öppna och systematiska beslut om resursfördelning ordnat införande av nya metoder och insatser utmönstring av ineffektiva och skadliga metoder

Transkript

1 Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder tobak, alkohol, fysisk aktivitet och matvanor 1

2 Vad ska riktlinjerna leda till? God vård och omsorg genom att stödja: öppna och systematiska beslut om resursfördelning ordnat införande av nya metoder och insatser utmönstring av ineffektiva och skadliga metoder och vara underlag för: beslut om vårdens organisation regionala och lokala vårdprogram

3 Vilka riktar sig riktlinjerna till? Politiker, tjänstemän och verksamhetschefer "Stöd för styrning och ledning" Vård- och omsorgspersonal Stöd för styrning och ledning Sök i riktlinjerna på webben" Patienter, brukare och anhöriga "Patientversion av riktlinjerna"

4 Vad innehåller riktlinjerna? Rekommendationer bör, kan, kan i undantagsfall (1-10) bör inte (icke-göra) endast inom ramen för forskning (FoU) Nationella indikatorer för god vård och omsorg - verktyg för uppföljning

5 Riktlinjernas inriktning Metoder för att förebygga sjukdom genom att stödja förändring av levnadsvanorna tobaksbruk riskbruk av alkohol otillräcklig fysisk aktivitet ohälsosamma matvanor 5

6 Levnadsvanor Befolkningsinriktat i ikt t sjukdomsförebyggande d Individinriktat primärt och sekundärt sjukdomsförebyggande Tidig diagnos och behandling Behandling av manifest sjukdom Patienter, dvs person som erhåller eller är registrerad för att erhålla hälso- och sjukvård (Spri 1997) Rehabilitering, omvårdnad 6

7 Vägen till rekommendationerna Formulera frågeställning Tillståndsoch åtgärdspar Samla bästa tillgängliga kunskap Systematiska översikter Enskilda studier Konsensus Hälsoekonomiskt underlag Prioritera Vetenskapligt underlag Tillståndets svårighetsgrad

8 Pi Prioritera it Tillståndets svårighetsgrad Kostnadseffektivitet Åtgärdens effekt Rekommendation

9 Varför nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder? 50% av alla kvinnor och 65% av alla män har minst en ohälsosam levnadsvana 20% av sjukdomsbördan d i Sverige beror på ohälsosamma levnadsvanor ingen enhetlig praxis i sjukvården socialt utsatta har oftare ohälsosamma levnadsvanor 9

10 Kriterier rökning Dagligrökare oavsett antal cigaretter per dag 10

11 Kriterier riskbruk av alkohol Återspeglar veckovolym och intensivdrickande. Uttrycks i standardglas. Intensivdrickande: 4 glas för kvinnor vid samma tillfälle och 5glasförmän män. Riskbruk: För kvinnor > 9 glas per vecka eller minst ett intensivdrickartillfälle per månad. För män > 14 glas per vecka eller minst ett intensivdrickartillfälle per månad. 11

12 Kriterier otillräcklig fysisk aktivitet Fysiskt aktiv med minst måttlig intensitet mindre än 30 minuter per dag (150 minuter per vecka) 12

13 Kriterier ohälsosamma matvanor Index utifrån Livsmedelverkets matvaneundersökning Fyra enkla frågor Fångar de ca. 20 procent i befolkningen som har betydande ohälsosamma matvanor 13

14 Hur vanliga är de ohälsosamma levnadsvanorna? Dagligrökning 13% Riskabla alkoholvanor 14% Otillräcklig fysisk aktivitet 35% Ohälsosamma matvanor 20% Ökad risk för bl.a. högt blodtryck, övervikt/fetma, diabetes, hjärtkärlsjukdom, cancer, leverskador, olycksfall, psykisk ohälsa, alkoholberoende 14

15 Riktlinjernas rekommendationer Alla rekommendationer är någon form av rådgivning. Tre nivåer: kort rådgivning g rådgivning kvalificerad rådgivning g Tid, innehåll och personalens kvalifikationer Generellt bättre effekt med en högre nivå 15

16 Kort rådgivning Mycket korta, standardiserade råd eller rekommendationer Ingen särskild uppföljning Tar maximalt 10 minuter Ev. komplettering med skriftlig information 16

17 Rådgivning Tidsmässigt mer omfattande (vanligen minuter) Mer av ett samtal eller dialog Mer patientcentrerad Kan kompletteras med verktyg och hjälpmedel Kan också kompletteras med särskild uppföljning 17

18 Kvalificerad rådgivning Ofta tidsmässigt mer omfattande Patientcentrerad Är strukturerad/teoribaserad Exempel på metoder MI och KBT Personalen särskilt utbildad Kan kompletteras med verktyg och hjälpmedel Kan också kompletteras med särskild uppföljning 18

19 I vissa fall Uppföljning som förstärkning Läkemedel som tillägg Skriftlig ordination och stegräknare som tillägg 19

20 Sammanfattning av rekommendationerna Levnadsvana Kort rådgivning Rådgivning Kvalificerad rådgivning tillägg uppföljning Rökning x Riskbruk av alkohol x Otillräcklig fysisk aktivitet x x Ohälsosamma matvanor x 20

21 Vilka omfattas av riktlinjerna? Vuxna med ohälsosamma levnadsvanor Särskilda tillstånd Inför operation, vid graviditet, vid amning och när man är förälder Högriskgrupper Ökad risk för negativa hälsomässiga konsekvenser, t.ex. rökning hos vuxen med lungsjukdom 21

22 Mer specifikt - rökning Hälso- och sjukvården bör erbjuda kvalificerad rådgivning - till vuxna dagligrökare i grupp - till vuxna dagligrökare individuellt - till ammande - till föräldrar/andra vårdnadshavare - till personer som ska genomgå operation rådgivning till gravida som röker proaktiv telefonrådgivning till vuxna dagligrökare 22

23 Mer specifikt riskbruk av alkohol Hälso- och sjukvården bör erbjuda rådgivning - till personer med riskbruk - till nyblivna föräldrar med riskbruk av alkohol - till gravida som brukar alkohol webb- och datorbaserad rådgivning till personer med riskbruk 23

24 Mer specifikt - otillräcklig fysisk aktivitet Hälso- och sjukvården bör erbjuda rådgivning - med tillägg av skriftlig ordination eller stegräknare samt - med särskild uppföljning 24

25 Mer specifikt - ohälsosamma matvanor Hälso- och sjukvården bör erbjuda kvalificerad rådgivning - till personer med ohälsosamma matvanor - till gravida med ohälsosamma matvanor 25

26 Kostnadseffektivitet God kostnadseffektivitet Jämfört med ingen rådgivning Jämfört med billigare men mindre verksam rådgivning Låg kostnad per vunnet QALY Innebär effektivisering av vården som helhet 26

27 Ekonomiska konsekvenser Kostnadsökning jämfört med idag - tid som personalen behöver avsätta - kompetenshöjning och fortbildning Störst kostnadsökning mat och rökning, mindre för alkohol och fysisk aktivitet 27

28 Finansiella aspekter En del av kostnadsökningen finansieras redan från början med lägre vårdkostnader operation, graviditet, läkemedel, olyckor På lång sikt finansieras kostnadsökningen till större delen av lägre vårdkostnader 28

29 Riktlinjer och indikatorer

30 Kvalitetsindikatorer Målsättning: möjliggöra ö uppföljning möjliggöra jämförelser initiera förbättringar på både lokal, regional och nationell nivå

31 Typer av indikatorer Process vad som görs i vården (åtgärder för att främja goda levnadsvanor) Resultat effekt av åtgärder, relaterade till målen med åtgärderna (mått på levnadsvanor)

32 Exempel rökning Resultatindikator: Processindikator: Andel dagligrökare Andel dagligrökare som fått kort rådgivning rådgivning rådgivning med uppföljning kvalificerad rådgivning telefonrådgivning webb- eller datorbaserad rådgivning 32

33 Utvecklingsarbete Idag saknas datakällor för att följa de föreslagna indikatorerna på nationell nivå. Därför är riktlinjearbetets indikatorer utvecklingsindikatorer. 33

34 Levnadsvanefrågor Är underlag till resultatindikatorerna Kan användas för att rikta åtgärderna till dem med störst behov av att förbättra sina levnadsvanor Uppföljning av förändring i levnadsvanorna 34

35 Vad händer nu? Synpunkter fram till 13 december j Nyhetsbrevet det senaste om riktlinjerna och andra nyheter från Socialstyrelsen Slutlig version våren 2011

36 Tobaksbruk 1. Mina rökvanor Jag har aldrig varit rökare Jag har slutat röka för mer än 6 månader sedan Jag har slutat röka för mindre än 6 månader sedan Jag röker, men inte dagligen 1-9 cigaretter/dag g cigaretter/dag 20 eller fler cigaretter/dag 2. Mina snusvanor Jag har aldrig varit snusare Jag har slutat snusa för mer än 6 månader sedan Jag har slutat snusa för mindre än 6 månader sedan Jag snusar, men inte dagligen Jag snusar dagligen 1-3 dosor/vecka 4-6 dosor/vecka 7 eller fler dosor/vecka

37 Alkoholbruk 1. Hur många standardglas dricker du en vanlig vecka? Dricker <1 standardglas/vecka eller inte alls 1 4 standardglas/vecka 5 9 standardglas/vecka standardglas/vecka 15 eller fler standardglas/vecka 2. Hur ofta dricker, du som är kvinna 4, och du som är man 5 standardglas eller mer vid ett och samma tillfälle? Aldrig Mer sällan än 1 gång/månad Varje månad Varje vecka Dagligen eller nästan dagligen

38 Riskbruk Kvinnor: mer än 9 glas per vecka eller 1 eller fler intensivdrickartillfällen per månad. Män: mer än 14 glas per vecka eller 1 eller fler intensivdrickartillfällen per månad. Gravida: all alkoholkonsumtion är riskbruk.

39 Fysisk aktivitet 1. Hur mycket tid ägnar du en vanlig vecka åt fysisk träning, som får dig att bli andfådd, till exempel löpning, motionsgymnastik, tik bollsport? 0 minuter/ Ingen tid Mindre än 30 minuter minuter (0,5 1ti timme) minuter (1 2 timmar) mer än 120 minuter (2 timmar) 2. Hur mycket tid ägnar du en vanlig vecka åt vardagsmotion, till exempel promenader, cykling, trädgårdsarbete? Räkna samman all tid (minst 10 minuter åt gången). 0 minuter/ Ingen tid Mindre än 30 minuter minuter (0,5 1 timmar) minuter (1 1,5 timmar) minuter (1,5 2,5 timmar) minuter (2,5-5 timmar) mer än 300 minuter (5 timmar)

40 Otillräcklig fysisk aktivitet Mindre än150 aktivitetsminuter i veckan. Resultaten från fysisk aktivitetsfrågorna 1 och 2 vägs samman till ett mått kallat aktivitetsminuter. Tiden i den mera intensiva aktiviteten i fråga 1 räknas dubbelt. E 45 i t d + 45 i t lö i bli Ex. 45 minuters promenad + 45 minuters löpning blir: 45+90=135 aktivitetsminuter.

41 Matvanor 1. Hur ofta äter du grönsaker och/eller rotfrukter (färska, frysta eller tillagade)? Två gånger per dag eller oftare (3 p) En gång per dag (2 p) Några gånger i veckan (1 p) En gång i veckan eller mer sällan (0 p) 2. Hur ofta äter du frukt och/eller bär (färska, frysta, konserverade, juice etc.)? Två gånger per dag eller oftare (3 p) En gång per dag (2 p) Några gånger g i veckan (1 p) En gång i veckan eller mer sällan (0 p) 3. Hur ofta äter du fisk eller skaldjur som huvudrätt? Tre gånger i veckan eller oftare (3 p) Två gånger i veckan (2 p) En gång i veckan (1 p) Några gånger i månaden eller mer sällan (0 p) 4. Hur ofta äter du kaffebröd, choklad/godis, chips eller läsk/saft Dagligen (0 p) Nästan varje dag (1 p) Några gånger i veckan (2 p) En gång i veckan eller mer sällan (3 p)

42 Ohälsosamma matvanor Ett kostindex där maxpoäng är poäng: betydande ohälsosamma matvanor, 9 12 poäng: följer kostråden i stort sett De föreslagna frågorna ska fånga upp dem med störst förbättringspotential, det vill säga de som får 0 4 poäng

43 Principer för prioriteringen Hög prioritet Allvarliga tillstånd och stort behov Stor medicinsk nytta Låg kostnad per effekt Låg prioritet Liten medicinsk nytta i förhållande till kostnaden Ofullständigt/motstridigt vetenskapligt stöd och samtidigt andra alternativ med gott vetenskapligt stöd Andrahandsval

44 Sök i riktlinjerna