudkomponenterna i varje måltid eller ingå som en del i t.ex. grytor eller blandrätt. Rikligt med sås ska serveras som tillbehör eller ingå som del i gryta, blandrätter etc. Tillbehör som t.ex. ättiksgurka, lingon, rödbetor, gelé och äppelmos ska erbjudas till de rätter där det brukar ingå som en normal komponent. Smör, bröd och måltidsdryck (t.ex. mjölk, lättöl, bordsvatten, saft etc.) ska ingå i alla måltider. Dessert ska serveras efter minst en huvudmåltid per dag. Den dag soppa serveras till middag ska en matigare efterrätt som t.ex. pannkaka, ostkaka eller pudding serveras. Kvällsmat Varmrätt med tillbehör som sammantaget motsvarar A-kost enligt ovanstående energinivå och energifördelning. Tillbehör som t.ex. ättiksgurka, lingon, rödbetor, gelé och äppelmos ska erbjudas till de rätter där det brukar ingå som en normal komponent. Smör, bröd och måltidsdryck (t.ex. mjölk, lättöl, bordsvatten, saft etc.) ska ingå i alla måltider. Den dag soppa/gröt serveras till kvällsmat skall måltiden kompletteras med mjuk smörgås med pålägg. Mellanmål och Kvällsmål Mellan- och kvällsmålen bör tillsammans ge mellan 30-50% av det totala energiintaget. Ett bra mellan- eller kvällsmål ger mellan kcal och kan bestå av t.ex. frukt, hemmagjord näringsdrink, smörgås, yoghurt, gröt, välling, varm choklad, kaffebröd osv. Sidan 9

10 4.7 Sensoriska krav Maten skall tillfredställa såväl smak som energi- och näringsbehov. Maten skall vara vällagad och tilltalande både med tanke på utseende och färg. Maträtterna bör i möjligaste mån variera med avseende på konsistens, typ av rätt, utseende och färg. Matens temperatur skall följa livsmedelslagstiftningen, dvs. varm mat bör ej understiga 60 C vid serveringstillfället. Matsedeln bör vara anpassad efter äldres preferenser och brukarna ska ges möjlighet att lämna sina synpunkter på maten. 4.8 Krav på middagen till hemtjänsten Äldre personer i behov av matdistribution skall erbjudas en variationsrik, näringsriktig och välsmakande husmanskost. EES rekommendationer eller likvärdigt skall följas. Energiinnehåll per portion skall ligga på minst 450 kcal och med ett medelinnehåll på en vecka på minst 550 kcal. Veckomatsedel skall presenteras för den enskilde och innehålla minst 10 rätter per vecka. Det skall vara möjligt att köpa till dessert till maten. 4.9 Specialkoster Skall ordineras av patientansvarig sjuksköterska efter individuell medicinsk bedömning. Dietist bör kontaktas för upprättande av kostbehandling. Specialkost skall erbjudas i samma utsträckning och med samma variation som den som äter normalkost. Följande är exempel på specialkoster som tillagningsköken skall tillhandahålla: - Glutenfri kost - Laktosfri kost - Vegetarisk kost (hemtjänsten) 4.10 Konsistensanpassad kost Ordination om förändrad konsistens För att ordinera rätt konsistens skall en noggrann utredning genomföras. Utredning av konsistens görs av patientansvarig sjuksköterska, vid behov i samråd med logoped, läkare eller annan legitimerad personal. En brukares kostkonsistens får aldrig ändras utan föregående ordination av ansvarig sjuksköterska eller läkare. Kostbehandlingen upprättas i dialog med köket, för att undvika missförstånd. De konsistensanpassningar som ska kunna erbjudas i A och E-kost är följande: - Hel/ Delad - Grov paté/hackad - Timbal - Flytande (särskilt boende) Sidan 10

11 4.11 Måltidsmiljö och trivsel Måltidsmiljön och maten är av stort värde för äldre. Med stigande ålder avtar andra vardagsaktiviteter och matens betydelse blir större, både socialt och för aptiten. För bästa möjliga måltidsmiljö för brukaren bör följande punkter beaktas: En vacker visuell miljö - Dukning - Uppläggning av maten - Belysning Lugn och trivsam situation - Stressnivå - Ljudnivå Sittställning och hjälpmedel - Mathjälpmedel - Sittställning - Matningshjälp Den sociala miljön - Sällskap vid maten - Högtider Sidan 11

12 5 Kosttillägg och näringspreparat 5.1 Kosttillägg Kan används om brukaren: Har ett ökat energibehov och/eller stora energiförluster. Visar tecken på att inte täcka sitt energi- och näringsbehov Har dålig aptit och hotande viktnedgång Går ner i vikt Äter sämre Innan man använder kosttillägg skall följande beaktas Berikning av den vanliga maten Måltidsordning Nattfasta Ev. behov av konsistensanpassning Val av kosttillägg Ges efter individuell medicinsk bedömning och ordination av patientansvarig sjuksköterska Vilken typ och hur stor mängd som ska användas bestäms efter utredning av den enskilda individens specifika behov Möjlighet att välja smak på kosttillägget ska eftersträvas. En korrekt nutritionsutredning omfattar Bedömning av energibehov och energiintag utifrån kostregistrering 2-4 dagar Granskning av måltidsval och måltidsmönster Individuell behandlingsplan Sjuksköterskan Ansvarar för att utredning görs, gärna i samråd med dietist. Fattar beslut om kosttillägg skall användas och ansvarar för att följa upp ordinationen. För att erhålla näringsdrycker till individer i eget boende kontaktas ansvarig läkare inom landstinget. För individer med helinackordering ingår produkterna och ska kunna erbjudas efter ordination av sjuksköterska. Möjlighet att välja smak på kosttillägget ska eftersträvas. Ibland behövs specialprodukter som inte finns upphandlade. Dessa kan beställas direkt till avdelningarna från KD. En del kosttillägg kan vara direkt olämpliga i vissa sammanhang, varför val av sort och mängd är av stor betydelse. Sidan 12

13 5.2 Enteral nutrition (sondnäring) Sondnäring skall ordineras av läkare. Kontakt bör tas med dietist för beräkning av energi- och näringsbehov. Regelbunden viktkontroll är av stor betydelse för utvärdering av den givna energinivån. För vidare instruktioner, se Riktlinjer för Nasogastrisk sond, PEG och knapp. 5.3 Parenteral Nutrition Läkare fattar beslut om parenteral nutritionsbehandling ska inledas. Beslutet bör fattas i samråd med övrig personal och brukaren själv (alternativt med anhöriga). Dietist bör rådfrågas om lämplig energinivå. 6 Uppföljning Uppföljning skall ske i enlighet med hemvårdnämndens beslutade verksamhetsmål. 7 Till slut Det är viktigt att personalen arbetar kontinuerligt med att se möjligheter och lösningar på hur man kan förbättra måltiderna och minska malnutritionen. Detta för att förbättra livskvalitén hos våra brukare. Sidan 13

LUDVIKA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE 2 (5)

LUDVIKA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE 2 (5) LUDVIKA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE 1 (5) Gun-Britt Hedsten Vård- och omsorgsnämnden Riktlinjer för Vård- och omsorgsnämndens måltidsverksamheter Bakgrund Hos de flesta äldre människor minskar energiförbrukningen

Läs mer

Regler och rutiner för nutrition inom äldre och handikappomsorgen

Regler och rutiner för nutrition inom äldre och handikappomsorgen Regler och rutiner för nutrition inom äldre och handikappomsorgen the022 2008 11 26 Syfte Vid all vård av sjuka personer är maten i sig en del av behandlingen och omvårdnaden. Detta dokument syftar till

Läs mer

KVALITETSKRAV GÄLLANDE HELDYGNSKOST SOM SERVERAS TILL ÄLDRE PÅ VÅRDBOENDE

KVALITETSKRAV GÄLLANDE HELDYGNSKOST SOM SERVERAS TILL ÄLDRE PÅ VÅRDBOENDE 2013-09-10 1 (5) KVALITETSKRAV GÄLLANDE HELDYGNSKOST SOM SERVERAS TILL ÄLDRE PÅ VÅRDBOENDE 1. LAGAR, FÖRESKRIFTER OCH TILLSYN Leverantör/entreprenör av kost skall följa de regelverk som stat och kommun

Läs mer

RIKTLINJER FÖR ÄLDREOMSORGEN

RIKTLINJER FÖR ÄLDREOMSORGEN Bilaga till kostpolicyn RIKTLINJER FÖR ÄLDREOMSORGEN NÄRING MÅLTIDEN Måltiderna ska vara utformade enligt de svenska näringsrekommendationerna för äldre. Måltidernas närings- och energiinnehåll är viktigt

Läs mer

RIKTLINJER FÖR ÄLDREOMSORGENS MAT

RIKTLINJER FÖR ÄLDREOMSORGENS MAT 1(11) Hammarö 2008 RIKTLINJER FÖR ÄLDREOMSORGENS MAT Antagen av servicenämnden 2008 2(11) Inledning Mat är ett av livets glädjeämnen. Maten är för många dagens höjdpunkt och innebär inte bara njutning

Läs mer

Middag: Kött, fisk eller likvärdig komponent Potatis/ris/pasta Bröd och matfett Grönsaker kokta och/eller råa Måltidsdryck

Middag: Kött, fisk eller likvärdig komponent Potatis/ris/pasta Bröd och matfett Grönsaker kokta och/eller råa Måltidsdryck Riktlinjer för kost och goda matvanor inom äldreomsorgen Inledning I utvecklingsplanen för äldreomsorgen med sikte mot 2010 var ett av målen att utarbeta en riktlinje för kost. Målet är att måltidernas

Läs mer

Kostpolicy för Gnosjö kommun

Kostpolicy för Gnosjö kommun Kostpolicy för Gnosjö kommun Antagen av kommunfullmäktige 2015-06-25 94 Varför en kostpolicy? För enhetliga riktlinjer för verksamheterna inom äldreomsorg och skolorna Stöd för brukare, anhöriga, elever,

Läs mer

Riktlinjer för kost och goda matvanor inom äldreomsorgen

Riktlinjer för kost och goda matvanor inom äldreomsorgen Äldreomsorgen Riktlinjer för kost Caroline Axelsson Socialnämnden beslut april 2006, Sn 06.132- Tel nr 10 58 68 730 Rev 2011-09-23 Rev 2012-09-03 1 (6) Riktlinjer för kost och goda matvanor inom äldreomsorgen

Läs mer

Riktlinje för kvalitetskriterier kost

Riktlinje för kvalitetskriterier kost Riktlinje för kvalitetskriterier kost Dokumenttyp: Riktlinjer Giltligt f.r.o.m: 2015-01-15 Befattning: Leg dietist Sida 1 av 111 Version/D.nr: Kvalitetskriterier för kost Upprättad av: Anna Melin Andersen

Läs mer

Riktlinjer Mat & måltider, äldreomsorgen i Nacka

Riktlinjer Mat & måltider, äldreomsorgen i Nacka Mat & måltider, äldreomsorgen i Nacka 2012-04-17 Carina Smith Innehållsförteckning 1 Bakgrund... 3 2 Mål... 3 3 Kundens behov, vanor och önskemål... 3 3.1 Kundens behov... 3 3.2 Kundens vanor... 4 3.3

Läs mer

Kostpolicy för Äldreomsorgen

Kostpolicy för Äldreomsorgen - KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN 2012-02-07 Kostpolicy för Äldreomsorgen u:\soc\socialförvaltning\ledningssystem\pia och karin\dokument, orginal\kost\kos_kostpolicy.doc Kils kommun Postadress Besöksadress

Läs mer

Nutritionspolicy äldre- och handikappomsorgen Valdemarsviks kommun

Nutritionspolicy äldre- och handikappomsorgen Valdemarsviks kommun Nutritionspolicy äldre- och handikappomsorgen Valdemarsviks kommun Antagen av Vård och Omsorgsutskottet 2011-03-09 Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 Inledning... 3 Målsättning... 3 Styrdokument...

Läs mer

Nutritionspolicy för Kiruna Kommun

Nutritionspolicy för Kiruna Kommun Nutritionspolicy för Kiruna Kommun Reviderad 090505,110318,111114 och 131009 av Britt-Marie Hannu, MAS Innehåll: Sida: Inledning 2 Lagar och föreskrifter 2 Ansvar 3-4 Dokumentation 4 Daglig aktivitet 4

Läs mer

Förvaltningschef ansvarar för att verksamheten bedrivs i överenskommelse med de mål och riktlinjer som fastställs av omsorgsnämnden.

Förvaltningschef ansvarar för att verksamheten bedrivs i överenskommelse med de mål och riktlinjer som fastställs av omsorgsnämnden. Det bör vara en strävan i omsorgsarbetet att maten och måltiden för omsorgstagaren upplevs som en meningsfull höjdpunkt varje dag. Tydliga rutiner och en klar ansvarsfördelning mellan yrkesgrupper behövs

Läs mer

Kost- och Nutritionsriktlinjer inom Äldreomsorgen

Kost- och Nutritionsriktlinjer inom Äldreomsorgen Kost- och Nutritionsriktlinjer inom Äldreomsorgen Innehållsförteckning Bakgrund 1 Matsedel 1-2 Konsistensanpassad kost 3 Specialkost 3 Måltidsordning och nattfasta 4 Måltidsmiljö 4-5 Riskbedömning, utredning

Läs mer

KOST- OCH MÅLTIDSPOLICY

KOST- OCH MÅLTIDSPOLICY KOST- OCH MÅLTIDSPOLICY För vård- och omsorgsboende inom socialnämnden, Antagen av socialnämnden 2012-02-14, SN 29 Dnr 2012/25-735, Hid 2012.146 2 (5) INLEDNING En fullvärdig kost är en förutsättning för

Läs mer

KOSTPOLICY FÖR VÅRD OCH OMSORG

KOSTPOLICY FÖR VÅRD OCH OMSORG KOSTPOLICY FÖR VÅRD OCH OMSORG Inom Vård och omsorg ska mat och näring ses som en integrerad del av omvårdnaden. Alla matgäster ska känna sig trygga i att maten som serveras inom äldreomsorgen och LSS-verksamheten

Läs mer

KOST- OCH NUTRITIONSPROGRAM FÖR ÄLDREOMSORGEN I KUNGSBACKA KOMMUN 2010-10-27

KOST- OCH NUTRITIONSPROGRAM FÖR ÄLDREOMSORGEN I KUNGSBACKA KOMMUN 2010-10-27 KOST- OCH NUTRITIONSPROGRAM FÖR ÄLDREOMSORGEN I KUNGSBACKA KOMMUN 2010-10-27 Utges av Oktober 2010 Förord Kost- och nutritionsprogram upprättas för att kvalitetssäkra maten och nutritionsomhändertagande

Läs mer

Åtgärder för att motverka och behandla undernäring

Åtgärder för att motverka och behandla undernäring Åtgärder för att motverka och behandla undernäring Lund: Rebecka Persson/ Elisabet Johansson Ystad: Helena Pettersson Kristianstad: Therese Skog/ Carin Andersson Helsingborg: Angelica Arvidsson/ Jessica

Läs mer

Riktlinjer för kost och nutrition. vid särskilt boende

Riktlinjer för kost och nutrition. vid särskilt boende 2007-08-22 VÅRD OCH OMSORG Riktlinjer för kost och nutrition vid särskilt boende 2(9) Bakgrund Kosten har stor betydelse för välbefinnandet. Ett fullvärdigt kostintag är en grundläggande förutsättning

Läs mer

Kostpolicy. Särskilt boende

Kostpolicy. Särskilt boende Kostpolicy Särskilt boende Inledning I Sollentuna kommun är vård- och omsorgsnämnden ansvarig för kommunens äldreomsorg. Nämndens värdegrund är att Alla ska ha förutsättningar för att leva sina liv med

Läs mer

Kostprogram för äldre- och handikappomsorgen inklusive socialpsykiatrin i Vantör

Kostprogram för äldre- och handikappomsorgen inklusive socialpsykiatrin i Vantör Äldre- och Handikappomsorgen V A N T Ö R S S T A D S D E L S F Ö R V A L T N I N G Sid 1(5) 2006-05-09 Kostprogram för äldre- och handikappomsorgen inklusive socialpsykiatrin i Vantör Bakgrund I oktober

Läs mer

Frukosten bör serveras någon gång mellan klockan 07.30 och 9.00. Den ska stå för 15-20 procent (320-430 kcal) av dagens energibehov.

Frukosten bör serveras någon gång mellan klockan 07.30 och 9.00. Den ska stå för 15-20 procent (320-430 kcal) av dagens energibehov. Koststandard Frukost Frukosten bör serveras någon gång mellan klockan 07.30 och 9.00. Den ska stå för 15-20 procent (320-430 kcal) av dagens energibehov. Frukosten ska anpassas efter vårdtagarens önskemål

Läs mer

Riktlinjer för kost och nutrition för äldreomsorgen i Kungälvs kommun

Riktlinjer för kost och nutrition för äldreomsorgen i Kungälvs kommun Riktlinjer för kost och nutrition för äldreomsorgen i Kungälvs kommun Dokumenttyp: Riktlinjer Sektor/enhet: Vård och äldreomsorg Ansvar: Verksamhetschef HSV Beslutsinstans: Vård och äldreomsorg Antagen:

Läs mer

Riktlinjer för nutrition och kost inom äldreomsorgen

Riktlinjer för nutrition och kost inom äldreomsorgen Riktlinjer för nutrition och kost inom äldreomsorgen 2014-04-25 Tjörn Möjligheternas ö Varför riktlinjer? Andelen äldre i Sverige ökar, idag finns det en halv miljon människor över 80 år som kommer att

Läs mer

Riktlinje för kvalitetskriterier kost

Riktlinje för kvalitetskriterier kost Riktlinje för kvalitetskriterier kost Dokumenttyp: Riktlinjer Giltligt f.r.o.m: 2016-09-01 Befattning: Leg dietist Sida 1 av 91 Version/D.nr: Uppdaterad 2016-08-24 Upprättad av: Anna Melin Andersen Innehåll

Läs mer

Riktlinjer för måltider inom omsorg och stöd för personer med funktionsnedsättning (OF) i Västerviks kommun

Riktlinjer för måltider inom omsorg och stöd för personer med funktionsnedsättning (OF) i Västerviks kommun Riktlinjer för måltider inom omsorg och stöd för personer med funktionsnedsättning (OF) i Västerviks kommun Livsmedelsverkets kostråd Mat och näring - för sjuka inom vård och omsorg ligger till grund för

Läs mer

KOSTPOLICY FÖR VÅRD OCH OMSORG

KOSTPOLICY FÖR VÅRD OCH OMSORG KOSTPOLICY FÖR VÅRD OCH OMSORG Mat är en förutsättning för att vi ska må bra. En måltid ska ge tillfälle till njutning och att man ska få den energi och de näringsämnen man behöver. Behovet av näring och

Läs mer

Riktlinjer kost och nutrition för äldreomsorgen i Kungälvs kommun

Riktlinjer kost och nutrition för äldreomsorgen i Kungälvs kommun 2012-05-29 Riktlinjer kost och nutrition för äldreomsorgen i Kungälvs kommun Syfte Det här dokumentet är framtaget i syfte att ge riktlinjer för att uppfylla de mål som finns angivna i Kungälvs kommuns

Läs mer

Riktlinjer för nutrition inom vård och omsorg om äldre i Östra Göinge kommun

Riktlinjer för nutrition inom vård och omsorg om äldre i Östra Göinge kommun Ansvarig Anna-Lisa Simonsson Dokumentnamn Nutrition, riktlinjer Upprättad av Linda Aronsson Berörda verksamheter Verksamheterna Boende och Insatser i hem Fastställd datum 2011-11-17 KSOU 109 Diarienummer

Läs mer

Nutritionsproblem och åtgärder

Nutritionsproblem och åtgärder Nutritionsproblem och åtgärder RCC-Utbildningsdag Maria Röjeteg och Kristina Öhlén leg dietister Kirurgklinikens dietister, Västmanlands sjukhus Västerås Kirurgdietisterna i Västerås arbetar mot: Kirurgklinikens

Läs mer

Nutrition. Riktlinjer för. i Särskilt boende. 2010-11-11 Sjuksköterska Caroline Lundberg. Vård- och omsorgsförvaltningen

Nutrition. Riktlinjer för. i Särskilt boende. 2010-11-11 Sjuksköterska Caroline Lundberg. Vård- och omsorgsförvaltningen Vård- och omsorgsförvaltningen Riktlinjer för Nutrition i Särskilt boende 2010-11-11 Sjuksköterska Caroline Lundberg C:\Users\ADM\Desktop\Demens\KostNutrition\Riktlinjer för nutrition.doc 2013-02-04 Innehållsförteckning

Läs mer

RIKTLINJER FÖR MÅLTIDSVERKSAMHETEN

RIKTLINJER FÖR MÅLTIDSVERKSAMHETEN 1(5) RIKTLINJER FÖR MÅLTIDSVERKSAMHETEN Bakgrund I likhet med övrig restaurangverksamhet ska den kommunala måltidsverksamheten följa livsmedelslagstiftningen. Lagstiftningen fokuserar på aktörernas ansvar

Läs mer

Nutritionspolicy. Med riktlinjer och handlingsplan för särskilda boenden. (Anpassas efter respektive verksamhet) 1 (26)

Nutritionspolicy. Med riktlinjer och handlingsplan för särskilda boenden. (Anpassas efter respektive verksamhet) 1 (26) Innehållsansvarig Annika Wahlqvist Datum 2014-10-17 Sid. 1 (26) Nutritionspolicy Med riktlinjer och handlingsplan för särskilda boenden (Anpassas efter respektive verksamhet) 2 (26) Innehållsförteckning

Läs mer

Handlingsplan va rdegrundsarbete fö r Bjö rkens Ä ldreböende

Handlingsplan va rdegrundsarbete fö r Bjö rkens Ä ldreböende 2016-10-13 1 (4) Handlingsplan va rdegrundsarbete fö r Bjö rkens Ä ldreböende Information och marknadsföring Biståndshandläggarna lämnar ut om nationella värdegrunden och vad lokala värdighetsgarantierna

Läs mer

Kostpolicy för Ånge kommun

Kostpolicy för Ånge kommun Kostpolicy för Ånge kommun Dokumentansvarig: Tekniska förvaltningen Fastställd av: Kommunfullmäktige Fastställd när: 2015-10-26, 81 Diarienummer: KS 14/231 Postadress Besöksadress Webb Telefon Bankgiro

Läs mer

RIKTLINJER & RUTINER KOST/NUTRITION

RIKTLINJER & RUTINER KOST/NUTRITION RIKTLINJER & RUTINER KOST/NUTRITION 2010 02 08 RIKTLINJER & RUTINER KOST/NUTRITION BAKGRUND I takt med att människor blir äldre, ökar också andelen med funktionsnedsättning och sjukdomar. Detta medför

Läs mer

MAT OCH NÄRINGSGRUPPEN

MAT OCH NÄRINGSGRUPPEN NUTRITIONSPOLICY FÖR VÅRD OCH OMSORG I OSBY KOMMUN 2011 Innehållsförteckning Bakgrund...4 Det normala åldrandet...4 Nutrition...4 Mat för äldre i Osby kommun...4 Vårdtagaren i centrum...4 Nutritionspolicy...5

Läs mer

Näring för god vård och omsorg en vägledning för att förebygga och behandla undernäring. Elisabet Rothenberg, bitr. professor Högskolan Kristianstad

Näring för god vård och omsorg en vägledning för att förebygga och behandla undernäring. Elisabet Rothenberg, bitr. professor Högskolan Kristianstad Näring för god vård och omsorg en vägledning för att förebygga och behandla undernäring Elisabet Rothenberg, bitr. professor Högskolan Kristianstad Åldrandet en individuell process. Ur Healthy Ageing profiles

Läs mer

Kostpolicy. Hemtjänst

Kostpolicy. Hemtjänst Kostpolicy Hemtjänst Inledning I Sollentuna kommun är vård- och omsorgsnämnden ansvarig för kommunens äldreomsorg. Nämndens värdegrund är att Alla ska ha förutsättningar för att leva sina liv med hög livskvalitet

Läs mer

Fastställd av omsorgsnämnden Reviderad

Fastställd av omsorgsnämnden Reviderad Fastställd av omsorgsnämnden 2009-11-03 Reviderad 2016-05-11 43 Sida 1 av 9 Maten och måltiden ska upplevas som en av dagens höjdpunkt för de som äter. En klar ansvarsfördelning mellan yrkesgrupper och

Läs mer

Handlingsplan för nutrition- och kostområdet inom vård- och omsorg

Handlingsplan för nutrition- och kostområdet inom vård- och omsorg Styrdokument Dokumenttyp: Policy Beslutat av: Socialnämnden Fastställelsedatum: 2008-05-22, 48, Ansvarig: Stefan Augustsson Revideras: Varje mandatperiod Följas upp: Reviderad 2012-02-15 Handlingsplan

Läs mer

Kostpolicy för äldreomsorgen

Kostpolicy för äldreomsorgen Kostpolicy för äldreomsorgen Vision Alla matgäster, äldre som yngre, erbjuds god nylagad, varm, och säker mat i en lugn och trevlig miljö. Maten produceras och distribueras så att den främjar både folkhälsa

Läs mer

KOL. Kostens betydelse Av Leg. Dietist Paulina N Larsson Tel. 021-174276

KOL. Kostens betydelse Av Leg. Dietist Paulina N Larsson Tel. 021-174276 KOL Kostens betydelse Av Leg. Dietist Paulina N Larsson Tel. 021-174276 KOL Viktförlust Nedsatt lungfunktion Minskad fysisk aktivitet Förlust av fettmassa Förlust av andningsmuskulatur Förlust av annan

Läs mer

Kostpolicy. - för verksamheten inom förskola, skola, matdistribution och restauranger för äldre samt gruppboende för äldre

Kostpolicy. - för verksamheten inom förskola, skola, matdistribution och restauranger för äldre samt gruppboende för äldre Kostpolicy - för verksamheten inom förskola, skola, matdistribution och restauranger för äldre samt gruppboende för äldre Antagen Kommunfullmäktige 2008-08-18 134 Reviderad Kommunfullmäktige 2012-12-10

Läs mer

KOSTPOLICY. Beslutad av kommunfullmäktige 2012-02-06 PROGRAM

KOSTPOLICY. Beslutad av kommunfullmäktige 2012-02-06 PROGRAM KOSTPOLICY Beslutad av kommunfullmäktige 2012-02-06 PROGRAM Inledning I Haninge kommun serveras mat varje dag till drygt 15 000 barn, elever, vuxna och äldre inom måltidsverksamheterna i förskola, skola,

Läs mer

Kost- & Nutritionspolicy Vård och omsorg

Kost- & Nutritionspolicy Vård och omsorg Kost- & Nutritionspolicy Vård och omsorg 2009-08-26 MJ/EK 2010-01-19 2010-03-02 2011-09-29/MJ 20120222/MJ 20120412/MJ Arvika kommun, 671 81 Arvika Besöksadress: Ö Esplanaden 5, Arvika Hemsida: www.arvika.se

Läs mer

Tjänste- och servicekvalitet inom äldreomsorgen

Tjänste- och servicekvalitet inom äldreomsorgen Tjänste- och servicekvalitet inom äldreomsorgen Avsnitt: Kost som tillagas och serveras i särskilda boendeformer, dagcentraler och dagverksamhet Fastställt av socialnämnden 2012-02-29 KVALITETSKRAV FÖR

Läs mer

KOSTRIKTLINJER FÖR SÄKRARE NUTRITION HOS BRUKARE I PARTILLE KOMMUNS ÄLDREBOENDE, KORTTIDSENHETEN OCH HEMTJÄNST

KOSTRIKTLINJER FÖR SÄKRARE NUTRITION HOS BRUKARE I PARTILLE KOMMUNS ÄLDREBOENDE, KORTTIDSENHETEN OCH HEMTJÄNST DNR: VON 2007:132 KOSTRIKTLINJER FÖR SÄKRARE NUTRITION HOS BRUKARE I PARTILLE KOMMUNS ÄLDREBOENDE, KORTTIDSENHETEN OCH HEMTJÄNST Antagen av vård- och omsorgsnämnden 2008-11-05 Arbetsgrupp Inom Nutritionsprojektet

Läs mer

KOSTPOLITISKT PROGRAM FÖR LJUSNARSBERGS KOMMUN 2011-2015

KOSTPOLITISKT PROGRAM FÖR LJUSNARSBERGS KOMMUN 2011-2015 KOSTPOLITISKT PROGRAM FÖR LJUSNARSBERGS KOMMUN 2011-2015 Antaget av kommunfullmäktige: 2011-05-12, 42 Text: Socialchef Charlotte Dahlbom, Ljusnarsbergs kommun Enhetschef Lena Sköld, äldreomsorgen Ljusnarsbergs

Läs mer

Nutritionspolicy med riktlinjer och handlingsplan för särskilda boenden i Kalmar kommun

Nutritionspolicy med riktlinjer och handlingsplan för särskilda boenden i Kalmar kommun TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Annika Wahlqvist 2016-04-26 SKDN 2016/0051 0480-45 36 74 Södermöre kommundelsnämnd Nutritionspolicy med riktlinjer och handlingsplan för särskilda boenden

Läs mer

Kostpolicy. Botkyrka kommun. Förskola, skola och äldreomsorg. Tryckt: Februari 2008

Kostpolicy.  Botkyrka kommun. Förskola, skola och äldreomsorg. Tryckt: Februari 2008 Kostpolicy Botkyrka kommun Förskola, skola och äldreomsorg Tryckt: Februari 2008 Botkyrka kommun, Munkhättevägen 45, 147 85 Tumba, Tel: 08 530 610 00, www.botkyrka.se www.botkyrka.se/halsaochkostt Foto:

Läs mer

Kostpolicy och. handlingsplan. För särskilda boenden och äldre som bor på gruppbostad inom LSS i Simrishamns kommun

Kostpolicy och. handlingsplan. För särskilda boenden och äldre som bor på gruppbostad inom LSS i Simrishamns kommun Kostpolicy och Maj månad 2005. Reviderad november 2009. Omslagsbild: Tina Schedvin handlingsplan För särskilda boenden och äldre som bor på gruppbostad inom LSS i Simrishamns kommun Socialförvaltningen

Läs mer

Kostpolicy För Dals-Ed kommun

Kostpolicy För Dals-Ed kommun Kostpolicy För Dals-Ed kommun Barn, ungdomar, personer med funktionsnedsättning och äldre inom kommunal verksamhet. Antagen i Kommunfullmäktige 2010-12-15 121 Datum: 2011-02-02 Kostpolicyn är utarbetad

Läs mer

Hantering av SÄRNÄR och Specialkoster

Hantering av SÄRNÄR och Specialkoster Hantering av SÄRNÄR och Specialkoster Rutinen gäller inom Äldreomsorgen, Individoch familjeomsorgen, Socialpsykiatrin och Funktionshinderverksamheten i Borås Stad. 1 Fastställt av: MAS/MAR Dokumentet framtaget

Läs mer

Riktlinjer för kostpolicyn. Förskole-, fritids- och skolverksamhet Hudiksvalls kommun

Riktlinjer för kostpolicyn. Förskole-, fritids- och skolverksamhet Hudiksvalls kommun Riktlinjer för kostpolicyn Förskole-, fritids- och skolverksamhet Hudiksvalls kommun Innehåll Riktlinjer för kostpolicyn 1 Måltidens innehåll/måltidsordning 1 Planering av måltiderna 1 Inköp av livsmedel

Läs mer

Nutritionspärm Region Skåne

Nutritionspärm Region Skåne Nutritionspärm Region Skåne Kapitel 8 Protein- och energirika koster Protein- och energirik kost, PER-kost 57 Proteinrik kost 60 Mellanmål 61 Kosttillägg 63 Nutritionspärm kap 8 57 PROTEIN- OCH ENERGIRIK

Läs mer

Äldre med malnutrition

Äldre med malnutrition Äldre med malnutrition Siv Eliasson Kurkinen Leg Dietist Geriatriskt kompetensbevis Äldre med malnutrition 1 Varför ska vi Screena för malnutrition? Geriatriskt kompetensbevis Äldre med malnutrition 2

Läs mer

Tjänste- och servicekvalitet inom äldre- och handikappomsorgen Avsnitt: Kost som tillagas och serveras i - Ordinärt boende/matdistribution

Tjänste- och servicekvalitet inom äldre- och handikappomsorgen Avsnitt: Kost som tillagas och serveras i - Ordinärt boende/matdistribution Tjänste- och servicekvalitet inom äldre- och handikappomsorgen Avsnitt: Kost som tillagas och serveras i - Ordinärt boende/matdistribution Gäller fr o m 2011-09-01 Kvalitetskrav för kost som tillagas och

Läs mer

Förebygga och behandla undernäring

Förebygga och behandla undernäring SOCIALFÖRVALTNINGEN Medicinskt ansvarig sjuksköterska Annika Nilsson 2014-08-27 Förebygga och behandla undernäring God hälsa och livskvalitet förutsätter ett gott näringstillstånd. Kosten är ett viktigt

Läs mer

NUTRITIONSPOLICY. Med riktlinjer och handlingsplan för särskilda boenden inom Karlshamns kommun

NUTRITIONSPOLICY. Med riktlinjer och handlingsplan för särskilda boenden inom Karlshamns kommun 2011 NUTRITIONSPOLICY Med riktlinjer och handlingsplan för särskilda boenden inom Karlshamns kommun INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Inledning Sid 1 2. Syfte 1 3. Målsättning 2 4. Ansvar och yrkesfunktioner 3-5

Läs mer

Surahammars kommun Verksamheten för äldre och funktionshindrade NUTRITIONSPOLICY

Surahammars kommun Verksamheten för äldre och funktionshindrade NUTRITIONSPOLICY Surahammars kommun Verksamheten för äldre och funktionshindrade NUTRITIONSPOLICY En kvalitetssäkring av hela matkedjan September 2008 Innehåll: 2 Inledning... 3 Yrkesfunktioner och ansvar... 4 Krav på

Läs mer

(Livsmedelsverket, 2015)

(Livsmedelsverket, 2015) Enligt Folkhälsomyndigheten är det övergripande målet för folkhälsoarbetet i Sverige att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. För att uppnå detta mål

Läs mer

Kostriktlinjer för socialförvaltningen

Kostriktlinjer för socialförvaltningen Kostriktlinjer för socialförvaltningen Större andel vegetabilier Kostavdelningen reviderar sina recept samt matsedlar för att få en större mängd vegetabilier. Socialförvaltningen främjar möjligheten att

Läs mer

Riktlinje och handlingsplan för kost- och nutritionsbehandling

Riktlinje och handlingsplan för kost- och nutritionsbehandling Handläggare Ingela Sunneskär Medicinskt ansvarig sjuksköterska 033-231341 ingela.sunneskar@bollebygd.se Riktlinje Fastställd av omsorgsnämnden 2009-03-26 30 1 (11) Riktlinje och handlingsplan för kost-

Läs mer

Nutrition & risk för undernäring

Nutrition & risk för undernäring Nutrition & risk för undernäring 1 Vad ska vi ta upp? Näringslära Normal mathållning för äldre Åldrande och fysiologiska förändringar Sväljsvårigheter Olika koster och konsistenser Berikningar 2 3 Socialstyrelsen

Läs mer

KVALITETSSYSTEM Socialförvaltningen

KVALITETSSYSTEM Socialförvaltningen Socialförvaltningen Dokumentnamn Kost Kosttillägg-Näringsdryck Fastställt av Eva Blomberg Regelverk Verksamhet HSL Vård och omsorg Utarbetad av Länsövergripande VKL, Petra Ludvigson Skapat datum 150525

Läs mer

45029 JeanetteLövdin Hemgårdsköket. Kostpolitiska mål och riktlinjer för förskola, skola/skolbarnomsorg och äldreomsorg i Skinnskattebergs kommun.

45029 JeanetteLövdin Hemgårdsköket. Kostpolitiska mål och riktlinjer för förskola, skola/skolbarnomsorg och äldreomsorg i Skinnskattebergs kommun. Skinnskattebergs kommun 2011/11/07 Teknik och service 45029 JeanetteLövdin Hemgårdsköket Kostpolitiska mål och riktlinjer för förskola, skola/skolbarnomsorg och äldreomsorg i Skinnskattebergs kommun. Inledning.

Läs mer

Socialförvaltningen Hörby 2013-01-02 Kostenheten Eva Bramsvik Håkansson

Socialförvaltningen Hörby 2013-01-02 Kostenheten Eva Bramsvik Håkansson Socialförvaltningen Hörby 2013-01-02 Kostenheten Eva Bramsvik Håkansson MATPROJEKT: Berikad mat för äldre. Äldreomsorgen är en växande sektor och att den utgör en stor kostnad. Vi blir äldre och det medför

Läs mer

Lättuggad kost Konsistensanpassad kost

Lättuggad kost Konsistensanpassad kost Lättuggad kost Konsistensanpassad kost Lättuggad kost är lämplig till patienter med lätta tugg- och sväljsvårigheter, den passar även till patienter med motoriska problem eller orkeslöshet. Den lättuggade

Läs mer

Riktlinjer för kvalitet och service avseende kost inom programområde vård och omsorg i Gislaveds kommun

Riktlinjer för kvalitet och service avseende kost inom programområde vård och omsorg i Gislaveds kommun Styrdokument Dokumenttyp: Riktlinjer Beslutat av: Socialnämnden Fastställelsedatum: 2013-11-28 Ansvarig: Utvecklingsledare kost Revideras: Minst vart 3:e år Följas upp: Utvecklingsledare kost Riktlinjer

Läs mer

Till vårdnadshavare 1

Till vårdnadshavare 1 1 Till vårdnadshavare Inledning Maten är ett av livets stora glädjeämnen. Måltiden ska engagera alla sinnen och vara en höjdpunkt på dagen, värd att se fram emot. Utgångspunkterna för riktlinjerna är att

Läs mer

NUTRITIONSMATERIAL SOM STÖD VID UTBILDNING

NUTRITIONSMATERIAL SOM STÖD VID UTBILDNING Förvaltningen Omsorg och Hälsa NUTRITIONSMATERIAL SOM STÖD VID UTBILDNING VARFÖR ÄR MATEN VIKTIG? Maten är ett av livets glädjeämnen. Maten ska engagera alla våra sinnen och vara en höjdpunkt på dagen

Läs mer

Riktlinjer för mat och måltider inom äldreomsorgen i Huddinge kommun

Riktlinjer för mat och måltider inom äldreomsorgen i Huddinge kommun RIKTLINJER 1 (15) HANDLÄGGARE Sara Tylner 08-535 312 59 sara.tylner@huddinge.se för mat och måltider inom äldreomsorgen i Huddinge kommun 2 (15) Innehåll Inledning... 3 Den äldres inflytande, ansvar och

Läs mer

KOSTPOLICY FÖR TIDAHOLMS KOMMUNS FÖRSKOLOR OCH SKOLOR

KOSTPOLICY FÖR TIDAHOLMS KOMMUNS FÖRSKOLOR OCH SKOLOR KOSTPOLICY FÖR TIDAHOLMS KOMMUNS FÖRSKOLOR OCH SKOLOR Tidaholm karin.artmo@tidaholm.se 2010-02-01 Kostpolicy för Tidaholms kommuns förskolor och skolor Vision Alla matgäster skall känna sig trygga i att

Läs mer

Nutritionsvårdsprocessen; verktyg för sjuksköterskor

Nutritionsvårdsprocessen; verktyg för sjuksköterskor 1 Nutritionsvårdsprocessen; verktyg för sjuksköterskor För att identifiera, bedöma, diagnostisera och behandla nutritionsproblem krävs en strukturerad process som följer samma struktur som en vårdprocess.

Läs mer

Riktlinjer för måltider på Förskolan Blåklinten

Riktlinjer för måltider på Förskolan Blåklinten Riktlinjer för måltider på Förskolan Blåklinten Riktlinjerna är framtagna av Blåklintens styrelse i samråd med förskolechef, kostansvarig, kokerska, föräldrar och pedagoger. Mat är viktigt. Mat och måltider

Läs mer

2013-11-26 Bilaga 1. Mellanmål 390 kcal Förskola 1-5 år Frukost 300 kcal

2013-11-26 Bilaga 1. Mellanmål 390 kcal Förskola 1-5 år Frukost 300 kcal SoT, Måltid Näring Samtliga normalkostens matsedlar är näringsbedömda i webbaserade verktyget Skolmat Sverige, såväl lunch som frukost och mellanmål. Måltiderna är också näringsberäknade så att de energimässigt

Läs mer

Information om E-kost, energi/- proteinrik kost, samt förslag till måltidsordning

Information om E-kost, energi/- proteinrik kost, samt förslag till måltidsordning 1 Energi- och proteinrik kost (E-kost) rekommenderas till patienter som bedöms vara undernärda eller i riskzonen för att utveckla undernäring i kombination med att dom har en dålig aptit. E-kost rekommenderas

Läs mer

Vård-omsorg. Antaget av vård- och omsorgsnämnden

Vård-omsorg. Antaget av vård- och omsorgsnämnden Vård-omsorg Kostprogram för äldre- och handikappomsorgen Antaget av vård- och omsorgsnämnden 2006-03-14 1 Innehåll sid Inledning 3 Syfte 3 Mål 3 Brukarinflytande 4 Ansvar 4 Enhetschef 4 Kostenheten 4 Kostombud

Läs mer

Måltidspolicy. Östra Göinge kommun. Upprättad av KF tillfällig beredning. Ansvarig Bengt Gustafson Produktionschef

Måltidspolicy. Östra Göinge kommun. Upprättad av KF tillfällig beredning. Ansvarig Bengt Gustafson Produktionschef Ansvarig Bengt Gustafson Produktionschef Upprättad av KF tillfällig beredning Berörda verksamheter Bildning, Vård och Omsorg Fastställd datum KF 2011-11-22 99 Dokumentnamn Måltidspolicy Reviderad Diarienummer

Läs mer

1(15) Mat, nutrition och måltider inom Vård och stöd. Styrdokument

1(15) Mat, nutrition och måltider inom Vård och stöd. Styrdokument 1(15) Styrdokument 2(15) Styrdokument Dokumenttyp Riktlinje Beslutad av Kommunstyrelsen 2015-09-08 149 Dokumentansvarig Medicinskt ansvarig sjuksköterska/alb Reviderad 3(15) Innehållsförteckning 1 Bakgrund...4

Läs mer

Riktlinjer för måltider på Förskolan Blåklinten

Riktlinjer för måltider på Förskolan Blåklinten Riktlinjer för måltider på Förskolan Blåklinten Riktlinjerna är framtagna av Blåklintens styrelse i samråd med förskolechef, kostansvarig, föräldrar och pedagoger. Mat är viktigt. Mat och måltider är centrala

Läs mer

Kostprogram för Karlsborgs kommun 2011-2014

Kostprogram för Karlsborgs kommun 2011-2014 Kostprogram för Karlsborgs kommun 2011-2014 Fastställd av kommunfullmäktige 2011-06-27 Innehållsförteckning Inledning 4 Hälsa 4 Miljö 4 Kostkvalitet 4 Mål 5 Vård och omsorg 5 Måltidsordning 5 Energifördelning

Läs mer

MAT, MÅLTIDER OCH MÅLTIDSMILJÖ FÖREBYGGANDE OCH BEHANDLING AV UNDERNÄRING

MAT, MÅLTIDER OCH MÅLTIDSMILJÖ FÖREBYGGANDE OCH BEHANDLING AV UNDERNÄRING RIKTLINJER FÖR MAT, MÅLTIDER OCH MÅLTIDSMILJÖ FÖREBYGGANDE OCH BEHANDLING AV UNDERNÄRING Äldreförvaltningen i Karlskrona kommun INNEHÅLLSFÖRTECKNING INRIKTNINGSMÅL:... 3 EFFEKTMÅL:... 3 ANSVARSFÖRDELNING...

Läs mer

Riktlinjer för kost och måltider i kommunala verksamheter i Västerviks kommun 2009-2015

Riktlinjer för kost och måltider i kommunala verksamheter i Västerviks kommun 2009-2015 Riktlinjer för kost och måltider i kommunala verksamheter i Västerviks kommun 2009-2015 Del 2 Reviderad 2013 På uppdrag av tekniska nämnden har en livsmedels- och måltidspolicy samt riktlinjer för Västerviks

Läs mer

l a Kostpolicy för vård och omsorg Vetlanda kommun

l a Kostpolicy för vård och omsorg Vetlanda kommun ! Ma lla e j f d ö r ä l a g t Kostpolicy för vård och omsorg Vetlanda kommun Innehållsförteckning Inledning... 2 Syfte... 2 Lagar och föreskrifter... 3 Ansvar... 3 Samverkan... 6 Matens kulinariska värde...

Läs mer

Kostpolicy. inom äldreomsorgen

Kostpolicy. inom äldreomsorgen Kostpolicy inom äldreomsorgen Alla matgäster, men även anhöriga, ska känna en trygghet i att det serveras välsmakande och näringsriktigt väl sammansatt kost inom Södertälje kommuns måltidsverksamheter.

Läs mer

Kostpolicy för Säffle kommun

Kostpolicy för Säffle kommun Kostpolicy för Säffle kommun Barn, ungdomar, handikappade och äldre inom kommunal verksamhet. 2012-06-04 Kostpolicyn är utarbetad i samarbete med Dalslandskommunerna och Säffle kommun. Varje berörd kommunal

Läs mer

Goda råd om mat vid KOL KOL & NUTRITION

Goda råd om mat vid KOL KOL & NUTRITION Goda råd om mat vid KOL 1 KOL & NUTRITION Innehåll Varför bör man ha koll på maten när man har KOL? 3 Varför är fett så viktigt? 4 Vilken betydelse har protein? 5 Vad kan du tänka på när det gäller kosten?

Läs mer

Nutritionsvårdsprocessen

Nutritionsvårdsprocessen Nutritionsvårdsprocessen Omkring 30 % av alla svenskar över 70 år riskerar att bli undernärda*. Mål för nutritionsbehandling Ett gott åldrande Bästa möjliga livskvalitet och funktion *Näring för god vård

Läs mer

Rutiner för mat och dryck samt måltidsmiljö inom äldreomsorgsavdelningen

Rutiner för mat och dryck samt måltidsmiljö inom äldreomsorgsavdelningen Omvårdnadsnämnden Enhet/Handläggare Markku Nikula Datum 2008-10 Rev: 2010-12 Beteckning Er beteckning Rutiner för mat och dryck samt måltidsmiljö inom äldreomsorgsavdelningen g:\annette\rutiner för mat

Läs mer

Information om A-kost, allmän kost för sjuka, samt förslag till måltidsordning

Information om A-kost, allmän kost för sjuka, samt förslag till måltidsordning 1 Information om A-kost, allmän kost för sjuka, samt förslag till måltidsordning För de flesta sjuka påverkas aptiten eller förmågan till fysisk aktivitet vilket medför att patienten gynnas av att äta

Läs mer

Kostpolitisk Plan. Vingåkers kommun

Kostpolitisk Plan. Vingåkers kommun Kostpolitisk_Plan_20132015 Kostpolitisk Plan Vingåkers kommun 2013-2015 Antagen av kommunstyrelsen 2012-09-17, 143 Vision I Vingåkers kommun ska vi erbjuda våra barn, elever och brukare en god, näringsriktig

Läs mer

Kost- & nutritionspolicy. Vård och Omsorg

Kost- & nutritionspolicy. Vård och Omsorg Kost- & nutritionspolicy Vård och Omsorg Antagen av Socialnämnden 2008-05-29 Senast reviderad 2012-09-21 Ett gott näringstillstånd är en förutsättning för att undvika sjukdom och återvinna hälsa. Ett gott

Läs mer

Utbildningar för personal inom äldreomsorgen i Stockholm stad

Utbildningar för personal inom äldreomsorgen i Stockholm stad Planera för våren 2013! Utbildningar för personal inom äldreomsorgen i Stockholm stad Äldrecentrum arrangerar i samarbete med äldreförvaltningen utbildningar med olika teman inom ämnesområdet nutrition,

Läs mer

SKURUPS KOMMUN FÖRVALTNINGEN för KULTUR - SOCIALTJÄNST - UTBILDNING

SKURUPS KOMMUN FÖRVALTNINGEN för KULTUR - SOCIALTJÄNST - UTBILDNING SKURUPS KOMMUN FÖRVALTNINGEN för KULTUR - SOCIALTJÄNST - UTBILDNING 2004-10-28 SKURUPS KOMMUN FÖRVALTNINGEN för KULTUR - SOCIALTJÄNST UTBILDNING 2004-10-27 Kostpolitisk målsättning inom förskola skola

Läs mer

Riktlinjer för matverksamheten. Måltider som erbjuds av Tomelilla kommun ska vara goda och näringsriktiga.

Riktlinjer för matverksamheten. Måltider som erbjuds av Tomelilla kommun ska vara goda och näringsriktiga. Riktlinjer för matverksamheten Måltider som erbjuds av Tomelilla kommun ska vara goda och näringsriktiga. Inledning Måltider som erbjuds av Tomelilla kommun ska vara goda och näringsriktiga. Syfte Syftet

Läs mer

Social-och omsorgskontoret. Kostpolicy. äldreomsorgen. Handläggare: Kerstin Sjölin, kostenheten Inga-Lena Palmgren, social-och omsorgskontoret

Social-och omsorgskontoret. Kostpolicy. äldreomsorgen. Handläggare: Kerstin Sjölin, kostenheten Inga-Lena Palmgren, social-och omsorgskontoret Social-och omsorgskontoret Kostpolicy äldreomsorgen Handläggare: Kerstin Sjölin, kostenheten Inga-Lena Palmgren, social-och omsorgskontoret Kostpolicy Kommunen har sin kostverksamhet inom skilda områden

Läs mer

Nutrition vid KOL Varför är nutritionsbehandling viktigt?

Nutrition vid KOL Varför är nutritionsbehandling viktigt? Nutrition vid KOL Varför är nutritionsbehandling viktigt? Leg. dietist Sylvia Bianconi Svensson Dietistverksamheten Division Primärvård, Skånevård KrYH 2015-10 KOL och nutritionsstatus Undervikt Ofrivillig

Läs mer