Till dig som arbetar i hälso- och sjukvården

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Till dig som arbetar i hälso- och sjukvården"

Transkript

1 Denna folder ingår i Stockholms läns landstings TUFF-satsning som ska stödja vårdpersonal och patienter att tänka förebyggande för att motverka skador och främja hälsa. art nr TUFF står för trycksår-, undernäring-, och fallförebyggande insatser. Satsningen utgår från vårdprogram som baseras på aktuella sammanställningar av vetenskapliga resultat och beprövad erfarenhet. Trycksår Undernäring Fall Förebyggande insatser Läs mer om TUFF och testa dina kunskaper Till dig som arbetar i hälso- och sjukvården

2 Svåra problem kan vara enkla att undvika

3 Goda rutiner förebygger onödiga skador Trycksår, undernäring och fallskador drabbar tyvärr många av våra patienter. Men det finns mycket som vi dagligen kan göra för att minska risken för dessa skador. En lång kedja av positiva effekter sätts igång varje gång som vi agerar förebyggande. TUFF står för trycksår-, undernäring- och fallförebyggande insatser, och är en satsning som handlar om att alltid tänka förebyggande. TUFF handlar om att med hjälp av enkla rutiner se till att patienter ändrar läge ofta, får tillräckligt med näring och undviker fallrisk. Genom TUFF ger vi även råd till patienter och deras närstående om alla värdefulla förebyggande insatser som de enkelt kan göra på egen hand. Läs mer om TUFF och testa hur TUFF du är på Tack till Margareta Skog, med.dr., leg. sjuksköterska, Eila Sterner, doktorand, leg. sjuksköterska och Ann Ödlund Olin, med.dr., leg. sjuksköterska, som bidragit med sin tid och kunskap på ett värdefullt sätt.

4 MOT TRYCKSÅR Skaderisken vid långvarigt sängliggande är större än man kan föreställa sig. Människokroppen är byggd för att röra på sig, och när detta livsviktiga behov åsidosätts bryts kroppen sakta ned. Trycksår, eller liggsår som många människor fortfarande säger, drabbar cirka tio procent av patienterna inom den svenska sjukvården. Orsaken till att ett trycksår uppkommer är att trycket har strypt blodcirkulationen till ett område, och förhindrat utbyte av syre och näringsämnen. Lågt tryck under lång tid är lika allvarligt som högt tryck under kort tid. Oftast inträffar dessa tryckskador där ben ligger nära hud, det vill säga över ryggslutet, hälar, skulderblad, bakhuvud och sittbensknölar. Sängliggande innebär inte bara risk för trycksår, utan också sämre matlust, vilket leder till minskad muskelstyrka och ökad risk för fall. Trycksår som uppkommer under vård och behandling kan klassas som en vårdskada och ska förebyggas. Precis som när det gäller undernäring och fall innebär trycksår att stora resurser inom vården måste tas i anspråk. De flesta patienter tycker om att få massage. Mjuka rörelser med hela handen har en avslappnande effekt. Använd gärna fuktighetsbevarande krämer, det håller huden mjuk och smidig samtidigt som man förebygger trycksår. Helen Fredricsson, undersköterska, Danderyds sjukhus AB, ortopedkliniken Trycksår kan uppkomma inom två timmar och konsekvenserna kanske inte syns förrän efter vårdtillfället Vad kan jag göra för att förebygga risken för trycksår? De allra viktigaste åtgärderna för att förebygga trycksår som all vårdpersonal kan göra, oavsett utbildning och kompetens är; 1. Avlastning Att hjälpa de patienter som behöver ändra läge är oerhört viktigt. Kan du få patienten att sitta upp är det bra. Ett annat alternativt är att flytta en liten kudde för att förändra trycket på utsatta kroppsdelar minst varannan timme. Var särskilt uppmärksam på hälar, som ofta är extra utsatta. 2. Rörelse Aktiva patienter blir snabbare friska! Ta med de patienter som orkar på en promenad. För andra kan det räcka långt med att sitta på sängkanten och röra på armar och ben. Korta och många stunder är bättre än en lång stund alltför sällan. En viktig del i att förebygga trycksår är att kommunicera med patienten och involvera patienten och närstående i att förebygga trycksår. Hur upptäcker jag ett trycksår? Att kontrollera huden och leta efter rodnader är ett bra sätt att upptäcka början till trycksår. Om tryckområdet som inspekteras känns varmare eller kallare än övrig hud eller känns hårdare eller svampigare finns risk för att det är ett begynnande trycksår. Uppger patienten att det sticker, svider och bränner ska området avlastas. Det så kallade tumtestet för att se om huden bleks när man trycker är däremot inte helt tillförlitligt. Bäst är att alltid avlasta rodnader och hålla dessa under uppsikt! Tänk på att avlastning av ett område ger ökat tryck på ett annat! foto Eila Sterner

5 Det bästa för en patient är inte alltid ett piller, utan en läskande energi- och proteinrik dryck. God och näringsrik mat i lagom stora portioner är grunden för en fungerande vård. Samtidigt drabbas många människor idag av undernäring minst var fjärde patient som skrivs in på sjukhus visar tecken på undernäring. Det finns många orsaker till undernäring. Vanliga anledningar är dålig aptit och ätsvårigheter till följd av olika sjukdomar. Men undernäringen kan likväl orsakas av sociala faktorer som ensamhet och svårigheter att handla och laga mat. Konsekvenserna är många och svåra. Näringsbrist skapar ökad känslighet för infektioner och nedsatt läkningsförmåga. Undernäring innebär också minskad muskelkraft, vilket i sin tur ökar risken för fall och trycksår. Allt hänger ihop! Komplikationerna leder till förlängda vårdtider och ökade kostnader för hälso- och sjukvården. Undernäring är därför att betrakta som en av vårdens absoluta huvudfiender. MOT UNDERNÄRING En liten läskande smoothie är perfekt att servera. Ett annat populärt inslag är även frukt i små lättuggade bitar med vispad grädde eller små brödsnittar med pålägg. Camilla Forsberg, undersköterska, Södertälje sjukhus, geriatriska kliniken Energi- och proteinrik kost med många mellanmål minskar risken för under näring. Vad kan jag göra för att förebygga undernäring? Nyckeln till framgång när det gäller undernäring är patientens egen aktiva medverkan. Här kan alla som arbetar inom vården vara med och hjälpa till. Att bjuda på ett gott och näringsrikt mellanmål, till exempel gräddglass eller fruktyoghurt under en trevlig pratstund kan göra stor skillnad när det gäller att väcka aptiten till liv. Det är även viktigt att slå larm om man ser att någonting inte fungerar, till exempel om du märker att patienten har svårt att äta eller om maten lämnas orörd. Samtliga patienter som skrivs in på sjukhus eller i hemsjukvård ska nutritionsbedömas av vårdpersonal. Notera att patienten alltid ska vägas och mätas, det vill säga inte bara tillfrågas om vikt och längd. Bedömningen baseras på frågor om: Ofrivillig viktförlust Detta är den största riskfaktorn att vara observant på. Ätsvårigheter Till exempel dålig aptit, tugg- och sväljsvårigheter eller munhåleproblem. Undervikt BMI under 20 och under 22 för äldre över 70 år är en riskfaktor, men enbart ett lågt BMI utan andra riskfaktorer behöver inte innebära undernäring. Om en eller flera riskfaktorer föreligger bör en kompletterande utredning göras av läkare, sjuksköterska eller dietist. Därefter utarbetas en vårdplan med åtgärder och mål. Åtgärder Vid konstaterad undernäring, eller risk för undernäring, rekommenderas energi- och proteinrik kost (se nedan) med näringsrika mellan mål. Ofta krävs även ätstödjande åtgärder, till exempel måltidsassistans, bestick med tjocka handtag, en extra lugn miljö eller individanpassade mattider. Vissa patienter kan också ha behov av näringsdryck och/eller enteral och parenteral nutrition. Energi- och proteinrik kost E-kost kan beställas till patienter som vårdas på sjukhus. Den bygger på principen mindre volym än en vanlig portion, men samma mängd kalorier. E-kost är lämplig för en person som har svårt att äta stora mängder och som bedöms vara undernärd eller i riskzonen för undernäring. Patienter som lagar egen mat behöver råd om hur maten kan energiberikas. Exempel på energiberikning Mat Berikning Kassler och potatismos Blandad sallad Nyponsoppa Fiskbullar, sås och potatis Fruktkräm + 2 msk vispgrädde och en klick smör + dressing med olja + gräddglass + 2 msk creme fraiche och en klick smör + grädde

6 MOT FALL Varje gång en patient ramlar, eller av någon anledning ofrivilligt hamnar på golvet, så får det konsekvenser. Även om det inte uppstår någon fysisk skada, så ökar ofta rädslan hos patienten, och då uppstår snabbt en mängd nya problem. Rädslan kan leda till minskad aktivitet, vilket i sin tur leder till muskelsvaghet, minskad rörelseförmåga och därmed ökad risk för att falla igen. Ensamhet, nedstämdhet och depression är andra vanliga följder. Ett till synes odramatiskt fall kan med andra ord helt förändra en människas livskvalitet! I de fall patienten skadas fysiskt innebär det, utöver oskattbart personligt lidande, att stora resurser måste sättas in för vård och rehabilitering. Totalt beräknas kostnaderna för fallskador inom Sverige uppgå till hisnande 14 miljarder kronor per år, pengar som hade kunnat användas bättre! Med bra matvanor och rörelse kan patienten göra mycket själv för att minska sin fallrisk, men det är vårt ansvar att se till att läkemedelsordinationer inte utsätter patienten för ökad risk som kan undvikas Kristina Kallin, överläkare, Danderyds sjukhus AB Hur kan jag minska risken för fall? Kostnaderna för fallskador beräknas uppgå till hisnande 14 miljarder kronor i Sverige! Precis som när det gäller trafikolyckor på vägarna så finns det ingen universallösning för att undvika fall inom vården. Men genom många små och enkla åtgärder går det att minska riskerna väsentligt. Det finns två viktiga frågor som alltid bör ställas inom loppet av två timmar efter att patienten kommit till vårdenheten. 1. Fråga patienten om han/hon fallit någon gång under det senaste året. 2. Fråga dig själv om du tror det finns risk för att patienten kan falla under vårdtiden om inga åtgärder sätts in. Om svaret är ja på någon av dessa frågor bör en fördjupande så kallad Downton-fallriskbedömning genomföras. Syftet är att bedöma risken för fall, sätta in fallförebyggande åtgärder och att göra patienten medveten om vilka risker som kan finnas. Men uppdraget slutar naturligtvis inte här. Många risker kan undvikas genom att dagligen prata med patienten och försöka kartlägga sambanden och orsakerna till att riskfyllda situationer uppstår. Ibland kan man likna det vid ett rent detektivarbete. Exempel: Solbritt faller ofta när hon går till toaletten om nätterna. Kanske kan risken minskas om du föreslår att hon dricker sitt kvällste ett par timmar tidigare eller att hon får hjälp till toaletten precis innan hon ska sova. Tio TUFFA steg Att förebygga fall handlar om många små åtgärder som tillsammans kan göra stor skillnad för patientens säkerhet. Alla som jobbar inom vården kan bidra till att minska riskerna genom: 1. Dagliga promenader med patienten om patientens hälsa til låter. 2. Gå en snubbelrond och se till att det finns fria gång ytor i korridoren. 3. Torka upp spill från golvet. 4. Kontrollera att ring- och larmsignaler fungerar och prioritera signaler från patienter med hög fallrisk. 5. Erbjuda sig att följa patienten till och från toaletten. 6. Placera patienter med stor fallrisk närmast toaletten. 7. Låsa sängen och sängbordet samt se till att stolar och armstöd har rätt höjd. 8. Ta bort sladdar och utstickande stolsben och stativ. 9. Rapportera alltid viktig information till nästa vårdinstans. 10. Gör aktiva läkemedelsavstämningar med fokus på fallrisk.

Landstingsstyrelsens förvaltning

Landstingsstyrelsens förvaltning Vad är TUFF? En satsning som ska stödja vårdpersonal och patienter att tänka förebyggande. TUFF står för trycksår-, undernäring-, och fallförebyggande insatser. Satsningen utgår från de regionala vårdprogrammen.

Läs mer

Patientens bästa knep

Patientens bästa knep art nr 0903002 Denna folder ingår i Stockholms läns landstings TUFF-satsning som ska stödja vårdpersonal och patienter att tänka förebyggande för att motverka skador och främja hälsa. TUFF står för trycksår-,

Läs mer

Patientens bästa knep. mot trycksår, undernäring och fall

Patientens bästa knep. mot trycksår, undernäring och fall Patientens bästa knep mot trycksår, undernäring och fall Goda rutiner och bra knep för bättre hälsa Trycksår, undernäring och fallskador är vanliga skador. Men visste du att de ofta kan förebyggas med

Läs mer

Den fördjupade utbildningen med kunskapstest finns på TUFF-satsningens hemsida http://www.vardsamordning.sll.se/sv/tuff-satsning.

Den fördjupade utbildningen med kunskapstest finns på TUFF-satsningens hemsida http://www.vardsamordning.sll.se/sv/tuff-satsning. Det här är utbildningsmaterialet i den form som vi föreslår er att använda vid arbetsplatsträffar. Den finns även tillgänglig på webben för dem som själva vill göra utbildningen. Den fördjupade utbildningen

Läs mer

Goda råd om mat vid KOL KOL & NUTRITION

Goda råd om mat vid KOL KOL & NUTRITION Goda råd om mat vid KOL 1 KOL & NUTRITION INNEHÅLL Varför bör man ha koll på maten när man har KOL? 3 Varför är fett så viktigt? 4 Vilken betydelse har protein? 5 Vad kan du tänka på när det gäller kosten?

Läs mer

Riktlinje Fallprevention. Utfärdare/handläggare Anne Hallbäck, MAS Margareta Oswald, MAR

Riktlinje Fallprevention. Utfärdare/handläggare Anne Hallbäck, MAS Margareta Oswald, MAR Dokumentets namn Riktlinje fallprevention Riktlinje Fallprevention Utfärdare/handläggare Anne Hallbäck, MAS Margareta Oswald, MAR Utgåva nr 1 Datum 2011-09-12 sida 1(5) Reviderad RIKTLINJE FÖR FALLPREVENTION

Läs mer

ÖREBRO LÄNS LANDSTING. Enkla tips hur du undviker att falla

ÖREBRO LÄNS LANDSTING. Enkla tips hur du undviker att falla ÖREBRO LÄNS LANDSTING Enkla tips hur du undviker att falla Inledning Några ord från läkaren Vi svenskar blir allt äldre och de äldre blir allt friskare. Vi skulle kunna leva ännu bättre om vi kunde undvika

Läs mer

Förebygga fall och fallskador i samband med inneliggande vård på avd 18

Förebygga fall och fallskador i samband med inneliggande vård på avd 18 , leg sjuksköterska Syfte: Att förebygga fall och fallskador i samband med inneliggande vård avd 18. Mål: Inga patienter ska falla under vistelsen på avd 18. Processmål: 100 % följsamhet till obligatoriska

Läs mer

Yvonne Wengström Leg. Dietist 2015 www.finspang.se

Yvonne Wengström Leg. Dietist 2015 www.finspang.se Om matens vikt för god häls Yvonne Wengström Leg. Dietist 2015 Behov Med åldern minskar vikten och längden Med åldern minskar också muskelmassa. För friska äldre minskar energibehovet med åldern. Vid sjukdom

Läs mer

Mmm! Mmm! Måltiden som helhet. Måltiden som helhet. Maten Mötet Miljön

Mmm! Mmm! Måltiden som helhet. Måltiden som helhet. Maten Mötet Miljön mecs.se Mmm! Maten Mötet Miljön Maten inom vård och omsorg ska vara god, näringsrik och inbjudande. Den här broschyren syftar till att ge inspiration och kunskap om måltiden i sin helhet. Tillsammans kan

Läs mer

Fatigue trötthet i samband med cancersjukdom och behandling. Verksamhetsområde onkologi

Fatigue trötthet i samband med cancersjukdom och behandling. Verksamhetsområde onkologi Fatigue trötthet i samband med cancersjukdom och behandling Verksamhetsområde onkologi 1 Inledning Trötthet i samband med cancersjukdom är ett vanligt förekommande symtom. Det är lätt att tro att trötthet

Läs mer

Nutrition vid cancer. Viktnedgång. Dålig aptit. Kostråd. Grundläggande onkologisk vård. Christina Persson Leg dietist, Med dr

Nutrition vid cancer. Viktnedgång. Dålig aptit. Kostråd. Grundläggande onkologisk vård. Christina Persson Leg dietist, Med dr Nutrition vid cancer Grundläggande onkologisk vård Christina Persson Leg dietist, Med dr Kostråd Vid kurativ behandling Vid adjuvant behamdling Vid palliativ vård I livets slutskede Mat och näring Ess-gruppens

Läs mer

1. Vilket län har flest fallskador bland äldre? 1 Västerbotten X Norrbotten 2 Skåne

1. Vilket län har flest fallskador bland äldre? 1 Västerbotten X Norrbotten 2 Skåne Testa dina kunskaper om fall, sömn och sömnmedel Genom att öka kunskapen om fall och fallskador minskar riskerna för att själv drabbas. Svara på frågorna nedan för att ta reda på hur mycket du vet om fall

Läs mer

Dokumentnamn: Version: Dokumenttyp: PARA.DIE. 1 Vårdrutin

Dokumentnamn: Version: Dokumenttyp: PARA.DIE. 1 Vårdrutin 1(5) Dokumentnamn: Version: Dokumenttyp: PARA.DIE 1 Vårdrutin Nutritionsbehandling vid kirurgisk behandling av ventrikelcancer Utfärdande förvaltning: Sökord: Giltig fr.o.m. Hälso- och sjukvårdsförvalt

Läs mer

NLL 2015-08. Kost till inneliggande patienter

NLL 2015-08. Kost till inneliggande patienter NLL 2015-08 Kost till inneliggande patienter Bakgrund Maten och måltidsmiljön Att få sitt energi- och näringsbehov tillgodosett är en mänsklig rättighet. På sjukhuset kan den kliniska nutritionen vara

Läs mer

Diabetes hos äldre och sjuka. Sofia Kallenius Leg. dietist Primärvården Borås-Bollebygd

Diabetes hos äldre och sjuka. Sofia Kallenius Leg. dietist Primärvården Borås-Bollebygd Diabetes hos äldre och sjuka Sofia Kallenius Leg. dietist Primärvården Borås-Bollebygd Åldersförändringar Kroppssammansättning (muskler, fett, vatten) Sinnen Cirkulation (hjärta, lungor, infektioner) Kognitiva

Läs mer

Kostriktlinjer för socialförvaltningen

Kostriktlinjer för socialförvaltningen Kostriktlinjer för socialförvaltningen S.M.A.R.T S.M.A.R.T är ett koncept framtaget av Stockholms läns landsting, centrum för folkhälsa, tillämpad näringslära samt Konsumentverket. Kristinehamns kommun

Läs mer

KOST MED FÖRÄNDRAD KONSISTENS

KOST MED FÖRÄNDRAD KONSISTENS cpetzell Sidan 1 2014-02-14cpetzell Sidan 1 2014-02-14cpetzell Sidan 1 2014-02-14 KOST MED FÖRÄNDRAD KONSISTENS Kost med förändrad konsistens är avsedd för personer, som av olika anledningar inte kan äta

Läs mer

Välkomna! Aptitförlivet lärandeseminarie 24 maj 2012. www.lj.se Sök Aptit för livet

Välkomna! Aptitförlivet lärandeseminarie 24 maj 2012. www.lj.se Sök Aptit för livet Välkomna! Aptitförlivet lärandeseminarie 24 maj 2012 www.lj.se Sök Aptit för livet Förmiddag Välkomna Vad är Aptit för livet? Nutrition och näringslära Från Stigs perspektiv Lunch Eftermiddag Processkartläggning

Läs mer

HÄLSOGENOMGÅNGAR OM KONSTEN ATT FÖREBYGGA OCH FÖRUTSE RISKER INNAN DE SKER.

HÄLSOGENOMGÅNGAR OM KONSTEN ATT FÖREBYGGA OCH FÖRUTSE RISKER INNAN DE SKER. HÄLSOGENOMGÅNGAR OM KONSTEN ATT FÖREBYGGA OCH FÖRUTSE RISKER INNAN DE SKER. BÄTTRE LIVSKVALITET TACK VARE HÄLSOGENOMGÅNGAR När du flyttar in på ett vårdboende har du möjlighet att få en hälsogenomgång

Läs mer

Information om hjärtsvikt. QSvikt

Information om hjärtsvikt. QSvikt Information om hjärtsvikt QSvikt Q Svikt www.q-svikt.se Vid frågor angående hjärtsvikt är du välkommen att höra av dig till din vårdcentral, Hjärtmottagningen på Centralsjukhuset i Kristianstad, telefon

Läs mer

Handlingsplan vid akut sjukdom och olycksfall

Handlingsplan vid akut sjukdom och olycksfall Handlingsplan vid akut sjukdom och olycksfall - åtgärder vid olycksfall och akut sjukdom - anvisningar för omhändertagande av elev som under skoltid insjuknar eller utsätts för olycksfall - allmänna åtgärder

Läs mer

Innehållsförteckning

Innehållsförteckning Innehållsförteckning Geting- och bistick Sid 2 Hjärnskakning hos barn Sid 4 Frakturer hos barn (benbrott hos barn) Sid 6 Näsblod Sid 7 Skavsår (blåsor) Sid 8 Stukning eller vrickning Sid 9 Sår/Skärsår

Läs mer

RUTINER FÖR HÄLSO- OCH SJUKVÅRD. Rutin för kost- och nutritionsbehandling

RUTINER FÖR HÄLSO- OCH SJUKVÅRD. Rutin för kost- och nutritionsbehandling Socialförvaltningen Medicinskt ansvarig sjuksköterska Kapitel: 3 Gäller fr.o.m. Reviderad den: 2008-09-11 Version: 1(5) Dnr RUTINER FÖR HÄLSO- OCH SJUKVÅRD Rutin för kost- och nutritionsbehandling Syfte:

Läs mer

2015-03-11. Vad säger lagen?

2015-03-11. Vad säger lagen? Vad säger lagen? Fysisk aktivitet, fallrisk och fallprevention: Viktiga faktorer för att främja hälsa och välbefinnande för en åldrande befolkning Anna Cristina Åberg Leg Fysioterapeut, Docent Kunskapscentrum

Läs mer

Den viktiga maten. Gott som gör gott. För återhämtning och styrka när aptiten är liten. den viktiga maten 6

Den viktiga maten. Gott som gör gott. För återhämtning och styrka när aptiten är liten. den viktiga maten 6 Den viktiga maten Gott som gör gott För återhämtning och styrka när aptiten är liten den viktiga maten 6 Den viktiga maten I samband med sjukdom är det vanligt att man får nedsatt aptit och minskar i vikt.

Läs mer

Det är detta bränsle som vi ska prata om idag. Träff 1

Det är detta bränsle som vi ska prata om idag. Träff 1 Kroppen är som en maskin: Den måste ha bränsle för att fungera. När du är i rörelse, och även vid vila och sömn, går det år energi. Det du äter, som kallas protein, kolhydrater och fett, blir till energi

Läs mer

Maria Boesen Journalgranskning på 9 patienter från Leg. dietist medicinavdelning och 3 patienter från kirurgavdelning

Maria Boesen Journalgranskning på 9 patienter från Leg. dietist medicinavdelning och 3 patienter från kirurgavdelning Aptit för livet Maria Boesen Journalgranskning på 9 patienter från Leg. dietist medicinavdelning och 3 patienter från kirurgavdelning Bakgrundsfakta Retrospektiv kartläggning av 58 patienter från kirurg-,

Läs mer

Fleximat - härlagad måltidsglädje

Fleximat - härlagad måltidsglädje Fleximat - härlagad måltidsglädje Måltidsupplevelse med patienten i fokus Måltiden är mer än bara mat, speciellt på sjukhus. Hos oss ska måltiden vara dagens höjdpunkt. Därför utgår vårt nya måltidssystem

Läs mer

Goda råd vid infektion. En liten guide om hur du som är 65 år och äldre tar hand om din hälsa och dina infektioner

Goda råd vid infektion. En liten guide om hur du som är 65 år och äldre tar hand om din hälsa och dina infektioner Goda råd vid infektion En liten guide om hur du som är 65 år och äldre tar hand om din hälsa och dina infektioner Bästa tiden att plantera ett träd var för tjugo år sedan, den näst bästa tiden är nu Information

Läs mer

PATIENTFALL INDIVIDUELL PLAN FÖR BRUKARE/PATIENTER INOM

PATIENTFALL INDIVIDUELL PLAN FÖR BRUKARE/PATIENTER INOM PATIENTFALL INDIVIDUELL PLAN FÖR BRUKARE/PATIENTER INOM OMSORG, REHABILITERING OCH VÅRD Enl. ICF med fokus på Multidiscipliner bedömning och praktisk tillämpning ReArb Institutet Boden-Luleå Werner Jäger

Läs mer

Vad är bra mat, egentligen? När forskningsrönen utvecklas till konkreta verktyg för hela familjen.

Vad är bra mat, egentligen? När forskningsrönen utvecklas till konkreta verktyg för hela familjen. Vad är bra mat, egentligen? När forskningsrönen utvecklas till konkreta verktyg för hela familjen. Inspirationsdag om barn och fetma 17 september 2014 Anna Ek, dietist, doktorand Mahnoush Etminan Malek,

Läs mer

Kapitel 4: Sjukhuset. fn:s barnkonvention artikel 24 Hälsa och sjukvård 4:1

Kapitel 4: Sjukhuset. fn:s barnkonvention artikel 24 Hälsa och sjukvård 4:1 Kapitel 4: Sjukhuset fn:s barnkonvention artikel 24 Hälsa och sjukvård 4:1 4: Sjukhuset fn:s barnkonvention, artikel 24 Hälsa och sjukvård bukala berättar: Förra veckan var jag tvungen att gå till sjukhuset.

Läs mer

Eftersom maten får stor volym är mellanmålen extra viktiga!

Eftersom maten får stor volym är mellanmålen extra viktiga! Fettreducerad kost Fettreducerad kost är avsedd för patienter med Crohns sjukdom, andra sjukdomar eller skador i mag-tarmkanalen där fett i maten kan ge upphov till besvär och problem med diarréer. För

Läs mer

Proteinreducerad. Den proteinreducerade kosten är avsedd för patienter med njursvikt som ordinerats proteinreducerad kost av läkare.

Proteinreducerad. Den proteinreducerade kosten är avsedd för patienter med njursvikt som ordinerats proteinreducerad kost av läkare. Proteinreducerad kost Den proteinreducerade kosten är avsedd för patienter med njursvikt som ordinerats proteinreducerad kost av läkare. Patienter med nedsatt njurfunktion har en minskad förmåga att utsöndra

Läs mer

Bakgrund. Metod. Andelen personer som är 85 år eller äldre (här benämnda som äldre äldre) är 2,6 % i Sverige,

Bakgrund. Metod. Andelen personer som är 85 år eller äldre (här benämnda som äldre äldre) är 2,6 % i Sverige, 2015-04-10 Bakgrund Att bli äldre behöver inte innebära försämrad hälsa och livskvalitet. Möjligheten att påverka äldres hälsa är större än vad man tidigare trott och hälsofrämjande och förebyggande insatser

Läs mer

Goda råd för att undvika fall. För dig som är äldre, anhörig eller arbetar hemma hos äldre

Goda råd för att undvika fall. För dig som är äldre, anhörig eller arbetar hemma hos äldre Goda råd för att undvika fall För dig som är äldre, anhörig eller arbetar hemma hos äldre Goda råd En daglig promenad gör nytta. Den stärker muskler, ledband och skelett, motverkar yrsel och bidrar till

Läs mer

Älsklingsmat och spring i benen

Älsklingsmat och spring i benen Älsklingsmat och spring i benen Tips och idéer för förskolebarn Idag tänker vi berätta lite om maten och matens betydelse för barnens hälsa och väl befinnande. Alla behöver vi mat för att kroppen ska fungera.

Läs mer

Nutrition och sårläkning

Nutrition och sårläkning Nutrition och sårläkning Ulla Knoblock Carlsson Leg. dietist 2014-03-13 Patientens situation? Rekommendationer NNR5 Nordiska Näringsrekommendationer (Livsmedelsverket, 2012) Näring för god vård och omsorg

Läs mer

Var rädd om dig. Så förebygger du fallskador

Var rädd om dig. Så förebygger du fallskador Var rädd om dig Så förebygger du fallskador 2009, www.bild-reklam.se Denna folder har utarbetats i samarbete mellan Socialförvaltningen, Hälso- och sjukvårdsförvaltningen samt ett antal frivilligorganisationer

Läs mer

Fysisk aktivitet. en del av din cancerrehabilitering

Fysisk aktivitet. en del av din cancerrehabilitering Fysisk aktivitet en del av din cancerrehabilitering Denna text är omarbetad av RCC Stockholm-Gotland (september 2015) och fakta granskad av Sveriges sjukgymnaster med specialistexamen inom onkologi. Förlagan

Läs mer

Kommentarer till utbildningsmaterial för vård- och omsorgspersonal.

Kommentarer till utbildningsmaterial för vård- och omsorgspersonal. Kommentarer till utbildningsmaterial för vård- och omsorgspersonal. Bild 2 Släng ut frågorna: Vad är det som gör att Per och Anna (de vanligaste namnen på personer över 65 år i Jämtland) inte faller? Vad

Läs mer

GODA VANOR FÖR EN FRISKARE OCH SÄKRARE VARDAG. Det är aldrig för sent att börja träna!

GODA VANOR FÖR EN FRISKARE OCH SÄKRARE VARDAG. Det är aldrig för sent att börja träna! GODA VANOR FÖR EN FRISKARE OCH SÄKRARE VARDAG. Det är aldrig för sent att börja träna! Broschyr_A5_generell.indd 1 2015-10-23 16:10 n o i t o M ÄR DEN BÄSTA MEDICINEN Vi människor är gjorda för rörelse.

Läs mer

Riktlinjer för vård i livets slut

Riktlinjer för vård i livets slut RIKTLINJER HÄLSO- OCH SJUKVÅRD Sid 1 (5) Riktlinjer för vård i livets slut Kvalitetskriterier för bra vård i livets slutskede Att den äldre har rätt till en god livskvalitet den sista tiden i livet Att

Läs mer

nattfasta I Ljusdals kommuns vård- och omsorgsboenden arbetar vi med att förkorta nattfastan ljusdal.se

nattfasta I Ljusdals kommuns vård- och omsorgsboenden arbetar vi med att förkorta nattfastan ljusdal.se Ljusdals Kommun nattfasta I Ljusdals kommuns vård- och omsorgsboenden arbetar vi med att förkorta nattfastan ljusdal.se Vad menas med nattfasta Nattfastan är den tid som går från tidpunkten för kvällens

Läs mer

Till dig som undervisar barn som har reumatism. Till dig som undervisar barn som har reumatism 1

Till dig som undervisar barn som har reumatism. Till dig som undervisar barn som har reumatism 1 Till dig som undervisar barn som har reumatism Till dig som undervisar barn som har reumatism 1 Inledning Den här foldern ger en kort introduktion till vad barnreumatism är och hur du som lärare kan agera

Läs mer

Sova kan du göra när du är pensionär

Sova kan du göra när du är pensionär Sov gott! Sova kan du göra när du är pensionär Helt sant. Risken är bara att det blir det enda du orkar med. I alla fall om du inte tar det lite lugnt redan i dag. Utan sömn tar kroppen stryk. Det gäller

Läs mer

RUTIN FÖR FALLPREVENTION

RUTIN FÖR FALLPREVENTION 2010-01-28 RUTIN FÖR FALLPREVENTION Antagen av Gränssnittsgruppen 2010-01-28 Bilagorna 2-6 finns i särskilt dokument (wordformat) med möjlighet till lokal anpassning. INLEDNING Fall är den vanligaste orsaken

Läs mer

Rapport Kartläggning av nutritionsstatus bland de äldre på ålderdomshem och sjukhem

Rapport Kartläggning av nutritionsstatus bland de äldre på ålderdomshem och sjukhem 1 (6) HANDLÄGGARE Sara Tylner 08-535 312 59 sara.tylner@huddinge.se Kartläggning av nutritionsstatus bland de äldre på ålderdomshem och sjukhem Bakgrund Sedan 2003 har mätningar av längd och vikt regelbundet

Läs mer

Recept På berikade mellanmål. I första hand avsedda för patienter med E-kost, dålig aptit eller risk för undernäring

Recept På berikade mellanmål. I första hand avsedda för patienter med E-kost, dålig aptit eller risk för undernäring Recept På berikade mellanmål. I första hand avsedda för patienter med E-kost, dålig aptit eller risk för undernäring Smörgås med äggkräm (1 smörgås = 310 kcal, 11 g protein) 1 skiva bröd 10 g Bregott/Flora

Läs mer

Hur gör du? Balans Mat Rörelse. Örebro kommun Vård- och omsorgsförvaltningen Förebyggande området orebro.se 019-21 10 00

Hur gör du? Balans Mat Rörelse. Örebro kommun Vård- och omsorgsförvaltningen Förebyggande området orebro.se 019-21 10 00 Hur gör du? Balans Mat Rörelse Örebro kommun Vård- och omsorgsförvaltningen Förebyggande området orebro.se 019-21 10 00 Hur gör du? Det är bara du själv som kan göra förändringar i ditt liv. Förändringar

Läs mer

OM VALPENS HÄLSA Goda Råd från Evidensia.

OM VALPENS HÄLSA Goda Råd från Evidensia. OM VALPENS HÄLSA Goda Råd från Evidensia. Har du blivit med valp eller funderar på att skaffa en? Grattis, en härlig tid väntar. Oavsett om du är van hundägare eller om det är första gången du har en

Läs mer

Tänkvärt kring kalorier! 100g chips = en hel måltid! 1 liter läsk = en hel måltid! 90g choklad = en hel måltid!

Tänkvärt kring kalorier! 100g chips = en hel måltid! 1 liter läsk = en hel måltid! 90g choklad = en hel måltid! Att äta och röra sig är ett grundläggande behov hos människan. Det behövs för att vi ska förebygga sjukdom och hålla oss friska. Mat och rörelse är också en källa till glädje, njutning och social samvaro

Läs mer

Utvärdering av föräldrakurs hösten 2013

Utvärdering av föräldrakurs hösten 2013 Utvärdering av föräldrakurs hösten 2013 - Har du verktyg för att bemöta din oroliga och nedstämda tonåring? Föräldrakursen oro/nedstämdhet är ett samarbete mellan Råd & stöd, Gamla Uppsala familjeenhet

Läs mer

Du har fått SUTENT förskrivet av din läkare. Denna broschyr kommer att förklara de vanligaste biverkningarna och ge förslag på hur dessa kan mildras

Du har fått SUTENT förskrivet av din läkare. Denna broschyr kommer att förklara de vanligaste biverkningarna och ge förslag på hur dessa kan mildras Så fungerar SUTENT Du har fått SUTENT förskrivet av din läkare. Denna broschyr kommer att förklara de vanligaste biverkningarna och ge förslag på hur dessa kan mildras alternativt behandlas. 2 3 SUTENT

Läs mer

Om man gör som man alltid har gjort, får man samma resultat som man alltid har fått. Pernilla Larsson Leg Dietist. www.dietoteket.

Om man gör som man alltid har gjort, får man samma resultat som man alltid har fått. Pernilla Larsson Leg Dietist. www.dietoteket. Om man gör som man alltid har gjort, får man samma resultat som man alltid har fått Pernilla Larsson Leg Dietist www.dietoteket.se Ät mat du tycker om! Det finns ingen mat som är så dålig så man aldrig

Läs mer

Nutritionsproblem och åtgärder

Nutritionsproblem och åtgärder Nutritionsproblem och åtgärder RCC-Utbildningsdag Maria Röjeteg och Kristina Öhlén leg dietister Kirurgklinikens dietister, Västmanlands sjukhus Västerås Kirurgdietisterna i Västerås arbetar mot: Kirurgklinikens

Läs mer

Nutritionens betydelse och hur ska vi få det att fungera?

Nutritionens betydelse och hur ska vi få det att fungera? Nutritionens betydelse och hur ska vi få det att fungera? Emma Lundmark, leg. Dietist Sara Eklöf, specialistsjuksköterska Margareta Knowles, undersköterska Kirurgkliniken Gävle Sjukhus Hippokrates (440

Läs mer

Problemanalys och åtgärdsförslag vid undernäring eller risk för undernäring Nedan listas de vanligaste problemområdena hos patienter med undernäring.

Problemanalys och åtgärdsförslag vid undernäring eller risk för undernäring Nedan listas de vanligaste problemområdena hos patienter med undernäring. Problemanalys och åtgärdsförslag vid undernäring eller risk för undernäring Nedan listas de vanligaste problemområdena hos patienter med undernäring. Tugg- och sväljsvårigheter Åtgärdsförslag Kontakt med

Läs mer

INFORMATION TILL VÅRDGIVARE. Kostråd FÖR ÄLDRE MED DIABETES, TUGG- OCH SVÄLJNINGSSVÅRIGHETER SAMT RISK FÖR UNDERNÄRING

INFORMATION TILL VÅRDGIVARE. Kostråd FÖR ÄLDRE MED DIABETES, TUGG- OCH SVÄLJNINGSSVÅRIGHETER SAMT RISK FÖR UNDERNÄRING INFORMATION TILL VÅRDGIVARE Kostråd FÖR ÄLDRE MED DIABETES, TUGG- OCH SVÄLJNINGSSVÅRIGHETER SAMT RISK FÖR UNDERNÄRING MAT SOM BEHANDLING VID TUGG- OCH SVÄLJNINGSSVÅRIGHETER SAMT UNDERNÄRING Tugg- och sväljningssvårigheter,

Läs mer

att koncentrera sig, att bibehålla uppmärksamheten, att minnas osv., som orsakades av att så mycket energi gick åt till att bearbeta den förändrade

att koncentrera sig, att bibehålla uppmärksamheten, att minnas osv., som orsakades av att så mycket energi gick åt till att bearbeta den förändrade att koncentrera sig, att bibehålla uppmärksamheten, att minnas osv., som orsakades av att så mycket energi gick åt till att bearbeta den förändrade situationen, ledde till en reflexion över hur vuxna som

Läs mer

Lokalt vård- och omsorgsprogram. vid vård i livets slutskede

Lokalt vård- och omsorgsprogram. vid vård i livets slutskede Lokalt vård- och omsorgsprogram vid vård i livets slutskede Förord Det enda vi med säkerhet vet, är att vi alla kommer att dö. Vi vet också att döden är en förutsättning för livet. Att dö har sin tid,

Läs mer

Kursmaterial. ProfylaxGruppen i Sverige AB AnnasProfylax Webbkurs Sidan 1 av 16

Kursmaterial. ProfylaxGruppen i Sverige AB AnnasProfylax Webbkurs Sidan 1 av 16 Kursmaterial ProfylaxGruppen i Sverige AB AnnasProfylax Webbkurs Sidan 1 av 16 Avsnitten AVSLAPPNING, DJUP-, MELLAN- OCH LÄTTANDNING Att andas och slappna av är inte helt lätt när det gör ont. Hur vi andas

Läs mer

Medicinskt programarbete. Omvårdnadsbilagor. Regionalt vårdprogram Depression och bipolär sjukdom. Stockholms läns landsting

Medicinskt programarbete. Omvårdnadsbilagor. Regionalt vårdprogram Depression och bipolär sjukdom. Stockholms läns landsting Medicinskt programarbete Omvårdnadsbilagor Regionalt vårdprogram Depression och bipolär sjukdom Stockholms läns landsting 2007 Innehåll Bilaga 1...3 Kliniska riktlinjer för omvårdnad vid bältesläggning,

Läs mer

God natt och sov riktigt, riktigt gott.

God natt och sov riktigt, riktigt gott. God natt och sov riktigt, riktigt gott. Tips för dig som har problem med sömnen. 1 2 Vi har alla varit med om det någon gång. Det är alldeles omöjligt att somna. Man ligger och vrider och vänder på sig

Läs mer

Att Irene görs delaktig i momenten i syfte att på sikt återfå sin motivation och rutin gällande mathållningen och kan bereda måltider på egen hand.

Att Irene görs delaktig i momenten i syfte att på sikt återfå sin motivation och rutin gällande mathållningen och kan bereda måltider på egen hand. Motala 2015 02 17 Beställning Beställning av Hemtjänst för Irene Panik, 19280804T5948 Handläggare i ärendet Matilda Hjalmarsdotter Falk Biståndshandläggare Tel: E post: Beviljad Period 2014 08 05 2015

Läs mer

Matglädje. för både elever och seniorer

Matglädje. för både elever och seniorer Matglädje för både elever och seniorer Rapport från Folkpartiet i Skellefteå, augusti 2010 1 Matglädje i skola och omsorg! Måltiden har en central betydelse i våra liv. Näringsrik mat som smakar bra ger

Läs mer

Lilla. för årskurs 8 & 9

Lilla. för årskurs 8 & 9 Lilla för årskurs 8 & 9 Vardaglig fysisk aktivitet Vardaglig fysisk aktivitet innebär all rörelse du utför under en dag såsom att promenera till skolan eller att ta trapporna istället för hissen. Denna

Läs mer

Högt blodtryck Hypertoni

Högt blodtryck Hypertoni Högt blodtryck Hypertoni För högt blodtryck försvårar hjärtats pumparbete och kan vara allvarligt om det inte behandlas. Har du högt blodtryck ökar risken för följdsjukdomar som stroke, hjärtinfarkt, hjärtsvikt,

Läs mer

Bra barnmat Del 3 Middag

Bra barnmat Del 3 Middag Bra barnmat Del 3 Middag I sista och tredje delen om näringsrik barnmat tänkte jag delge er några tips som anpassar klassiska barnrätter till mer häslosamma alternativ. Har du missat barnmat frukost eller

Läs mer

Min dag med Maj-Britt Bylund den målande undersköterskan som älskar att läsa och hålla på med olika hantverk

Min dag med Maj-Britt Bylund den målande undersköterskan som älskar att läsa och hålla på med olika hantverk Min dag med Maj-Britt Bylund den målande undersköterskan som älskar att läsa och hålla på med olika hantverk Maj-Britt är 57 år och kommer från Brinken. Hon bor med sin familj i ett hus i Kvammarnäs. Hon

Läs mer

Testa dina kunskaper om fall

Testa dina kunskaper om fall Testa dina kunskaper om fall Genom att öka kunskapen om fall och fallskador minskar riskerna för att själv drabbas. Svara på frågorna nedan för att ta reda på hur mycket du vet om fall och fallskador.

Läs mer

Måns handlingsplan. Barn och föräldrar ska känna sig välkomna när de kommer till förskolan.

Måns handlingsplan. Barn och föräldrar ska känna sig välkomna när de kommer till förskolan. Måns handlingsplan Lämning Barn och föräldrar ska känna sig välkomna när de kommer till förskolan. Ge barnet och föräldern en bra start på dagen. Föräldrarna ska känna sig trygga med att lämna sina barn

Läs mer

BADA SÄKERT. Sjöräddningssällskapet undsätter. i Göteborg som simmat för långt ut och fått kramp.

BADA SÄKERT. Sjöräddningssällskapet undsätter. i Göteborg som simmat för långt ut och fått kramp. BADA SÄKERT Sjöräddningssällskapet undsätter en badare vid Lillebybadet i Göteborg som simmat för långt ut och fått kramp. VI BEHÖVER DIN HJÄLP! Vi på Sjöräddningssällskapet har som huvuduppgift att rädda

Läs mer

Till dig som har typ 2-diabetes

Till dig som har typ 2-diabetes Till dig som har typ 2-diabetes Informationsskriften du håller i handen Diabetes är ett samlingsnamn för sjukdomar som ger förhöjt blodsocker, typ 1-diabetes och typ 2-diabetes är vanligast, men det finns

Läs mer

Malmö stad Vård och omsorg 2015-12-02. Checklista för stöd i arbetet med process i arbetet med skyddsåtgärder

Malmö stad Vård och omsorg 2015-12-02. Checklista för stöd i arbetet med process i arbetet med skyddsåtgärder Malmö stad Vård och omsorg 2015-12-02 Checklista för stöd i arbetet med process i arbetet med skyddsåtgärder 2 (5) Fysiska och känslomässiga tecken att vara observant på: Mimik Kroppsuppfattning Aktivitetsnivå

Läs mer

RIKTLINJE. Eva Franzén, Mas. Eva Franzén, Mas

RIKTLINJE. Eva Franzén, Mas. Eva Franzén, Mas RIKTLINJE Version Datum Utfärdat av Godkänt Eva Franzén, Mas 1 2011-06-29 Eva Franzén, Mas 2 2013-08-13 Eva Franzén, Mas Eva Franzén, Mas Riktlinjer för nutrition inom den kommunala hälso- och sjukvården

Läs mer

Systematiskt arbete för att förbättra matvanor hos personer med depression

Systematiskt arbete för att förbättra matvanor hos personer med depression Systematiskt arbete för att förbättra matvanor hos personer med depression Susanne Fredén, Karin Kauppi, Lolita Mörk leg dietister Psykiatridivisionen/HFS Akademiska sjukhuset, Uppsala 2015 Nationella

Läs mer

Kost & restaurang seniorenkät 2015

Kost & restaurang seniorenkät 2015 Jag är A kvinna 113 46,3% B man 126 51,6% C vill inte uppge 5 2,0% Respondenter 244 Vilken restaurang äter du på? A Björngården 21 8,6% B Karl-Johangårdarna 37 15,2% C Leopold 28 11,5% D Porfyren 39 16,0%

Läs mer

Kostinformation till dig med nedsatt immunförsvar

Kostinformation till dig med nedsatt immunförsvar [Sidhuvud från överkant 1,27 cm, Arial, normal 8] Information om xxx[rubrik 1, Arial, VERSALER, fet 14] [Arial, normal 11] [Arial, normal 11] PATIENTINFORMATION Kostinformation till dig med nedsatt immunförsvar

Läs mer

Rubrik på lämplig Demens yta i motivet

Rubrik på lämplig Demens yta i motivet Rubrik på lämplig Demens yta i motivet Foto: Anne Dillner/Scandinav bildbyrå Vägvisare demens Upplands-Bro kommun och Stockholms läns landsting Demens hör till en av de största folksjukdomarna. I Sverige

Läs mer

mina intressen:... mina favoriträtter:... JAG ÄR EN SOM... (SÄTT ETT KRYSS FÖR JA ELLER NEJ)

mina intressen:... mina favoriträtter:... JAG ÄR EN SOM... (SÄTT ETT KRYSS FÖR JA ELLER NEJ) namn:... klass:... ålder:... familj:... mina intressen:... mina favoriträtter:... dagens datum:... JAG ÄR EN SOM... (SÄTT ETT KRYSS FÖR JA ELLER NEJ) JA NEJ tycker om att vara tillsammans med andra tycker

Läs mer

Maten under graviditeten

Maten under graviditeten Maten under graviditeten Graviditet och mat I Sverige har vi goda möjligheter till bra mat och att äta väl under graviditeten behöver inte vara svårt. Den gravida bör liksom alla äta vanlig, varierad och

Läs mer

Barn på sjukhus FÖRBEREDELSETIPS FRÅN BARN- OCH UNGDOMSSJUKVÅRDEN, SUS

Barn på sjukhus FÖRBEREDELSETIPS FRÅN BARN- OCH UNGDOMSSJUKVÅRDEN, SUS Barn på sjukhus FÖRBEREDELSETIPS FRÅN BARN- OCH UNGDOMSSJUKVÅRDEN, SUS Du är tryggheten Att vara ett stöd och en lugn, trygg punkt för ditt barn är om möjligt ännu viktigare när barnet hamnar på sjukhus.

Läs mer

Pumpa- och mandelvåfflor Green Kitchen Stories

Pumpa- och mandelvåfflor Green Kitchen Stories Pumpa- och mandelvåfflor Green Kitchen Stories Nyttiga våfflor pepparkakskrydda med Eftersom det är våffeldagen imorgon hade jag som mål att denna vecka hitta ett bra recept på nyttiga våfflor. Av en händelse

Läs mer

Dina levnadsvanor. Du kan göra mycket för att påverka din hälsa

Dina levnadsvanor. Du kan göra mycket för att påverka din hälsa Dina levnadsvanor Du kan göra mycket för att påverka din hälsa Hur du mår och hur du upplever din hälsa påverkas av många faktorer. Framför allt är dina levnadsvanor viktiga, det gäller bland annat mat,

Läs mer

Nu är det jul igen...

Nu är det jul igen... Nu är det jul igen... Hur är det med julkänslan? Är du klar med julkorten, satt glöggen, handlat och slagit in samtliga julklappar och bakat lussekatter, pepparkakor och diverse julgodis? Inte? Då är du

Läs mer

Förflyttningsteknik. Malin Wallenberg leg. arbetsterapeut 0512-571 32. Göran Lindgren leg. sjukgymnast 0512-571 35. Rehabenheten Essunga Kommun

Förflyttningsteknik. Malin Wallenberg leg. arbetsterapeut 0512-571 32. Göran Lindgren leg. sjukgymnast 0512-571 35. Rehabenheten Essunga Kommun Förflyttningsteknik Malin Wallenberg leg. arbetsterapeut 0512-571 32 Göran Lindgren leg. sjukgymnast 0512-571 35 Rehabenheten Essunga Kommun Varje förflyttning är unik Varje förflyttningssituation är unik.

Läs mer

NÄR MAN TALAR OM TROLLEN och några andra talesätt

NÄR MAN TALAR OM TROLLEN och några andra talesätt 6. NÄR MAN TALAR OM TROLLEN och några andra talesätt När man talar om trollen så står de i farstun är ett gammalt talesätt. Men finns det något vetenskapligt som ligger bakom det, och andra liknande talesätt

Läs mer

Michael Holmér Överläkare Geriatriska Kliniken. 2015-09-29 Michael Holmér

Michael Holmér Överläkare Geriatriska Kliniken. 2015-09-29 Michael Holmér Michael Holmér Överläkare Geriatriska Kliniken 2015-09-29 Michael Holmér 1 GERONTOLOGI 2015-09-29 Geriatriska kliniken Universitetssjukhuset Michael Holmér 2 2015-09-29 3 Den gamla patienten Det normala

Läs mer

Ska man behöva vara rädd för att bli gammal? En studie om äldres situation i dagens Sverige

Ska man behöva vara rädd för att bli gammal? En studie om äldres situation i dagens Sverige Ska man behöva vara rädd för att bli gammal? En studie om äldres situation i dagens Sverige Svenska Röda Korset i samarbete med Temo, november 2004 Inledning Svenskarna hör till de folk som blir äldst

Läs mer

Monteringsanvisning och Garanti

Monteringsanvisning och Garanti Monteringsanvisning och Garanti Sängen som ger dig mer Stjärnbädden har en tydlig filosofi att ge högsta kvalitet, bästa sovkomfort och att alltid erbjuda riktigt prisvärda sängar Med en säng från Stjärnbädden

Läs mer

Konsistensanpassad kost

Konsistensanpassad kost Konsistensanpassad kost Innehållsförteckning Sida Lättuggad kost 4 Timbalkost 6 Gelékost 8 Flytande kost 10 Smakportion 12 Mellanmål 13 Hemgång 14 Hälsningar från köket 15 Idé och foto: Lina Leonardsson,

Läs mer

ANNAS OCH LARS HÄLSA

ANNAS OCH LARS HÄLSA ANNAS OCH LARS HÄLSA FÖR EN GOD FÖREBYGGANDE VÅRD I HALLAND Modell Senior alert Fastställd av Strategisk grupp 2012-11-30 HÄLSOFRÄMJANDE OCH FÖREBYGGANDE ARBETE Lars besöker vårdcentralen Vårdcentral -

Läs mer

Patient- och närståendeutbildning med hög delaktighet

Patient- och närståendeutbildning med hög delaktighet Patient- och närståendeutbildning med hög delaktighet sabet ix/eli Scanp Foto: n Omsé PATIENT- OCH NÄRSTÅENDEUTBILDNING MED HÖG DELAKTIGHET 1 Patient- och närståendeutbildning med hög delaktighet För

Läs mer

Blås- och bäckenbottenträning

Blås- och bäckenbottenträning BET-067- BET-0667- Blås- och bäckenbottenträning För män Broschyren är framtagen av Astellas Pharma i samarbete med sjukgymnast och uroterapeut Hanne Ryttergaard, kontinenskliniken i Roskilde. ASTELLAS

Läs mer

Högt blodtryck. Med nya kostvanor, motion och läkemedel minskar risken för slaganfall och sjukdomar i hjärta och njurar.

Högt blodtryck. Med nya kostvanor, motion och läkemedel minskar risken för slaganfall och sjukdomar i hjärta och njurar. Högt blodtryck Med nya kostvanor, motion och läkemedel minskar risken för slaganfall och sjukdomar i hjärta och njurar. Högt blodtryck (hypertoni) är något av en folksjukdom. Man räknar med att ungefär

Läs mer

Patienthanteringstekniker för att förebygga MSD inom sjukvården

Patienthanteringstekniker för att förebygga MSD inom sjukvården 28 Inledning Patienthanteringstekniker Arbetsrelaterade muskuloskeletala sjukdomar (MSD) är ett allvarligt problem hos sjukhuspersonal, och särskilt hos vårdpersonalen. Mest oroande är ryggskador och överansträngda

Läs mer

Så hittar du kantarellerna

Så hittar du kantarellerna 1 Så hittar du kantarellerna Foto: Per Wissing Letar du kantareller i skogen? Här hittar du grundtipsen som hjälper dig göra fynden. SVAMP 1. Leta efter kantareller i täta, svårtillgängliga, unga skogar.

Läs mer

Dialyskost. Ofta behöver man begränsa intaget av fosfor, kalium, salt och vätska.

Dialyskost. Ofta behöver man begränsa intaget av fosfor, kalium, salt och vätska. Dialyskost Patienter med kronisk njursvikt har svårigheter att bli av med både vatten, salter och kvävehaltiga ämnen. Genom dialys kan salt- och vattenbalansen upprätthållas och urea och andra kvävehaltiga

Läs mer