Expertrådet för psykiatriska sjukdomar. Stockholms läns läkemedelskommitté

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Expertrådet för psykiatriska sjukdomar. Stockholms läns läkemedelskommitté"

Transkript

1 Kloka Listan 2012 Expertrådet för psykiatriska sjukdomar Stockholms läns läkemedelskommitté

2 Den förändring som gjorts i årets psykiatri-avsnitt är tillägget av rubriken Tillfällig ångest - barn och ungdomar. 1

3 Tillfällig ångest oxazepam Oxascand, Sobril När bensodiazepiner bör undvikas alimemazin Theralen hydroxizin Atarax Specialiserad vård: Enstaka doser som alternativ till oxazepam diazepam Stesolid tablett

4 Se även läkemedelsverkets behandlingsrekommendation om ångest. rekommendationer/behandlingsrekommendation---listan/angest/ 2

5 Tillfällig ångest barn och ungdomar Specialiserad vård alimemazin i Theralen hydroxizin Atarax

6 Bensodiazepiner har känd beroendeframkallande potential varför dessa medel bör användas särskilt restriktivt till barn och ungdomar. Evidensläget för alimemazin respektive hydroxizin är liksom för vuxna bristfälligt men beprövad erfarenhet talar för deras användning. 3

7 Ångestsyndrom I första hand sertralin Sertralin, Oralin, Zoloft I andra hand vid paniksyndrom eller tvångssyndrom klomipramin Klomipramin, Anafranil/Retard

8 Under rubriken ångestsyndrom inkluderas Paniksyndrom, social fobi, tvångssyndrom, posttraumatiskt stressyndrom och generaliserat ångestsyndrom. Se även läkemedelsverkets behandlingsrekommendation om ångest. rekommendationer/behandlingsrekommendation---listan/angest/ 4

9 Evidensstyrkan för olika antidepressiva vid behandling av ångestsyndrom - SBU Ångestsyndrom Paroxetin Sertralin Fluoxetin Fluvoxamin Citalopram Escitalopram Venlafaxin Imipramin Klomipramin Specifika fobier Social fobi Panik- syndrom Tvångssyndrom PTSD GAD PTSD = posttraumatiskt stressyndrom GAD = generaliserat ångestsyndrom Efter: tabell 1, SBU-rapport 171 Behandling av ångestsyndrom

10 5

11 Depression 2012 Klokt råd Inled med citalopram eller sertralin vid indikation ato för läkemedelsbehandling edesbe d av lätt till medelsvår depression

12 De olika SSRI-preparaten anses ha likvärdig antidepressiv effekt (SBU). Kliniska skillnader i tolerabilitet och säkerhet är inte säkerställda. Utvärdering bör ske efter dosoptimering med adekvat uppföljningstid för respektive dos. Utvärdera med validerad symtomskattningsskala före preparatbyte. Läkemedelsbehandling är dock inte alltid förstahandsval. Saxat ur nationella riktlinjer: Socialstyrelsens nationella riktlinjer för vård vid depression och ångestsyndrom 2010.: Rekommendationer depression hos vuxna Vid depressiva symtom bör hälso- och sjukvården erbjuda snar förnyad kontakt (aktiv expektans) (prioritet 1) råd om egenvård i form av fysisk aktivitet (prioritet 3). Vid lindrig egentlig depression bör hälso- och sjukvården erbjuda psykologisk behandling med internetbaserad KBT (prioritet 3) eller individuell KBT (prioritet 4) interpersonell psykoterapi (prioritet 4). Hälso- och sjukvården kan erbjuda psykologisk behandling med psykodynamisk korttidspsykoterapi (prioritet 5). Hälso- och sjukvården kan i undantagsfall erbjuda läkemedelsbehandling med antidepressiva (prioritet 10). Vid lindrig egentlig depression som tidigare krävt läkemedelsbehandling bör hälso- och sjukvården erbjuda läkemedelsbehandling med antidepressiva (prioritet 3).. Läs mer i riktlinjerna 6

13 Depression De olika SSRI-preparaten anses ha likvärdig antidepressiv effekt. Kliniska skillnader i tolerabilitet och säkerhet är inte säkerställda. Utvärdering bör ske efter dosoptimering, med adekvat uppföljningstid för respektive dos. Utvärdera med validerad symtomskattningsskala före preparatbyte. Se även Nationella riktlinjer för depression och ångestsyndrom 2010 samt regionalt vårdprogram Depression och bipolär sjukdom från 2007.

14 7

15 Depression I första hand citalopram Citalopram CNSpharma sertralin Sertralin Teva I andra hand mirtazapin Mirtazapin Actavis venlafaxin Venlafaxin Mylan

16 SBU rapport 166/2004 Behandling av depressionssjukdomar Socialstyrelsens nationella riktlinjer för vård vid depression och ångestsyndrom 2010.: Rekommendationer depression hos vuxna Vid depressiva symtom bör hälso- och sjukvården erbjuda snar förnyad kontakt (aktiv expektans) (prioritet 1) råd om egenvård i form av fysisk aktivitet (prioritet 3). Vid lindrig egentlig depression bör hälso- och sjukvården erbjuda psykologisk behandling med internetbaserad KBT (prioritet 3) eller individuell KBT (prioritet 4) interpersonell psykoterapi (prioritet 4). Hälso- och sjukvården kan erbjuda psykologisk behandling med psykodynamisk korttidspsykoterapi (prioritet 5). Hälso- och sjukvården kan i undantagsfall erbjuda läkemedelsbehandling med antidepressiva (prioritet 10). Vid lindrig egentlig depression som tidigare krävt läkemedelsbehandling bör hälso- och sjukvården erbjuda läkemedelsbehandling med antidepressiva (prioritet 3).. Läs mer i riktlinjerna 8

17 Tilläggsrekommendationer för specialiserad vård Depression Specialiserad vård I andra hand även klomipramin Klomipramin, Anafranil/Retard I tredje hand - tillägg av litium (långtidsbehandling) litium Lithionit

18 SBU rapport 166/2004 Behandling av depressionssjukdomar 9

19 Tilläggsrekommendationer för specialiserad vård Depression för barn och ungdomar Specialiserad vård I första hand fluoxetin Fluoxetin I andra hand citalopram Citalopram sertralin Sertralin, Oralin, Zoloft Tidig uppföljning av behandling är särskilt viktigt hos barn och ungdomar p g a ökad risk för suicidtankar initialt. Behandling av barn bör i regel ske inom barn- och ungdomspsykiatrin.

20 Effekten för fluoxetin är säkerställd i placebokontrollerade studier och biverkningsprofilen är inte ogynnsam. Dessutom finns lång klinisk erfarenhet. 10

21 duloxetin dokumentation vid depression Metaanalys: Duloxetin in acute major depression: review of comparisons to placebo and standard antidepressants using dissimilar methods. Girandi et al. Hum Psychopharmacol Clin Exp. 2009;24: Jämförelsesubstans Antal studier Svarsfrekvens (%) DLX Jmfr paroxetin 9 55,5 57,6 S-citalopram 3 45,7 48,9 fluoxetin 2 74,3 42,9 venlafaxin 2 57,1 61,8 För mer detaljer se Alla fyra 16 58,7 56,2 studien! sammantaget

22 Finns att tillgå i fulltext genom e-biblioteket om man är uppkopplad mot SLLnätet. Artikeln identifierade 17 RCT som sammantaget innehöll 22 jämförelser med placebo eller SSRI. Resultat i studier som användes tillät en uppsakttning av response (50% improvement of depression scores) eller remission (final depression score 7). Tab är översättning av tabell 5 i artikeln. Svarsfrekvens = Respons Rate (responsers/subjects) 11

23 Duloxetine in the treatment of generalized anxiety disorder 3 studier där duloxetin jämförs med placebo 2 studier på GAD där duloxetin jämförs med venlafaxin och placebo 10 veckors studier Duloxetin är bättre än placebo Effekt avseende respons Hartford 2007: Duloxetin Venlafaxin Placebo 47 % 54 % 37 % Niccolini 2008: Duloxetin Venlafaxin Placebo 65 % 61 % 42 % Kornstein SG, et al. Expert Rev Neurother Feb;9(2):

24 Responder: 50 % minskning av HAM-A score till 11 eller Clinical global impression CGI very much improved 12

25 Duloxetin och dokumentation Selective Publication of Antidepressant Trials and Its Influence on Apparent Efficacy Turner et al. N Engl j Med 2008;358: effektstorleken beror på källa genomgående bättre effekt i publicerade studier (+ 32%) studier med neg effekt av behandling med studier med neg effekt av behandling med antidepressiva läkemedel publiceras i begränsad omfattning

26 Jämförelse mellan studier som nått och FDA och studier som publicerats i vetenskaplig litteratur 13

27 Bipolär sjukdom Kroniska syndrom Karakteriseras av instabil grundstämning Förebyggande behandling är den grundläggande d farmakologiska behandlingsprincipen B h dli bö h l t köt i li t i Behandlingen bör helst skötas av specialist i psykiatri

28 Rekommendationen gäller vuxna liksom för barn och ungdom. Grundstämningen kan vara mycket stabil och karaktäriseras av omväxlande perioder av depression och mani/hyomani. ECT kan även övervägas vid refraktära tillstånd. 14

29 Tilläggsrekommendationer för specialiserad vård Bipolär sjukdom Litium är mest effektivt, särskilt vid bipolärt syndrom typ I, d v s tydliga episoder av omväxlande mani och depression. Vid maniskt skov samt förebyggande mot mani vid bipolär sjukdom Specialiserad vård I första hand litium Lithionit I andra hand, tillägg av valproinsyra Ergenyl, Ergenyl Retard Andra alternativ övervägs för kvinnor som kan tänkas bli gravida. Tillägg av antipsykotiska läkemedel kan övervägas.

30 Rekommendationerna vid bipolär sjukdom är avsedda för specialiserad vård. 15

31 Tilläggsrekommendationer för specialiserad vård Bipolär sjukdom Vid depressivt skov samt förebyggande mot depression vid bipolär sjukdom Specialiserad vård I första hand litium Lithionit I andra hand, tillägg av quetiapin Seroquel, el Alzen Depot, Seroquel Depot

32 Rekommendationerna vid bipolär sjukdom är avsedda för specialiserad vård. 16

33 Tilläggsrekommendationer för specialiserad vård Bipolär sjukdom - Välj generika aktivt! För antiepileptika råder ingen generisk substitution på apotek, oavsett indikation. Prisexempel från december 2011: Lamictal (original) 100 mg 56 st Lamictal (parallellimport) 100 mg 60 st Lamotrigin BMM Pharma 100 mg 56 st 12:83/tablett 9:42/tablett 3:27/tablett Skillnad årskostnad per patient (parallell generika) 4 490:-

34 De variationerna i plasmakoncentration som normalt tolereras mellan utbytbara läkemedel kan ställa till problem vid behandling av epilepsi med antiepileptika, där dosinställningen är mycket grannlaga. Variationen är troligen mindre problematisk för andra indikationer. Utbytbarheten följer med läkemedlet och därför byts till exempel inte Lamictal ut till generika vid receptexpedition på apotek. Byte sker dock mellan original och parallellimport eftersom detta ska vara samma preparat. Inom psykiatrin i SLL har tidigare analyser visat att kan finnas en besparingspotential på närmare 5 Mkr genom att aktivt välja generika. Skillnad i årskostnad är baserad på underhållsbehandling med 200 mg dagligen. 17

35 Bipolär sjukdom Läs mer - Expertrådsdokument på janusinfo.se: se: Farmakologisk behandling och profylax av mani och depression vid bipolärt syndrom

36 a-sjukdomar/farmakologisk-behandling-och-profylax-av-mani-och-depressionvid-bipolart-syndrom-/ 18

37 Klokt råd Psykos 2012 Välj antipsykotiska läkemedel som depotinjektion när så är möjligt

38 Dokumentation visar ökad följsamhet som leder till minskad risk för återfall och minskad svårighetesgrad i återfall. Tex registerstudien: Tiihonen J, Walhbeck K, Lönnqvist J, Klaukka T, Ioannidis JP, Volavka J et al. Effectiveness of antipsychotic treatments in a nationwide cohort of patients in community care after first hospitalisation due to schizophrenia and schizoaffective disorder: observational follow-up study. BMJ. 2006;333:

39 Tilläggsrekommendationer för specialiserad vård Psykos Vid långtidsbehandling med antipsykotiska läkemedel bör uppföljningen, utöver strukturerad symtomskattning, alltid inkludera årliga kontroller av eventuella biverkningar. i Risk för viktökning, nedsatt glukostolerans och förhöjda blodfetter föreligger och är särskilt uttalad vid behandling med olanzapin eller klozapin.

40 Strukturerad symtomskattning avser global sjukdomsgrad med GAF, antipsykotisk effekt med t.ex. PANSS respektive uppföljning av extrapyramidala biverkningar med t.ex. UKU- biverkningsskala. Mer information om rationell förskrivning och förskrivningsuppföljning, till exempel utfallsmått, återfinns i det regionala vårdprogrammet. [1] Metabola avvikelser kan ses oavsett vilket antipsykotiskt preparat som används, men vissa (t ex klozapin och olanzapin) tycks vara mer ogynnsamma i detta avseende. Det finns få direkt jämförande studier på biverkningar mellan de olika preparaten. Se referens för artikel som behandlar hur patienten bör följas upp för att metabola biverkningar ska kunna upptäckas och följas. [2] Trilafon finns på listan på grund av resultat i en stor studie, CATIE, gjord i USA av NIMH (the National Institute of Mental Health). I den har perfenazin haft jämförbar effekt med risperidon. [3] Övriga rekommendationer baseras till största delen på en meta-analys av Davis. [4] Men även till exempel NICE (brittiska National Institute for Clinical Excellens) stödjer detta synsätt. [5] Merparten av de studier som finns har antipsykotisk effekt som effektmått. I huvudsak utgör dessa resultat grunden för rekommendationen. En svaghet med det är att funktionsmått (kognitiv funktion och vardaglig funktion) sällan är utvärderade. I allmänhet är dock funktionsmåtten viktigare för sjukdomens prognos. Likaledes är effekten på livskvalitet dåligt studerad, men viktigt för patienten. Referenser 1. Stockholms läns landsting, Medicinskt programarbete / Kvalitetsutveckling se under Medicinskt Programarbete, regionala vårdprogram. 2. Marder SR, Essock SM, Miller AL, Buchanan RW, Casey DE, Davis JM et al. Physical health monitoring of patients with schizophrenia. Am J Psychiatry 2004;161: Lieberman JA et al; for the Clinical AntipsychoticTrials of Intervention Effectiveness (CATIE) Investigators. N Engl J Med. 2005;353: Davis et al. A Meta-analysis of the Efficacay of Second-Generation Antipsychotics. Arch Gen Psychiatry. 2003;60: National Institute for Clinical Excellens. Full guidance on the use of newer (atypical) antipsychotic drugs for the treatment of schizophrenia. Technology Appraisal Guidance No , uppdaterad (http://www.nice.org.uk/page.aspx?o=32933). 20

41 Tilläggsrekommendationer för specialiserad vård Psykos Specialiserad vård I första hand perfenazin Trilafon, Trilafon Dekanoat risperidon Risperidon, Risperdal, Risperdal Consta, Rispolept Consta zuklopentixol Cisordinol-Acutard inj I andra hand olanzapin Olanzapin, Zyprexa I tredje hand klozapin Clozapine.

42 Observera att patentet för olanzapin har gått ut för alla läkemedelsformer utom depotinjektion (Zyphadera). Registerstudie tyder på bättre återfallsförebyggande effekt av Trilafon i depotinjektion jämfört med tablettbehandling: Tiihonen J, Walhbeck K, Lönnqvist J, Klaukka T, Ioannidis JP, Volavka J et al. Effectiveness of antipsychotic treatments in a nationwide cohort of patients in community care after first hospitalisation due to schizophrenia and schizoaffective disorder: observational follow-up study. BMJ. 2006;333:

43 Nikotinberoende Erbjud patienten strukturerad rökavvänjning, eventuellt med nikotinersättningsmedel.

44 22

45 Nikotinberoende Zyban utgick från listan föregående år då läkemedlet är ett andrahandsmedel och publicerade effekt- och säkerhetsdata inte i dagsläget motiverar att något av andrahandsmedlen rekommenderas på Kloka listan.

46 FDA, Postmarketing Drug Safety Information for Patients and Providers; FDA Alert : Information for Healthcare Professionals: Varenicline (marketed as Chantix) and Bupropion (marketed as Zyban, Wellbutrin, and generics) FDA has required the manufacturers of the smoking cessation aids varenicline (Chantix) and bupropion (Zyban and generics) to add new Boxed Warnings and develop patient Medication Guides highlighting the risk of serious neuropsychiatric symptoms in patients using these products. These symptoms include changes in behavior, hostility, agitation, depressed mood, suicidal thoughts and behavior, and attempted suicide. ntsandproviders/drugsafetyinformationforheathcareprofessionals/ucm ht m 23

47 Alkoholsjukdomar ÅTERFALLSPREVENTIV BEHANDLING Akamprosat och naltrexon kan användas generellt inom hälso- och sjukvården (inte enbart inom beroendevård), d) i kombination med uppföljning som innefattar medicinska råd och stöd. akamprosat Aotal, Campral naltrexon Naltrexon Vitaflo ABSTINENSBEHANDLING oxazepam Oxascand, Sobril B1 VITAMINBRIST B1- VITAMINBRIST tiamin Vitamin B1-ratiopharm (licensläkemedel)

48 Behandlingsrekommendation vid alkoholberoende; Saxat från meddelande som gick ut till vården: Det finns två alternativ för att ersätta Betabion (tiaminhydroklorid 50 mg/ml, ampuller 5 x 2 ml) som har avregistrerats: tiaminhyroklorid via licensförfarande eller övergång till Neurobion som innehåller tre B-vitaminer (tiamin 100 mg, pyridoxin 100 mg, cyanokobalamin 1 mg per ampull). SLL har avtalat med företaget Ergobe Pharma om tillgänglighet för licensförskrivning av preparatet Vitamin B1-ratiopharm för injektion, 50mg/ml i ampuller förpackade som 5 x 2 ml varunummer Vitamin B1-ratiopharm har i Tyskland indikation för både intravenös och intramuskulär injektion 24

49 Alkoholberoende 2012 Klokt råd Överväg akamprosat och naltrexon vid alkoholberoende. lb Följ upp behandlingen.

50 25

51 Alkoholsjukdomar - återfallsprevention Öka användningen av akamprosat och naltrexon vid alkoholberoende! Evidensbaserad återfallspreventiv läkemedelsbehandling som ökar andelen alkoholfria dagar och minskar antal återfall Olika farmakologiska mekanismer Kan användas generellt inom hälso- och sjukvården i kombination med uppföljning som innefattar medicinska råd och stöd Såväl Campral som Naltrexon Vitaflo har god säkerhetsprofil, saknar beroendepotential och har begränsade biverkningar

52 Återfallspreventiv läkemedelsbehandling Effekten är väl belagd. Medlen ökar antalet helnyktra patienter/missbruksfria dagar och andelen alkoholfria dagar. Den förväntade effekten av de rekommenderade medlen är i storleksordning procent utöver placeboeffekten på mellan 25 och 40 procent. Effekten kvarstår efter behandling. Publicerade studier sträcker sig upp till 12 månaders behandling. Alkoholberoende är en kronisk recidiverande sjukdom som ofta fordrar att behandlingen upprepas i perioder. När naltrexon och akamprosat introducerades betonades vikten av samtidig psykosocial behandling. Flera aktuella studier har dock visat att korta interventioner eller kognitiv beteendeterapi som tillägg till akamprosat inte förbättrar prognosen jämfört med akamprosatbehandling kombinerat med läkarkonsultation. Det är också visat att man får liknande effekt om naltrexonbehandling kompletteras med råd, stöd och täta återbesök som när behandlingen kombineras med ett kognitivt baserat behandlingsprogram. Dokumentationen talar sammanfattningsvis för att det vid okomplicerat alkoholberoende räcker om behandlingen med akamprosat eller naltrexon kompletteras med läkarkonsultationer, som innefattar råd och stöd för att kliniskt relevant behandlingseffekt ska uppnås. Visst stöd finns för att matcha den psykosociala py behandlingens intensitet mot missbrukets svårighetsgrad g vid svårare beroende krävs mer omfattande behandling. Däremot saknas stöd för att matcha en viss behandlingsmetod till individuella karaktäristika. Att enbart råda en patient att upphöra med ett ohälsosamt beteende leder sällan till förändring hos den individ som redan hunnit utveckla ett beroende, och kan till och med resultera i att patientens motstånd mot att förändra sitt beteende förstärks. Motiverande samtal är en metod som förstärker patientens egna drivkrafter och som förespråkas vid olika typer av beteendeförändring. Vid konstaterat alkoholberoende är farmakologisk behandling ofta motiverad. Tillgång till specialistkompetens inom psykiatrin och beroendevården är en styrka men behandlingen kan även genomföras som en del av en varaktig patient läkarrelation inom till exempel primärvården. Kunskapen är fortfarande begränsad om vilket läkemedel som är att föredra för den enskilda patienten. Valet bör vara individuellt baserat på patientens önskemål och behandlande läkares bedömning. Ålder och kön har sannolikt ingen betydelse för valet av läkemedel. l Den effektvariabel som visat sig mest känslig för naltrexonbehandling är frekvensen intensivkonsumtionstillfällen. Visst stöd finns för att patienter med hereditet för alkoholberoende och stark begär (craving) har bäst effekt av naltrexon. Dessutom kan naltrexon vara ett lämpligt medel då målet är bättre kontroll (färre intensiv-konsumtionstillfällen) snarare än alkoholfrihet. Den effektvariabel som har bäst dokumentation för att påverkas positivt av akamprosat är däremot alkoholfrihet. Vid behandling med akamprosat blir fler patienter alkoholfria oberoende av eventuella psykosociala insatser, jämfört med placebo. Vid otillfredsställande effekt av antingen naltrexon eller akamprosat finns det idag tillräcklig evidens för att lägga till det andra läkemedlet. Olika farmakologiska mekanismer Båda akamprosat och naltrexon påverkar hjärnans belöningssystem. Akamprosat (Campral) motverkar hyperexcitation av NMDAreceptorkomplexet. Akamprosat återställer balansen mellan den hämmande transmittorn GABA och den exciterande transmittorn glutamat. Glutamatfrisättningen är förhöjd efter långvarigt alkoholmissbruk. Naltrexon (Naltrexon Vitaflo) är opioidantagonist och motverkar den överaktivitet i det endogena opioidsystemet som föreligger vid beroende, och som antas bidra till drogsug. Observera att naltrexon kan ge akut opiatabstinens hos individer som har opiater i kroppen (till exempel heroin men även opiatanalgetika som innehåller kodein). I Fass anges att akamprosat doseras tre gånger per dag, men det går i praktiken att ta dygnsdosen fördelat på två doseringstillfällen. Markera helst med ett OBS! (eller Sic!) på receptet för tydlighetens skull om tvådos förskrivs. Båda medlenger lindriga och i viss mån övergående biverkningar. Biverkningarna är begränsade och godartade. Disulfiram (Antabus) inte på Kloka Listan För att behandling med disulfiram (Antabus) skall vara meningsfull krävs att det finns möjlighet till övervakad tillförsel samt laboratoriekontroller av leverprover. Tillförsel av disulfiram subkutant som implantat har inte visats ha bättre effekt än placeboimplantat. Preparatet är därför inte rekommenderat på Kloka listan. Referenser 1. Behandling av alkohol- och narkotikaproblem. SBU-rapport 156/ Socialstyrelsen. Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård remissversion. (reviderad , hämtad ). Hämtad från 3. Läkemedelsverket. Läkemedelsbehandling av alkoholberoende. Behandlingsrekommendationer, workshop In press. 26

53 Alkoholsjukdomar Punktprevalensen för depression och alkoholberoende i Sverige anses vara a ungefär lika 2011 användes (recept): 49 miljoner DDD antidepressiva läkemedel dvs 24 DDD/patient 0,71 miljoner DDD återfallsförebyggande läkemedel dvs 0,44 DDD/patient 18 år Med andra ord det råder obalans i hur läkemedel l förskrivs vid de två sjukdomarna.

54 Data gäller egentligen december 2010 november Punktprevalensen för alkoholberoende är enligt vårdprogrammet cirka två procent för kvinnor och 6 procent för män. Läkemedelsförbrukningen är baserad på öppenvårdsförskrivning för 2009 via recept. Antidepressiva läkemedel har angetts för alla åldrar medan siffran för återfallsförebyggande läkemedel vid alkoholberoende gäller personer 18 år och äldre. Beräkningarna tar inte hänsyn till att antidepressiva läkemedel även används för behandling av ångest. Referenser: Statistik (läkemedel och befolkning) Concise, analys gjord december Franck J, Andréasson S, Damström Thakker K, Wirbing P. Regionalt vårdprogram. Alkoholproblem. Medicinskt programarbete [www] Stockholms läns landsting. (Publicerat Hämtat ) Hämtat från Spjut C, Mårtensson B, Runeson B, Svanborg P, Tham A, Ågren H. Regionalt vårdprogram. Depressionssjukdomar inkl. manno-depressiv sjukdom. Medicinskt programarbete [www] Stockholms läns landsting. (Publicerat Hämtat ) Hämtat från Behandlingsrekommendationer. Läkemedelsbehandling av alkoholberoende. Information från läkemedelsverket. 2007;18(1):10-5. Behandlingsrekommendationer. Depression hos vuxna och äldre. Information från läkemedelsverket. 2004;(15)5:

55 Sömnstörningar Kort behandlingstid och intermittent behandling minskar risken för toleransutveckling. zopiklon Zopiklon, Imovane Vid beroenderisk propiomazin Propavan Propiomazin är olämpligt till äldre pga risk för dagtrötthet och extrapyramidala biverkningar.

56 Evidensläget för sömnmedel till barn och ungdomar är bristfälligt. 28

57 Sömnmedel på recept till invånare i SLL Åldersgrupperat, december november DDD/TIN Åldersgrupp

58 Rullande 12 månader = 12-månadersperiod, dock ej kalenderperiod. Här = dec 2010 nov DDD/TIN = DDD per tusen invånare (i angiven åldersgrupp) Sömnmedel på recept till invånare i SLL, åldersgrupperat, december november

59 Sömnmedel recept SLL 2010 Åldersgrupp Antal patienter % av befolkningen i DDD/pat åldersgrupp Alla åldrar

60 Data från Socialstyrelsens läkemedelsregister över läkemedel försålda via recept (inkl ApoDos). 30

61 Tilläggsrekommendationer för specialiserad vård ADHD hos barn och ungdom Specialiserad vård I första hand metylfenidat Concerta (långverkande) metylfenidat t Ritalin kapsel (medellångverkande, d kapsel) metylfenidat Medikinet, Ritalin tablett (kortverkande, tablett) I andra hand atomoxetin Strattera

62 För behandling av okomplicerad ADHD finns mest erfarenhet av metylfenidat som får betraktas som förstahandspreparat. Det finns inga säkerställda kliniska skillnader mellan de medellångverkande metylfenidat-preparaten. Ritalin har en större sortimentsbredd. De olika preparaten har en verkningsduration som skiljer sig åt: Ritalin (tabletter) cirka 4 timmar, Ritalin (kapslar) 8 10 timmar, Concerta upp till 12 timmar. Detta gör det lättare att invidanpassa läkemedelsbehandlingen. Jämförande studier mellan metylfenidat och atomoxetin (Strattera) saknas. Atomoxetin kan övervägas som förstahandspreparat under vissa omständigheter, såsom svåra tics, allvarlig sömnstörning, ö missbruk/risk i k för missbruk eller annan felaktig användning i familjen alternativt i närmiljön. 1. Socialstyrelsen. Kunskapsöversikt 2002 (inklusive referenser). ADHD hos barn och vuxna. 2. The MTA Cooperative Group. Multimodal Treatment Study of Children with ADHD. A 14- month randomized clinical trial of treatment strategies for attention-deficit/hyperactivity disorder. Arch Gen Psychiatry. 1999;56: Technology appraisal: Attention deficit hyperactivity disorder (ADHD) - methylphenidate, atomoxetin and dexamfetamine (review). mars Läkemedelsbehandling vid ADHD. Information från Läkemedelsverket 1: Pelham William E, et al. Once a-day Concerta Methylphenidate Versus Three-Times-Daily Methylphenidate in Laboratory and Natural Settings, Pediatrics Vol 107, No. June Wolraich, ML; Laruence L et al, Randomized, Controlled Trial of OROS Methylphenidate yp Once a Day in Children With Attention-Deficit/Hyperactivity Disorder Pediatrics Vol 108 No 4 October

63 Tilläggsrekommendationer för specialiserad vård ADHD hos barn och ungdom Preparaten har olika effektduration vilket underlättar individanpassning. Patienter med komplicerande samsjuklighet, till exempel pågående missbruk, bipolär sjukdom, utvecklingsstörning eller autismspektrumtillstånd till tå bör behandlas av läkare med särskild erfarenhet av dessa tillstånd. Narkotikaklassade läkemedel för behandling av ADHD får endast förskrivas av läkare med specialistkompetens inom psykiatri, barn- och ungdomspsykiatri, rättspsykiatri samt barn- och ungdomsneurologi med habilitering. Atomoxetin kan förskrivas av alla läkare.

64 Läkemedel är den enda behandlingsåtgärd som har bevisad effekt på koncentrationsförmågan. Det är fortfarande begränsat vilka läkare som får förskriva narkotikaklassade läkemedel (t ex metylfenidat) för behandling av ADHD. Denna grupp vidgades dock 1 december 2008 till den som står angiven ovan. Om annan läkare vill förskriva dessa läkemedel krävs dispens från Läkemedelsverket. Läkemedelsbehandling av ADHD: 32

65 ADHD Läs mer - Expertrådsdokument på janusinfo.se: se: Rekommendationer vid Attention Deficit Hyperactivity Disorder (ADHD)

66 a-sjukdomar/rekommendationer-vid-attention-deficit-hyperactivity-disorder- ADHD/ 33

67 Att läsa vidare Läkemedelsverket, behandlingsrekommendationer: ADHD (2009) Alkoholabstinens (2010) Alkoholberoende (2007) Depression hos barn och ungdomar (2005) Depression hos vuxna och äldre (2004) Sömnsvårigheter (2000) Ångest (2006) Socialstyrelsen, nationella riktlinjer Depression och ångest (2010) Missbruk och beroende (2007, under revidering)

68 Behandlingsrekommendationer, Läkemedelsverket: rekommendationer/ Nationella riktlinjer, Socialstyrelsen: 34

69 Att läsa vidare, forts Vårdprogram SLL ADHD, lindrig utvecklingsstörning och autismspektrum-tillstånd hos barn, ungdomar och vuxna (2010) Alkoholproblem (2007) Depression och bipolär sjukdom (2007) Schizofreni och andra psykossjukdomar (2008) Ångestsyndrom (2011)

70 Vårdprogram SLL: 35

Kloka Listan 2013. Expertrådet för psykiatriska sjukdomar. Stockholms läns läkemedelskommitté

Kloka Listan 2013. Expertrådet för psykiatriska sjukdomar. Stockholms läns läkemedelskommitté Kloka Listan 2013 Expertrådet för psykiatriska sjukdomar Stockholms läns läkemedelskommitté Tillfällig ångest oxazepam Oxascand, Sobril När bensodiazepiner bör undvikas alimemazin Theralen hydroxizin Atarax

Läs mer

Expertrådet för psykiatriska sjukdomar. Stockholms läns läkemedelskommitté

Expertrådet för psykiatriska sjukdomar. Stockholms läns läkemedelskommitté Kloka Listan 2014 Expertrådet för psykiatriska sjukdomar Stockholms läns läkemedelskommitté Tillfälliga orostillstånd som inte klassificeras som ångestsyndrom oxazepam Oxascand, Sobril När bensodiazepiner

Läs mer

Kloka Listan 2011. Expertrådet för psykiatriska sjukdomar

Kloka Listan 2011. Expertrådet för psykiatriska sjukdomar Kloka Listan 2011 Expertrådet för psykiatriska sjukdomar Kloka Listan 2011 Expertrådet för psykiatriska sjukdomar I Kloka Listan rekommenderas som princip enbart aktiv substans. Det preparat som rekommenderas

Läs mer

KLOKA LISTAN 2015. Expertrådet för psykiatriska sjukdomar. Stockholms läns läkemedelskommitté

KLOKA LISTAN 2015. Expertrådet för psykiatriska sjukdomar. Stockholms läns läkemedelskommitté KLOKA LISTAN 2015 Expertrådet för psykiatriska sjukdomar Stockholms läns läkemedelskommitté Läkemedelsförändringar Upptas escitalopram Depression bupropion Nikotinberoende vareniklin Nikotinberoende Specialiserad

Läs mer

Depressions och ångestbehandling

Depressions och ångestbehandling Depressions och ångestbehandling NU sjukvården, maj 2010 Ebba Holmberg överläkare psyk klin, leg psykoterapeut Gunilla Kenne, psykolog. leg psykoterapeut Frekvens ångest och depression Minst 25% av alla

Läs mer

Kliniska farmakologiska riktlinjer (Referenser i slutet av dokumentet)

Kliniska farmakologiska riktlinjer (Referenser i slutet av dokumentet) Kliniska farmakologiska riktlinjer (Referenser i slutet av dokumentet) Rekommenderade antidepressiva I första hand: SSRI, ospecificerat eftersom det inte går att peka ut något SSRI som bäst. Undantag är

Läs mer

Uppdatering i praktisk psykiatri

Uppdatering i praktisk psykiatri Uppdatering i praktisk psykiatri Läkemedelskommittén Halland Halmstad 090515 Behandling av ångest och depressioner Nationella riktlinjer i praktiken Johan Sandelin Chöl Vuxenpsykiatrin i norra Halland

Läs mer

Beroende av alkohol Beroende av amfetamin/kokain/cannabis Samsjuklighet

Beroende av alkohol Beroende av amfetamin/kokain/cannabis Samsjuklighet Beroende av alkohol Beroende av amfetamin/kokain/cannabis Samsjuklighet Anders Håkansson, leg läkare, docent. Beroendecentrum Malmö. Lunds universitet. Alkoholabstinens Abstinenssymptom Abstinens med risk

Läs mer

Evidens och riktlinjer kring behandling av depression och ångest Professor Lars von Knorring. Mellansvenskt läkemedelsforum, 3 februari 2010

Evidens och riktlinjer kring behandling av depression och ångest Professor Lars von Knorring. Mellansvenskt läkemedelsforum, 3 februari 2010 Preliminär version 4 mars 2009 Regionala seminarier Remissförfarande t.o.m. 8 juni 2009 Definitiv version presenteras 16 mars 2010. Nationella riktlinjer för depressionssjukdom och ångestsyndrom!"#$"#%&"#'()*+,"$-&))+!"#$%&##&'(#)*

Läs mer

Läkemedelsbehandling vid beroendetillstånd

Läkemedelsbehandling vid beroendetillstånd Abstinens Läkemedelsbehandling vid beroendetillstånd De fysiska och psykiska symtom som uppträder när en drog lämnar kroppen Droger som dämpar CNS ger en reaktiv excitation när de lämnar kroppen Abstinenssymtom

Läs mer

Läkemedelsbehandling vid beroendetillstånd Evidensbaserade metoder farmakologiska

Läkemedelsbehandling vid beroendetillstånd Evidensbaserade metoder farmakologiska Läkemedelsbehandling vid beroendetillstånd Evidensbaserade metoder farmakologiska Orsolya Hoffmann, med dr överläkare Beroendecentrum Eskilstuna Beroende Toleransutveckling Craving Kontrollförlust Abstinens

Läs mer

eva.arvidsson@ltkalmar.se

eva.arvidsson@ltkalmar.se eva.arvidsson@ltkalmar.se Psykisk ohälsa ett ökande problem Verksamhetscheferna på landets vårdcentraler rapporterar: Stor och tilltagande belastning när det gäller psykiska problem Ingen möjlighet att

Läs mer

Psykofarmaka; något nytt? Överläkare Jonas Niklasson, div psykiatri

Psykofarmaka; något nytt? Överläkare Jonas Niklasson, div psykiatri Psykofarmaka; något nytt? Överläkare Jonas Niklasson, div psykiatri Neuroleptika Risperidon (1kr/4 mg tabl) Olanzapin (1kr/10 mg tabl) Clozapin (5kr/100mg tabl) Abilify/Aripiprazol (45kr/10mg tabl) Concerta

Läs mer

SSRI till Barn och Ungdomar vid Depression Var står vi idag? Anne-Liis von Knorring Stockholm 1 april 2009

SSRI till Barn och Ungdomar vid Depression Var står vi idag? Anne-Liis von Knorring Stockholm 1 april 2009 SSRI till Barn och Ungdomar vid Depression Var står vi idag? Anne-Liis von Knorring Stockholm 1 april 2009 Recent advances in depression across the generations Weissman et al, Arch Gen Psychiatry 2007;62,

Läs mer

Läkemedelsbehandling mot OCD/tvångssyndrom

Läkemedelsbehandling mot OCD/tvångssyndrom Av Susanne Bejerot, psykiatiker- Läkemedelsbehandling mot OCD/tvångssyndrom Det finns vissa läkemedel som har visat sig vara mycket effektiva vid behandling av tvångssyndrom. Dessa läkemedel, som alla

Läs mer

BIPOLÄR SJUKDOM Del II - Behandling

BIPOLÄR SJUKDOM Del II - Behandling BIPOLÄR SJUKDOM Del II - Behandling Affektiva mottagningen, Karolinska Universitetssjukhuset Huddinge 070116 Behandling av bipolär sjukdom Alla patienter med bipolär sjukdom skall rekommenderas att så

Läs mer

Sömnstörningar hos barn - nytt kunskapsdokument från Läkemedelsverket

Sömnstörningar hos barn - nytt kunskapsdokument från Läkemedelsverket Tjänsteställe, handläggare Datum Sida Karin Öhlén 2015-05-05 1(5) Läkemedelsenheten Sömnstörningar hos barn - nytt kunskapsdokument från Läkemedelsverket Sedan 2011 har Läkemedelsverket haft ett regeringsuppdrag

Läs mer

Agenda. Bakgrund. Diagnos och behandling vid ångest och depression. Bakgrund. Diagnostik. Depression. Ångestsyndrom. Sammanfattning- take-home message

Agenda. Bakgrund. Diagnos och behandling vid ångest och depression. Bakgrund. Diagnostik. Depression. Ångestsyndrom. Sammanfattning- take-home message Diagnos och behandling vid ångest och depression Louise Hamark Distriktsläkare och KBT-terapeut Uppsala Agenda Bakgrund Diagnostik Depression Sammanfattning- take-home message Bakgrund 1/3 av primärvårdens

Läs mer

Psykiatrisk behandling. Medicinsk behandling

Psykiatrisk behandling. Medicinsk behandling Psykiatrisk behandling Medicinsk behandling Evidensbaserad behandling Evidens betyder bevis Forskning och vetenskapliga resultat bevisar att behandlingen ger resultat Vård ska enligt hälso- och sjukvårdslagen

Läs mer

Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård preliminär version

Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård preliminär version Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård preliminär version Vad är Socialstyrelsens nationella riktlinjer för vård och omsorg? Vad är nationella riktlinjer? Stöd vid fördelning av resurser

Läs mer

Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård preliminär version

Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård preliminär version Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård preliminär version Vad är Socialstyrelsens nationella riktlinjer för vård och omsorg? Vad är nationella riktlinjer? Stöd vid fördelning av resurser

Läs mer

Akademiska sjukhuset. Handlingsprogram depression. Depression hos barn och ungdomar HANDLINGSPROGRAM

Akademiska sjukhuset. Handlingsprogram depression. Depression hos barn och ungdomar HANDLINGSPROGRAM Titel: Akademiska sjukhuset Division: Psykiatridivisionen Verksamhetsområde: Enhet: Alla ID.nr Handlingsprogram depression Barn- och ungdomspsykiatri Dokumenttyp Vårdprogram Godkänt av: /Agneta Rosling,

Läs mer

NSAID i kontinuerlig behandling, av alla med artros som behandlas

NSAID i kontinuerlig behandling, av alla med artros som behandlas Indikator Andelen individer (%) som använder NSAID, utan att med paracetamol först prövats och befunnits ha otillräcklig effekt, och utan att påtagliga inflammatoriska inslag föreligger, av alla med artros

Läs mer

Expertrådet för analgetika och reumatologiska sjukdomar. Stockholms läns läkemedelskommitté

Expertrådet för analgetika och reumatologiska sjukdomar. Stockholms läns läkemedelskommitté Kloka Listan 2014 Expertrådet för analgetika och reumatologiska sjukdomar Stockholms läns läkemedelskommitté Nociceptiv smärta COX-hämmare COX-HÄMMARE (NSAID) I första hand naproxen Naproxen..., Alpoxen,

Läs mer

Dokument ID: Fastställandedatum: 2015-01-01. Revisionsnr: Giltigt t.o.m.: 2016-12-31

Dokument ID: Fastställandedatum: 2015-01-01. Revisionsnr: Giltigt t.o.m.: 2016-12-31 Beskrivning Diarienr: Ej tillämpligt 1(13) Psykiatri Förstämningssyndrom Depression citalopram* sertralin* fluoxetin* mirtazapin* venlafaxin* KBT/Kognitiv psykoterapi kan ha minst lika god effekt som läkemedel.

Läs mer

God vård. vid depression och ångestsyndrom hos barn och ungdomar. Malin Green Landell, BUP-kliniken, Universitetssjukhuset i Linköping

God vård. vid depression och ångestsyndrom hos barn och ungdomar. Malin Green Landell, BUP-kliniken, Universitetssjukhuset i Linköping God vård vid depression och ångestsyndrom hos barn och ungdomar Aktuellt kunskapsläge Evidens för f r psykologisk behandling och för f läkemedelsbehandling (SSRI) vid ångest- syndrom och depressionssjukdomar

Läs mer

Definition. Definition. Ansvarsområden Sjukvården Medicinsk behandling (HSL 3 ) 2013-02-18

Definition. Definition. Ansvarsområden Sjukvården Medicinsk behandling (HSL 3 ) 2013-02-18 Definition Beroende/missbruk och samtidig diagnos av psykisk sjukdom eller personlighetsstörning Socialstyrelsen: Nationella riktlinjer 2006 Definition Beroende/missbruk och oberoende psykisk sjukdom enligt

Läs mer

Ärendeansvarig* Patientens personnr* Patientens namn*

Ärendeansvarig* Patientens personnr* Patientens namn* Ärendeansvarig* Patientens personnr* Patientens namn* Informationsdatum* (ÅÅÅÅ-MM-DD) Vid det datum som anges ska övriga uppgifter som registreras varit gällande (aktuella) * = Obligatorisk fråga Ange

Läs mer

Suicid och suicidprevention vid bipolär sjukdom. Bo Runeson

Suicid och suicidprevention vid bipolär sjukdom. Bo Runeson Suicid och suicidprevention vid bipolär sjukdom Bo Runeson Fallbeskrivning Depression, troligen bipolär sjukdom med ångestinslag Instabilt skede av bipolär sjukdom Ingen suicidriskbedömning dokumenterades

Läs mer

Escitalopram Lundbeck 5 mg / 10 mg / 15 mg / 20 mg tablett

Escitalopram Lundbeck 5 mg / 10 mg / 15 mg / 20 mg tablett Escitalopram Lundbeck 5 mg / 10 mg / 15 mg / 20 mg tablett 1.12.2014, Version 1.0 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN VI.2 Delområden av en offentlig sammanfattning VI.2.1 Information om sjukdomsförekomst

Läs mer

Biologiska faktorers betydelse för missbruks- och beroendeutveckling och behandling

Biologiska faktorers betydelse för missbruks- och beroendeutveckling och behandling Biologiska faktorers betydelse för missbruks- och beroendeutveckling och behandling Anders Håkansson, leg läkare, post doc Klinisk alkoholforskning, Lunds universitet Beroendecentrum, Psykiatri Skåne Beroendediagnos

Läs mer

Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård preliminär version

Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård preliminär version Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård preliminär version Vad är Socialstyrelsens nationella riktlinjer för vård och omsorg? Varför nationella riktlinjer? God vård och omsorg pålika villkor

Läs mer

Ärendeansvarig* Patientens personnr* Patientens namn*

Ärendeansvarig* Patientens personnr* Patientens namn* Ärendeansvarig* Patientens personnr* Patientens namn* Informationsdatum* (ÅÅÅÅ-MM-DD) Vid det datum som anges ska övriga uppgifter som registreras varit gällande (aktuella) * = Obligatorisk fråga Ange

Läs mer

Medicinering av barn vid OCD

Medicinering av barn vid OCD Texten är fritt översatt från http://www.ocfoundation.org/what-is-ocd.html Medicinering av barn vid OCD När ska man överväga att medicinera barn med OCD? Medicinering ska bara övervägas när barnet upplever

Läs mer

5 enkla steg att bota 80 % av dina ångestpatienter

5 enkla steg att bota 80 % av dina ångestpatienter 5 enkla steg att bota 80 % av dina ångestpatienter Christian Rück, överläkare, med dr Mottagningen för Tvångssyndrom, Internetpsykiatrienheten Psykiatri Sydväst Karolinska Institutet, Rucklab.com christian.ruck@ki.se

Läs mer

Svensk Förening för Psykosocial Onkologi & Rehabiliteringg

Svensk Förening för Psykosocial Onkologi & Rehabiliteringg Svensk Förening för Psykosocial Onkologi & Rehabiliteringg Ångest och depression vid cancer Pia Dellson Enheten för cancerrehabilitering Skånes onkologiska klinik Skånes universitetssjukhus Psykiska problem

Läs mer

STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK UTVÄRDERING

STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK UTVÄRDERING STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK UTVÄRDERING INTERNETFÖRMEDLAD PSYKOLOGISK BEHANDLING VID ÅNGEST- OCH FÖRSTÄMNINGSSYNDROM Ulf Jonsson Leg psykolog, Med Dr, Projektledare på SBU ulf.jonsson@sbu.se Varför

Läs mer

l Alkoholberoende Återfallsförebyggande akamprosat Campral preparat disulfiram Antabus

l Alkoholberoende Återfallsförebyggande akamprosat Campral preparat disulfiram Antabus Psykiatri psykiatri l ADHD atomoxetin metylfenidat Se Bakgrundsmaterialet l Alkoholberoende Återfallsförebyggande akamprosat Campral preparat disulfiram Antabus naltrexon Naltrexon Vitaflo Vitamintillskott

Läs mer

Nya alkoholvanor kräver nya grepp i hälso- och sjukvården

Nya alkoholvanor kräver nya grepp i hälso- och sjukvården Litres per capita 01-10-1 Nya alkoholvanor kräver nya grepp i hälso- och sjukvården Sven Wåhlin Distriktsläkare Uppsala Öl Beroendecentrum Stockholm Alkoholkonsumtionen i Sverige i liter 100% alkohol per

Läs mer

Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård

Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård Preliminär version regionala seminarier våren 2014 Nya grepp i behandlingen av alkoholproblem konferens Riddargatan 1, 15 nov 2013

Läs mer

BUSA. Behandlingsuppföljning av säkerställd ADHD

BUSA. Behandlingsuppföljning av säkerställd ADHD BUSA Behandlingsuppföljning av säkerställd ADHD Vad är rimligt att monitorera? Det vi vet är verksamt i behandling Det vården själv anser viktigt Det som mäster förändring Vilka ska vara med och vilka

Läs mer

2014-10-13 Sidan 1. ADHD hos vuxna. ADHD-center Habilitering & Hälsa, SLL

2014-10-13 Sidan 1. ADHD hos vuxna. ADHD-center Habilitering & Hälsa, SLL 2014-10-13 Sidan 1 ADHD hos vuxna ADHD-center Habilitering & Hälsa, SLL Innehåll Korta fakta om ADHD Svårigheter i vardagen Utredning, diagnostik Behandling och stöd Modediagnos eller kärt barn med många

Läs mer

Beslutsstödsdokument. Vetenskapligt underlag

Beslutsstödsdokument. Vetenskapligt underlag Prioriteringsprocess Beslutsstödsdokument Kvalitetsindikatorer Populärversion Skolhälsovården Patient- och närstående Vetenskapligt underlag Kartläggning av nuläget Mårten Gerle, med. sakkunnig, ordf.

Läs mer

Sömnstörningar hos barn. Bruno Hägglöf Barn och ungdomspsykiatri Umeå universitet

Sömnstörningar hos barn. Bruno Hägglöf Barn och ungdomspsykiatri Umeå universitet Sömnstörningar hos barn Bruno Hägglöf Barn och ungdomspsykiatri Umeå universitet Kunskapsdokument från Läkemedelsverket 2014, under tryckning Arbetsgrupp med barnläkare, allmänläkare, barnpsykiatriker,

Läs mer

Internetbaserad behandling

Internetbaserad behandling Internetbaserad behandling Vad är internetbaserad behandling? Historia Forskningsläget Internetbaserad behandling Vad är internetbaserad behandling? Historia Forskningsläget Vad är internetbaserad behandling?

Läs mer

Psykiatrisk samsjuklighet vid missbruk. Fides Schückher Överläkare Beroendecentrum USÖ Doktorand PFC

Psykiatrisk samsjuklighet vid missbruk. Fides Schückher Överläkare Beroendecentrum USÖ Doktorand PFC Psykiatrisk samsjuklighet vid missbruk Fides Schückher Överläkare Beroendecentrum USÖ Doktorand PFC Defini&on samsjuklighet Patienter, klienter med psykisk sjukdom, personlighetsstörning och samtidigt

Läs mer

ASI-fördjupning: Psykisk ohälsa och alkohol-/ narkotikaanvändning

ASI-fördjupning: Psykisk ohälsa och alkohol-/ narkotikaanvändning ASI-fördjupning: Psykisk ohälsa och alkohol-/ narkotikaanvändning Anders Håkansson, leg läkare, med dr Avd för psykiatri, Lunds universitet Beroendecentrum Malmö Vad är samsjuklighet? klienter och patienter

Läs mer

Kvalitetsreg för psykosvård Patienter 18 år och äldre Nyregistrering version 2.0

Kvalitetsreg för psykosvård Patienter 18 år och äldre Nyregistrering version 2.0 Kvalitetsreg för psykosvård Patienter 18 år och äldre Nyregistrering version 2.0 Behandlare Patientens personnr Namn Patienten är incidensregistrerad Patienten har informerats om och givit samtycke till

Läs mer

Behandling av Alkoholberoende i Primärvård. Lars-Olof Tobiasson Vårdcentralen Sjöbo

Behandling av Alkoholberoende i Primärvård. Lars-Olof Tobiasson Vårdcentralen Sjöbo Behandling av Alkoholberoende i Primärvård Lars-Olof Tobiasson Vårdcentralen Sjöbo Sjöbo Vårdcentral Nämndemansgården Kriminalvårdsanstalten Ystad Why don t You drink yourself happy as a normal person?

Läs mer

Vad är nationella riktlinjer?

Vad är nationella riktlinjer? Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård Preliminär version Vad är nationella riktlinjer? Ska vara ett stöd vid fördelning av resurser Ge underlag för beslut om organisation Kan bidra till

Läs mer

Depression och ångestsyndrom. vad du kan göra och vad vården bör göra. Rekommendationer ur nationella riktlinjer

Depression och ångestsyndrom. vad du kan göra och vad vården bör göra. Rekommendationer ur nationella riktlinjer Depression och ångestsyndrom vad du kan göra och vad vården bör göra Rekommendationer ur nationella riktlinjer ISBN 978-91-86585-34-1 Artikelnr 2010-6-17 Redaktör Charlotta Munter Text Ida Persson Foton

Läs mer

I de psykiatriska kapitlen hänvisas till DSM IV eftersom översatt version/kortversion av DSM V ännu inte finns tillgänglig på svenska.

I de psykiatriska kapitlen hänvisas till DSM IV eftersom översatt version/kortversion av DSM V ännu inte finns tillgänglig på svenska. Kapitel Depression I de psykiatriska kapitlen hänvisas till DSM IV eftersom översatt version/kortversion av DSM V ännu inte finns tillgänglig på svenska. Bakgrund Unipolär depression. Livstidsprevalensen

Läs mer

Läkemedelsbehandling av alkoholberoende

Läkemedelsbehandling av alkoholberoende Behandlingsrekommendation Den 26 oktober 2006 anordnade ett expertmöte med syfte att utarbeta behandlingsrekommendationer för läkemedelsbehandling av alkoholberoende. Statens beredning för medicinsk utvärdering,

Läs mer

Missbruksorganisationer i Stockholm Historik

Missbruksorganisationer i Stockholm Historik 1 Missbruksorganisationer i Stockholm Historik Missbrukskliniker inom och utom psykiatrin Olika behandlingstraditioner och personberoende Sjukvård socialtjänst på olika håll Tillnyktring avgiftning behandling

Läs mer

STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK UTVÄRDERING

STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK UTVÄRDERING STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK UTVÄRDERING INTERVENTIONER FÖR ATT FÖRÄNDRA OTILLRÄCKLIG FYSISK AKTIVITET, OHÄLSOSAMMA MATVANOR, TOBAKSBRUK SAMT MISSBRUK/BEROENDE AV ALKOHOL VID SCHIZOFRENI. Mats Berglund

Läs mer

Psykosocial behandling av (met)amfetaminberoende (avhengighet)

Psykosocial behandling av (met)amfetaminberoende (avhengighet) Psykosocial behandling av (met)amfetaminberoende (avhengighet) Anders, Med dr, Leg Psykoterapeut Karolinska Institutet Sektionen för beroendeforskning Beroendecentrum Stockholm Centrum för Psykiatriforskning

Läs mer

Kloka Listan 2013. Expertrådet för neurologiska sjukdomar Stockholms läns läkemedelskommitté

Kloka Listan 2013. Expertrådet för neurologiska sjukdomar Stockholms läns läkemedelskommitté Kloka Listan 2013 Expertrådet för neurologiska sjukdomar Stockholms läns läkemedelskommitté Stroke Ett välreglerat blodtryck och god metabol kontroll, att vara fysisk aktiv, undvika överkonsumtion av alkohol

Läs mer

Underlag för beslut i omprövningen av ADHD-läkemedel

Underlag för beslut i omprövningen av ADHD-läkemedel Underlag för beslut i omprövningen av ADHD-läkemedel Besluten i omprövningen av ADHD-läkemedel offentliggjordes den 10 september 2014. Detta underlag beskriver den situation som rådde inför nämndens beslut.

Läs mer

Screening och utredning av drogproblem

Screening och utredning av drogproblem Beroende enligt DSM-IV Screening och utredning av drogproblem Anders Håkansson Leg läkare, Beroendecentrum, Psykiatri Skåne Med dr, Klinisk alkoholforskning, Lunds universitet Minst tre av följande under

Läs mer

Andelen (procent personer) ska vara så hög som möjligt

Andelen (procent personer) ska vara så hög som möjligt Indikator Andelen (procent) personer som använder Nortriptylin eller gabapentin, av alla som behandlas med läkemedel mot perifer neuropatisk smärta. Standard Andelen (procent personer) ska vara så hög

Läs mer

Behandling av depression och ångestsyndrom hur gör vi i praktiken? Allmänläkare Malin André Britsarvets VC och Centrum för klinisk forskning, Falun

Behandling av depression och ångestsyndrom hur gör vi i praktiken? Allmänläkare Malin André Britsarvets VC och Centrum för klinisk forskning, Falun Behandling av depression och ångestsyndrom hur gör vi i praktiken? Allmänläkare Malin André Britsarvets VC och Centrum för klinisk forskning, Falun Disposition Bakgrund (professor Cecilia Björkelund) Egna

Läs mer

Utbildning för psykologer i psykofarmakologi

Utbildning för psykologer i psykofarmakologi Utbildning för psykologer i psykofarmakologi Bakgrund Collskog Konferenser AB har under flera år arrangerat konferenser och fortbildningskurser för bl. a. psykologer. 2011 gavs en kurs i psykofarmakologi

Läs mer

Samsjuklighet psykisk störning, sjukdom och samtidigt beroende, missbruk

Samsjuklighet psykisk störning, sjukdom och samtidigt beroende, missbruk Samsjuklighet psykisk störning, sjukdom och samtidigt beroende, missbruk Agneta Öjehagen Definition Förekomst Samverkan Metoder Riskbruk och psykisk sjukdom Svenska Kommunförbundet och Landstingsförbundet

Läs mer

Gapanalys och kartläggning av uppdaterade Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevården Landstinget i Värmland

Gapanalys och kartläggning av uppdaterade Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevården Landstinget i Värmland 1 (11) Gapanalys och kartläggning av uppdaterade Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevården Landstinget i Värmland Arbetsgrupp: Bengt Palo, Leif Martinsson, Christina Ledin, Lotta Österlund

Läs mer

Per Anders Hultén. Överläkare Specialist i psykiatri och allmänmedicin

Per Anders Hultén. Överläkare Specialist i psykiatri och allmänmedicin Per Anders Hultén Överläkare Specialist i psykiatri och allmänmedicin Samsjuklighet Psykisk sjukdom/störning samtidigt med missbruk/beroende Dubbeldiagnos Trippeldiagnos etc. Även samsjuklighet med en/flera

Läs mer

Dynamisk behandling vid missbruk, beroende. En orientering

Dynamisk behandling vid missbruk, beroende. En orientering Dynamisk behandling vid missbruk, beroende En orientering Agneta Öjehagen Lunds universitet Evidensbaserade psykosociala metoder - Motivera till förändring (motiverande samtal) - Förändring av missbruksbeteendet

Läs mer

3-månadersuppföljning

3-månadersuppföljning Ärendeansvarig* Patientens personnr* Patientens namn* Informationsdatum* (ÅÅÅÅ-MM-DD) Vid det datum som anges ska övriga uppgifter som registreras varit gällande (aktuella) * = Obligatorisk fråga SOCIODEMOGRAFISKA

Läs mer

Gapanalys Uppsala/Örebroregion Uppdatering av Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevården 4 april 2014

Gapanalys Uppsala/Örebroregion Uppdatering av Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevården 4 april 2014 Gapanalys Uppsala/Örebroregion Uppdatering av Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevården 4 april 2014 Helena de la Cour & Ann-Sofi Holmberg Översikt rekommendationer Bedömning

Läs mer

l Alkoholberoende Återfallsförebyggande akamprosat Campral medel disulfiram Antabus

l Alkoholberoende Återfallsförebyggande akamprosat Campral medel disulfiram Antabus Psykiatri psykiatri l ADHD Barn och ungdom atomoxetin Se Bakgrundsmetylfenidat materialet l Alkoholberoende Återfallsförebyggande akamprosat Campral medel disulfiram Antabus naltrexon Naltrexon Vitaflo

Läs mer

Alkoholsjukdom. Läkemedelsbehandling Eva Carlgren Rosendal, Beroendecntrum

Alkoholsjukdom. Läkemedelsbehandling Eva Carlgren Rosendal, Beroendecntrum Alkoholsjukdom Läkemedelsbehandling Eva Carlgren Rosendal, Beroendecntrum Hur vanligt är problemet? 90% av Sveriges vuxna befolkning dricker alkohol 900.000 har högkonsumtion/riskkonsumtion 450.000 har

Läs mer

Beteendestörningar och psykiska symtom vid demenssjukdom (BPSD)

Beteendestörningar och psykiska symtom vid demenssjukdom (BPSD) BPSD Beteendestörningar och psykiska symtom vid demenssjukdom (BPSD) a. BETEENDESTÖRNINGAR (=huvudproblem för omgivningen) Aggressivitet Irritabilitet Motsträvighet Skrik Rastlöshet Plockighet Opassande

Läs mer

Daniel N. Sterns teori om barnets självutveckling

Daniel N. Sterns teori om barnets självutveckling PSYKIATRI 2 Innehåll 1 Människans psyke Teorier om människans psykiska utveckling Sigmund Freuds teori om utveckling Erik H. Eriksons teori om utveckling Daniel N. Sterns teori om barnets självutveckling

Läs mer

F2 Ångestsyndrom 2011-06-01. Upplägg. Kämpa eller fly? kämpa? stressor. fly? Cecilia Eriksson Grundläggande psykiatri, 7.5 hp

F2 Ångestsyndrom 2011-06-01. Upplägg. Kämpa eller fly? kämpa? stressor. fly? Cecilia Eriksson Grundläggande psykiatri, 7.5 hp F2 Ångestsyndrom Cecilia Eriksson Grundläggande psykiatri, 7.5 hp 1 Upplägg Sammanfattning av föreläsningen Stress Paniksyndrom Generaliserat ångestsyndrom (GAD) Tvångssyndrom (OCD) Fobier Posttraumatiskt

Läs mer

LANDSTINGET I VÄRMLAND 2009-06-08 1

LANDSTINGET I VÄRMLAND 2009-06-08 1 LANDSTINGET I VÄRMLAND 2009-06-08 1 Förtydligande av vårdrutinen ansvars- och arbetsfördelning mellan division och division beträffande patienter med sk problematik Psykoorganiska tillstånd Konfusion Demens

Läs mer

N y a n a t i o n e l l a r i k t l i n j e r n a f ö r m i s s b r u k s - o c h b e r o e n d e v å r d Välkomna!

N y a n a t i o n e l l a r i k t l i n j e r n a f ö r m i s s b r u k s - o c h b e r o e n d e v å r d Välkomna! Nya nationella riktlinjerna för missbruks - och beroendevård Välkomna! 9:00-9:30 Kaffe och registrering Program: 9:30-12:30 Inledning Socialstyrelsens presentation av riktlinjerna. GAP-analysen över Skåne

Läs mer

Behandling av ångestsyndrom En systematisk litteraturöversikt. SBUs sammanfattning och slutsatser

Behandling av ångestsyndrom En systematisk litteraturöversikt. SBUs sammanfattning och slutsatser Lars von Knorring, professor, institutionen för neurovetenskap, psykiatri, Akademiska sjukhuset, Uppsala lars.von_knorring@uaspsyk.uu.se Sten Thelander, leg psykiater, sakkunnig, SBU, Stockholm sten.t@chello.se

Läs mer

Anmärkning 1 Effekt över tid: Strattera jämfört med Metylfenidat

Anmärkning 1 Effekt över tid: Strattera jämfört med Metylfenidat www.lilly.se Eli Lilly Sweden AB Gustav III:s boulevard 42 Box 721, SE-169 27 Solna Tel +46 (0)8 737 88 00 Fax +46 (0)8 618 21 50 Solna 2014-01-22 Angående anmärkning från IGM, initiativärende Dnr W1469/13

Läs mer

Expertrådet för ögonsjukdomar

Expertrådet för ögonsjukdomar Kloka Listan 2012 Expertrådet för ögonsjukdomar I Kloka Listan rekommenderas som princip enbart aktiv substans. Det preparat som rekommenderas vid rekvisition till slutenvård och andra vårdformer anges

Läs mer

Kloka Listan 2013. Expertrådet för analgetika och reumatologiska sjukdomar. Stockholms läns läkemedelskommitté

Kloka Listan 2013. Expertrådet för analgetika och reumatologiska sjukdomar. Stockholms läns läkemedelskommitté Kloka Listan 2013 Expertrådet för analgetika och reumatologiska sjukdomar Stockholms läns läkemedelskommitté Nyheter 2013 Preparat som upptas: oxikodon Nociceptiv smärta -vävnadsskadesmärta, med eller

Läs mer

Vuxna med kognitiv funktionsnedsättning och psykisk sjukdom

Vuxna med kognitiv funktionsnedsättning och psykisk sjukdom Vuxna med kognitiv funktionsnedsättning och psykisk sjukdom Lund 2013-06-03 Lena Nylander, överläkare, med dr Psykiatri Skåne lena.nylander@skane.se Lena Nylander 2013 1 Sårbarhet för psykisk sjukdom Vuxna

Läs mer

det psykologiska perspektivet

det psykologiska perspektivet För den som lider av psykisk ohälsa finns en rad behandlingsmetoder, främst olika former av samtalsoch läkemedelsbehandling. Ofta används en kombination. Grundläggande är att man har med sig både det medicinska,

Läs mer

Akut psykiatri. Maria Holstad. överläkare, specialist i psykiatri. Allmänpsykiatriska kliniken Akademiska sjukhuset Uppsala

Akut psykiatri. Maria Holstad. överläkare, specialist i psykiatri. Allmänpsykiatriska kliniken Akademiska sjukhuset Uppsala Akut psykiatri Maria Holstad överläkare, specialist i psykiatri Allmänpsykiatriska kliniken Akademiska sjukhuset Uppsala Vilken uppgifter har man? Bedöma och i viss mån utreda och behandla de patienter

Läs mer

Läkemedelsbehandling vid alkoholberoende

Läkemedelsbehandling vid alkoholberoende Läkemedelsbehandling vid alkoholberoende Sven Wåhlin Distriktsläkare Uppsala Öl Beroendecentrum Stockholm Twitter:@SvenWahlin Mejl: sven.wahlin@sll.se 1 Agenda Alkoholberoende vad är det? Fler behöver

Läs mer

Depression Diagnostik, vård och behandling i primärvården!

Depression Diagnostik, vård och behandling i primärvården! Depression Diagnostik, vård och behandling i primärvården! De olika depressiva tillstånden vanliga symtom och diagnostik Suicidriskbedömning och när patienten behöver vidare kontakt till psykiatrin Vid

Läs mer

DEPRESSION OCH DIABETES. Åke Sjöholm Professor, Överläkare

DEPRESSION OCH DIABETES. Åke Sjöholm Professor, Överläkare DEPRESSION OCH DIABETES Åke Sjöholm Professor, Överläkare Epidemiologi av depression och diabetes Patienter med diabetes har en prevalens för depressiva symptom på 31% och egentlig depression på 11%. Patienter

Läs mer

Samsjuklighet vid autism. Håkan Jarbin Chöl BUP Halland BNP dagar 2012

Samsjuklighet vid autism. Håkan Jarbin Chöl BUP Halland BNP dagar 2012 Samsjuklighet vid autism farmakologisk behandling Håkan Jarbin Chöl BUP Halland BNP dagar 2012 Budskapet Samsjuklighet är regel en diagnos undantaget dvs rule out ALLA patienter (med autism) ska få en

Läs mer

Internetbaserad psykologisk behandling

Internetbaserad psykologisk behandling Internetbaserad psykologisk behandling Föreläsning vid Psykiatrins dag, Eskilstuna 3 november 2014 Gerhard Andersson, professor Linköpings Universitet och Karolinska Institutet www.gerhardandersson.se

Läs mer

Underlag för psykiatrisk bedömning

Underlag för psykiatrisk bedömning 1 Underlag för psykiatrisk bedömning 1. Orsak till bedömningen (Remiss? Sökt själv? Huvudproblem?).. (TC: kontaktorsak) 2. Långsiktigt förlopp (Kartlägg förlopp från uppgiven symtomdebut. Ange besvärsperioder,

Läs mer

Vid utredning och behandling av ADHD och autismspektrumstörning hos vuxna

Vid utredning och behandling av ADHD och autismspektrumstörning hos vuxna Riktlinje Vid utredning och behandling av ADHD och autismspektrumstörning hos vuxna Syfte Att få en kvalitetsmässigt likvärdig utredningsgång inom hela Psykiatriförvaltningen. Mål Arbeta enligt riktlinjerna

Läs mer

Namn Form Styrka Förp Varunr. AIP (SEK) AUP (SEK) Zyban Depot tabletter 150 mg 100 st 481176 887,76 965,50

Namn Form Styrka Förp Varunr. AIP (SEK) AUP (SEK) Zyban Depot tabletter 150 mg 100 st 481176 887,76 965,50 BESLUT 1 (5) Läkemedelsförmånsnämnden Datum 2004-09-28 Vår beteckning 515/2004 SÖKANDE GlaxoSmithKline Box 263 431 23 Mölndal Företrädare: Kenneth Parenmalm SAKEN Ansökan inom läkemedelsförmånerna LÄKEMEDELSFÖRMÅNSNÄMNDENS

Läs mer

Alkoholabstinens bakgrund och behandling. Tom Palmstierna Beroendecentrum Stockholm Sektionen för Rättspsykiatri, Neurotec,KI

Alkoholabstinens bakgrund och behandling. Tom Palmstierna Beroendecentrum Stockholm Sektionen för Rättspsykiatri, Neurotec,KI Alkoholabstinens bakgrund och behandling Tom Palmstierna Beroendecentrum Stockholm Sektionen för Rättspsykiatri, Neurotec,KI Abstinensbehandling Generell bakgrund till abstinenssyndrom Generella principer

Läs mer

Namn Form Styrka Förp. Varunr NPL förp.-id AIP (SEK) AUP (SEK) Elvanse Vuxen. Kapsel 30 mg 30 st 122362 20140506100034 675,00 735,50 Elvanse Vuxen

Namn Form Styrka Förp. Varunr NPL förp.-id AIP (SEK) AUP (SEK) Elvanse Vuxen. Kapsel 30 mg 30 st 122362 20140506100034 675,00 735,50 Elvanse Vuxen BESLUT Datum Diarienummer 2015-09-03 1 (7) SÖKANDE Shire Sweden AB Svärdvägen 11D 182 36 Danderyd SAKEN Ansökan inom läkemedelsförmånerna BESLUT Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket, TLV, beslutar att

Läs mer

Kristina Stjernlöf, Psykolog Åsa Wicklén, Avdelningschef

Kristina Stjernlöf, Psykolog Åsa Wicklén, Avdelningschef Kristina Stjernlöf, Psykolog Åsa Wicklén, Avdelningschef Årets australiensare 2010 Tidig intervention DUP: Duration of Untreated Psychosis Det mesta av funktionsnedsättningen grundläggs under de första

Läs mer

Hur får vi ännu bättre resultat i arbetet med läkemedel i Jönköpings län?

Hur får vi ännu bättre resultat i arbetet med läkemedel i Jönköpings län? LEDNINGSKRAFT Hur får vi ännu bättre resultat i arbetet med läkemedel i Jönköpings län? EMA Social dept LOK K K K K K K Landstinget i Jönköpings Län K K K K K K K 3 000 2 500 2 000 1 500 1 000 500 0 Norrbottens

Läs mer

Det finns minnen som inte lämnar någon ro

Det finns minnen som inte lämnar någon ro Det finns minnen som inte lämnar någon ro Posttraumatiskt stressyndrom Information till patienter och anhöriga Har du varit med om en livshotande eller livsförändrande händelse? Så omskakande eller grym

Läs mer

rättigheter som ger dig en bättre läkemedelsbehandling

rättigheter som ger dig en bättre läkemedelsbehandling Kloka rättigheter som ger dig en bättre läkemedelsbehandling Myndigheter och andra inom hälso- och sjukvården utfärdar bestämmelser om hur vården ska utföras. De flesta bestämmelser riktas till läkare,

Läs mer

Förskrivning av centralstimulerande läkemedel vid adhd

Förskrivning av centralstimulerande läkemedel vid adhd Förskrivning av centralstimulerande läkemedel vid adhd Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis i utbildningsmaterial till självkostnadspris, men du får inte använda

Läs mer

Äldre och alkoholberoende Uppsala 2015-01-21

Äldre och alkoholberoende Uppsala 2015-01-21 Äldre och alkoholberoende Uppsala 2015-01-21 Agneta Öjehagen Professor, socionom, leg.psykoterapeut Avdelningen psykiatri Institutionen kliniska vetenskaper - Lund Äldre och alkoholberoende Riskbruk beroendeutveckling

Läs mer