Rapport om hälso- och sjukvårdsindikatorer på Hemmet för Gamla och Hammarbyhöjdens servicehus 2009.

Transkript

1 SKARPNÄCKS STADSDELSFÖRVALTNING AVDELNINGEN FÖR ÄLDR EOMSORG OCH OMSORG O M PERSONER MED FUNKTIONSHINDER TJÄNSTEUTLÅTANDE DNR /10 SID 1 (12) Handläggare: Kristina Ström Telefon: Till Skarpnäcks stadsdelsnämnd Rapport om hälso- och sjukvårdsindikatorer på och Förvaltningens förslag till beslut Skarpnäcks stadsdelsnämnd beslutar följande. 1. Rapporten godkänns och läggs till handlingarna. Cecilia Uddenfeldt Stadsdelsdirektör Kristina Ström Medicinskt ansvarig sjuksköterska Sammanfattning Enligt hälso- och sjukvårdslagen ska kvaliteten i verksamheten inom hälso- och sjukvård systematiskt och fortlöpande utvecklas och säkras. I syfte att säkerställa kvaliteten inom stadsdelens särskilda boendeformer har hälso- och sjukvårdsindikatorer inom vissa viktiga områden följts upp under De verksamheter som omfattas av uppföljningen är vård- och omsorgsboendet och. De områden som följts upp är: ADL-funktioner (aktiviteter i dagligt liv), fallolyckor och fallskaderisk, hud/trycksår, infektioner, inkontinens, läkemedelsgenomgångar, munhälsa, nutrition/malnutrition (undernäring) och hälso- och sjukvårdskompetens. Förutom ovan nämnda hälso- och sjukvårds områden redovisas även en sammanställning av inrapporterade hälso- och sjukvårdsavvikelser.

2 SID 2 (12) Uppföljningen visar att de boende på och på får en god hälso- och sjukvård utifrån de viktiga områden som följts upp med, av staden, fastställda hälso- och sjukvårdsindikatorer. Riskbedömningar för fallolyckor, hud/trycksår och nutrition/malnutrition har utförts för de flesta boende i båda verksamheterna. Antalet fallolyckor har inte ökat sedan 2008 och endast ett fåtal boende har trycksår. Området nutrition/malnutrition är ett utvecklings- och förbättringsområde och arbetet med det måste intensifieras i båda verksamheterna. Uppföljningen visar också att det finns mer eller mindre stora brister inom området inkontinens. I en god och säker hälso- och sjukvård ingår också att förhindra vårdbetingad inkontinens genom ett aktivt förebyggande arbete. Det krävs ett stort förbättringsarbete inom området inkontinens i båda verksamheterna, förslagsvis genom att utbilda fler sjuksköterskor i förskrivningsrätt. En inrapporterad avvikelse från har lett till en anmälan enligt Lex Maria. Beslut in ärendet har ännu inte inkommit från Socialstyrelsen. Ingen av de inrapporterade avvikelserna från har lett till en anmälan enligt Lex Maria. Bakgrund Enligt hälso- och sjukvårdslagen ska kvaliteten i verksamhet inom hälso- sjukvård systematiskt och fortlöpande utvecklas och säkras. Stadsdelsnämnden har inrättat ett ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i hälso- och sjukvården i enlighet med Socialstyrelsens föreskrifter (SOSFS 2005:12). Ledningssystemet säkerställer att det finns rutiner för regelbunden uppföljning och redovisning av verksamhetens resultat. Inom staden har det använts olika uppföljningsmallar för hälso- och sjukvårdens kvalitet. Det har saknats ett gemensamt uppföljningssystem för redovisning av kvalitet och resultat för staden. Jämförelser har därför inte kunnat göras och behov av stadsövergripande åtgärder har inte belysts. I enlighet med Socialstyrelsens föreskrifter beslutade Kommunfullmäktigen 2008 om en gemensam uppföljningsmall för indikatorer för hälso- och sjukvården. Den gemensamma uppföljningsmallen används av samtliga stadsdelnämnder från och med 2009 vid uppföljning av hälso- och sjukvård inom vård- och

3 SID 3 (12) omsorgsboenden med heldygnsomsorg som drivs i stadens egen regi eller på entreprenad. Indikatorerna följs upp årligen och över tid och ska ses som ett komplement till de mallar som redan idag används vid uppföljningarna av särskilda boenden i stadsdelsområdet. I Skarpnäck har även uppföljningsmallen använts för att följa upp hälso- och sjukvården på. Ärendet Enligt hälso- och sjukvårdslagen ska kvaliteten i verksamheten systematiskt och fortlöpande utvecklas och säkras. Medicinskt ansvarig sjuksköterska, MAS, följer därför regelbundet upp indikatorer inom följande hälso- och sjukvårdsområden: ADL-funktioner (aktiviteter i dagligt liv), fallolyckor och fallskaderisk, hud/trycksår, infektioner, inkontinens, läkemedelsgenomgångar, munhälsa, nutrition/malnutrition (undernäring), och hälso- och sjukvårdskompetens. Fyra indikatorer mäts dessutom under en bestämd månad (oktober): antal boende med trycksår, antal boende/tillgänglig plats per sjuksköterska, antal boende/tillgänglig plats per arbetsterapeut/sjukgymnast och antal boende med BMI (Body Mass Index) mindre 22. Övriga indikatorer följs ackumulerade årligen Inom respektive område registreras utförda bedömningar, genomförda läkemedelsgenomgångar m.m. en gång för varje boende per år i respektive verksamhet. Omsättningen av boende i verksamheterna resulterar därför i att andelen utförda bedömningar, läkemedelsgenomgångar m.m. överstiger 100 % inom vissa områden. är det vård- och omsorgsboende med heldygnsomsorg som ingår i redovisningen av hälso- och sjukvårdsindikatorerna. Indikatorerna har även följts upp på och redovisas också i rapporten. Vård- och omsorgsboendet har totalt 129 platser för heldygnsomsorg varav 72 platser för äldre med inriktning somatisk omsorg och 57

4 SID 4 (12) sjukhemsplatser för äldre med inriktning demens. Verksamheten drivs på entreprenad av Carema Äldreomsorg AB. har i genomsnitt haft 91 boende per månad under året och verksamheten drivs i kommunal regi. Majoriteten av de boende har någon form av hälso- och sjukvårdsinsats. Insatserna är dock av varierande grad. Vissa indikatorer är därför inte helt relevanta för målgruppen, t ex bedömning av ADLfunktion och munhälsobedömningar. Kommunen ansvarar för att erbjuda personer med ett varaktigt behov av omfattande vård- och omsorgsinsatser en årlig munhälsobedömning. Med omfattande insatser menas personlig omvårdnad under större delen av dygnet dvs. minst tre gånger per dygn samt tillsyn under natten. Med varaktigt menas att behovet väntas kvarstå minst ett år. Landstingets tandvårdspersonal ansvarar för att utföra munhälsobedömningarna. Alla personer som bor på servicehuset är därmed inte berättigade till en årlig munhälsobedömning medan alla boende på är berättigade till det erbjudandet. Varje verksamhet rapporterar regelbundet in uppgifter på hälso- och sjukvårdsindikatorerna och inträffade avvikelser till MAS. Alla avvikelser som inrapporteras rör enbart hälso- och sjukvård. Antalet inrapporterade avvikelser redovisas under rubriken Hälso- och sjukvårdsavvikelser. Alla fall och fallolyckor som inrapporterats redovisas under rubriken Fallskaderisk och fallolyckor. MAS gör en sammanställning av ovan nämnda uppgifter som redovisas till stadsdelsnämnden en gång per år. Varje verksamhet redovisas för sig under respektive indikator. ADL- funktioner Andel boende där dokumenterad ADL- bedömning är utförd med bedömningsinstrumentet Sunnås ADL- index redovisas. Registreras en gång per år och boende. Tackar den boende nej ska detta dokumenteras. ADL- bedömningar utförts för 32 % av de boende. ADL- bedömning har utförs för 70 % av de boende.

5 SID 5 (12) Fallskaderisk och fallolyckor Andel boende där dokumenterad fallriskbedömning är utförd med bedömningsinstrumentet Downton fallriskindex, antalet fallolyckor och andelen falloyckor som lett till fraktur redovisas. Riskbedömningen registreras en gång per år och boende. Tackar den boende nej ska detta dokumenteras. Syftet är att identifiera boende som befinner sig i riskzonen för fall för att, om möjligt, förhindra att fallolyckor inträffar. Under året har fallriskbedömningar utförts för 76 % av de boende. Totalt har 130 fallolyckor inrapporterats och 6 % av fallen har lett till fraktur. Under 2008 inrapporterades 153 fall varav 4 % ledde till fraktur. Verksamheten måste förbättra andelen utförda riskbedömningar till att omfatta alla boende som tackar ja. Under året har fallriskbedömningar utförts för 112 % av de boende. Under året har 89 fallolyckor inrapporterats och 8 % av fallen har lett till fraktur. Under 2008 inrapporterades 182 fall varav 4 % ledde till fraktur. Hud/trycksår Andel boende där dokumenterad riskbedömning för trycksår är utförd enligt bedömningsinstrumentet Modifierad Norton och antal boende med trycksår redovisas. Riskbedömningen registreras en gång per år och boende. Tackar den boende nej ska detta dokumenteras. Alla trycksår registreras oavsett i vilken verksamhet de uppkommit. Syftet är att identifiera boende som befinner sig i riskzonen för trycksår för att, om möjligt, förhindra att trycksår uppstår. Under året har riskbedömning för trycksår utförts hos 74 % de boende. Trycksår förekommer i verksamheterna och antalet boende med trycksår uppgick till 3 boende under oktober månad. Verksamheten måste förbättra andelen utförda riskbedömningar till att omfatta alla boende som tackar ja. För att ytterligare minska antalet trycksår måste åtgärder vidtas för boende där trycksårsrisk identifierats. Under året har riskbedömning för trycksår utförts hos 108 % de boende

6 SID 6 (12) Trycksår förekommer i verksamheterna och antalet boende med trycksår uppgick till 3 boende under oktober månad. För att ytterligare minska antalet trycksår måste åtgärder vidtas för boende där trycksårsrisk identifierats. Infektioner För att kunna följa infektionsutvecklingen och antibiotikaförskrivningen i varje verksamhet registreras antal boende med ordinerad antibiotika i Vårdhygien, landstingets avdelning för smittskydd och Vårdhygien. Varje antibiotikabehandling registreras en gång. Ny registrering görs om samma person sätts in på behandling ytterligare en gång. Andel boende med antibiotikabehandling som registrerats i Vårdhygien redovisas. Verksamheten har avtal med landstingets avdelning för smittskydd och Vårdhygien och registrerar månadsvis antalet antbiotikabehandlade infektioner i Vårhygien. Registreringen visar att urinvägsinfektioner är de vanligast förekommande infektionerna. Flest urinvägsinfektioner påträffas hos patienter som inte har kvarliggande kateter via urinröret. Under året har även en del lunginflammationer och sårinfektioner registrerats. Endast ett fåtal infektioner med VRE, penicillinresistenta enterokocker, har registrerats under året. Ingen infektion med MRSA, penicillinresistenta stafylokocker, har registrerats. Detta kan kanske till viss del förklaras av att personalen arbetar utifrån upprättade basala hygienrutiner och följer de handlingsprogram som finns vid infektion med VRE och MRSA. Verksamheten har avtal med landstingets avdelning för smittskydd och Vårdhygien och registrerar månadsvis antalet antbiotikabehandlade infektioner i Vårdhygien. Registreringen visar att urinvägsinfektioner är de vanligast förekommande infektionerna. Flest urinvägsinfektioner påträffas hos patienter som inte har kvarliggande kateter via urinröret. Under året har även en del lunginflammationer och sårinfektioner registrerats. Endast ett fåtal infektioner med VRE, penicillinresistenta enterokocker, har registrerats under året. Ingen infektion med MRSA, penicillinresistenta stafylokocker, har registrerats. Detta kan kanske till viss del förklaras av att

7 SID 7 (12) personalen arbetar utifrån upprättade basala hygienrutiner och följer de handlingsprogram som finns vid infektion med VRE och MRSA. Inkontinens Samtliga boende med inkontinens ska utredas individuellt en gång per år. Andel boende med individuellt utredd och dokumenterad inkontinens redovisas. Andelen boende med individuellt utredd och dokumenterad inkontinens uppgår till 41 %. Andelen boende med individuellt utredd och dokumenterad inkontinens uppgår till 10 %. Alla boende på servicehuset är inte inkontinenta, vilket innebär att inkontinensutredning inte är aktuell för alla. I en god och säker hälso- och sjukvård ingår också att förhindra vårdbetingad inkontinens genom ett aktivt förebyggande arbete. Det krävs ett stort förbättringsarbete inom området inkontinens i båda verksamheterna, förslagsvis genom att utbilda fler sjuksköterskor i förskrivningsrätt. Läkemedelsgenomgångar Samtliga boende som har ordinerade läkemedel ska genomgå en årlig läkemedelsgenomgång enligt gällande Regelbok för läkarinsatser i särskilt boende. Andel boende vars läkemedelsordination genomgått en årlig läkemedelsgenomgång redovisas. Ansvarig läkare i respektive verksamhet ansvarar för att läkemedelsgenomgångar genomförs tillsammans med bl. a sjuksköterskan. Andelen genomförda läkemedelsgenomgångar uppgår till 112 %. Ansvarig läkare i respektive verksamhet ansvarar för att läkemedelsgenomgångar genomförs tillsammans med bl. a sjuksköterskan. Andelen genomförda läkemedelsgenomgångar uppgår till 82 %. Alla boende har inte läkemedel ordinerade men alla har erbjudits att delta i läkemedelsgenomgångarna och vissa har tackat nej.

8 SID 8 (12) Munhälsa Samtliga boende med heldygnsomsorg och de boende på servicehus som har ett omfattande och varaktigt omvårdnadsbehov ska årligen erbjudas munhälsobedömning som genomförs av landstingets tandvårdspersonal. Genomförd munhälsobedömning ska dokumenteras. Tackar den boende nej ska detta dokumenteras. Munhälsobedömningen ska utföras inom tre månader efter att den boende tackat ja. Andel boende där dokumenterad munhälsobedömning är utförd och andel boende som tackat nej redovisas. Alla boende på hemmet för Gamla omfattas av erbjudandet om en årlig munhälsobedömning. Under året har 74 % av de boende fått munhälsobedömning utförd och 4 % har tackat nej. Munhälsobedömningar genomförs av landstingets tandvårdspersonal och ska genomföras inom tre månader efter att den boende tackat ja. Erbjudanden om munhälsobedömningar, som gjorts under perioden oktober till och med december och där den boende tackat jag, har därmed troligtvis inte genomförts före årets slut och därmed inte heller registreras. På är 44 personer berättigade till och omfattas av erbjudandet om årliga munhälsobedömningar. De har genomförts för 98 % av de berättigade. Endast 2 % har tackat nej. Nutrition/malnutrition (undernäring) Andel boende där dokumenterad riskbedömning avseende nutrition/malnutrition (undernäring) är utförts enligt bedömningsinstrumentet MNA (Mini Nutritional Assessment) redovisas. Riskbedömningen registreras en gång per år och boende. Tackar den boende nej ska detta dokumenteras. Antal boende med BMI (Body Mass Index) mindre än 22 följs per oktober månad. Syftet är att identifiera boende som befinner sig i riskzonen för malnutrition (undernäring) för att, om möjligt, vidta åtgärder för att förebygga att malnutrition uppstår. Riskbedömning för nutrition/malnutrition har utförts för 61 %. Antalet boende med BMI mindre än 22 uppgick till 12 boende, vilket motsvarar 9,3 %, i oktober månad. För att ytterligare minska antalet boende med risk för malnutrition måste åtgärder vidtas för boende där BMI mindre än 22 konstaterats och risk för malnutrition identifierats.

9 SID 9 (12) Riskbedömning för nutrition/malnutrition har utförts för 107 % av de boende. Antalet boende med BMI mindre än 22 uppgick till 27 boende, vilket motsvarar 30 %, i oktober månad. För att ytterligare minska antalet boende med risk för malnutrition måste åtgärder vidtas för boende där BMI mindre än 22 konstaterats och risk för malnutrition identifierats. Hälso- och sjukvårdskompetens I den kommunala äldreomsorgen arbetar legitimerade sjuksköterskor, legitimerade arbetsterapeuter och legitimerade sjukgymnaster. Under oktober månad har antalet boende per omvårdnadsansvarig sjuksköterska, arbetsterapeut och sjukgymnast registrerats för att ge en indikation om hur stora ansvarsområden varje person inom respektive profession och verksamhet har. Varje omvårdnadsansvarig sjuksköterska ansvarade för 13 boende. Arbetsterapeut och sjukgymnast ansvarade för 129 boende var. Varje omvårdnadsansvarig sjuksköterska ansvarade för 30,3 boende. Arbetsterapeut och sjukgymnast ansvarade för 91 boende var. Hälso- och sjukvårdsavvikelser De avvikelser som rapporteras till MAS rör enbart hälso- och sjukvård. Fall och fallolyckor rapporteras också men redovisas under indikatorn Fallskaderisk och fallolyckor. Syftet med avvikelserapporteringen är att varje verksamhet ska kunna identifiera fel och brister i verksamheten och åtgärda dem för att öka patientsäkerheten. Det är därför mycket viktigt att alla negativ tillbud och händelser avvikelserapporteras. Effekten av vidtagna åtgärder ska följas upp och erfarenheterna från avvikelsehanteringen ska användas i det förebyggande riskhanteringsarbetet inom varje enhet för att, om möjligt, förebygga och förhindra att den boende drabbas av vårdskada. Avvikelserapporteringen ligger också till grund för att MAS ska kunna bedöma huruvida en avvikelse ska utredas vidare och, i förekommande fall, göra anmälan

10 SID 10 (12) till Socialstyrelsen enligt Lex Maria. Ingen Lex Maria- anmälan har gjorts från. Avvikelser som inträffar på rapporteras regelbundet till nämndens MAS via entreprenörens MAS. Det är entreprenörens MAS som, enligt avtal, ansvarar för att göra Lex Maria- anmälningar till Socialstyrelsen. Nämndens MAS informeras omedelbart om händelsen enligt uppgjord rutin. Under året har en anmälan enligt Lex Maria gjorts från. Under året har 44 avvikelser inrapporterats. De allra flesta avvikelser, 43 stycken, avser brister i läkemedelshanteringen. Den vanligaste avvikelsen är uteblivet överlämnande av läkemedel till den boende. Under 2008 inrapporterades 90 avvikelser, varav 88 avsåg brister i läkmedelshanteringen. Majoriteten av dessa avvikelser rörde också uteblivet överlämnande av läkemedel. En anmälan enligt Lex Maria har gjorts under året. Anmälan, med dnr /09, redovisades på nämndsammanträdet Socialstyrelsens beslut i ärendet har ännu inte inkommit. Under året har 55 avvikelser inrapporterats. Majoriteten av avvikelserna, 54 stycken, avser brister i läkemedelshanteringen. Den vanligaste avvikelsen rör uteblivet överlämnande av läkemedel till den boende. Under 2008 inrapporterades 54 avvikelser, varav 51 avsåg brister i läkemedelshanteringen. Majoriteten av dessa avvikelser rörde också uteblivet överlämnande av läkemedel och utebliven signering vid överlämnande av läkemedel. Ingen avvikelse under året har föranlett anmälan enligt Lex Maria. Ärendets beredning Ärendet har beretts av medicinskt ansvarig sjuksköterska. Förvaltningsgruppen behandlade ärendet och pensionärsrådet Förvaltningens synpunkter och förslag Förvaltningen anser att de boende på och Hammarbyhöjdens servicehus får en god hälso- och sjukvård utifrån de viktiga områden som följts upp med, av staden, fastställda hälso- och sjukvårdsindikatorer.

11 SID 11 (12) Av de inrapporterade hälso- och sjukvårdsavvikelserna har en händelse föranlett en anmälan enligt Lex Maria. Händelsen inträffade på och den boende led ingen synlig skada av det inträffade. Riskbedömningar för fallolyckor, hud/trycksår och nutrition/malnutrition har utförts för de flesta boende i båda verksamheterna. Andelen fallolyckor som lett frakturer är i stort sett detsamma i båda verksamheterna som under Antalet boende med trycksår är förhållandevis låg i båda verksamheterna och för att ytterligare minska antalet trycksår måste åtgärder vidtas för boende där trycksårsrisk identifierats. På är siffran för utförda riskbedömningar för nutrition/malnutrition något lägre än övriga utförda riskbedömningar, vilket är ett utvecklings- och förbättringsområde. Andelen boende med BMI mindre än 22 är tre gånger högre på Hammarbyhöjdens servicehus än på. För boende med risk för malnutrition och med ett alltför lågt BMI måste åtgärder vidtas i respektive verksamhet. På måste sjuksköterskorna intensifiera arbetet inom området nutrition förslagsvis genom förebyggande hälsosamtal med den boende avseende hans/hennes kosthållning och näringstillförsel. På servicehuset är det den boende själv som väljer vilken mat han/hon vill handla. Den boende väljer också om och när han/hon vill äta i restaurangen. Munhälsobedömningar har erbjudits de boende som är berättigade till det och majoriteten av de boende som omfattas av, och är berättigade till, munhälsobedömningar har fått dem utförda i respektive verksamhet Uppföljningen visar också att det finns mer eller mindre stora brister inom området inkontinens. I en god och säker hälso- och sjukvård ingår också att förhindra vårdbetingad inkontinens genom ett aktivt förebyggande arbete. Det krävs ett stort förbättringsarbete inom området inkontinens i båda verksamheterna, förslagsvis genom att utbilda fler sjuksköterskor i förskrivningsrätt. Samtliga boende som har ordinerade läkemedel ska genomgå en årlig läkemedelsgenomgång enligt gällande Regelbok för läkarinsatser i särskilt boende. På har samtliga boende genomgått en läkemedelsgenomgång och på har drygt 80 % av de boende genomgått en läkemedelsgenomgång. Alla boende på servicehuset har inte läkemedel ordinerade

12 SID 12 (12) men alla har erbjudits att delta i läkemedelsgenomgångarna och vissa har tackat nej.