Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Transkript

1 Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Tobak, alkohol, fysisk aktivitet och matvanor SFD Vårmöte, Karlstad, 12 maj 2011 Lars Weinehall, prioriteringsordförande Professor i allmänmedicin och epidemiologi Umeå universitet

2 Varför nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder? 50% av alla kvinnor och 65% av alla män har minst en ohälsosam levnadsvana 20% av sjukdomsbördan i Sverige beror på ohälsosamma levnadsvanor Ingen enhetlig praxis i sjukvården Socialt utsatta har oftare ohälsosamma levnadsvanor 2

3 Levnadsvanor Befolkningsinriktat sjukdomsförebyggande Individinriktat primärt och sekundärt sjukdomsförebyggande Tidig diagnos och behandling Behandling av manifest sjukdom Patienter, dvs person som erhåller eller är registrerad för att erhålla hälso- och sjukvård (Spri 1997) Rehabilitering, omvårdnad 3

4 Riktlinjernas inriktning Metoder för att förebygga sjukdom genom att stödja förändring av levnadsvanorna tobaksbruk riskbruk av alkohol otillräcklig fysisk aktivitet ohälsosamma matvanor 4

5 SoS organisation av riktlinjearbetet Projekt Socialstyrelsens styrgrupp Stroke Hjärtsjukvård Diabetes Levnadsvanor Projektledningsgrupp Fyra faktagrupper Hälsoekonomisk faktagrupp Prioriteringsgrupp Kvalitetsindikatorgrupp 5

6 Vilka riktar sig riktlinjerna till? Politiker, tjänstemän och verksamhetschefer "Stöd för styrning och ledning" Vård- och omsorgspersonal Stöd för styrning och ledning Sök i riktlinjerna på webben" Patienter, brukare och anhöriga "Patientversion av riktlinjerna"

7 Vägen till rekommendationerna 4 Expertgrupper Formulera frågeställning Tillståndsoch åtgärdspar Samla bästa tillgängliga kunskap Systematiska översikter Enskilda studier Konsensus Hälsoekonomiskt underlag Prioritera Vetenskapligt underlag Tillståndets svårighetsgrad

8 Prioriteringsgruppen Lars Jacobsson Psykiatriker Karin Gisselman Sjuksköterska fhv Antonia Reuter Psykolog (Barn /Mödra) Katarina Ossiannilsson Sjukgymnast Björn Wettergren Pediatriker Margareta Magnusson Distriktssköterska Lilian Cetic Distriktssköterska Lena-Karin Erlandsson Arbetsteapeut Christina Lindgren Skolläkare Lars Jerden Allmänläkare David Chalom Ortoped Susan Lindström Sjukgymnast Eva Furuland Skolsköterska Marie Cedergren Obstetriker Frode Slinde Nutritionist Matz Larsson Lungmedicinare Helene Berteus Forslund Dietist Maud Ramsby Barnmorska Ungdomsh Herbert Sandström Allmänläkare Miia Kivipelto Geriatriker Ia Hemmingsson Distriktssköterska Staffan Lindeberg Allmänläkare Jan Lisspers Psykolog Ragnhild Walter Företagsläkare Eva Andersén Karlsson Invärtesmedicinare

9 Principer för prioriteringen Hög prioritet Allvarliga tillstånd och stort behov Stor medicinsk nytta Låg kostnad per effekt Låg prioritet Liten medicinsk nytta i förhållande till kostnaden Ofullständigt/motstridigt vetenskapligt stöd och samtidigt andra alternativ med gott vetenskapligt stöd Andrahandsval

10 Prioritera Tillståndets svårighetsgrad Kostnadseffektivitet Åtgärdens effekt Rekommendation

11 Komponenter att ta hänsyn till vid prioriteringarna Tillståndets svårighetsgrad Effekt av åtgärd Evidens för effekt Hälsoekonomisk bedömning

12 Prioriteringsformeln Expertgruppens vetenskapliga underlag Svårighetsgrad + Effekt + Evidens + Hälsoekonomisk bedömning Rekommendation

13 Tillståndets svårighetsgrad värderas i två steg 1) Levnadsvanans betydelse hos vuxen individ 2) Levnadsvanans betydelse hos individer med särskild förhöjd risk, t.ex. vuxen med diabetes

14 Dilemma De vetenskapliga underlagen beskriver främst metoder för att påverka levnadsvanor som studerats avseende vuxen individ. Däremot saknas i stor utsträckning studier av metodernas effekter på patienter med särskild förhöjd risk, t.ex. vuxen med diabetes

15 Därför: Om studier saknats för Individer med förhöjd risk har prioriterats 1 steg högre än metoder som studerats på vuxen individ Det gäller. - riskfaktorer/tillstånd grupper som redan har biomedicinska förändringar eller - sjukdomar som är direkt relaterade till levnadsvanan t ex hypertoni, - tillstånd där man utsätter annan individ för risk; t ex tobak hos gravida, ammande och föräldrar, samt - tidpunkter i livet där man är särskilt sårbar, t ex inför operation.

16 Kriterier för ohälsosam levnadsvana

17 Rökning Dagligrökare oavsett antal cigaretter per dag 17

18 Riskbruk av alkohol Intensivdrickande: 4 glas för kvinnor vid samma tillfälle och 5 glas för män och/eller Riskbruk: För kvinnor > 9 glas per vecka eller minst ett intensivdrickartillfälle per månad. För män > 14 glas per vecka eller minst ett intensivdrickartillfälle per månad. 18

19 Otillräcklig fysisk aktivitet Fysiskt aktiv med minst måttlig intensitet mindre än 30 minuter per dag (150 minuter per vecka) 19

20 Ohälsosamma matvanor Indexfrågor utifrån Livsmedelverkets matvaneundersökning Fyra enkla frågor Fångar de ca. 20 procent i befolkningen som har betydande ohälsosamma matvanor 20

21 Riktlinjernas rekommendationer Alla rekommendationer är någon form av rådgivning. Tre nivåer: kort rådgivning rådgivning kvalificerad rådgivning Tid, innehåll och personalens kvalifikationer Generellt bättre effekt med en högre nivå 21

22 Kort rådgivning Mycket korta, standardiserade råd eller rekommendationer Ingen särskild uppföljning Tar maximalt 10 minuter Ev. komplettering med skriftlig information 22

23 Rådgivning Tidsmässigt mer omfattande (vanligen minuter) Mer av ett samtal eller dialog Mer patientcentrerad Kan kompletteras med verktyg och hjälpmedel Kan också kompletteras med särskild uppföljning 23

24 Kvalificerad rådgivning Ofta tidsmässigt mer omfattande Patientcentrerad Är strukturerad/teoribaserad Exempel på metoder MI och KBT Personalen särskilt utbildad Kan kompletteras med verktyg och hjälpmedel Kan också kompletteras med särskild uppföljning 24

25 Sammanfattning av rekommendationerna Levnadsvana Kort rådgivning Rådgivning Kvalificerad rådgivning tillägg uppföljning Rökning x Riskbruk av alkohol x Otillräcklig fysisk aktivitet x x Ohälsosamma matvanor x 25

26 Hälsoekonomiska bedömningar God kostnadseffektivitet Jämfört med ingen rådgivning Jämfört med billigare men mindre verksam rådgivning Låg kostnad per vunnet QALY Innebär effektivisering av vården som helhet 26

27 Indikatorer

28 Kvalitetsindikatorer Målsättning: möjliggöra uppföljning möjliggöra jämförelser initiera förbättringar på både lokal, regional och nationell nivå

29 Tobaksbruk 1. Mina rökvanor Jag har aldrig varit rökare Jag har slutat röka för mer än 6 månader sedan Jag har slutat röka för mindre än 6 månader sedan Jag röker, men inte dagligen 1-9 cigaretter/dag cigaretter/dag 20 eller fler cigaretter/dag 2. Mina snusvanor Jag har aldrig varit snusare Jag har slutat snusa för mer än 6 månader sedan Jag har slutat snusa för mindre än 6 månader sedan Jag snusar, men inte dagligen Jag snusar dagligen 1-3 dosor/vecka 4-6 dosor/vecka 7 eller fler dosor/vecka

30 Alkoholbruk 1. Hur många standardglas dricker du en vanlig vecka? Dricker <1 standardglas/vecka eller inte alls 1 4 standardglas/vecka 5 9 standardglas/vecka standardglas/vecka 15 eller fler standardglas/vecka 2. Hur ofta dricker, du som är kvinna 4, och du som är man 5 standardglas eller mer vid ett och samma tillfälle? Aldrig Mer sällan än 1 gång/månad Varje månad Varje vecka Dagligen eller nästan dagligen

31 Riskbruk Kvinnor: mer än 9 glas per vecka eller 1 eller fler intensivdrickartillfällen per månad. Män: mer än 14 glas per vecka eller 1 eller fler intensivdrickartillfällen per månad. Gravida: all alkoholkonsumtion är riskbruk.

32 Fysisk aktivitet 1. Hur mycket tid ägnar du en vanlig vecka åt fysisk träning, som får dig att bli andfådd, till exempel löpning, motionsgymnastik, bollsport? 0 minuter/ Ingen tid Mindre än 30 minuter minuter (0,5 1 timme) minuter (1 2 timmar) mer än 120 minuter (2 timmar) 2. Hur mycket tid ägnar du en vanlig vecka åt vardagsmotion, till exempel promenader, cykling, trädgårdsarbete? Räkna samman all tid (minst 10 minuter åt gången). 0 minuter/ Ingen tid Mindre än 30 minuter minuter (0,5 1 timmar) minuter (1 1,5 timmar) minuter (1,5 2,5 timmar) minuter (2,5-5 timmar) mer än 300 minuter (5 timmar)

33 Otillräcklig fysisk aktivitet Mindre än150 aktivitetsminuter i veckan. Resultaten från fysisk aktivitetsfrågorna 1 och 2 vägs samman till ett mått kallat aktivitetsminuter. Tiden i den mera intensiva aktiviteten i fråga 1 räknas dubbelt. Ex. 45 minuters promenad + 45 minuters löpning blir: 45+90=135 aktivitetsminuter.

34 Matvanor 1. Hur ofta äter du grönsaker och/eller rotfrukter (färska, frysta eller tillagade)? Två gånger per dag eller oftare (3 p) En gång per dag (2 p) Några gånger i veckan (1 p) En gång i veckan eller mer sällan (0 p) 2. Hur ofta äter du frukt och/eller bär (färska, frysta, konserverade, juice etc.)? Två gånger per dag eller oftare (3 p) En gång per dag (2 p) Några gånger i veckan (1 p) En gång i veckan eller mer sällan (0 p) 3. Hur ofta äter du fisk eller skaldjur som huvudrätt? Tre gånger i veckan eller oftare (3 p) Två gånger i veckan (2 p) En gång i veckan (1 p) Några gånger i månaden eller mer sällan (0 p) 4. Hur ofta äter du kaffebröd, choklad/godis, chips eller läsk/saft Dagligen (0 p) Nästan varje dag (1 p) Några gånger i veckan (2 p) En gång i veckan eller mer sällan (3 p)

35 Ohälsosamma matvanor Ett kostindex där maxpoäng är poäng: betydande ohälsosamma matvanor, 9 12 poäng: följer kostråden i stort sett De föreslagna frågorna ska fånga upp dem med störst förbättringspotential, det vill säga de som får 0 4 poäng

36 Remissomgång

37 Huvudresultat av regionernas konsekvensanalyser Störst gap mellan riktlinjernas rekommendationer och dagens praxis för matvanor Störst gap inom specialistsjukvården för alla levnadsvanor Helhetssyn saknas om levnadsvanor inom specialistsjukvården

38 Områden som remisserna hade synpunkter på Rådgivningsnivåerna Prioriteringsprinciperna Indikatorerna Utbildningsbehoven Fler områden i riktlinjerna Riskbrukets svårighetsgrad Vissa hälsoekonomiska underlag

39 Tidplan framåt Bearbetning av remissynpunkter pågår SoS GD planeras fastställa riktlinjerna i september Implementering med start i höst Aktivt förberedelsearbete pågår