Implementering av Socialstyrelsens riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Implementering av Socialstyrelsens riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder"

Transkript

1 Folkhälsoenheten Eva Pettersson Lindberg Sara Maripuu Implementering av Socialstyrelsens riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Sammanfattning Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder ger rekommendationer om metoder för att förebygga sjukdom genom att stödja patientens förändring av en ohälsosam levnadsvana. De levnadsvanor riktlinjerna tar upp är: - tobaksbruk - riskbruk av alkohol - otillräcklig fysisk aktivitet - ohälsosamma matvanor Socialstyrelsen bedömer att dessa levnadsvanor är de som bidrar mest till den samlade sjukdomsbördan i Sverige. Det är därför viktigt att hälso- och sjukvården erbjuder effektiva åtgärder för alla de fyra ohälsosamma levnadsvanorna. Att förebygga sjukdomar behöver bli en självklar del av hälso- och sjukvårdens arbete. Syftet med att ta fram särskilda sjukdomsförebyggande riktlinjer är att stimulera användandet av evidensbaserade metoder inom detta område och att vara ett underlag för öppna och systematiska prioriteringar. Grunden för åtgärderna är någon form av rådgivning eller samtal som stöd för att förändra ohälsosamma levnadsvanor. Åtgärderna har delats upp i tre övergripande nivåer: enkla råd, rådgivande samtal och kvalificerat rådgivande samtal. Rekommendationerna gäller vuxna och vissa särskilda grupper som gravida, ammande och personer som ska genomgå operation. Socialstyrelsen förutsätter att rekommendationerna påverkar resursfördelningen. På kort sikt medför rekommendationerna en kostnadsökning för hälso- och sjukvården. I första hand i form av tid som personalen måste avsätta och kostnader för kompetenshöjning och fortbildning. På lång sikt kan dock arbetet leda till besparingar i form av minskade sjukvårdskostnader för levnadsvanerelaterade sjukdomar. Den här implementeringsplanen beskriver riktlinjernas innehåll samt förutsättningar och processer i landstinget. Implementeringen av riktlinjerna föreslås genomföras i två steg. Steg 1 - Information och förankring ledningsgrupper och medicinsk kommitté. - Information till berörda verksamheter. - Erbjudande om utbildning och metodstöd till berörda verksamheter Steg 2 - Organisation och omdisponering av resurser, t ex specialiserad hälsomottagning. - Diskussion och beslut gällnade indikatorer. - Samverkan med externa aktörer - Information till befolkningen om hälsa och levnadsvanor. Riktlinjernas åtgärder stämmer väl in i det redan påbörjade arbetet med att utveckla landstinget som en hälsofrämjande organisation. De är också väl samstämda med det förebyggande arbetet i genomförandet av cancerplanen

2 LANDSTINGET KRONOBERG (7) Bakgrund Socialstyrelsen har i uppdrag att utarbeta nationella riktlinjer för god vård för personer med allvarliga, ofta långvariga sjukdomar, där vården kostar samhället mycket pengar. Alla nationella riktlinjer syftar till att främja evidensbaserade metoder inom hälso- och sjukvården, smittskyddet och socialtjänsten. Som utgångspunkt för arbetet med riktlinjer finns riksdagsbeslutet om prioriteringar i hälso- och sjukvården från våren Riktlinjerna bör följas, men är inte juridiskt bindande. I riktlinjer rörande behandling och rehabilitering vid olika sjukdomstillstånd finns även preventiva åtgärder invävda. Syftet med att ta fram särskilda sjukdomsförebyggande riktlinjer är att stimulera användandet av vetenskapligt utvärderade och effektiva åtgärder och att riktlinjerna ska vara ett underlag för öppna och systematiska prioriteringar inom hälso- och sjukvården. Socialstyrelsen menar att det sjukdomsförebyggande arbetet inte har en självklar ställning inom hälso- och sjukvården. Det finns ingen enhetlig praxis, och det råder stora variationer mellan landsting och mellan vårdenheter inom respektive landsting. Remisshantering och revidering av de preliminära riktlinjerna pågick från hösten De fastställdes i november Med syfte att kvalitetssäkra arbetet med de nya riktlinjerna driver Socialstyrelsen ett implementeringsprojekt till och med Innehållet i riktlinjerna Riktlinjerna berör metoder för att förebygga sjukdom genom att stödja förändring av levnadsvanorna tobaksbruk, riskbruk av alkohol, otillräcklig fysisk aktivitet och ohälsosamma matvanor. Rekommendationerna gäller vuxna generellt samt ett antal tillstånd eller situationer där det föreligger särskild risk: inför operation, vid graviditet, vid amning, när man är förälder samt vid biomedicinska förändringar eller sjukdomar. Socialstyrelsen lägger i detta riktlinjearbete störst vikt vid den framtida risken för negativa hälsokonsekvenser. Riskbedömningen utgår ifrån att det finns en förhöjd risk för sjukdom, funktionsnedsättning, försämrad livskvalitet och förtida död. Bedömningen är att dagligrökning innebär kraftigt till mycket kraftigt förhöjd risk. Riskbruk av alkohol, otillräcklig fysisk aktivitet och ohälsosamma matvanor bedöms innebära kraftigt förhöjd risk. När det gäller dagligsnusning är evidensläget ännu svagt och risken bedöms därför som något till måttligt förhöjd. Rådgivning i samtalsform är grunden för alla åtgärder i riktlinjerna. Alla övriga åtgärder som till exempel läkemedel eller skriftlig ordination av fysisk aktivitet är ett tillägg till rådgivningen. Socialstyrelsen har delat in åtgärderna i tre övergripande nivåer: enkla råd, rådgivande samtal och kvalificerat rådgivande samtal. Riklinjerna presenterar också ett antal nationella indikatorer för systematisk dokumentation och uppföljning. Målsättningen är att dessa i möjligaste mån

3 LANDSTINGET KRONOBERG (7) ska knytas till det journalsystem respektive landsting använder. Indikatorerna består av resultatindikatorer där registrering sker av andelen patienter som har förbättrat en levnadsvana efter åtgärd, och processindikatorer som anger vilken typ av åtgärd som har erbjudits. Som ett stöd för kartläggning av patientens levnadsvanor presenteras frågor som patienten ska svara själv på. Registrering av svaren kan hanteras på olika sätt, till exempel som en webbenkät eller som en del av ett hälsosamtal i datajournalen. Övergripande mål för Landstinget Kronoberg Landstingets vision, mål och mission stödjer det hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbetet. Långsiktiga mål för arbetet är att ytterligare förbättra hälsan hos länets invånare samt att minska antalet vårdkontakter som hänger samman med ohälsosamma levnadsvanor. Landstingets målbild för folkhälsan 2015 är Lägst ohälsotal i landet Högst självskattad hälsa i landet För de fyra levnadsvanorna som riktlinjerna avser har Socialstyrelsen definierat en nivå på de åtgärder som sjukvårdshuvudmannen bör erbjuda. De mål avseende hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande åtgärder som landstinget fastställer för perioden kan vara att nå den börnivå som definierats i riktlinjerna. I övrigt bör implementeringen av riktlinjerna följa fastlagd vision, mission och övergripande mål. Organisatoriska och ekonomiska konsekvenser i Landstinget Kronoberg De fyra levnadsvanor som riktlinjerna tar upp orsakar betydande kostnader för hälso- och sjukvården. Ohälsosamma levnadsvanor är vanliga och de levnadsvanor som omfattas av riktlinjerna kan tillskrivas cirka en femtedel av den samlade sjukdomsbördan. T ex uppskattas hälso- och sjukvårdens årliga kostnader för rökning till 2,5 miljarder kronor (Folkhälsoinstitutet 2009). Att erbjuda åtgärder i enlighet med rekommendationerna i riktlinjerna kan alltså leda till besparingar på lång sikt, i form av minskade sjukvårdskostnader för levnadsvanerelaterade sjukdomar. Man gör bedömningen att riktlinjerna kommer att kräva förändringar när det gäller personalresurser styrinstrument organisation och omdisponering av resurser utbildning och kompetensutveckling samverkan med aktörer inom och utanför hälso- och sjukvården

4 LANDSTINGET KRONOBERG (7) Socialstyrelsen räknar med att rekommendationerna som helhet kommer att medföra en kostnadsökning för hälso- och sjukvården. Man förväntar sig att rekommendationerna påverkar resursfördelningen så att det fördelas mer resurser till sjukdomsförebyggande metoder som har en hög rangordning. Vilket också kan innebära att vissa metoder som används idag kan utmönstras på sikt. En kostnadsökningen för att genomföra riktlinjerna beräknas ligga på en snittnivå på drygt 300 miljoner kronor per år. Inledningsvis finns ett uppdämt behov av insatser som i närtid ställer krav på förstärkta personalresurser. Även om personalresurser till viss del kan omfördelas, bedömer Socialstyrelsen att det inte kommer att vara möjligt att tillvarata det sjukdomsförebyggande arbetets potential om inte sjukvårdshuvudmännen är beredda att fördela ytterligare personalresurser till området. Beräkningen är att det behövs en omfördelning av hälso- och sjukvårdsbudgeten med 0,3 %. För Landstinget Kronoberg innebär det att ca 9,9 mkr skulle behöva omfördelas. Riktlinjernas rekommendationer innebär både ett mer systematiskt arbetssätt och ökade insatser för att via evidensbaserade metoder stödja individer till att förändra sina levnadsvanor. Socialstyrelsens bedömning är att hälso- och sjukvården i dag inte har tillräckligt stor andel personal som har tillräcklig kompetens att erbjuda de åtgärder som riktlinjerna rekommenderar. På längre sikt kan denna kompetens ges i läkar- och sjuksköterskeutbildningar samt i andra vårdutbildningar, men på kort sikt krävs det att landstingen och kommunerna genomför utbildningsinsatser för att införa ny kunskap och nya metoder. Dels kan hälso- och sjukvården behöva utveckla en breddutbildning, riktad till alla delar inom vården, med målet att öka kunskapen om levnadsvanornas betydelse för hälsoutvecklingen och påverka attityden till sjukdomsförebyggande arbete. Dels behövs också en särskild utbildning för dem som ska genomföra åtgärderna, med fördjupad kunskap om levnadsvanorna och de rekommenderade metoderna. För att kunna genomföra de åtgärder som Socialstyrelsen rekommenderar krävs det särskild kompetens inom till exempel samtalsteknik, hälsopedagogik och beteendetekniker, samt specifik kompetens kring levnadsvanornas problematik. För gruppverksamhet krävs också särskild kompetens. För Landstinget Kronoberg innebär det att det redan framtagna fortbildningserbjudandet och tillgängliga verktyg fyller en del av de behov som finns avseende fortbildning och kompetenshöjning. Verksamheterna måste dock i sin planering avsätta medel för personalens frånvaro vid fortbildning. Ytterligare insatser behöver sannolikt utvecklas under implementeringsperioden. Erbjudande om fortbildning och verktyg Inom ramen för landstingets HFS-arbete har det sedan 2010 pågått utveckling av fortbildning och verktyg. De preliminära och nu fastställda riktlinjerna har varit en viktig grund i detta utvecklingsarbete. Mer information finns på under folkhälsoenheten på hemsidan.

5 LANDSTINGET KRONOBERG (7) Genomförande Den här planen beskriver implementeringsprocessen i landstinget. Socialstyrelsens riktlinjer innehåll passar väl in i det redan påbörjade arbetet med att utveckla landstinget som hälsofrämjande organisation. De är också väl samstämt med det förebyggande arbetet i genomförandet av cancerplanen Implementeringen av riktlinjerna föreslås genomföras i två steg Steg 1 - Information och förankring ledningsgrupper och medicinsk kommitté. - Information till berörda verksamheter. - Erbjudande om utbildning och metodstöd till berörda verksamheter Steg 2 - Organisation och omdisponering av resurser, t ex specialiserad hälsomottagning. - Diskussion och beslut gällande indikatorer. - Samverkan med externa aktörer - Information till befolkningen om hälsa och levnadsvanor. Pyramiden nedan är ett sätt beskriva hur riktlinjerna kan implementeras i landstinget. Till arbetet måste också knytas val av och metoder för mätning av kvalitetsindikatorer. Strategiskt arbete Operativt arbete Folkhälsoenheten kan samordna: Utbildning Informationsmaterial Verktyg för samtal, kartläggning Nätverk Kvalificerat rådgivande samtal Specifik kunskap, specifika professioner Rådgivande samtal Specifik kunskap Enkla råd Gemensam och generell kunskap Kompetensförstärkning i verksamheter och landstinget som helhet. Fördjupad kunskap inom vårdcentraler, mottagningar och avdelningar. Integrering med sedvanligt arbete inom vårdcentraler, mottagningar och avdelningar. Tänkbar modell för implementering av Socialstyrelsens riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder. Finansiering Aktiviteterna avseende information, kompetenshöjning och fortbildning i steg 1 kan finansieras av folkhälsoanslaget och särskilda medel för folkhälsoinsatser. Kostnaderna för vikarier vid fortbildning svarar respektive verksamhet för. Aktiviteter i steg 2 kan till vissa delar finansieras av folkhälsoanslaget men det krävs diskussioner och ställningstaganden om organisation och omdisponering av resurser vilket får prövas i ordinarie budgetarbete.

6 LANDSTINGET KRONOBERG (7) Plan för seminarier och information För att implementera riktlinjerna kommer olika informations- och utbildningsaktiviteter att genomföras på lednings-, medarbetar- och befolkningsnivå. Nedan redovisas en förteckning över planerade aktiviteter, målgrupp och genomförande. Tid Målgrupp Aktivitet Genomförande 27 maj 2011 Chefer, nyckelpersoner Seminarium SoS riktlinjer. Presentation, föreläsning, lokal implementering. Folkhälsoenheten, Kerstin Nordstrand, Mats Börjesson Från maj 2011, därefter kontinuerligt Berörda verksamheter Erbjudande om fortbildning, verktyg och informationsmaterial Utskick i papper, via hemsidan och genom personliga kontakter 22 september 2011 Läkare, dietister, diabetessjuksköterskor. Kunskapsseminarium om mat, heldag Folkhälsoenheten, MK, KUS, föreläsare 11 oktober 2011 Allmänläkare Seminarium SoS riktlinjer, presentation, lokal implementering SFAM, folkhälsoenheten, Lars Jerdén Första kvartalet 2012 Information MK Fastställda riktlinjer, fortbildning, verktyg, informationsmaterial MK-möten Centrumledningsgrupper Folkhälsoenhet deltar vid möten för diskussion om behov av stöd Berörda verksamheter Utskick i papper, via hemsidan och genom personliga kontakter Första kvartalet 2012 Information till förtroendevalda Fastställda riktlinjer och implementeringsplanen Folkhälsoenhet deltar vid möten 2012 med början under första kvartalet Berörda verksamheter Utveckling av indikatorer Seminarium 8/2 och därefter uppföljande diskussioner Hösten 2012 Berörda verksamheter Kunskapsseminarium om tobak och alkohol Folkhälsoenhet i samverkan med övriga berörda enheter, internt och ev. externt Under hela 2012 Länets befolkning Utställningar och föreläsningar om hälsa och levnadsvanor; generellt men även gällande särskilda målgrupper t.ex. barn och äldre Folkhälsoenhet i samverkan med övriga berörda enheter, internt och externt

7 LANDSTINGET KRONOBERG (7) Uppföljning och utvärdering Riktlinjerna bör hanteras inom Medicinska kommitténs modell för bedömning av ny kunskap. Beslut behöver fattas om vilka indikatorer som från och med 2013 ska följas på helårsbas. Med syfte att ta del av erfarenheter från andra landsting bör också landstinget delta aktivt i Socialstyrelsens implementeringsprojekt. Landstinget bör överväga om och hur det lokala implementeringsarbetet ska följas. Kommunikationsplan Den sedan tidigare framtagna kommunikationsplanen för implementeringen revideras i samverkan med informationsavdelningen.

Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder tobaksbruk, riskbruk av alkohol, otillräcklig fysisk aktivitet ohälsosamma matvanor Bakgrund till riktlinjerna Ingen enhetlig praxis

Läs mer

Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Rubrik Iréne Nilsson Carlsson 2014-11-12 De nationella riktlinjerna 2014-11-12 2 Varför riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder? Andel med ohälsosamma

Läs mer

Prioriterade strategiska och operativa insatser i det tobakspreventiva arbetet. Målgrupper. Prioriterade insatser

Prioriterade strategiska och operativa insatser i det tobakspreventiva arbetet. Målgrupper. Prioriterade insatser Cancerplanen Arbetsgruppen förebyggande och tidig upptäckt 2011-03-14 Prioriterade strategiska och operativa insatser i det tobakspreventiva arbetet Syftet med arbetet och förslagen som presenteras nedan

Läs mer

Politisk viljeinriktning för tillämpning av sjukdomsförebyggande metoder i Uppsala- Örebroregionen, baserad på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer

Politisk viljeinriktning för tillämpning av sjukdomsförebyggande metoder i Uppsala- Örebroregionen, baserad på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer Reviderat Slutförslag 2012-05-10 Politisk viljeinriktning för tillämpning av sjukdomsförebyggande metoder i Uppsala- Örebroregionen, baserad på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer Antagen av Samverkansnämnden

Läs mer

Politisk viljeinriktning för tillämpning av sjukdomsförebyggande metoder i Uppsala- Örebroregionen, baserad på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer

Politisk viljeinriktning för tillämpning av sjukdomsförebyggande metoder i Uppsala- Örebroregionen, baserad på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer Slutförslag 2012-02-02 Politisk viljeinriktning för tillämpning av sjukdomsförebyggande metoder i Uppsala- Örebroregionen, baserad på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer Antagen av Samverkansnämnden

Läs mer

Läkares attityder till det sjukdomsförebyggande arbetet. Projektledare Iréne Nilsson Carlsson

Läkares attityder till det sjukdomsförebyggande arbetet. Projektledare Iréne Nilsson Carlsson Läkares attityder till det sjukdomsförebyggande arbetet Projektledare Iréne Nilsson Carlsson Socialstyrelsens uppföljning av riktlinjerna Följer landstingen och hälso- och sjukvården socialstyrelsens nationella

Läs mer

Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande. - tobak, alkohol, fysisk aktivitet och matvanor

Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande. - tobak, alkohol, fysisk aktivitet och matvanor Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder - tobak, alkohol, fysisk aktivitet och matvanor Vad ska riktlinjerna leda till? God vård och omsorg genom att stödja: öppna och systematiska

Läs mer

I' ÖREBRO LÅNS. ts'lå4a Au ~ ido J:? , Samvelkansnämnden

I' ÖREBRO LÅNS. ts'lå4a Au ~ ido J:? , Samvelkansnämnden m, Samvelkansnämnden.. UPPSAJ.A.()RElJlUh~./OfI.tBV ts'lå4a Au ~ ido J:? RevideratS/utförs/ag 2012-05-10 Politisk viljeinriktning för tillämpning av sjukdomsförebyggande metoder i Uppsala Örebroregionen,

Läs mer

Socialstyrelsens riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Socialstyrelsens riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Socialstyrelsens riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Elin Khokhar Distriktsläkare Foto: Nicklas Blom/ bildarkivet.se 2014-03-04 Innehåll i riktlinjerna På Inte vilket vilka sätt kan levnadsvanorna

Läs mer

Politisk viljeinriktning för vård vid astma och KOL i Uppsala-Örebro sjukvårdsregion baserad på Socialstyrelsens nationella riktlinjer från 2015

Politisk viljeinriktning för vård vid astma och KOL i Uppsala-Örebro sjukvårdsregion baserad på Socialstyrelsens nationella riktlinjer från 2015 Christina Lindberg, Hanna Höghielm 2016-04-06 Regionala utvecklingsgruppen för nationella riktlinjer Politisk viljeinriktning för vård vid astma och KOL i Uppsala-Örebro sjukvårdsregion baserad på Socialstyrelsens

Läs mer

Halvtid i implementeringsprojektet. Projektledare Iréne Nilsson Carlsson

Halvtid i implementeringsprojektet. Projektledare Iréne Nilsson Carlsson Halvtid i implementeringsprojektet Projektledare Iréne Nilsson Carlsson Hälso- och sjukvården bör erbjuda patienter: Levnadsvana Rökning Åtgärd Kvalificerat rådgivande samtal Riskbruk av alkohol Rådgivande

Läs mer

Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Tobaksbruk, riskbruk av alkohol, otillräcklig fysisk aktivitet och ohälsosamma matvanor Enkla råd (5 minuter) Kvalificerat rådgivande

Läs mer

Genomförandeplan för implementering av de nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevård i Blekinge Län 2010

Genomförandeplan för implementering av de nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevård i Blekinge Län 2010 Genomförandeplan för implementering av de nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevård i Blekinge Län 2010 Olofström Sölvesborg INNEHÅLLSFÖRTECKNING Bakgrund...2 Syfte...2 Projektmål...2 Tidplan...2

Läs mer

Det går att förebygga ohälsa! Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Det går att förebygga ohälsa! Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Det går att förebygga ohälsa! WHO bedömer att Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Tobak, alkohol, fysisk aktivitet och matvanor 80 % av hjärt-/kärlsjukdomar 90 % av

Läs mer

Varför fettskola i Norrbotten? Hälsoläget

Varför fettskola i Norrbotten? Hälsoläget Varför fettskola i Norrbotten? Hälsoläget Anne-Li Isaxon leg. dietist, projektledare Margareta Eriksson, leg. sjukgymnast Med Dr, Folkhälsostrateg Folkhälsocentrum Kroniska sjukdomar kan förebyggas Hälsosamma

Läs mer

Årsrapport 2015 RMPG Hälsofrämjande strategier inom Sydöstra sjukvårdsregionen

Årsrapport 2015 RMPG Hälsofrämjande strategier inom Sydöstra sjukvårdsregionen Årsrapport 2015 RMPG Hälsofrämjande strategier inom Sydöstra sjukvårdsregionen Utvecklingstendenser Omvärldsspaning Den demografiska utvecklingen pekar på att vi blir allt fler äldre och tack vare medicinska

Läs mer

Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Tobak, alkohol, fysisk aktivitet och matvanor. För vuxna och personer som skall genomgå operation. Vissa fall gravida och ammande. Nuläge - stort

Läs mer

Hälsa i bokslut. Indikatorer för en hälsoorientering i styrning, ledning och uppföljning av hälso- och sjukvården

Hälsa i bokslut. Indikatorer för en hälsoorientering i styrning, ledning och uppföljning av hälso- och sjukvården Hälsa i bokslut Indikatorer för en hälsoorientering i styrning, ledning och uppföljning av hälso- och sjukvården Ingvor Bjugård Sveriges Kommuner och Landsting Ulvhäll 26 maj 2005 Jämlik hälsa Levnadsvanor

Läs mer

Avgränsningar. Varför riktlinjer? Nationella riktlinjerna avstamp för evidensbaserad praktik. Riktlinjerna ger vägledning. Men lagstiftningen säger...

Avgränsningar. Varför riktlinjer? Nationella riktlinjerna avstamp för evidensbaserad praktik. Riktlinjerna ger vägledning. Men lagstiftningen säger... Varför riktlinjer? Nationella riktlinjerna avstamp för evidensbaserad praktik Nationell basutbildning i Värmland 19 april 2010 Ann-Sofie Nordenberg ann-sofie.nordenberg@karlstad.se 054 29 64 95, 070 60

Läs mer

Forebygging i helsetjensten Implementering av nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Forebygging i helsetjensten Implementering av nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Forebygging i helsetjensten Implementering av nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Rubrik Iréne Nilsson Carlsson 2014-09-01 De nationella riktlinjerna 2014-09-01 2 Varför riktlinjer för

Läs mer

Handledning för dig som inom primärvården arbetar med rådgivande samtal

Handledning för dig som inom primärvården arbetar med rådgivande samtal STABEN FÖR VERKSAMHETSUTVECKLING Handledning för dig som inom primärvården arbetar med rådgivande samtal till patienter med tobaksbruk, riskbruk alkohol, otillräcklig fysisk aktivitet och ohälsosamma matvanor

Läs mer

PROTOKOLL. Landstingets kansli 2014-04-01 FU 2/2014 Planeringsavdelningen, Lillemor Ahlgren Justerat 2014-04-08

PROTOKOLL. Landstingets kansli 2014-04-01 FU 2/2014 Planeringsavdelningen, Lillemor Ahlgren Justerat 2014-04-08 1 (6) Landstingets kansli Planeringsavdelningen, Lillemor Ahlgren Justerat 2014-04-08 Folkhälsoutskottet Tid Plats Närvarande ledamöter Övriga närvarande Sekreterare Tisdagen den 1 april 2014 kl.13.15

Läs mer

Slutrapport. Levnadsvanor. alkohol, tobak, fysisk aktivitet och mat. - dokumentation i hälsobladet 2012-09-03. www.lio.se

Slutrapport. Levnadsvanor. alkohol, tobak, fysisk aktivitet och mat. - dokumentation i hälsobladet 2012-09-03. www.lio.se Slutrapport Levnadsvanor - dokumentation i hälsobladet alkohol, tobak, fysisk aktivitet och mat 2012-09-03 www.lio.se 2012-09-03 Dokumentation av levnadsvanor i Cosmic Hälsobladet Bakgrund Sedan 2009 har

Läs mer

Regionuppdrag för implementering av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Regionuppdrag för implementering av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Regionuppdrag för implementering av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Regional Levnadsvanedag för fysioterapeuter och dietister, Skövde 14 11 06 WHO konferens i Ottawa

Läs mer

Kortversion av Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Kortversion av Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Kortversion av Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis i utbildningsmaterial till självkostnadspris, men du får

Läs mer

Implementeringen av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Implementeringen av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Implementeringen av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Rubrik Iréne Nilsson Carlsson 2013-11-12 Varför nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder? De viktigaste

Läs mer

Hälsa vid funktionsnedsättning

Hälsa vid funktionsnedsättning Folkhälsoskrift 2012:5 Hälsa vid funktionsnedsättning Av Sara Maripuu, Oktober 2012 2 (10) Landstinget Kronoberg Kontakt: Sara Maripuu, processledare, sara.maripuu@ltkronoberg.se 3 (10) Hälsa vid funktionsnedsättning

Läs mer

Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete

Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Datum Socialförvaltningen 2015-10-27 VERKSAMHETSPLAN Diarienummer Diarieplan 2015/95 701 Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Beslutat av socialnämnden 2013-11-19, 116. Reviderat av socialnämnden

Läs mer

SPUR-inspektion BEDÖMNING Inspektörer: Mia Törnqvist Lena Spak

SPUR-inspektion BEDÖMNING Inspektörer: Mia Törnqvist Lena Spak SPUR-inspektion BEDÖMNING Inspektörer: Mia Törnqvist Lena Spak Inspektionsdatum: 120223-24 Landsting Sjukhus Landstinget i Västmanland BUP Västmanland STRUKTUR A. Verksamheten (3 p) Den barn- och ungdomspsykiatriska

Läs mer

Politisk viljeinriktning för diabetesvården i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer

Politisk viljeinriktning för diabetesvården i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer Politisk viljeinriktning för diabetesvården i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer Antagen av Samverkansnämnden 2010-10-14 Samverkansnämndens rekommendationer och beslut

Läs mer

Avtalet gäller från tid för undertecknande t o m 20171231, med möjlighet till förlängning med två år åt gången.

Avtalet gäller från tid för undertecknande t o m 20171231, med möjlighet till förlängning med två år åt gången. Överenskommelse om samverkan mellan Region Östergötland och Boxholm, Finspång, Kinda, Linköping, Motala, Mjölby, Norrköping, Söderköping, Valdemarsvik, Vadstena, Ydre, Åtvidaberg och Ödeshögs kommun, avseende

Läs mer

UPPDRAGSBESKRIVNING FÖR SJUKDOMSFÖREBYGGANDE METODER INOM LANDSTINGET DALARNA

UPPDRAGSBESKRIVNING FÖR SJUKDOMSFÖREBYGGANDE METODER INOM LANDSTINGET DALARNA BIL 1 2012-04-25 LD11/02518 UPPDRAGSBESKRIVNING FÖR SJUKDOMSFÖREBYGGANDE METODER INOM LANDSTINGET DALARNA Sammanfattning av uppdragen Upprätta långsiktig plan för varaktig tillämpning av riktlinjerna Kartläggning

Läs mer

Ersättning för resultat

Ersättning för resultat Slutrapport för projektet Ersättning för resultat Utveckling av ersättningssystem för resultat av förebyggande insatser i primärvård Ersättning för resultat Bakgrund Socialstyrelsen och Sveriges Kommuner

Läs mer

Verksamhetsplan 2014-2016

Verksamhetsplan 2014-2016 Umeå kommun, Vännäs kommun, Västerbottens läns landsting, Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen Verksamhetsplan 2014-2016 Budget 2014-2016 Antagen av styrelsen för samordningsförbundet 2013-11-29 Innehållsförteckning

Läs mer

Handlingsplan för Hälsofrämjande landsting

Handlingsplan för Hälsofrämjande landsting Landstingets kansli 2009-12-21 FoU-centrum, Sara Maripuu Handlingsplan för Hälsofrämjande landsting Landstinget Kronoberg ingår sedan våren 2009 i det nationella nätverket Hälsofrämjande sjukhus och vårdorganisationer,

Läs mer

Koncernkontoret Region Skåne

Koncernkontoret Region Skåne Det du tänker t om mig Så ser du på p mig Som du är r mot mig Sådan blir jag Empowerment Innebär ett förhållningssätt och en människosyn där utgångspunkten är att alla människor har resurser och kapacitet

Läs mer

Landstingsstyrelsens arbetsutskott

Landstingsstyrelsens arbetsutskott PROTOKOLL 1 (6) Landstingets kansli 2012-02-28 LSAU 2/2012 Planeringsavd, Marianne Hammarström Justerat 2012-03-06 Landstingsstyrelsens arbetsutskott Tid Tisdagen den 28 februari 2012 kl. 09.00 12.10 Plats

Läs mer

Mina Goda Vanor kurs om livsstilsförändring för personer med funktionsnedsättning.

Mina Goda Vanor kurs om livsstilsförändring för personer med funktionsnedsättning. Mina Goda Vanor kurs om livsstilsförändring för personer med funktionsnedsättning. Susanne Karlsson Stina Frank Karin Karkiainen Psykolog Fysioterapeut Arbetsterapeut Habiliteringen för barn och vuxna

Läs mer

5.10 Regelbok Ungdomsmottagningar Primärvårdsprogram 2016

5.10 Regelbok Ungdomsmottagningar Primärvårdsprogram 2016 1 (5) 5.10 Regelbok Ungdomsmottagningar Primärvårdsprogram 2016 2 (5) 5.10 Ungdomsmottagningar 5.10.1 Inledning Ungdomsmottagningen riktar sig till ungdomar och bedrivs i samverkan med kommunen där landstinget

Läs mer

Gemensam sjukvårdspolitisk valplattform 2010 för Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet i Kalmar län

Gemensam sjukvårdspolitisk valplattform 2010 för Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet i Kalmar län Gemensam sjukvårdspolitisk valplattform 2010 för Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet i Kalmar län Jessica Rydell (MP), Anders Henriksson (S), Linda Fleetwood (V), Lena Segerberg (S) Trygg

Läs mer

Handlingsplan för ökad tillgänglighet 2012-2014

Handlingsplan för ökad tillgänglighet 2012-2014 BESLUTSUNDERLAG 1(1) Anna Bengtsson 2012-11-13 LiÖ 2012-3416 Hälso- och sjukvårdsnämnden Handlingsplan för ökad tillgänglighet 2012-2014 Landstingsstyrelsen har i sin verksamhetsplan för år 2012 uppdragit

Läs mer

Uppföljning 2009 Handlingsplan för sexuell hälsa med inriktning på ungdomar och unga vuxna

Uppföljning 2009 Handlingsplan för sexuell hälsa med inriktning på ungdomar och unga vuxna Uppföljning 2009 Handlingsplan för sexuell hälsa med inriktning på ungdomar och unga vuxna Therese Rostedt Folkhälsoplanerare Folkhälsoavdelningen Landstinget i Jönköpings län December 2010 Innehållsförteckning

Läs mer

Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder och

Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder och Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder och Levnadsvaneprojektet Stockholm 2014-11-18 Raija Lenné Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Evidensbaserade metoder som stöd

Läs mer

Verksamhetsplan för Samordningsförbundet i Trelleborg 2013

Verksamhetsplan för Samordningsförbundet i Trelleborg 2013 Verksamhetsplan för Samordningsförbundet i Trelleborg 2013 1. Förbundets ändamål och uppgifter Förbundets ändamål anges i förbundsordningen 4. Förbundets ändamål är att inom Trelleborgs kommun svara för

Läs mer

Landstingsfullmäktige 27 november 2012. Eva Åkesdotter Goedicke Folkhälsostrateg/samordningsansvar barnrättsuppdraget Hälso- och sjukvårdsstaben

Landstingsfullmäktige 27 november 2012. Eva Åkesdotter Goedicke Folkhälsostrateg/samordningsansvar barnrättsuppdraget Hälso- och sjukvårdsstaben Landstingsfullmäktige 27 november 2012 Eva Åkesdotter Goedicke Folkhälsostrateg/samordningsansvar barnrättsuppdraget Hälso- och sjukvårdsstaben FN:s konvention om barnets rättigheter Folkrätt för barn

Läs mer

Genomförandeplan för implementering av de nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevården i Västerbottens län.

Genomförandeplan för implementering av de nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevården i Västerbottens län. LAKO Genomförandeplan för implementering av de nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevården i Västerbottens län. Bakgrund Regeringen har träffat en överenskommelse med Sveriges Kommuner och

Läs mer

Exempelsamling alkohol 2.1 Alkohol allmänt

Exempelsamling alkohol 2.1 Alkohol allmänt Dokument Extra ersättning Datakälla Resultat/ Exempelsamling alkohol 2.1 Alkohol allmänt Tabell 1: Översikt av enkätsvar avseende alkohol allmänt, jämförelse kartläggning 2016 respektive 2012 Kartläggning

Läs mer

Regionala Medicinska Riktlinjer. Fysisk aktivitet vuxna

Regionala Medicinska Riktlinjer. Fysisk aktivitet vuxna Regionala Medicinska Riktlinjer Fysisk aktivitet vuxna Medicinska Riktlinjer Fysisk aktivitet vuxna Terapigrupp Fysisk Aktivitet Anders Mellén klinisk farmakolog, ordförande Anna Cavrak leg. sjukgymnast/fysioterapeut,

Läs mer

Socialstyrelsens riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Socialstyrelsens riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Socialstyrelsens riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Sammanfattning från workshop Gamla teatern, 2012-02-15 2013-06-26 Innehåll i riktlinjerna På vilket sätt kan levnadsvanorna bäst påverkas Inte

Läs mer

Ärendets beredning Ärendet har beretts i Programberedningen för folkhälsa och psykiatri.

Ärendets beredning Ärendet har beretts i Programberedningen för folkhälsa och psykiatri. HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSNÄMNDEN 2011-12-20 p 4 1 (3) Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Handläggare: Eva Andersén Karlsson Instruktion för Stockholms läns läkemedelskommitté Ärendebeskrivning Detta ärende berör

Läs mer

Ledning och styrning av sjukskrivningsprocessen

Ledning och styrning av sjukskrivningsprocessen Landstingets kansli 2010-01-11 Planeringsavdelningen Ledning och styrning av sjukskrivningsprocessen Kvalitén inom hälso- och sjukvården ska systematiskt och fortlöpande utvecklas och säkras samt vara

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare BURLÖVS KOMMUN SOCIALFÖRVALTNINGEN Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare År 2012 Datum och ansvarig för innehållet 2012-02-21 Ninette Hansson tf Medicinskt ansvarig sjuksköterska Mallen är framtagen

Läs mer

Bilaga till protokoll vid regeringssammanträde 2010-06-17

Bilaga till protokoll vid regeringssammanträde 2010-06-17 Bilaga till protokoll vid regeringssammanträde 2010-06-17 Socialdepartementet Enheten för sociala tjänster Ämnesråd Gert Knutsson Telefon 08-405 33 27 Mobil 070-660 56 50 E-post gert.knutsson@social.ministry.se

Läs mer

Uppföljning systematiskt arbete med levnadsvanor, Kvalitetsindikator 1:1, Hälsoval Skåne 2013

Uppföljning systematiskt arbete med levnadsvanor, Kvalitetsindikator 1:1, Hälsoval Skåne 2013 Uppföljning systematiskt arbete med levnadsvanor, Kvalitetsindikator 1:1, Hälsoval Skåne 2013 Uppföljning av vårdenheternas systematiska arbete med levnadsvanor: Villkoren som ställs i ackrediteringsunderlaget

Läs mer

Presentation av det förebyggande arbetet i Åtvidabergs kommun, 2007

Presentation av det förebyggande arbetet i Åtvidabergs kommun, 2007 Presentation av det förebyggande arbetet i Åtvidabergs kommun, 2007 Bakgrund Åtvidabergs kommun tilldelades statligt bidrag för att anställa en drogsamordnare. Samordnaren påbörjade sitt arbete den 15

Läs mer

Vision för en psykiatrisamverkan i Världsklass 2015 strategisk samverkan i Örnsköldsvik

Vision för en psykiatrisamverkan i Världsklass 2015 strategisk samverkan i Örnsköldsvik Vision för en psykiatrisamverkan i Världsklass 2015 strategisk samverkan i Örnsköldsvik Antagen av Politiska samverkansledningsgruppen i Örnsköldsvik (POLSAM) och Örnsköldsviks Samordningsförbunds styrelse

Läs mer

Om hur man kan behöva tänka etiskt inför framtiden

Om hur man kan behöva tänka etiskt inför framtiden Om hur man kan behöva tänka etiskt inför framtiden Karin Zingmark, Utvecklingsenheten Etik och moral Etik står för reflektionen eller eftertanken över mänskliga värderingar och handlingar och motiven för

Läs mer

Hälsofrämjande hälso- och sjukvård. Varför, vad, hur?

Hälsofrämjande hälso- och sjukvård. Varför, vad, hur? Hälsofrämjande hälso- och sjukvård Varför, vad, hur? Sara Maripuu, processledare, folkhälsoenheten September 2014 Kroniska sjukdomar - NCD 44 % av befolkningen har en kronisk sjukdom Många av de kroniska

Läs mer

Befolkningsundersökning 2010 Vårdbarometern. Befolkningens attityder till, kunskaper om och förväntningar på svensk hälso- och sjukvård

Befolkningsundersökning 2010 Vårdbarometern. Befolkningens attityder till, kunskaper om och förväntningar på svensk hälso- och sjukvård Befolkningsundersökning 2010 Vårdbarometern Befolkningens attityder till, kunskaper om och förväntningar på svensk hälso- och sjukvård Vårdbarometern Befolkningens attityder till, kunskaper om och förväntningar

Läs mer

Handlingsplan för Hälsofrämjande landsting, 2012

Handlingsplan för Hälsofrämjande landsting, 2012 Folkhälsoenheten Sara Maripuu 2011 12 28 Handlingsplan för Hälsofrämjande landsting, 2012 Det övergripande målet för svensk folkhälsopolitik är att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på

Läs mer

Lokal strategi för det drogförebyggande arbetet 2015-2016 Vänersborgs kommun

Lokal strategi för det drogförebyggande arbetet 2015-2016 Vänersborgs kommun SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Sida 2015-10-29 6 (xx) Dnr SN 2015/217 Lokal strategi för det drogförebyggande arbetet 2015-2016 Vänersborgs kommun Sammanfattning Arbetsgruppen för det drogförebyggande

Läs mer

Testbäddar inom hälsooch sjukvård och äldreomsorg 2013

Testbäddar inom hälsooch sjukvård och äldreomsorg 2013 UTLYSNING 1 (10) Datum Diarienummer 2013-02-22 2012-00657 Testbäddar inom hälsooch sjukvård och äldreomsorg 2013 Stärkt konkurrenskraft hos företag samt ökad innovationskraft inom hälso- och sjukvård och

Läs mer

Politisk viljeinriktning diabetes

Politisk viljeinriktning diabetes TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1(3) H A N D L Ä G G A R E D A T U M D I A R I E N R Per-Olov Gustafsson Staben för övergripande hälso- och sjukvårdsfrågor +46155247636 2015-11-10 LS-LED15-1303-1 Ä R E N D E G Å

Läs mer

1. Fråga till Alliansen och de rödgröna: Hur kommer vården för ME/CFS-patienter att utformas om ni vinner valet? Fråga till respektive parti:

1. Fråga till Alliansen och de rödgröna: Hur kommer vården för ME/CFS-patienter att utformas om ni vinner valet? Fråga till respektive parti: 1. Fråga till Alliansen och de rödgröna: Hur kommer vården för ME/CFS-patienter att utformas om ni vinner valet? Fråga till respektive parti: Hur vill ert parti utforma vården för ME/CFS-patienter? Alliansen

Läs mer

för en säker sjukskrivningsprocess

för en säker sjukskrivningsprocess Sjukskrivningsmiljarden 2014 2015 för en säker sjukskrivningsprocess Fortsatt mål att förbättra sjukskrivningsprocessen Sjukskrivningsmiljarden är en överenskommelse mellan Sveriges Kommuner och Landsting

Läs mer

Levnadsvanor och Läkekonst: Riktlinjer och Respekt

Levnadsvanor och Läkekonst: Riktlinjer och Respekt Levnadsvanor och Läkekonst: Riktlinjer och Respekt SFAMs höstmöte 2010-10-14 Astri Brandell Eklund Lars Jerdén Herbert Sandström Samhällets krav och belöningar Patogenes Expertis Utredning Behandling Individens

Läs mer

Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) Fredrik Spak Docent, lektor vid Socialmedicin, Sahlgrenska Akademin Göteborgs universitet Överläkare FOUU

Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) Fredrik Spak Docent, lektor vid Socialmedicin, Sahlgrenska Akademin Göteborgs universitet Överläkare FOUU Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) Fredrik Spak Docent, lektor vid Socialmedicin, Sahlgrenska Akademin Göteborgs universitet Överläkare FOUU primärvården Göteborg Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) (1982:763)

Läs mer

Sida 1 (9) 1 Politisk inledning

Sida 1 (9) 1 Politisk inledning Sida 1 (9) 1 Politisk inledning 2a stycket Prioriterade grupper Landstingsfullmäktige har slagit fast att barn och ungdom, liksom de äldre ska prioriteras. I varje kommun ska det finnas tillgång till landstingspersonal

Läs mer

Folkhälsoprogram för åren 2011-2016

Folkhälsoprogram för åren 2011-2016 1 (11) Typ: Program Giltighetstid: 2011-2016 Version: 1.0 Fastställd: KF 2011-11-16, 126 Uppdateras: 2015 Folkhälsoprogram för åren 2011-2016 Styrdokument för kommunens folkhälsoarbete Innehållsförteckning

Läs mer

Sjukdomsförebyggande metoder: Vilka har bäst evidens? Lars Weinehall, professor, Umeå universitet Prioriteringsordförande

Sjukdomsförebyggande metoder: Vilka har bäst evidens? Lars Weinehall, professor, Umeå universitet Prioriteringsordförande Sjukdomsförebyggande metoder: Vilka har bäst evidens? Lars Weinehall, professor, Umeå universitet Prioriteringsordförande Hur vanliga är de ohälsosamma levnadsvanorna? Dagligrökning 13% Riskabla alkoholvanor

Läs mer

Politisk viljeinriktning för strokevården i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer

Politisk viljeinriktning för strokevården i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer Politisk viljeinriktning för strokevården i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer Antagen av Samverkansnämnden 2010-10-14 Samverkansnämndens rekommendationer och beslut

Läs mer

Patientsäkerhets-berättelse för Solklart Vård i Bjuv. Avser Vårdenhet, BVC och BMM.

Patientsäkerhets-berättelse för Solklart Vård i Bjuv. Avser Vårdenhet, BVC och BMM. Patientsäkerhets-berättelse för Solklart Vård i Bjuv. Avser Vårdenhet, BVC och BMM. Upprättad 2015-03-01 Av Annette Andersson/ Mona Andersson Marie-Christine Martinsson Verksamhetschef Ägare Innehåll:

Läs mer

1. Bakgrund. Mål och avgränsningar

1. Bakgrund. Mål och avgränsningar Projektplan för införande av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande arbete omfattande tobak, alkohol, kost och fysisk aktivitet 1. Bakgrund Socialstyrelsen gav 2011 ut sina riktlinjer

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN FÖR SOCIALFÖRVALTNINGENS STAB 2012-2014

VERKSAMHETSPLAN FÖR SOCIALFÖRVALTNINGENS STAB 2012-2014 VERKSAMHETSPLAN FÖR SOCIALFÖRVALTNINGENS STAB 2012-2014 Upprättad 2010-05-28 Reviderad 2011-12-01 INNEHÅLLSFÖRTECKNING SIDA Inledning 3 Kommunfullmäktiges mål för socialnämnden 3 Organisation 4 Socialnämndens

Läs mer

För att minska miljöpåverkan skall antalet körda mil i tjänsten minska jämfört med 2014 och fler möten genomföras på distans via IT-lösningar.

För att minska miljöpåverkan skall antalet körda mil i tjänsten minska jämfört med 2014 och fler möten genomföras på distans via IT-lösningar. Sida 1(8) Detaljbudget 2015 Hälsan och Stressmedicin 1. Sammanfattning Hälsan och Stressmedicins uppdrag är att bedriva företagshälsovård för Västra Götalandsregionens förvaltningar och bolag samt att

Läs mer

Stockholm 2010-12-13. Socialstyrelsen 106 30 STOCKHOLM. Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Stockholm 2010-12-13. Socialstyrelsen 106 30 STOCKHOLM. Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Stockholm 2010-12-13 Socialstyrelsen 106 30 STOCKHOLM Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Remissvar från Svensk förening för allmänmedicin (SFAM) Samtal om levnadsvanor är idag en central

Läs mer

1(8) Kommunal hälso- och sjukvård. Styrdokument

1(8) Kommunal hälso- och sjukvård. Styrdokument 1(8) Styrdokument 2(8) Styrdokument Dokumenttyp Riktlinje Beslutad av Kommunstyrelsen 2015-06-02 111 Dokumentansvarig Medicinskt ansvarig sjuksköterska Reviderad Upprättad 2012-03-13 Reviderad 2014-01-07,

Läs mer

Bättre levnadsvanor. Jill Taube www.sjalochkropp.se. Psykiatrikers samtal om levnadsvanor Jill Taube och Yvonne Lowert

Bättre levnadsvanor. Jill Taube www.sjalochkropp.se. Psykiatrikers samtal om levnadsvanor Jill Taube och Yvonne Lowert Jill Taube www.sjalochkropp.se Dans och hälsa DOKTOR Författare och föreläsare Jill Taube 2014 Psykiatrikers samtal om levnadsvanor Jill Taube och Yvonne Lowert Bättre levnadsvanor Implementeringsprojekt

Läs mer

Rapport förstudie. Tobaksprevention i primärvård och specialiserad vård ett delprojekt inom Cancerstrategi Gävleborg. PROJEKTiL Landstinget Gävleborg

Rapport förstudie. Tobaksprevention i primärvård och specialiserad vård ett delprojekt inom Cancerstrategi Gävleborg. PROJEKTiL Landstinget Gävleborg Rapport förstudie Tobaksprevention i primärvård och specialiserad vård ett delprojekt inom Cancerstrategi Gävleborg PROJEKTiL Landstinget Gävleborg Mall-ID 111024, R04 Datum 2013-01-21 Dnr 2012/924 1 Inledning

Läs mer

Ledningsorganisation för tidiga insatser/sociala investeringar

Ledningsorganisation för tidiga insatser/sociala investeringar RAPPORT 1(19) Bildningsförvaltningen Mia Stålgren Patiño Ledningsorganisation för tidiga insatser/sociala investeringar Hedemora kommun Hemsida www.hedemora.se E-post anna-maria.stalgren-patino@hedemora.se

Läs mer

Socialstyrelsens nya riktlinjer för hjärtsvikt

Socialstyrelsens nya riktlinjer för hjärtsvikt Socialstyrelsens nya riktlinjer för hjärtsvikt RiksSvikt Månadswebbinarium 2016-01-28 Webbinarvärd: Catarina Koerfer, Regional koordinator RiksSvikt Föreläsare: Peter Vasko, Registerhållare Teknisk värd:

Läs mer

Dokumentation av levnadsvanor i Cosmic Hälsobladet en del av implementeringen av riktlinjerna

Dokumentation av levnadsvanor i Cosmic Hälsobladet en del av implementeringen av riktlinjerna Dokumentation av levnadsvanor i Cosmic Hälsobladet en del av implementeringen av riktlinjerna Maria Elgstrand Hälsoprocessledare för Hälsofrämjande sjukvård Centrala länsdelen (NSC), Landstinget i Östergötland

Läs mer

2016-01-01 2016-12-31

2016-01-01 2016-12-31 1 (6) Avtalsnummer: 55807407 Dnr: HSN 2015-708 Överenskommelse mellan Region Östergötland, Hälso- och sjukvårdsnämnden och Centrum för Hälso- och Vårdutveckling 2016-01-01 2016-12-31 2 (6) Avtalsnummer:

Läs mer

Handlingsplan för barn och unga

Handlingsplan för barn och unga Handlingsplan för barn och unga Barnkonventionen I Jönköpings län 2013 Innehållsförteckning Landstingsdirektörens ord... 3 Barnkonventionen i Landstinget i Jönköpings län... 4 Begrepp... 5 Kunskap om barnkonventionen...

Läs mer

Rekommendationer om levnadsvanor i Socialstyrelsens nationella riktlinjer

Rekommendationer om levnadsvanor i Socialstyrelsens nationella riktlinjer Rekommendationer om levnadsvanor i Socialstyrelsens nationella riktlinjer Processledarmötet 18 mars 2015 Kjerstin Larsson, Akademiska sjukhuset Levnadsvanor i SoS Nationella riktlinjer Syfte att kartlägga:

Läs mer

2013-05-06 Landstingsstyrelsens arbetsutskott 2013-05-27 Landstingsstyrelsen. Inrättande av akademisk vårdcentral i Dalarna

2013-05-06 Landstingsstyrelsens arbetsutskott 2013-05-27 Landstingsstyrelsen. Inrättande av akademisk vårdcentral i Dalarna I II ~ Landstinget DALARNA Central förvaltning Ledningsenhet, VI Li\&A L-S 'g 0ro A BESLUTSUNDERLAG Landstingsstyrelsen Datum 2013-05-27 Sida 1 (4) Dnr LD13/01185 Uppdnr 520 2013-05-06 Landstingsstyrelsens

Läs mer

Lokal handlingsplan för vård och omsorg 2008-2012

Lokal handlingsplan för vård och omsorg 2008-2012 STRÖMSTADS KOMMUN OMSORGSFÖRVALTNINGEN Syfte Lokal handlingsplan för vård och omsorg 2008-2012 Kommunfullmäktige beslutade 2004-09-16 att anta Lokal handlingsplan för vård och omsorg för år 2005-2010.

Läs mer

Stöd till införandet av nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Stöd till införandet av nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Stöd till införandet av nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Rubrik Irene Nilsson Carlsson 2013-11-22 Huvuddragen i riktlinjerna De nationella riktlinjerna 2013-11-22 3 Varför riktlinjer

Läs mer

Bilaga A - Frekvenstabell 2013: Valt område

Bilaga A - Frekvenstabell 2013: Valt område Sektion: Tillgång till sjukvård Fråga: Q1 Har du någon gång under de senaste 6 månaderna besökt sjukvården som patient? Ja 27460 63% 69% 66% 66% Nej 14138 37% 31% 34% 34% Minns ej/vill ej svara 212 1%

Läs mer

Socialnämndens verksamhetsplan med styrkort 2015-2017 Ordförande: Rita Poromaa (s) Ledamöter: 9 st + ersättare Förvaltningschef: Marika Rissanen-Korpi

Socialnämndens verksamhetsplan med styrkort 2015-2017 Ordförande: Rita Poromaa (s) Ledamöter: 9 st + ersättare Förvaltningschef: Marika Rissanen-Korpi 1 (7) Dokumentnamn Verksamhetsplan med styrkort 2015-2017 Dokumenttyp Diarienummer Plan för socialnämnden SN2014:154 113 Beslutad av Kontrollstation Socialnämnden Socialförvaltningen Beslutad Giltighetstid

Läs mer

Sjuhärads Samordningsförbund -ett sätt att finansiera rehabilitering, och främst - ett sätt att arbeta:

Sjuhärads Samordningsförbund -ett sätt att finansiera rehabilitering, och främst - ett sätt att arbeta: Sjuhärads Samordningsförbund -ett sätt att finansiera rehabilitering, och främst - ett sätt att arbeta: Samordningsförbundet verkar för nytänkande och flexibilitet genom att över tid anpassa insatser till

Läs mer

Metoder för att stödja beteendeförändringar Vad säger Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder?

Metoder för att stödja beteendeförändringar Vad säger Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder? Metoder för att stödja beteendeförändringar Vad säger Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder? Rubrik Iréne Nilsson Carlsson 2014-03-13 De nationella riktlinjerna 2014-03-13 2 Inriktning

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse År 2013

Patientsäkerhetsberättelse År 2013 Patientsäkerhetsberättelse År 2013 2014-02-21 Revideras senast 2015-02-27 Sören Akselson Chefsöverläkare 1 Innehållsförteckning Sammanfattning 3 Övergripande mål och strategier 5 Organisatoriskt ansvar

Läs mer

ÅTGÄRDSPLAN 2013 FOLKHÄLSORÅDET HÄRRYDA KOMMUN

ÅTGÄRDSPLAN 2013 FOLKHÄLSORÅDET HÄRRYDA KOMMUN ÅTGÄRDSPLAN 2013 FOLKHÄLSORÅDET HÄRRYDA KOMMUN Innehåll för folkhälsoarbete s. 3 Folkhälsorådet s. 3 Folkhälsoinsatser 2013 1. Alla Härrydabor har förutsättningar för en god hälsa på lika villkor 1.1 Livskraften

Läs mer

STORUMANS KOMMUN PROTOKOLL 1 (31)

STORUMANS KOMMUN PROTOKOLL 1 (31) STORUMANS KOMMUN PROTOKOLL 1 (31) Plats och tid Paragrafen, kommunhuset Storuman 2013-02-20, kl 09.00 15.30. Ajournering för partivisa överläggningar 11.30 12.00. Beslutande Monica Beije (M) Håkan Rombe

Läs mer

Verksamhetsplan för Nordmalings elevhälsa 2014/2015

Verksamhetsplan för Nordmalings elevhälsa 2014/2015 Verksamhetsplan för Nordmalings elevhälsa 2014/2015 En samlad elevhälsa i Nordmalings kommun Bakgrund I och med den nya skollagen (2010:800) samlades skolhälsovården, den särskilda elevvården och de specialpedagogiska

Läs mer

TRISAM Lägesrapport för Samverkansprojektet för perioden 2015-08-01-2016-03-15

TRISAM Lägesrapport för Samverkansprojektet för perioden 2015-08-01-2016-03-15 TRISAM Lägesrapport för Samverkansprojektet för perioden 2015-08-01-2016-03-15 Sammanfattning Försäkringskassan har fått i uppdrag att i samverkan med Arbetsförmedlingen, Socialtjänsten, Region Gävleborg

Läs mer

HFS, Hälsofrämjande sjukvårdsorganisationer, enkätuppföljning för verksamhetsåret 2013

HFS, Hälsofrämjande sjukvårdsorganisationer, enkätuppföljning för verksamhetsåret 2013 HFS, Hälsofrämjande sjukvårdsorganisationer, enkätuppföljning för verksamhetsåret 13 Sammanfattning av hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande verksamhet inom JLLs primärvård (både jll- och privatdrivna).

Läs mer

Handlingsplan för införande av standardiserade vårdförlopp i Västra Götalandsregionen 2015

Handlingsplan för införande av standardiserade vårdförlopp i Västra Götalandsregionen 2015 Västra Götalandsregionen 1 (6) Datum 2015-03-25 Diarienummer HS 87-2015 Socialdepartementet 103 33 Stockholm Handlingsplan för införande av standardiserade vårdförlopp i Västra Götalandsregionen 2015 Bakgrund

Läs mer

Datum. En handlingsplan är en grundförutsättning för att få ta del av de olika prestationsbundna statliga bidrag som films.

Datum. En handlingsplan är en grundförutsättning för att få ta del av de olika prestationsbundna statliga bidrag som films. Socialnämnden HÄBO SAMMANTRÄDES PROTOKOLL Datum KOMMUN 2012-09-04 SN 86 SN 2012/44 Handlingsplan - Bättre liv för sjuka äldre Sammanfattning En arbetsgrupp med representanter från Uppsala läns landsting

Läs mer