SJUKHUSLISTAN UTBYTBART LÄKEMEDEL 16 PSYKIATRI

Transkript

1 PSYKIATRI R SUBSTANS REGional Terapigrupp FYSISK AKTIVITET v.g. se kapitel 6 SJUKHUSLISTAN UTBYTBART LÄKEMEDEL Demens Nyare forskning antyder att aktivitet i allmänhet och fysisk aktivitet i synnerhet kan vara gynnsamt för patienter med demens. Något samband mellan mängd och typ av träning har dock inte kunnat fastställas. Depression Konditionsträning; Måttligt till ansträngande 2 3 ggr/vecka minuter eller styrketräning 8 10 övningar 2 3 ggr/vecka minuter gärna inriktat på uthållighetsträning. Alternativt kombineras konditions- och styrketräning minst 3 gånger i veckan. Träningsperiod under kortare tid än 8-10 veckor tycks inte ge någon större behandlingseffekt Schizofreni Fysisk aktivitet kan inte ersätta traditionell behandling vid allvarliga psykiska sjukdomar, Vanliga riktlinjer för hälsofrämjande fysisk aktivitet kan användas även för personer med schizofreni, och merparten av hälsovinsten uppnås med en halvtimmes fysisk aktivitet under de flesta av veckans dagar. Fysisk aktivitet är gynnsam även i mindre doser som då kan adderas till en ökad total tid per vecka. Forts. nästa sida

2 66 SJUKHUSLISTAN 2009 PSYKIATRI REGional Terapigrupp FYSISK AKTIVITET v.g. se kapitel 6 Stress Fysisk träning har en generell positiv effekt på psykiskt välbefinnande, bemästring och stressfysiologiska system. Dosering av träning som anges för depression föreslås ha gynnsam effekt såväl preventivt som i behandlingssyfte men viktigast är regelbunden vardagsmotion där även små doser kan ha gynnsam effekt. Ångest Olika former av fysisk aktivitet verkar ha samma effekt. Konditionsträningen kan till exempel bestå av en rask daglig promenad på 30 minuter eller joggning 30minuter tre gånger i veckan, med en intensitet på procent av maximum (pratvänlig takt). Andra alternativ kan vara träning av styrka, rörlighet eller smidighet med samma varaktighet och frekvens. Patienten bör starta med låg intensitet, för att lättare tolerera träningen. Källa FYSS 2008

3 SJUKHUSLISTAN R SUBSTANS UTBYTBART LÄKEMEDEL rekommenderade RECEPTläkemedel och förstahandsval vid ordination. läkemedel listade i prioritetsordning om ej annat anges! AFFEKTIVA SYNDROM Unipolär Depression R citalopram Hos äldre eller vid multifarmaci R citalopram LÅNGVARIG ÅNGEST Paniksyndrom R sertralin R klomipramin Social fobi R sertralin AFFEKTIVA SYNDROM Unipolär Depression Målsättningen är full symtomfrihet. Citalopram är förstahandsmedel vid unipolär depression. Lågt pris och få kliniskt relevanta interaktioner. Mirtazapin kan vara särskilt lämpligt vid sömnstörning vid samtidig depression, beakta risk för viktsökning. Som första åtgärd vid otillräcklig effekt av SSRI-preparaten trots doshöjning till fulldos och tillräcklig behandlingstid kan generiskt mirtazapin i dosen mg/dygn nyttjas som monoterapi eller som tillägg i dosen 30 mg. Vid djupare depression (MADRS 30) är venlafaxin i depotform förstahandsalternativ och escitalopram (Cipralex) utgör ett alternativ Fluoxetin är alternativt förstahandsmedel för barn och ungdomar. I denna grupp är det särskilt viktigt att effekter och biverkningar följs. Läkemedelsterapi bör där kombineras med någon väldokumenterad beteendeterapi. Bipolär Sjukdom En stor andel av patienter med depression kan ha en depressiv fas i en bipolär sjukdom och där antidepressiva utan stabiliserande behandling kan vara olämpligt. För handläggning se Medicinska riktlinjer. Utvärdera behandlingen noggrant. Litium: Basläkemedlet. Valproinsyra: Förstahandsmedel i den akuta maniska fasen. Lamotrigin: Depressionsprofylax vid bipolär sjukdom. Quetiapin: I den akuta fasen sederande och dämpande och i underhållsbehandlingen tilläggsmedel till litium. LÅNGVARIG ÅNGEST Långvarig ångest skall i första hand behandlas med ett serotoninaktivt antidepressivt medel. Eftersom detta är en långtids

4 68 SJUKHUSLISTAN 2009 PSYKIATRI rekommenderade RECEPTläkemedel och förstahandsval vid ordination. läkemedel listade i prioritetsordning om ej annat anges! GAD (generaliserat ångestsyndrom) R sertralin Bulimia nervosa OCD (tvångssyndrom) R sertralin Posttraumatiskt stressyndrom R sertralin behandling är individens svar och biverkningar avgörande för terapival. Förstahandsmedel är sertralin. Fluoxetin är alternativt förstahandsmedel. För dosering se tabell i förskrivarstödet psykiatri. Dokumentationen finns i SBUrapporten om långvarig ångest. Klomipramin kan användas vid svåra paniksyndrom men beakta risk för biverkningar. Vid generaliserat ångestsyndrom (GAD) är pregabalin (Lyrica) tredjehandsmedel. Vid otillräcklig effekt eller intolerabla biverkningar av serotonergt aktiva läkemedel är Lyrica ett alternativ vid GAD. För övriga ångestformer rekommenderas det ej. TVÅNGSSYNDROM Effekt kan komma långsamt och ofta fordras hög dos. För dosering se tabell i förskrivarstödet. Dokumentationen finns i SBU-rapporten om långvarig ångest. PSYKOTISKA SYNDROM Risperidon är rekommenderat förstahandsmedel vid underhållsbehandling av psykotiska syndrom. Andrahandsmedel blir på bas av effekt och biverkningar hos den enskilda patienten. Det enskilt viktigaste är följsamheten till given terapi. För läkemedelsval se tabell på hemsidan psykiatri. Depotinjektioner kan användas för att öka följsamheten. Vid terapisvikt skall specialist konsulteras.

5 SJUKHUSLISTAN R SUBSTANS UTBYTBART LÄKEMEDEL PSYKOTISKA SYNDROM Underhållsbehandling R risperidon KORTVARIG ORO/ ÅNGESTPROBLEMATIK R oxazepam Om olanzapin (Zyprexa) används måste man följa vikten och metabola parametrar. Klozapin används vid terapirefraktär schizofreni. Vid parkinssons sjukdom med psykotiska symtom skall i första hand en sänkning av dopaminaktiveringen övervägas. Om detta ej räcker kan behandling med låga doser klozapin eller quetiapin prövas. Ångestlindring Vid akut psykotiskt skov kan benzodiazepiner ges men dock endast initialt. KORTVARIG ORO/ ÅNGESTPROBLEMATIK Maximal behandlingstid bör inte överstiga tre veckor vid regelbundet intag pga risk för tillvänjning. SÖMNBESVÄR R zopiklon R propiomazin Propavan R zolpidem Atarax är ett alternativ. OBS! antikolinerga biverkningar gör det olämpligt hos äldre. SÖMNBESVÄR Sömnbesvär skall utredas noggrant med tanke på problem sekundära till annan sjukdom som depression. Ickefarmakologiska åtgärder bör prövas innan läkemedelsbehandling startas. Effekten av sömnläkemedel är begränsad. Det finns tre förstahandsmedel. Zopiklon som har lägst pris. Propavan som väljs när risk för beroendeutveckling finns. Zolpidem om trötthetsbiverkan av de två andra medlen är påtaglig, t ex vid bilkörning

6 70 SJUKHUSLISTAN 2009 PSYKIATRI rekommenderade RECEPTläkemedel och förstahandsval vid ordination. läkemedel listade i prioritetsordning om ej annat anges! DEMENSSJUKDOMAR Alzheimers sjukdom R donepezil Aricept Aricept rekommenderas vid lätt till måttligt svår alzheimers sjukdom Beteendemässiga eller psykiska symtom (BPSD) korttidsbeh. R risperidon R klometiazol Heminevrin R memantin Ebixa ebixa är endast rek. vid svår alzheimers sjukdom DEMENSSJUKDOMAR Alzheimers sjukdom Donepezil förstahandsmedlet inom primärvården. Galantamin: Vid behov av snabbare effekt än Aricept pga dess långa halveringstid. Rivastigmin: Att föredra vid hjärtpåverkan och myoklonier. Finns nu även som plåster. Innan insättningen skall en värdering och mätning av patientens färdigheter genomföras. Utvärdering av medicineringen skall ske på ett strukturerat vis efter tre-sex månader. Länk till Vårdprogram för demens finns på regionala terapigrupp psykiatris hemsida, vardgivarstod/psykiatri. Har preparatet ingen effekt skall det sättas ut. Memantin är endast rekommenderat vid svår Alzheimers sjukdom, ensamt eller i kombination med kolinesterashämmare. Beteendemässiga eller psykiska symtom (BPSD) korttidsbeh Behandlingen skall endast ske om omsorgsåtgärder har prövats enligt checklista. Vid tillfälliga beteendemässiga eller psykiska symtom kan risperidon i mycket låg dos, initialt 0,5 mg, optimal dos oftast ca 1 mg, användas under den akuta fasen. Heminevrin används ibland som tillfälligt lugnande och sömngivande preparat men får inte ges regel-bundet eftersom en snabb tillvänjning sker. OBS! kraftiga blodtrycksfall kan förekomma. En omsorgsfull genomgång av handläggningen av denna problematik finns på BEHANDLING AV ADHD HOS BARN Concerta är förstahandsval pga större terapitradition. Ritalin kan utgöra ett alternativ.

7 R SUBSTANS SJUKHUSLISTAN UTBYTBART LÄKEMEDEL BEROENDETILLSTÅND Alkohol aversionsmedicinering R disulfiram Antabus minskat belöningsinslag R naltrexon Naltrexon Vitaflo minskat sug R akamprosat Campral BEROENDETILLSTÅND Alkohol Vid alkoholavvänjning kombineras alltid läkemedelsbehandling med psykosocialt stöd och följs upp på vårdcentralen/kliniken. Antabus är aktuellt när aversionseffekt önskas. Campral är förstahandsmedel vid alkoholberoende när patienten vill dämpa sitt alkoholintag utan aversionseffekter. Naltrexon är förstahandsläkemedel vid alkoholberoende om patienten vill dämpa alkoholens kickeffekt. Nikotin Terapigruppens vill att så många som möjligt som har motivation skall få hjälp att sluta röka. Hälsoekonomiska studier visar att kraftiga besparingar för sjukvården kan uppnås på mycket korta behandlingstider. Läkemedelsbehandling skall Nikotin R nikotin Alkoholabstinens (öppenvård) R alimemazin Theralen alltid uppmuntras när patienten vill sluta röka. Ett datum för rökstopp skall vara fastställt. För att öka möjligheten att lyckas vill terapigruppen att behandlande enhet satsar på någon väldokumenterad stödåtgärd som komplement till läkemedelsbehandlingen. Nikotinersättningsmedel är förstahandsalternativ vid rökavvänjning. Vareniklin (Champix) alternativt bupropion (Zyban) är andrahandsläkemedel och kan prövas när inte förstahandsläkemedlet fungerar tillfredställande. Beakta biverkningar och kontraindikationer. För mer information om rökavvänjning se hemsidan, vardgivarstod

8 72 SJUKHUSLISTAN 2009 PSYKIATRI Preparat MARKERADE MED ÄR UPPHANDLADE LÄKEMEDEL. läkemedel listade i ALFABETISK ORDNING! ÖVRIGA läkemedel Affektiva syndrom Cipralex Ergenyl/Retard Lamotrigin Actavis Lithionit Mirtazapin ratiopharm Seroquel/Depot venlafaxin Generaliserat ångestsyndrom Lyrica Kortvarig oro/ångestproblematik Atarax diazepam Theralen ADHD hos barn Concerta Ritalin Demenssjukdomar Exelon Reminyl Psykotiska syndrom Cisordinol-Acutard Klozapin Risperdal Consta Beroendetillstånd Benerva tabletter Betabion injektionsvätska Champix Suboxone Zyban OPIATER Oxazepam används endast inom slutenvården enligt fastställt avgiftningsschema. Suboxone används vid opiatabstinens och som substitutionsbehandling hos tunga opiatmissbrukare. Nedtrappning skall ske enligt schema. Centralstimulantia/ benzodiazepiner Behandlingstidens längd vid beroende av benzodiazepiner behöver i allmänhet ej överskrida sex månader.vid mycket långvarigt benzodiazepinbruk hos äldre kan en långtidsbehandling med diazepam övervägas alternativt används ett långvarigt långsamt uttrappningsschema.

9 R SUBSTANS SJUKHUSLISTAN UTBYTBART LÄKEMEDEL Tobaksavvänjning Avvänjningsstöd under slutenvård/ sjukhusvistelse Tobak Rökning kan leda till sjukdom och försämrad livskvalitet. Varannan rökare kommer att dö i förtid pga sin rökning. Det viktigaste skälet till att rökare slutar röka är hälsoskäl. Detta motiv förstärks vanligen då en patient läggs in på sjukhus. Förutsättningarna för att lyckas sluta underlättas dessutom av att patienterna vistas i en rökfri miljö och ibland kan vara sängbundna utan möjlighet att röka. Inläggning på sjukhus erbjuder därför en unik möjlighet att bryta rökberoendet. Råd att sluta röka Ett samtal om tobak kan ske vid olika tillfällen då patienten läggs in på sjukhus. Ett naturligt tillfälle att ta upp det är då patienter som röker, får information om sjukhusets riktlinjer angående rökning. Fråga alla patienter om de använder tobak och diagnossätt tobaksbruk med F17.2 (tobaksberoende) eller Z72.0 (tobaksbruk). Uppmana patienten att sluta röka. Motivera ett rökstopp med hänvisning till patientens hälsa. Stärk patientens tilltro till att kunna sluta röka. De flesta rökare vill sluta, men sitter fast i ett beroende. Berätta att det finns utmärkta behandlingsmetoder och hjälpmedel idag som underlättar avvänjningen. Många rökare kan behöva hjälpmedel redan under inläggningstiden, då abstinensbesvären är som starkast i början av en avvänjningsperiod. Erbjud eller hänvisa patienten till behandling eller uppföljande stöd. En kombination av läkemedel och stödjande rådgivning ger det bästa avvänjningsresultatet (se individuellt rökavvänjningsstöd nedan). Påbörja rökavvänjningen Önskvärt är att varje avdelning har tillgång till en person, utbildad i tobaksavvänjningsmetodik. Denna person besöker patienten för att ge råd angående hur man håller upp med tobak under sjukhusvistelsen. Stödjande rådgivning på ca minuter Välj rökavvänjningsläkemedel och berätta om hur och när det ska användas. Uppmana patienten att göra sig av med sina cigaretter. Dela ut en broschyr med råd och tips (Sluta röka på sjukhus)

10 74 SJUKHUSLISTAN 2009 PSYKIATRI Tobaksavvänjning Stöd under inläggningstiden Följ upp hur det går med avvänjningen. Abstinensbesvären brukar vara mest kännbar de första veckorna i form av koncentrationssvårigheter, en lättväckt irritation, problem att sova och en känsla av tristess. Utskrivning och uppföljning Varna för återfallsriskerna i samband med hemkomsten och påpeka att det inte får finnas några cigaretter hemma. Fråga om det finns situationer som kan försvåra avvänjningen och låt patienten komma med förslag på lösningar. Vanliga strategier är att undvika att utsätta sig för frestelser och att göra något som avleder begäret. Följ upp med 2-3 samtal på 10 minuter under 3 månad tid eller hänvisa till VC Det första samtalet bör ligga några dagar efter utskrivningen, medan de övriga kan ligga med glesare mellanrum.. Risken att återfalla finns alltid, men de flesta återfallen sker under de första månaderna. Läkemedel Medlen ska ges i början av en avvänjningskur, då nikotinabstinensen är som störst. Behandlingstiden är 3-6 månader. Nikotinläkemedlen är förstahandsmedel. De finns receptfria i form av plåster, tuggummi, sugtabletter, resoritabletter och inhalatorer, samt som receptförskriven spray. De olika administrationsformerna ger jämförbara resultat. Vareniklin (Champix) alternativt bupropion (Zyban) är andrahandsläkemedel och kan prövas när inte förstahandsläkemedlet fungerar tillfredställande. Beakta biverkningar och kontraindikationer. Det ingår i läkemedelsförmånen under förutsättning att patienten tidigare provat nikotinläkemedel. Patienten ska dessutom erbjudas en kort rådgivning och fortsatt hjälp, samt uppföljning vid återbesök. Hänvisning Hänvisa till vårdcentraler med rökavvänjningskompetens eller annan enhet som kan erbjuda rökavvänjningsstöd. De flesta vårdcentralerna i Västra Götaland kan idag erbjuda ett sådant stöd. I Göteborg finns dessutom en mottagning för tobaksavvänjning på Sahlgrenska sjukhuset. Kostnadsfria självhjälpsprogram kan utgöra ett komplement till ett personligt samtalsstöd. På finns sådana program som kan laddas ner gratis. Det finns också möjlighet att ringa till Sluta-röka-linjen för stöd. Lästips: Agneta Hjalmarson: En handledning för tobaksavvänjning. Statens folkhälsoinstitut. Finns att ladda ned från Psykolog Agneta Hjalmarson, Mottagningen för tobaksavvänjning SU/Sahlgrenska