Kramfors kommun. Revisionsrapport. Mars Fredrik Markstedt Revisionskonsult. Jan-Erik Wuolo Certifierad kommunal revisor

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Kramfors kommun. Revisionsrapport. Mars 2011. Fredrik Markstedt Revisionskonsult. Jan-Erik Wuolo Certifierad kommunal revisor"

Transkript

1 Läkemedelsanvändningen vid kommunens särskilda boenden för äldre En samverkansgranskning mellan revisorerna i landstinget och kommunerna: Kramfors, Ånge och Örnsköldsvik Kramfors kommun Revisionsrapport Mars 2011 Fredrik Markstedt Revisionskonsult Jan-Erik Wuolo Certifierad kommunal revisor

2 Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning Bakgrund och uppdrag... 3 Revisionsfråga... 3 Metod och avgränsning Granskningsresultat Övergripande mål/ riktlinjer och uppföljning avseende läkemedelsbehandling Nationellt Regionalt Lokalt Uppföljning av läkemedelsanvändning Bedömning mål och riktlinjer Läkemedelsanvändningen vid äldreboendena Hög risk för biverkningar hos äldre Polyfarmaci Antal äldre med stående ordination av NSAID-preparat Antal äldre med stående ordination av laxantia Bedömning - Läkemedelsanvändningen Läkemedelsgenomgångar Bedömning läkemedelsgenomgångar Tillgång till läkare - avtal och insatser vid äldreboendena Bedömning läkartillgång vid äldreboendena Avvikelserapportering - läkemedel Bedömning avvikelserapportering avseende läkemedel Kompetensutveckling Bedömning - kompetensutveckling Bilagor: Bilaga 1 Beskrivning av de läkemedelsgrupper som ingår i granskningen Bilaga 2 Sammanställning av Socialstyrelsens föreskrifter vars direktiv ska tillämpas inom kommunen Bilaga 3 Läkemedelsanvändning, stående ordinationer, vid Kramfors kommuns äldreboenden (mättillfälle december 2010) Bilaga 4 Jämförelse mellan de tre kommunerna över läkemedelsanvändning vid kommunernas äldreboenden Bilaga 5 Definition - läkemedelsgenomgång vid äldreboenden i Västernorrland Kramfors kommun mars

3 1 Sammanfattande bedömning Revisionsfrågan för denna granskning är om läkemedelsanvändningen och avvikelsehanteringen avseende läkemedel i Kramfors kommuns särskilda boenden för äldre är ändamålsenlig. Vår bedömning är att dessa förhållanden inte till alla delar är ändamålsenliga. När det gäller läkemedelsanvändningen finns det vissa förhållanden som inte är helt tillfredsställande. Nästan var femte vårdtagare (19 procent) vid äldreboendena använder kontinuerligt neuroleptika, vilket vi bedömer som en förhållandevis hög andel och då framförallt på det boende där 35 procent av de äldre kontinuerligt använder neuroleptika. Även om användningen av lugnande/sömnmedel ligger i nivå med övriga kommuner som ingår i granskningen bedömer vi att det finns anledning att säkerställa att användandet av lugnande/sömnmedel är optimalt vid de äldreboenden där 73 respektive 58 procent av de äldre kontinuerligt tar dessa läkemedel med tanke på risken för biverkningar. När det gäller laxantiaanvändningen finns det goda möjligheter att reducera denna till förmån för olika omvårdnadsåtgärder. Eftersom de finns en överenskommen och fastställd definition avseende innehållet i läkemedelsgenomgångar anser vi att kommunens alla äldreboenden ska sträva efter att leva upp denna kravnivå. För närvarande är det bara 3 av 8 som klarar detta. Vi bedömer att kommunen till viss del på ett tillfredsställande har klarat av att tillgodose läkartillgången på äldreboendena och bristerna som uppmärksammats rör framförallt läkarstödet från vårdcentralen/carema. Vidare framgår synpunkter att stress och i vissa fall ett bristande engagemang hos läkarna påverkar vilket läkarstöd sjuksköterskorna upplever att de får vid äldreboendena. Vidare bedömer vi att kommunen har ändamålsenliga rutiner och system för avvikelserapportering. Vi bedömer även att kompetensutvecklingen av personal vid äldreboendena är ändamålsenlig men vi vill peka på att ytterligare utbildningsinsatser kommer att öka kvaliteten i omvårdnaden BAS - nämnden har i sin roll som ansvarig vårdgivare ett övergripande ansvar för styrning, kontroll och utvärdering av hälso- och sjukvårdens kvalitet och patientsäkerheten inom äldrevården. När det gäller de äldres läkemedelsanvändning noterar vi att nämnden årligen får information om läkemedelsanvändningen vid äldreboendena via MAS rapporter. Detta är positivt men vår bedömning är att nämnden, bland annat med utgångspunkt från lämnad rapportering, ska vidta mer aktiva åtgärder när det gäller styrningen av området t ex genom att ange inriktning/övergripande mål för de äldres läkemedelsanvändning. I detta arbete finns gott stöd från läkemedelskommitténs riktlinjer. Kramfors kommun

4 Vi har sett att det finns en inriktning och intresse vid en del äldreboendena när det gäller att utveckla arbetet med kost och omvårdnad för de äldre, som ett alternativ till vissa läkemedel. Detta arbete bör BAS - nämnden bidra till att stimulera och utveckla. 2 Bakgrund och uppdrag Enligt Socialstyrelsen (SoS) har läkemedelsanvändningen bland äldre ökat påtagligt i kommunala särskilda boendeformer. Denna omfattande läkemedelsanvändning innebär enligt SoS en kraftigt ökad risk för oönskade interaktioner mellan olika läkemedel och biverkningar hos patienterna som kan innebära försämrad funktionsförmåga. SoS har även påtalat att förskrivning av olämpliga läkemedel till äldre är ett allvarligt problem. SoS och även Landstinget Västernorrlands läkemedelskommittè har tagit fram riktlinjer för medicinering av äldre som ett stöd till läkare och övrig vårdpersonal i vård- och behandlingsarbetet. Målet är en optimal läkemedelsanvändning bland de äldre som tar sikte på hög patientsäkerhet, de äldres välbefinnande samt kostnadseffektivitet. I detta arbete har läkarna med sin kompetens och som förskrivare och vårdpersonalen vid kommunernas äldreboenden viktiga roller. Varje kommun ska erbjuda en god och säker hälso- och sjukvård till dem som bor i särskilda boendeformer. Grunden för läkemedelsbehandlingen inom den kommunala hälsooch sjukvården är att den ska vara individuellt anpassad till den enskildes sjukdom/besvär och personliga förutsättningar. Landstinget har inom landstingsområdet ett ansvar för att tillgodose kommunernas behov av läkarkompetens. Det innebär bland annat att landstinget ska svara för att de äldre som får omsorg och vård vid kommunernas särskilda boenden ska ha tillgång till läkare på samma villkor som andra grupper i samhället. Om inte landstinget klarar detta krav har kommunerna rätt att på egen hand anlita t ex privata läkare och debitera landstinget för kostnaden. Revisorerna i Kramfors kommun har uppdragit till Komrev inom PwC att granska och bedöma läkemedelsanvändning och vissa rutiner med koppling till området läkemedel vid kommunens särskilda boenden för äldre. Uppdraget är att detta ska ske i samverkan med kommunrevisorerna i Ånge och Örnsköldsvik samt landstingsrevisorerna i Västernorrland. 2.1 Revisionsfråga Är läkemedelsanvändningen/läkemedelsförskrivningen inom kommunernas äldreboenden ändamålsenlig? För att besvara granskningens övergripande revisionsfråga har följande kontrollmål varit styrande för granskningen: Riktlinjer för förskrivning av läkemedel till äldre tillämpas Antal förskrivna läkemedel per patient Kramfors kommun mars

5 Samtidig användning av alltför många läkemedel och olämpliga läkemedelskombinationer är så låg som möjligt Förskrivningen av olämpliga preparat för äldre är så låg som möjligt Läkemedelsgenomgångar (LMG) genomförs för samtliga äldre vid äldreboendena Rutiner och avtal om läkarinsatser säkerställer en ändamålsenlig medicinförskrivning Avvikelserna vid äldreboendena dokumenteras, rapporteras och används som en del i förbättringsarbetet. 2.2 Metod och avgränsning Granskningen omfattar de som bor på kommunens särskilda boenden för äldre. Det innebär att t ex gruppen psykiskt funktionshindrade och omsorgens vårdtagare inte ingår. Statistiken avseende läkemedel har samlats in under en dag i vecka 49 (6-10 december 2010). Rapporten handlar om läkemedelsförskrivning/användning vid kommunernas särskilda boenden för äldre. Eftersom det vid äldreboenden, till skillnad från äldre som bor eget ordinärt boende, finns en stor följsamhet till att ordinerade läkemedel även faktiskt intas av patienten, kommer vi i fortsättningen i rapporten att använda begreppet läkemedelsanvändning. Den avvikelserapportering som redovisas i revisionsrapporten kommer från den årsrapportering medicinskt ansvariga sjuksköterska (MAS) sammanställer och rapporterar vidare till BAS - nämnden som omfattar alla verksamheter där kommunen har ett hälsooch sjukvårdsansvar inklusive särskilda boenden för äldre. Vi vill i sammanhanget nämna att MAS, äldreboendenas sjuksköterskor och intervjuade läkare har varit oss till god hjälp under granskningen med att förse revisionen med information och läkemedelsstatistik som belyser läkemedelsanvändningen vid äldreboendena. De äldres läkemedelsbehandling registreras för dem som har ApoDos 1 i det IT-baserade informationssystemet E-dos 2. För de som har få läkemedel och därmed inte ApoDos sker 1 ApoDos innebär att apoteket tar ut läkemedel ur originalförpackningar från leverantörerna och iordningställer maskinellt läkemedel i dospåsar/dosbrickor till varje tillfälle läkemedlen ska intas. Varje ApoDospåse kan innehålla flera olika typer av läkemedel. Kramfors kommun

6 registreringen i landstingets journalsystem Systeam Cross och läkemedelslistan kan den vägen tas ut i pappersform och utgöra underlag för iordningställande och administreringen (sätta i dosett och ge läkemedel). Sjuksköterska vid äldreboendena kan få tillgång till ett utdrag avseende patienternas/de äldres läkemedel från vårdcentralen via läkaren och Systeam Cross. För journalföringen använder kommunen sig av Logicas vård och omsorgsprogram. Läkarna registrerar läkemedelsförskrivningarna i Systeam Cross. Läkemedelslistan i Systeam Cross är för varje patient gemensamt tillgänglig för både primärvårdens och slutenvårdens läkare. Läkemedelsstatistiken omfattar samtliga äldreboenden i kommunen (Åtta stycken) och av de 290 boendeplatser som finns vid dessa enheter ingår 279 personer (96 procent). Intervjuer har genomförts med MAS och ansvariga sjuksköterskor vid tre av dessa boenden: Ytterlännäsgården Kvarnbacken Sundbrolund Sammantaget har åtta personer intervjuats, tre sjuksköterskor, MAS och tre allmänläkare från kommunens vårdcentraler. MAS har även faktakontrollerat rapporten. Denna samverkansgranskning omfattar sammantaget 1297 äldre som bor vid 44 äldreboenden i de tre granskade kommunerna. Då motsvarande granskning genomförts i Norrbotten finns ett jämförelsematerial med sammantaget 1083 vid 39 äldreboenden i de fem granskade Norrbottenskommunerna. Vissa läkemedel och alltför många läkemedel i kombination kan leda till negativa interaktioner och biverkningar hos äldre patienter, t ex förvirringstillstånd, yrsel mm. Detta kan också negativt påverka de äldres sociala och kognitiva förmåga men även öka risken för fallskador som kan leda till olika frakturer. Den läkemedelsanvändning som redovisas i rapporten är stående läkemedel. Inga tillfälliga sk vid-behov-mediciner ingår i redovisad statistik. Granskningen bygger bland annat på ett urval av indikatorer och kriterier från Socialstyrelsens kunskapsöversikt, Indikatorer för utvärderingen av kvaliteten i äldres läkemedelsterapi. 2 E-dos är en webbaserad applikation som möjliggör tvåvägs kommunikation mellan sjukvård och dosapotek. I E-dos hanteras ordinationer för ApoDos-vårdtagare. Version: Sida 6 av 112 Inledning Kramfors kommun mars

7 För följande urval av indikatorer avseende de äldres läkemedelsanvändning har uppgifter insamlats vid äldreboendena: 1. Hög risk för biverkningar hos äldre - Antal äldre med stående ordination av neuroleptika, ATC-kod 3 : N05A - Antal äldre med stående ordination av antidepressiva, ATC-kod: N06A - Antal äldre med stående ordination av lugnande medel och/eller sömnmedel, ATC-kod: N05B och N05C 2. Antal äldre med samtidig stående ordination 2 3 av följande medel: - Neuroleptika - Antidepressiva - Lugnande och/eller sömnmedel 3. Antal äldre med stående ordination av NSAID-preparat, ATC-kod: M01A 4. Antal äldre med stående ordination av laxantia, ATC-kod: A06A 5. Polyfarmaci: - Antal äldre med fler än 10 ordinerade läkemedel - Antal äldre med fler än 20 ordinerade läkemedel 6. Antal äldre som får en årlig läkemedels-genomgång För ovanstående läkemedel redovisar SoSs kunskapsöversikt information om bland annat användningsområden, biverkningar, interaktioner, vad som bör beaktas avseende äldres användning av medlen osv. (se bilaga1). Granskningen och de bedömningar som bygger i huvudsak på intervjuer och sammanställd statistik avseende läkemedelsanvändningen i kommunens äldreboenden. Granskningen omfattar däremot inte några analyser och bedömningar av läkemedelsanvändningen i förhållande till de äldres symtom och diagnoser, dvs. medicinska bedömningar av enskilda läkemedelsterapier. I diskussioner om metodfrågor t ex val av indikatorer, utformning av underlag för insamling av läkemedelsstatistik samt analys av statistiken har vi haft stöd av apotekare/läkemedelsstrateg samt allmänläkare. 3 Läkemedel klassificeras enlig rekommendation från WHO med ATC-kod (Anatomical Therapeutic Chemical Classification). N=centrala nervsystemet, 05= terapeutisk huvudgrupp t ex neuroleptika, A= kemisk/terapeutisk undergrupp t ex bensodiazepinderivat Kramfors kommun

8 3 Granskningsresultat 3.1 Övergripande mål/ riktlinjer och uppföljning avseende läkemedelsbehandling Nationellt Socialstyrelsens föreskrift 2005:12, Ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i hälso- och sjukvården ska tillämpas på den patientinriktade vården inom kommunens verksamheter som omfattas av hälso- och sjukvårdslagen. Enligt SOSFS 1997:10, Medicinskt ansvarig sjuksköterska i kommunernas hälso- och sjukvård, ska det finnas en medicinskt ansvarig sjuksköterska i kommunen. Innehållet i dessa föreskrifter redovisas i sammanfattning i bilaga 2. När det gäller äldre läkemedelsanvändning är det främst SoSs rekommendationer Indikatorer för god läkemedelsterapi hos äldre (juni 2010) som är tillämpliga. SBU har 2009 lämnat rapporten, Äldres läkemedelsanvändning hur kan den förbättras. Här lyfter SBU bland annat fram att löpande omprövningar av läkemedelsordinationer kan minska läkemedelsrelaterade problem Regionalt Landstinget via läkemedelskommittén har, i många fall i samverkan med kommunerna, tagit fram flertalet rekommendationer och riktlinjer avseende medicinering av äldre. T ex kan följande dokument nämnas; - Terapiråd äldre och läkemedel - Terapiråd sömn samt Istället för piller, om sömn för dig som arbetar med äldre - Äldre med sammansatta vårdbehov (Hälso- och sjukvårdsdelegationen 2006) - Mitt läkemedel Äldre och läkemedel, preparat som bör förskrivas restriktivt - Gemensam läkemedelslista gemensamt ansvar (rutin för Systeam Cross i öppenvård 2010)Riktlinje och rutin för läkemedelsgenomgång i Landstinget Västernorrland och i länets kommuner (2010) - Arbetsbeskrivning för läkarevid läkemedelsgenomgångar med beslutstödet MiniQ Lokalt BAS - nämnden har som vårdgivare det övergripande ansvaret för att hälso- och sjukvården i kommunen uppfyller de krav som Hälso- och sjukvårdslagen och Socialtjänstlagen ställer. Kramfors kommun mars

9 När det gäller styrning på nationell nivå, specifikt avseende äldres läkemedelsanvändning, finns som ovan nämnts, främst SoS:s indikatorer för god läkemedelsterapi hos äldre. Det finns vissa övergripande mål i Kramfors som t ex att insatserna i särskilda boenden ska vara individuellt utformade samt att ingen ska drabbas av vårdskador vilket bland annat mäts och rapporteras till BAS - nämnden via MAS avseende antalet läkemedelsavvikelser. I Kramfors redovisas inga mål som direkt berör läkemedel/medicinering av äldre vid kommunens särskilda boenden. Därmed görs inte heller någon specifikt uppföljning avseende läkemedelsanvändningen vid äldreboendena utöver de som görs via läkemedelskommittén Uppföljning av läkemedelsanvändning När det gäller uppföljningar av läkemedelsanvändningen vid äldreboenden gör läkemedelskommittén i Västernorrland tillsammans med kommunerna en årlig uppföljning (Nulägesbeskrivning) under september sedan Undersökningen avser personer som är 75 år och äldre. I undersökningen ingår antal läkemedel per boende samt tre grupper läkemedel med hög risk för biverkningar och som enbart bör användas om särskilda skäl finns. Dessa är sömnmedel/lugnande, neuroleptika samt antiinflammatoriska smärtstillande medel (NSAID). Resultatredovisningen för respektive kommun sker på kommunnivå med de sammanlagda utfallet för äldreboendena. Undersökningarna rapporteras/- rapporteras av MAS till BAS - nämnden. Resultaten från Nulägesbeskrivningarna redovisas mer nedan i rapporten. MAS för återkommande en dialog med sjuksköterskorna vid äldreboendena om utfallet av den sammanställning som årligen görs och som bl a behandlar området läkemedel och rapporterade avvikelser i läkemedelshanteringen. MAS gör även årliga besök vid äldreboendena. Dessa samtal ser både MAS och sjuksköterskorna som ett stöd för att förbättra och utveckla rutiner och förhållningssätt. Sjuksköterskorna informerar i sin tur om läkemedelsfrågor till övrig vårdpersonal. Enligt de intervjuade har sjuksköterskorna och MAS:en kontinuerligt egna träffar där de bl a går igenom de mål och riktlinjer som finns. Sjuksköterskorna medverkar kontinuerligt vid äldreboendets arbetsplatsträffar. En för sjuksköterskorna viktig kunskapsöverföring angående äldres läkemedelsanvändning sker från läkarna, som är knutna till äldreboendena, vid de genomgångar som görs av de äldres läkemedelslistor samt vid andra tillfällen när in- och utsättningar av läkemedel är aktuella. Vid behov kan sjuksköterskorna även ta telefonkontakt med läkarna för konsultation kring dessa frågor. Kännedomen kring rutinen hur den löpande konsultationen ska gå till via exempelvis telefonkontakt varierar bland sjuksköterskorna. Sjuksköterskorna för sedan vidare informationen ut i organisationen till övrig personal t ex vad gäller verkan, biverkningar, varför vissa läkemedel ges vid behov, varför det ena läkemedlet ges och inte det andra osv. Kramfors kommun

10 Vid äldreboendena i Kramfors får många av de äldre sina mediciner via ApoDos men det finns även de som får sina mediciner via dosett (se kap 1.2). I det sistnämnda fallet utgörs läkemedelslistan av ett utdrag ur Systeam Cross. De flesta vi intervjuat, inte bara i Kramfors utan även i Ånge och Örnsköldsvik, tycker att Systeam Cross-listan utgör ett riskmoment eftersom den upplevs svår att läsa. T ex uppges att vid-behov-läkemedel inte alltid tydlig särskiljs från den äldres stående läkemedel. Det kan inträffa att det anges tider när ett läkemedel ska intas trots att det är fråga om ett vid-behov-läkemedel. När de äldre, efter en sjukhusvistelse, återkommer till äldreboendet med sina ordinerade mediciner på en SysteamCross-lista så måste äldreboendenas sjuksköterskor ofta ta en extra kontakt med sjukhusläkarna för att säkerställa att ordinationerna stämmer. Det kan t ex inträffa att läkemedel som satts ut av äldreboendets läkare felaktigt återfinns på läkemedelslistan från sjukhuset. En annan allmän uppfattning bland de sjuksköterskor vi intervjuat, i de tre kommunerna som ingår i denna granskning, är att sjukhusläkarna i många fall har otillräcklig kompetens att använda E-dos-systemet för de patienter som har ApoDos. Det gäller vid dokumentation av patientens läkemedel Bedömning mål och riktlinjer Övergripande från politisk nivå/bas - nämnden finns inga mål angivna eller en inriktning som berör de äldres läkemedelsanvändning vid kommunens äldreboenden. Övergripande mål behöver fastställas av BAS - nämnden och förankras hos personalen vid äldreboendena, för att underlätta och stödja enheternas arbete med att utveckla och lägga fast lokala mål kring läkemedelsterapin. Mål som beskriver hur respektive enhet vill jobba med läkemedel kan t ex med fördel ingå som en del i äldreomsorgens/äldreboendenas kvalitetsplaner. I detta förankringsarbete har läkare, MAS och sjuksköterskorna vid de särskilda boendena en nyckelroll, inte minst när det gäller förankringen av mål och förhållningssätt i förhållande till undersköterskor och vårdbiträden. Vi vill särskilt lyfta fram betydelsen av att även läkarna deltar med sina kompetenser. Den viktigaste styrningen av de äldres läkemedelsanvändning vid äldreboenden sker fn i praktiken i dialogen mellan läkaren och sjuksköterskorna. Läkarna har som förskrivare ett medicinskt ansvar för de äldre vid boendena och är viktiga när det gäller att skapa ett förhållningssätt till medicineringen av de äldre. Ur patientsäkerhetssynpunkt vill vi uppmärksamma BAS - nämnden på vikten av att personalen på äldreboendena har kunskap att förstå och omsätta den läkemedelsinformation som finns på Systeam-cross-listorna. Det är även viktigt att MAS och sjuksköterskor signalerar till berörda på landstinget om det finns systematiska fel eller oklarheter kopplade till dessa läkemedelslistor. Kramfors kommun mars

11 3.2 Läkemedelsanvändningen vid äldreboendena I bilaga 4 redovisas en sammanställning för samtliga äldreboenden i kommunen avseende vissa delar av läkemedelanvändningen bland de äldre. I bilaga 5 finns en sammanställning över läkemedelsanvändningen vid äldreboendena i samtliga tre kommuner som ingår i granskningen. Nedan redovisas dels våra iakttagelser från Kramfors kommun och dels Kramfors kommun i jämförelse med resultaten från övriga kommuner. Nationella undersökningar visar att äldre personer över 75 år i genomsnitt har cirka 5 olika läkemedelsordinationer. Bland dem som är 80 år och äldre använder cirka 15 procent 10 eller fler läkemedel. Personer som bor i äldreboende använder i genomsnitt i riket 8-10 olika läkemedel per person och dag. Dessa nationella uppgifter avser stående samt vid-behovs-läkemedel. Läkemedelsproblemen kan öka ju fler läkemedel som kombineras, t ex genom sedering (lugnande/ångestdämpning) kan biverkningar hos de äldre uppkomma som, yrsel, förvirring, ökad fallrisk, störd kognitiv (intellektuell) och emotionell funktion Hög risk för biverkningar hos äldre Neuroleptika, antidepressiva medel, lugnande medel samt sömnmedel har samlingsnamnet psykofarmaka. Användningen av dessa läkemedel vid kommunernas äldreboenden redovisas nedan. Antal äldre med stående ordination av neuroleptika (ATC-kod N05A 4 ) På äldreboendena använder 19 procent av de boende neuroleptika kontinuerligt/stående. Jämfört med övriga kommuner som ingår i granskningen kan konstateras att äldreboendena i Kramfors har högst andel äldre med stående ordination av neuroleptika. Användningsområdet är för patienter med psykotiska tillstånd. Stor risk finns för biverkningar som förvirring, kognitiva (intellektuella) störningar samt störningar på sociala funktioner och känslolivet. Andelen äldre som använder medlen ska vara så låg som möjligt och medlet bör undvikas i möjligaste mån. Stor restriktivitet har (nov. 2008) förordats av Läkemedelsverket som bland annat pekar på risker för patienter med demenssjukdom. Enligt uppgift ska äldre inte använda läkemedlet regelbundet längre än en månad och uppföljning förutsätts ske regelbundet under tiden. 4 Läkemedel klassificeras enlig rekommendation från WHO med ATC-kod (Anatomical Therapeutic Chemical Classification). N=centrala nervsystemet, 05= terapeutisk huvudgrupp t ex neuroleptika, A= kemisk/terapeutisk undergrupp t ex bensodiazepinderivat. Kramfors kommun

12 Vid de granskade äldreboendena varierar användningen av neuroleptika mellan 9 och upp till 35 procent. Enheten med 35 procent indikerar överförskrivning med risk för biverkningar och interaktioner. Av de intervjuade framgår dock att det vid det vid detta boende finns ett flertal äldre med psykisk diagnos, vilket i sig skulle förklara den höga procentsatsen. Hög neuroleptikaanvändning kan, enligt expertis bland andra Läkemedelsverket, fås ner med goda omvårdnadsinsatser. Antal äldre med stående ordination av antidepressiva (ATC-kod N06A) Det är vanligt med depressiva besvär hos gamla människor. Förekomsten har uppskattats till cirka 15 procent av befolkningen över 65 år. Hos äldre som lider av andra kroppsliga sjukdomar är förekomsten av depressioner dubbelt så hög. Äldre deprimerade tillfrisknar långsammare än yngre personer. Studier har visat att vid behandling av äldre med antidepressiva medel finns brister dels avseende strategier för diagnostiseringen av patienten samt uppföljning, utvärdering och omprövning av medicineringen. 44 procent av de äldre vid Kramfors äldreboenden använder antidepressiva medel regelbundet. Erfarenheter från andra läkemedelsuppföljningar har visat att äldre inte sällan står kvar på medicinen lång tid utan att skäl för långtidsbehandling finns. Skillnaderna mellan de kommuner som är med i granskningen avseende användningen av antidepressiva medel är förhållandevis små. Samtidigt har de granskade kommunerna en förhållandevis hög användning av antidepressiva medel sett i förhållande till hur det ser ut vid de granskade kommunerna i Norrbotten där totalt 31 procent av de äldre regelbundet dessa medel. Kända biverkningar som illamående, huvudvärk och yrsel gör att andelen äldre som använder medlen ska vara så optimal som möjligt. Vid äldreboendena i Kramfors varierar användningen av antidepressiva läkemedel mellan 29 och upp till 59 procent. Resultatet ger inte några säkra slutsatser om överförskrivning men för att säkerställa en hög kvalitet i de äldres användning av medlet behövs en kontinuerlig uppföljning och kontroll. Antal äldre med stående ordination av lugnande medel och sömnmedel (ATCkod N05B och N05C) Lugnande medel/bensodiazepiner är oftast beroendeframkallande och kan ge påtagliga biverkningar hos den äldre som dagtrötthet, balansstörningar och fall, kognitiva störningar, muskelsvaghet. En forskningsrapport från Aging Research Center vid Karolinska institutet visar på problemet att många äldre använder lugnande medel felaktigt. Det sker kontinuerligt och inte bara vid behov eller under kortare perioder, vilket rekommenderas. Stående ordinationer av sömnmedel är inte lämpliga, omprövning av användningen bör ske senast inom en månad. Detta bör ske som en del i den löpande uppföljningen av de äldres medicinering. Andelen äldre som har dessa medel bör vara låg. Kramfors kommun mars

13 Vid äldreboendena i Kramfors är det 29 procent som kontinuerligt använder dessa medel vilket ligger i nivå med övriga granskade kommuner som ingår i granskningen. Två enheter avviker tydligt från de övriga med 73 och 58 procent av de boende som använder lugnande- eller sömnmedel Polyfarmaci Som nämnts tidigare innebär samtidig användning av flera läkemedel från samma läkemedelsgrupp, men även mellan läkemedelsgrupper, en ökad risk för negativa interaktioner och biverkningar som t ex kan leda till läkemedelsorsakad inskrivning på sjukhus. Läkemedelsbehandlingens effekter blir svåra att kontrollera och förutsäga. Socialstyrelsen och SKL framför i rapporten Öppna jämförelser av hälso- och sjukvårdens kvalitet och effektivitet 2008, att samtidig användning av mer än tio läkemedel innebär avsevärd/extrem polyfarmaci. I denna granskning har vi undersökt förekomsten av polyfarmaci avseende antal äldre med samtidig stående ordination av 2 3 av neuroleptika, antidepressiva medel, lugnande medel/sömnmedel. Vi har även undersökt andelen äldre som samtidigt har mer än tio och mer än 20 läkemedel. Antal äldre som samtidigt använder 2-3 psykofarmaka Andelen äldre som samtidigt använder neuroleptika, lugnande medel, antidepressiva och/eller sömnmedel bör hållas så låg som möjligt eftersom det är en grupp läkemedel med hög risk för biverkningar hos äldre. 20 procent av de äldre i granskningen medicineras med två till tre av dessa läkemedelmedel. Högsta andelen har ett äldreboende där 41 procent av de äldre samtidigt har två till tre av medlen. Lägsta värdet har ett boende där ingen har dessa läkemedel kombinerat. Det går inte att utesluta förekomst av biverkningar eller interaktioner för de sammanlagt 56 äldre som använder två till tre av dessa läkemedel. Antal äldre med fler än 10 ordinerade läkemedel Här har vi ett antal jämförelsemått som kan användas som relation till förhållandena i Kramfors där 22 procent av de äldre regelbundet använder mer än 10 läkemedel samtidigt: Riksgenomsnittet hösten 2009 för äldre (80 år inkl. äldre i ordinärt boende) var att 12 procent av de äldre använde mer än 10 läkemedel samtidigt. Länsgenomsnittet hösten 2009 för äldre (80 år inkl. äldre i ordinärt boende) var att knappt 12 procent av de äldre använde mer än 10 läkemedel samtidigt. Örnsköldsvik 34 procent och Ånge 16 procent (äldre i särskilt boende). Kramfors kommun

14 Motsvarande genomsnitt för de fem Norrbottenskommunerna var 15 procent (äldre i särskilt boende). Antalet äldre med fler än 10 läkemedel är således lägre jämfört med Örnsköldsvik men högre i jämförelse med Ånge. Bland äldreboendena i Kramfors varierar det mellan 7 43 procent. Ingen av de äldre vid Kramfors och Ånges särskilda boenden har mer än 20 läkemedel. Det är endast i 3 fall i Örnsköldsvik där personerna intar mer än 20 läkemedel samtidigt. Ofta finns förklaringar till sådana förhållanden att det avser en multisjuka äldre med ordinationer även från sjukhusvårdens specialister Antal äldre med stående ordination av NSAID-preparat (ATC-kod M01) NSAID (non-steroid antiinflammatory drugs) är antiinflammatoriska smärtstillande medel. Läkemedlen bör inte ges vid tillstånd där inflammation saknas eller är obetydlig och där andra medel är lämpligare. Vid längre tids intag finns risk för bl a magtarmblödningar, magsår, nedsatt njurfunktion, kognitiva störningar mm. Andelen äldre som använder medlen ska vara så låg som möjligt. Totalt elva boende vid Kramfors äldreboenden använder NSAID-läkemedel kontinuerligt Antal äldre med stående ordination av laxantia (ATC-kod A06A) Medicinering med laxantia dagligen under mer än tre veckor ses som en indikator för utvärdering av läkemedelsanvändningens kvalitet hos äldre. Detta indikerar olämplig regim, dvs. att läkemedel ordineras på ett sådant sätt att det medför risk för biverkningar eller att behandlingen är verkningslös. I Kramfors medicineras kontinuerligt 59 procent av de äldre vid äldreboendena med laxantia. Tre äldreboenden ligger över genomsnittet för kommunen med 61, 69 och 90 procent. Vid det boende, som har den lägsta användningen, är det 27 procent som använder laxantia. Det visar att det finns klara skillnader mellan äldreboendena hur läkemedlet används. Användningen av laxantia kan ge en indikation på kvaliteten i omvårdnaden av de äldre. En god omvårdnad i sammanhanget kan bestå av att de äldre inte använder läkemedel som orsakar förstoppning, lägger om kost (t ex mer fibrer och dryck) och samtidigt erbjuder mer fysisk aktivitet. Det är inte säkerställt att laxantia förebygger förstoppning hos äldre patienter. Om brister i personalbemanning och arbetsrutiner tillåts styra användningen av laxantia kan det vara ett tecken på mindre god omvårdnad. Dessa förhållanden har dock inte studerats inom ramen för denna granskning. Vid våra intervjuer med äldreboendenas sjuksköterskor har vi fått information om att man har ambitionen att ersätta laxantia med olika oljor, plommon, kli, pajalagröt mm som ett alternativ. Kramfors kommun mars

15 3.2.5 Bedömning - Läkemedelsanvändningen 22 procent av de äldre i kommunens särskilda boenden använder mer än tio läkemedel regelbundet. Läkemedelsanvändningen vid äldreboendena i Kramfors ligger i detta avseende över genomsnittet i riket och i länet. Ingen av de boende i Kramfors har mer än 20 läkemedel. För de äldre som har mer än tio läkemedel samtidigt och kontinuerligt är det en omfattande läkemedelsbehandling som är riskfylld med tanke på biverkningar och interaktioner som kan påverka de äldre på ett negativt sätt. Förekomsten av många läkemedel för enskilda äldre förutsätter därför att kontroll och uppföljning av förskrivna medel fungerar på ett betryggande sätt. Nästan var femte vårdtagare (19 procent) vid äldreboendena använder kontinuerligt neuroleptika. Detta får bedömas som en hög andel. Mot bakgrund av att inriktningen bör vara att så få som möjligt behandlas med denna typ av läkemedel pga. de betydande riskerna för allvarliga biverkningar är det motiverat med ökad löpande kontroll och uppföljning av dessa vårdtagare. När det gäller lugnande medel och sömnmedel är andelen äldre (29 procent) som har dessa medel. Vi har sett att det finns förhållandevis stora variationer i detta avseende mellan äldreboendena där bland annat två boenden har 73 respektive 58 procent av de äldre har lugnande och sömnmedel stående. Stående ordination av sömnmedel anses inte lämpligt för äldre. Socialstyrelsen har en klar syn på detta, löpande uppföljning bör ske månadsvis och tydliga rutiner för uppföljning av läkemedelsterapi med sömnmedel bör finnas. Vi har inte tagit del av journalanteckningar vid äldreboendena för att se om SoS riktlinjer följs i dessa avseenden. Vi ser det som motiverat att ansvariga tar initiativ till att närmare undersöka om t ex sömnmedelsbehandlingen omprövas löpande enligt rekommendationerna. Andelen äldre som stående använder antidepressiva medel är i genomsnitt för Kramfors 44 procent. Variationen mellan boendena är procent. Det går inte med säkerhet att avgöra om genomsnittet på 44 procent är en för hög eller låg andel. Det bör dock säkerställas att det för de 122 som stående använder antidepressiva medel sker en löpande utvärdering av medicineringen. 20 procent av de äldre vid äldreboendena använder samtidigt 2-3 medel av psykofarmaka (neuroleptika, antidepressiva eller sömnmedel/lugnande). Denna form av polyfarmaci bör vara så låg som möjligt. Därför finns det skäl till en kontinuerlig kontroll och uppföljning av denna grupp av äldre (56 personer). Det är positivt att bara fyra procent av de äldre använder antiinflammatoriska läkemedel (NSAID-preparat) kontinuerligt, vilket är helt i linje med SoS rekommendation. Mer än hälften (59 procent) av alla vid äldreboendena använder kontinuerligt laxantia. Vid ett par äldreboenden är andelen 90, 69 resp. 61 procent. Det finns därför ett behov av att fortsätta följa upp och utvärdera förskrivning av dessa medel. Vår bedömning är att Kramfors kommun

16 det finns en inriktning och intresse vid vissa äldreboendena när det gäller att utveckla arbetet med kost och omvårdnad för de äldre, som ett alternativ till laxantia. Detta är positivt och behöver utvecklas, t ex kan det inom ramen för kvalitetsplanerna ingå mål som tar sikte på att förändra laxantiaanvändningen till förmån för andra behandlingsinsatser. 3.3 Läkemedelsgenomgångar En allmän uppfattning inom sjukvården, enligt vår erfarenhet, är att varje boende/patient med fast medicinering ska ha en årlig bedömning av läkare med översyn av medicinering, kontroll av tillståndet, ställningstagande till provtagning och fortsatta kontroller och eventuellt korrigering av medicineringen. Att den äldre bor på särskilt boende gör inte att behovet av sådan årlig bedömning/läkemedelsgenomgång minskar. Det är med hänsyn till patientsäkerheten och de äldres välbefinnande i övrigt, viktigt att det regelbundet görs genomgångar av de enskilda läkemedelsbehandlingarna. Dessutom förs löpande en dialog ofta på sjuksköterskans initiativ med läkare om patienternas läkemedel. För de äldre som har Apodos görs en översyn av läkemedlen i samband med att denna ska förnyas. Sekundärt kan även minskade kostnader för läkemedelsbehandlingen uppnås genom läkemedelsgenomgångar. Vid läkemedelsgenomgångar (LMG) går man systematiskt igenom vårdtagarnas läkemedel för att uppnå en bättre kvalitet i läkemedelsbehandlingen. Vid läkarens återkommande besök på äldreboendet kan tid sättas av för att gå igenom läkemedelsituationen för t ex några av de äldre. En läkarrond kan inte anses tillräcklig för att benämnas LMG. I länsavtalet mellan landstinget och kommunerna om läkarmedverkan vid äldreboendena är det fastställt att LMG ska göras en gång per år för de boende. Landstinget Västernorrland och länets kommuner har gemensamt antagit en definition avseende vad som ska anses vara en LMG vid äldreboenden. Denna definition är framtagen via ett utvecklingsprojekt där flera olika preciseringar har värderats. Gällande definition framgår av bilaga 5. Enligt definitionen ovan förutsätts läkaren vid LMG konsultera apotekare eller ta hjälp av IT-baserade förskrivarstöd. Landstinget erbjuder vårdcentralerna programmet miniq. MiniQ sammanställer de äldre läkemedelsinformation, innehåller symtomskattning, uppmärksammar på interaktioner och biverkningar mm. På revisionens fråga om hur många av de äldre som får en årlig LMG är det således endast 3 av 8 äldreboenden som svarat att detta sker enligt den fastställda definitionen. Men det görs regelbundna genomgångar av de äldres läkemedelsterapi även vid övriga äldreboendena även om man inte lever upp helt till de krav som definitionen ovan anger. Vid Kramfors äldreboenden är det totalt 42 procent av de äldre som får en LMG enligt definitionen. I Ånge är motsvarande andel 17 procent och i Örnsköldsvik 53 procent. Kramfors kommun mars

17 Äldreboendenas tillgång till läkare är av stor betydelse inte minst när det gäller läkemedelsbehandling. Läkarna är förskrivare av läkemedel och ska med sin kompetens ansvara för en så optimal läkemedelsbehandling som möjligt, t ex vid val av läkemedel, dosering, bedömning av risker för biverkningar och interaktioner samt uppföljning och omprövning av läkemedelsterapin. Det är inte ovanligt att flera läkare är involverade som läkemedelsförskrivare. Det kan vara läkaren vid på äldreboendet, vård-/jourcentralen och på sjukhuset. Tillgången till läkare och läkarkontinuiteten vid äldreboendena är viktig för en effektiv och säker läkemedelsbehandling av de äldre. I samtliga kommuner är det oftast läkaren och sjuksköterskan vid äldreboendet som gör LMG. Ibland deltar även anhöriga och den äldres kontaktperson vid äldreboendet (undersköterska/vårdbiträde) eller så har sjuksköterskan fört en dialog med denne inför LMG. Anhöriga erbjuds att delta vid LMG Bedömning läkemedelsgenomgångar Det är positivt att BAS - nämnden och äldreomsorgen tillsammans med läkemedelskommittén medverkar i en återkommande uppföljning av läkemedelsanvändningen vid kommunens äldreboenden. Nämnden och verksamhetscheferna får därmed via MAS information och insikt om en viktig aspekt avseende hälso- och sjukvårdens kvalitet vid äldreboendena. MAS, sjuksköterskor, läkare och även annan vårdpersonal får därmed ett visst underlag för att göra jämförande analyser mellan läkemedelanvändningen vid äldreboendena. Jämförelser är ofta intressanta i detta sammanhang eftersom skillnader mellan enheterna avseende läkemedelsanvändning ställer följdfrågor som; vad beror dessa skillnader på och finns det anledning till att vidta åtgärder/förändringar? Det är även positivt att kommunerna och landstinget har enats om en gemensam syn på vad en läkemedelsgenomgång (LMG) ska innehålla. Enligt vår enkät är det emellertid endast 42 procent av de äldre som får en LMG enligt den fastställda definitionen över vad som ingår i en LMG. Målsättningen bör vara att alla äldreboenden lever upp till definitionens krav även om det vid alla äldreboenden görs någon form av regelbunden läkemedelsöversyn för var och en av de äldre. Vi inser att för att äldreboendet ska klara av att leva upp till kraven för en LMG krävs att berörda läkare är positiva till och medverkar i denna ambition. Kommunen kan här ställa krav på primärvården med gott stöd av innehållet i Avtalet om läkarmedverkan. Även om en förhållandevis låg andel av de äldre får minst en läkemedelsgenomgång per år enligt fastställd definition framgår det i granskningen att huvuddelen av de äldre får en läkemedelsöversyn årligen. Därför kan frågan trots allt ställas varför läkemedelsanvändningen i vissa avseenden är så omfattande och att läkemedel som kan orsaka betydande biverkningar och interaktioner i vissa fall ordineras i stor omfattning. En möjlig förklaring kan vara att det i många fall är samma läkare som ordinerat läkemedlen som är den som vid årlig uppföljning utvärderar och bedömer den sammantagna läkemedeltera- Kramfors kommun

18 pin. Det bör dock i sammanhanget beaktas att läkemedlen även kan vara förskrivna av läkare vid sjukhusen. 3.4 Tillgång till läkare - avtal och insatser vid äldreboendena Det är även ett rättvisekrav att de äldre har samma möjligheter till vård och behandling som andra åldersgrupper. En god medicinsk kvalitet inom äldrevården förutsätter bland annat att läkarmedverkan är säkerställd vid äldreboendena. Det är viktigt för äldre patienter att det finns kontinuitet och tillgång till en fast specialist i allmänmedicin som känner till den gamle väl och som har goda kunskaper om och ett fastlagt helhetsansvar för dennes medicinering. Ett skriftligt avtal mellan landstinget och kommunen kan utgöra en god grund för att reglera omfattningen och innehållet i denna läkarmedverkan. Enligt Hälso- och sjukvårdslagen ska landstinget sluta avtal med kommunerna om omfattningen av och formerna för läkarmedverkan vid bland annat kommunens äldreboenden. Om landstinget inte uppfyller sina skyldigheter enligt avtalet, att tillhandahålla läkare, har kommunen rätt att på egen hand anlita läkare och få ersättning för sina kostnader från landstinget. Kommunen ska dock tre veckor i förväg till landstinget/vårdcentralen meddela denna avsikt. Det finns ett avtal med landstinget om läkarmedverkan för alla de granskade kommunerna som även omfattar de särskilda boendena för äldre. Avtalen bygger på ramavtalet mellan kommunerna och landstinget. I avtalet anges en rekommenderad nivå på läkarinsatserna på fem minuter per boende och vecka, exklusive restid för läkaren. Avtalad tid för planerade besök, ronder, konsultationer med ansvarig sjuksköterska och läkemedelsgenomgångar varierar avseende timantal mellan kommunerna beroende på t ex äldreboendenas platsantal. Timmarna är fördelade mellan äldreboende efter överenskommelse mellan vårdcentralen och kommunen. Förutom att läkarna regelbundet besöker äldreboendena kan sjuksköterskorna dagligen nå telefonkontakt med läkare för konsultation. Patientansvarig läkare (PAL) ska finnas för alla särskilda boenden. Från våra intervjuer med MAS och sjuksköterskorna får vi intrycket att kommunen periodvis upplevt problem med läkartillgången och då framförallt från vårdcentralen/carema med bristande läkarkontinuitet, vilket från vårdcentralen huvudsakligen förklaras bero på läkarbrist. Vidare framgår synpunkter att stress och i vissa fall ett bristande engagemang hos läkarna påverkar vilket läkarstöd sjuksköterskorna upplever att de får vid äldreboendena. Här har flera intervjuade sjuksköterskor genom att ge konkreta exempel uttryckt att de i vissa fall upplever att läkaren utan att ifrågasätta eller ställa några direkta motfrågor köper de förslag på åtgärder som sjuksköterskorna kommer med. Även om det till viss del Kramfors kommun mars

19 kan förklaras av att läkaren har en hög tillit till sjuksköterskornas kompetens och kännedom om de boende efterlyser sjuksköterskorna en mer djupgående dialog i dessa fall. I avtalet finns bland annat ett avsnitt om kompetensutveckling som bör lyftas fram. Här framgår att landstinget och kommunen ska bjuda in varandras personal på gemensamma fortbildningsaktiviteter för att stärka utvecklingen av teamarbete och öka samverkan. Vi har sett att detta förekommer t ex på initiativ från läkemedelskommittén men att det framförs från de intervjuade önskemål om att de gemensamma utbildningsinsatserna bör öka Bedömning läkartillgång vid äldreboendena En säker läkemedelsterapi för de äldre förutsätter att kontroll och uppföljning av förskrivna medel fungerar på ett betryggande sätt. En god läkarkontinuitet vid äldreboendet ger en god utgångspunkt för detta. I Kramfors finns det tillgång till läkare vid samtliga äldreboenden och kommunen får, enligt de intervjuade, det antal läkartimmar som är avtalade. Vi har däremot inte någon heltäckande insikt i om läkarkontinuiteten är god för alla äldreboenden. För de enheter vi besökt är vårt intryck att läkarkontinuiteten är god. 3.5 Avvikelserapportering - läkemedel Avvikelserapportering sker inom hälso- och sjukvården både inom landstinget och i kommunen om en patient i samband med vård, behandling eller undersökning har skadats eller utsatts för risk att skadas. Rapporteringen används som grund för värdering av orsaker till att fel och misstag begås och även till att förbättra verksamheten så att misstagen inte upprepas. Ansvariga och medarbetare för en dialog om hur incidenter i framtiden ska kunna undvikas. Vissa avvikelser rapporteras som s.k. Lex Maria ärenden till Socialstyrelsen. Ärenden kan även anmälas vidare till Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd (HSAN) för prövning. Avvikelsehanteringen ska ses som verksamhetens egen kvalitetssäkring. En allmän uppfattning är, att ju fler läkemedel patienten tar och ju fler gånger per dag, desto större blir risken att misstag begås t ex att läkemedlet doseras fel eller ges på fel sätt. Andra faktiska exempel på avvikelser är att kommunens personal glömt ge den äldre dennes läkemedel helt/delvis/vid utsatt tid eller att en person har fått fel läkemedel, t ex någon annans. MAS följer årligen upp rapporterade avvikelser vid kommunens samtliga särskilda boenden där merparten är äldreboenden och sammanställer och redovisar statistiken till BAS - nämnden. Kraven på patientsäkerhet med avseende på läkemedelsadministrering skiljer sig inte mellan olika särskilda boendeformer. En särskild blankett för avvikelserapportering finns framtagen för kommunens äldreomsorg där det framgår enhet/ boende, namn, datum, tid, händelsebeskrivning och läkemedel. Avvikelserapporterna som görs av vårdpersonalen lämnas till sjuksköterskan och/eller enhetschefen vid äldreboendet. MAS får sedan dessa uppgifter för sammanställning och analys. Sköterskorna tar vid Kramfors kommun

20 behov upp avvikelserna på arbetsplatsträffarna med övrig vårdpersonal för att med dessa som underlag förbättra rutinerna vad gäller läkemedelshanteringen. Enligt intervjuerna med sjuksköterskorna finns uppfattningar både om att avvikelserapporteringen ligger på en bra nivå och att det rapporteras för lite. De som tycker att det rapporteras för lite anser att det beror på att personalen inte alltid rapporterar när det borde ske. Avvikelserapporteringen ses som ett viktigt underlag för att göra sjukvården bättre. Det vanligaste felet som avvikelserna beskriver är att personal har glömt att ge ett läkemedel eller att det getts vid fel tidpunkt. Personal kan t ex ha blivit störd av någon händelse och därefter glömt att ge medicinen. Det inträffar även att den äldre vägrat att ta emot ett läkemedel. Det uppges att det inte alltid finns en orsak angiven till varför personal glömt att ge en medicin förutom den mänskliga faktorn. Sjuksköterskorna anser det vara en stor patientrisk om personal som fått delegation avseende iordningsställande och administrering inte läser på ordinationen/läkemedelslistan om tilläggsmediciner, reduceringar av doser eller om personalen skulle ge patienten en dubbel dos av en medicin eller ge läkemedlet till fel patient. Av tabell 1 nedan kan konstateras att antalet läkemedelsavvikelser i Kramfors minskat under perioden 2007 till och med Samtidigt har Kramfors högst andel avvikelser per boendeplats 2010 jämfört med övriga kommuner i granskningen. I likhet med vad som beskrivits ovan kan det minskade/ökande antalet rapporteringar bero på en mängd olika faktorer. Statistiken nedan medger vissa jämförelser både inom den egna kommunen och med andra kommuner. Tabell 1: Antal läkemedelsavvikelser rapporterade från kommunens särskilda boenden Kommun Antal avvikelser per boendeplats 2010 Antal boendeplatser Kramfors ,9 279 Örnsköldsvik ,3 873 Ånge ,3 220 Mestadels beror avvikelser på att rutiner ej följs. Det anses vara en patientrisk om personal inte läser på ordinationen/läkemedelslistan om tilläggsmediciner, reduceringar av doser, ger patienten en dubbel dos eller ger läkemedel till fel patient. Kramfors kommun mars

21 3.5.1 Bedömning avvikelserapportering avseende läkemedel Antalet rapporterade avvikelser varierar mellan de undersökta åren Det är svårt att avgöra vad detta beror och om antalet rapporterade avvikelser ligger på rätt nivå. Vår erfarenhet från hälso- och sjukvård är det är vanligast att det förekommer en underrapportering medan överrapportering är mindre vanligt. Det är av stor vikt att personalen rapporterar alla faktiska läkemedelsavvikelser och att synsättet finns att de handlar om att ytterligare förbättra verksamheten och göra vården än mer patientsäker. MAS har här en viktig roll när det gäller styrning och uppföljning. Vårt intryck är att MAS i Kramfors arbetar aktivt och engagerat med dessa frågor. I det sammanhanget kan det vara intressant att studera vilka skillnader som kan ses mellan enheterna avseende inträffade/rapporterade avvikelser? Har vissa enheter bättre kontroll än andra över läkemedelshanteringen och vad beror det på i så fall? Hänger eventuella skillnader t ex samman med olikheter avseende kompetens, personalbemanning, rutiner, arbetsformer etc? Den personal som praktiskt hjälper de äldre med medicineringen har även ett stort ansvar, eftersom bristande läkemedelshantering lätt kan få allvarliga konsekvenser för de äldre. Läkemedelshantering utgör generellt en stor grupp av de händelser som leder till avvikelserapporter. 3.6 Kompetensutveckling Personalens/teamets kunskaper om läkemedel vid äldreboendena ska ses som en kvalitetsfaktor med stor betydelse för det sammantagna arbetet med ordination, iordningsställande och administrering av läkemedel. Patientsäkerheten ökar ju mer kunskap om äldres läkemedelsbehandling personalen har och då är även undersköterskor och vårdbiträden en angelägen målgrupp förutom sjuksköterskor och läkare. SBU:s ovan nämnda utvärdering visar att det finns ett samband utbildningsinsatser riktade till personalen och minskad förskrivning av läkemedel som ökar risken för problem hos de äldre. I länsavtalet om läkarmedverkan vid äldreboenden finns bland annat ett avsnitt om kompetensutveckling som bör lyftas fram. Här framgår att landstinget och kommunen ska bjuda in varandras personal på gemensamma fortbildningsaktiviteter för att stärka utvecklingen av teamarbete och öka samverkan. Vi har sett att detta förekommer t ex på initiativ från läkemedelskommittén men även att det framförs från de intervjuade önskemål om att de gemensamma utbildningsinsatserna bör öka. Från intervjuerna ges en varierad bild av i vilken omfattning personalen vid äldreboendena får ta del av föreläsningar eller fortbildning kring ämnet äldre och läkemedel. Den huvudsakliga informationen om äldre och läkemedel får personalen via sjuksköterskan på äldreboenden som bland annat förmedlar från sin dialog med läkaren vid t ex läkemedelsgenomgångar. Kramfors kommun

Hantering av läkemedel

Hantering av läkemedel Revisionsrapport Hantering av läkemedel och läkmedelsanvändning av äldre Kalmar kommun Christel Eriksson Cert. kommunal revisor Stefan Wik Cert. kommunal revisor Innehåll 1. Bakgrund... 1 2. Regler och

Läs mer

Förstudie; Äldres läkemedelsanvändning vid kommunens särskilda boenden

Förstudie; Äldres läkemedelsanvändning vid kommunens särskilda boenden Gällivare kommun Förstudie; Äldres läkemedelsanvändning vid kommunens särskilda boenden Inledning Bakgrund Varje kommun ska enligt hälso- och sjukvårdslagen erbjuda en god och säker hälso- och sjukvård

Läs mer

Revisionsrapport. Landstinget i Värmland. PM Komplettering ang läkemedel för äldre. Christel Eriksson. Februari 2012

Revisionsrapport. Landstinget i Värmland. PM Komplettering ang läkemedel för äldre. Christel Eriksson. Februari 2012 Revisionsrapport PM Komplettering ang läkemedel för äldre Landstinget i Värmland Christel Eriksson Innehåll 1 Bakgrund 1 2 Kompletterande granskning 1 2.1 Läkarmedverkan i särskilt boende 1 2.2 Läkemedelsgenomgångar

Läs mer

Uppföljning av granskningar om läkemedelsanvändning och vårdhygien vid äldreboenden

Uppföljning av granskningar om läkemedelsanvändning och vårdhygien vid äldreboenden Revisionsrapport Uppföljning av granskningar om läkemedelsanvändning och vårdhygien vid äldreboenden Jan-Erik Wuolo Cert. kommunal revisor Övertorneå kommun Maj 2014 Innehållsförteckning 1. Sammanfattning

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för Kungälvs kommun

Patientsäkerhetsberättelse för Kungälvs kommun Patientsäkerhetsberättelse för Kungälvs kommun År 2011 Datum och ansvarig för innehållet 2012-01-12 Birgitta Olofsson Ann Karlsson Monika Bondesson VÅRD- OCH ÄLDREOMSORG ADRESS Stadshuset 442 81 Kungälv

Läs mer

Läkemedelsgenomgångar för äldre

Läkemedelsgenomgångar för äldre Läkemedelsgenomgångar för äldre Revisionsrapport LANDSTINGETS REVISORER 2015-12-16 15REV55 2(17) Sammanfattning Läkemedel är en av de viktigaste behandlingsmetoderna i hälso- och sjukvården och kan bidra

Läs mer

Uppföljning av Läkemedel för äldre samgranskning i Sörmland

Uppföljning av Läkemedel för äldre samgranskning i Sörmland Januari 2014 Jukka Törrö PwC Kommunal Sektor Uppföljning av Läkemedel för äldre samgranskning i Sörmland Oxelösunds kommun Bakgrund & revisionsfråga Våren 2012 genomförde PwC på uppdrag av revisorerna

Läs mer

Förbättrad hemsjukvård för primärvårdens mest sjuka äldre

Förbättrad hemsjukvård för primärvårdens mest sjuka äldre Förbättrad hemsjukvård för primärvårdens mest sjuka äldre Ett projektarbete i två delar på hälsocentralen Ankaret i Örnsköldsvik 2013. Del ett i projektet. Kristina Lundgren, familjeläkare, specialist

Läs mer

Läkemedelsgenomgångar på Högdalens äldreboende demensavdelning

Läkemedelsgenomgångar på Högdalens äldreboende demensavdelning Läkemedelsgenomgångar på Högdalens äldreboende demensavdelning Hösten 2007 Enskede-Årsta-Vantörs Stadsdelsförvaltning 08-02-07 1 Innehållsförteckning 1. SAMMANFATTNING... 3 2. BAKGRUND... 4 3. UPPDRAGET...

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete behöver utvecklas

Systematiskt kvalitetsarbete behöver utvecklas Systematiskt kvalitetsarbete behöver utvecklas Klagomål och anmälningar enligt lex Maria inom den somatiska specialistsjukvården Du får gärna citera Inspektionen för vård och omsorgs texter om du uppger

Läs mer

2014 års patientsäkerhetsberättelse för Kvarngården.

2014 års patientsäkerhetsberättelse för Kvarngården. 2014 års patientsäkerhetsberättelse för Kvarngården. Datum och ansvarig för innehållet 2015-02-24 Rikard Strömqvist Mallen är anpassad av Vardaga AB utifrån Sveriges Kommuner och Landstings mall KVALITETSAVDELNINGEN

Läs mer

Öppna jämförelser 2013. Vård och omsorg om äldre 2013

Öppna jämförelser 2013. Vård och omsorg om äldre 2013 14223 Sammanställning av borgs läns resultat i Öppna jämförelser 213 Vård och omsorg om äldre 213 Underlaget till sammanställningen är hämtat från Vård och omsorg om äldre jämförelser mellan kommuner och

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare gällande Fäladshöjden Lund

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare gällande Fäladshöjden Lund Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare gällande Fäladshöjden Lund År 2014 Datum och ansvarig för innehållet 2015-01-25 Carina Persson Innehållsförteckning Sammanfattning Övergripande mål och strategier

Läs mer

Palliativ vård - samverkan mellan kommun och landsting

Palliativ vård - samverkan mellan kommun och landsting www.pwc.se Revisionsrapport Jenny Krispinsson Anna Carlénius Maria Strömbäck Hans Rinander Palliativ vård - samverkan mellan kommun och landsting Övertorneå kommun Innehållsförteckning 1. Sammanfattande

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse Sunnangårdens Gruppbostad

Patientsäkerhetsberättelse Sunnangårdens Gruppbostad Patientsäkerhetsberättelse Sunnangårdens Gruppbostad År 2014 Datum och ansvarig för innehållet Lisbeth Lundvall 20150227 Mallen är anpassad av Ambea AB utifrån Sveriges Kommuner och Landstings mall KVALITETSAVDELNINGEN

Läs mer

Läkemedel för äldre - samgranskning i Sörmland

Läkemedel för äldre - samgranskning i Sörmland Revisionsrapport Läkemedel för äldre - samgranskning i Sörmland Kerstin Svensson, certifierad kommunal revisor, Fredrik Alm, certifierad kommunal revisor, Bo Hovstadius, Kerstin Karlstedt samt Jukka Törrö

Läs mer

2014 års patientsäkerhetsberättelse för:

2014 års patientsäkerhetsberättelse för: 2014 års patientsäkerhetsberättelse för: Kärnabrunnsgatan 1B Söderleden 41 Platensgatan 33 Mörnersgatan 9 Hjälmsätersgatan 14C Rydsvägen 9 Rydsvägen 288 Trumslagaregatan 77 Hunnebergsgården Datum och ansvarig

Läs mer

2014 års patientsäkerhetsberättelse för. Magdalenagårdens vård och omsorgsboende

2014 års patientsäkerhetsberättelse för. Magdalenagårdens vård och omsorgsboende 2014 års patientsäkerhetsberättelse för Magdalenagårdens vård och omsorgsboende 2015-01-12 Carina Jansson Britt-Inger Benhajji Mallen är anpassad av Vardaga AB utifrån Sveriges Kommuner och Landstings

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse

Patientsäkerhetsberättelse Vardaga Ånestad vårdboende DOKUMENTNAMN ngets regionens eller kommunens logo- Patientsäkerhetsberättelse typ för vårdgivare År 2014 Datum och ansvarig för innehållet: 2015-03-30 Lena Lundmark Innehållsförteckning

Läs mer

PATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE FÖR VÅRDGIVAREN EMMABODA KOMMUN 2014

PATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE FÖR VÅRDGIVAREN EMMABODA KOMMUN 2014 Socialnämnden 2015-03-01 PATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE FÖR VÅRDGIVAREN EMMABODA KOMMUN 2014 Handläggare: Ann-Britt Christensen, Medicinskt ansvarig sjuksköterska Upprättad: 2015-03-01 BAKGRUND Patientsäkerhetslagen(SFS

Läs mer

Olämpliga läkemedel har minskat, Vad har vi gjort?

Olämpliga läkemedel har minskat, Vad har vi gjort? Olämpliga läkemedel har minskat, Vad har vi gjort? Eva Oskarsson geriatriker och medicinsk rådgivare Landstinget Västernorrland Västernorrland 242 740 invånare 7 kommuner 3 sjukhus - Sundsvall-Härnösand,

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare 2013 KERSTIN CARLSSON 20140311 1 Inledning Den 1 januari 2011 trädde Patientsäkerhetslagen 2010:659 i kraft. Syftet med lagen är att främja hög patientsäkerhet

Läs mer

Läkemedelsgenomgångar på Mårtensgården

Läkemedelsgenomgångar på Mårtensgården Läkemedelsgenomgångar på Mårtensgården Hösten 2007 Enskede-Årsta-Vantörs Stadsdelsförvaltning 08-02-04 1 Innehållsförteckning 1. SAMMANFATTNING... 3 2. BAKGRUND... 4 3. UPPDRAGET... 4 4. SYFTE... 4 5.

Läs mer

Slutrapport. Spridning av modell Halland till andra delar av Sverige

Slutrapport. Spridning av modell Halland till andra delar av Sverige Slutrapport Spridning av modell Halland till andra delar av Sverige Bakgrund: Felanvändningen av läkemedel är ett problem i Sverige. Den grupp av befolkningen som drabbas värst av detta problem är de som

Läs mer

2014 års patientsäkerhetsberättelse för Grönskogens äldreboende

2014 års patientsäkerhetsberättelse för Grönskogens äldreboende 2014 års patientsäkerhetsberättelse för Grönskogens äldreboende Datum och ansvarig för innehållet 2015-02-11 Yvonne Petersson Mallen är anpassad av Vardaga AB utifrån Sveriges Kommuner och Landstings mall

Läs mer

Äldre och läkemedel Slutrapport. Ulrika Ribbholm 2014-06-18

Äldre och läkemedel Slutrapport. Ulrika Ribbholm 2014-06-18 Äldre och läkemedel Slutrapport Ulrika Ribbholm 2014-06-18 Sammanfattning Under 2013 har projektet Äldre och läkemedel pågått och FoUrum har haft en projektledare avsatt för området på 25 %. Projektet

Läs mer

Patientbemötande i vården. Landstinget i Östergötland. Revisionsrapport. Datum 2011-01-26

Patientbemötande i vården. Landstinget i Östergötland. Revisionsrapport. Datum 2011-01-26 Patientbemötande i vården Landstinget i Östergötland Revisionsrapport Datum 2011-01-26 Eva Ogensjö, certifierad kommunal revisor Anders Larsson, certifierad kommunal revisor Eva Andlert, certifierad kommunal

Läs mer

Datum 2010-10-26 Referens Sida 1(3) IFO/Omvårdnadsförvaltningen Elisabeth Larsson elisabeth.larsson@kristinehamn.se Synpunkter på kommunrevisionens rapport angående granskning av äldres läkemedelsanvändning

Läs mer

2014 års patientsäkerhetsberättelse för Furuviken

2014 års patientsäkerhetsberättelse för Furuviken 2014 års patientsäkerhetsberättelse för Furuviken Datum och ansvarig för innehållet 150228 Ole Minler Verksamhetschef Mallen är anpassad av Nytida AB utifrån Sveriges Kommuner och Landstings mall KVALITETSAVDELNINGEN

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivaren Emmaboda kommun 2011

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivaren Emmaboda kommun 2011 Socialförvaltningen Ann-Britt Christensen MAS Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivaren Emmaboda kommun 2011 Den nya patientsäkerhetslagen trädde i kraft 1 januari 2011. Syftet med lagen är att minska

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare Landstinget Sörmland Regionsjukhuset Karsudden LSN-RSK13-049 Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare År 2012 2012-02-18 Malin Lotterberg Mallen är framtagen av Sveriges Kommuner och Landsting Innehållsförteckning

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare Evelid och Ingelshov År 2015. 2015-12-30 Inger Eriksson Sofie Eriksson Liselott Ruben Klasén Cecilia Rydén

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare Evelid och Ingelshov År 2015. 2015-12-30 Inger Eriksson Sofie Eriksson Liselott Ruben Klasén Cecilia Rydén Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare Evelid och Ingelshov År 2015 2015-12-30 Inger Eriksson Sofie Eriksson Liselott Ruben Klasén Cecilia Rydén 1 Innehållsförteckning Sammanfattning 3 Övergripande

Läs mer

2014 års patientsäkerhetsberättelse för Grännäs strands Vårdboende i Valdemarsvik

2014 års patientsäkerhetsberättelse för Grännäs strands Vårdboende i Valdemarsvik 2014 års patientsäkerhetsberättelse för Grännäs strands Vårdboende i Valdemarsvik 150122 Grännäs Strands Vårdboende / Åsa Högö VC, Christina Witalisson SSK, Malin Hansson SSK. 1/11 Innehållsförteckning

Läs mer

Regel för Hälso- och sjukvård i särskilt boende och daglig verksamhet enligt LSS: Läkemedelshantering. Region Stockholm Innerstad Sida 1 (9)

Regel för Hälso- och sjukvård i särskilt boende och daglig verksamhet enligt LSS: Läkemedelshantering. Region Stockholm Innerstad Sida 1 (9) Region Stockholm Innerstad Sida 1 (9) 2013-04-30 Sjuksköterskor Regel för Hälso- och sjukvård i särskilt boende och daglig verksamhet enligt LSS: shantering Sida 2 (9) Innehåll REGEL FÖR HÄLSO- OCH SJUKVÅRD

Läs mer

2014 års patientsäkerhetsberättelse för Villa Agadir

2014 års patientsäkerhetsberättelse för Villa Agadir 2014 års patientsäkerhetsberättelse för Villa Agadir Datum och ansvarig för innehållet Februari 2015 Pia Henriksson Mallen är anpassad av Vardaga AB utifrån Sveriges Kommuner och Landstings mall KVALITETSAVDELNINGEN

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för Älvsjö stadsdelsnämnd

Patientsäkerhetsberättelse för Älvsjö stadsdelsnämnd Patientsäkerhetsberättelse för Älvsjö stadsdelsnämnd Solberga vård- och omsorgsboende År 2014 Datum och ansvarig för innehållet 2015-01-16 Inger Berglund, verksamhetschef enligt 29 hälso- och sjukvårdslagen

Läs mer

Östersunds kommun. Fredrik Markstedt Revisionskonsult. Jan-Erik Wuolo Cert.kommunal revisor

Östersunds kommun. Fredrik Markstedt Revisionskonsult. Jan-Erik Wuolo Cert.kommunal revisor Revisionsrapport Läkemedelsanvändningen vid kommunens särskilda boenden för äldre - En samverkansgranskning mellan revisorerna i Östersund, Krokom, Strömsund och landstinget Östersunds kommun Fredrik Markstedt

Läs mer

Demensriktlinje. Socialförvaltningen Vård och Omsorg 2012-02-13

Demensriktlinje. Socialförvaltningen Vård och Omsorg 2012-02-13 Socialförvaltningen Vård och Omsorg 2012-02-13 Innehåll 1 Vad är demens? 5 2 Målen för demensverksamheten i Arboga kommun 6 3 Kommunalt stöd 7 4 Uppföljning och utvärdering, ett levande dokument 10 3

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare Vardaga Ullstämma servicehus DOKUMENTNAMN ngets regionens eller kommunens logotyp Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare År 2014 Datum och ansvarig för innehållet: 2015-03-30 Lena Lundmark Innehållsförteckning

Läs mer

Projekt Läkemedelsgenomgångar 2011-2012

Projekt Läkemedelsgenomgångar 2011-2012 Vård- och omsorgsförvaltningen Projekt Läkemedelsgenomgångar 2011-2012 Slutrapport Mölndals stad December 2012 Anna Schölin Projektledare Lena Jadefeldt Slattery Projektledare Projekt Läkemedelsgenomgångar

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse

Patientsäkerhetsberättelse Diarienummer: LOGGA Patientsäkerhetsberättelse År 2014 Datum och ansvarig för innehållet 2015-02-13 Stella Georgas, Verksamhetschef enligt HSL Mallen är framtagen av Sveriges Kommuner och Landsting (reviderad

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare År 2012 Marie Sigurdh, Fäladshöjden, Lund, 2013-02-19 Mallen är anpassad av Carema Care utifrån Sveriges Kommuner och Landstings mall KVALITETSAVDELNINGEN UE,

Läs mer

Strömsunds kommun. Fredrik Markstedt Revisionskonsult. Jan-Erik Wuolo Cert.kommunal revisor

Strömsunds kommun. Fredrik Markstedt Revisionskonsult. Jan-Erik Wuolo Cert.kommunal revisor Revisionsrapport Läkemedelsanvändningen vid kommunens särskilda boenden för äldre - En samverkansgranskning mellan revisorerna i Strömsund, Östersund, Krokom och landstinget Strömsunds kommun Fredrik Markstedt

Läs mer

Tjänste- och servicekvalitet inom äldre- och handikappomsorgen

Tjänste- och servicekvalitet inom äldre- och handikappomsorgen Tjänste- och servicekvalitet inom äldre- och handikappomsorgen Avsnitt: Utförare av kommunala insatser enligt hälso- och sjukvårdslagen - Legitimerad personal, fr o m 2010-08-25 endast rehab-personal Fastställt

Läs mer

Läkemedelsgenomgångar Malmö Stad. Slutrapport Särskilt boende Stadsdel Husie

Läkemedelsgenomgångar Malmö Stad. Slutrapport Särskilt boende Stadsdel Husie Läkemedelsgenomgångar Malmö Stad Slutrapport Särskilt boende Stadsdel Husie Jan mars 2009 Kontaktuppgifter Projektledare Yvonne Wismar-Fransson Projekt Läkemedelsgenomgångar Malmö Stad 0702-82 81 71 yvonne.wismar-fransson@malmo.se

Läs mer

Revisionsrapport. Krokom kommun. Jan-Erik Wuolo Cert. kommunal Revisor. Fredrik Markstedt Revisionskonsult

Revisionsrapport. Krokom kommun. Jan-Erik Wuolo Cert. kommunal Revisor. Fredrik Markstedt Revisionskonsult Revisionsrapport Läkemedelsanvändningen vid kommunens särskilda boenden för äldre En samverkansgranskning mellan revisorerna i Krokom, Östersund, Strömsund och landstinget Krokom kommun Jan-Erik Wuolo

Läs mer

Löpande granskning av intern kontroll Läkemedelshantering (PM3)

Löpande granskning av intern kontroll Läkemedelshantering (PM3) Revisionsrapport Löpande granskning av intern kontroll Läkemedelshantering (PM3) Landstinget Gävleborg Lars-Åke Ullström Hanna Franck Emil Ring Februari 2012 Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 1.

Läs mer

Beslut Landstinget i Uppsala län ska redovisa följande:

Beslut Landstinget i Uppsala län ska redovisa följande: BESLUT inspektionenförvårdochomsorg 2014-01-30 Dnr 8.5-37428/2013 E1(8) Avdelning mitt Sylvia Noren sylvia.norengivo.se Landstinget i Uppsala län Box 602 751 25 UPPSALA Ärendet Tillsyn avseende dosförpackade

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse

Patientsäkerhetsberättelse Patientsäkerhetsberättelse Omsorgsnämnden år 2014 Dnr 2015-104-790 Innehåll 1 Sammanfattning 7 1.1 Hemsjukvård... 7 1.2 Senior Alert... 7 1.3 Efterlevandesamtal... 8 1.4 Smärtskattning... 8 1.5 Hygien...

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för Falkenbergs kommun 2012

Patientsäkerhetsberättelse för Falkenbergs kommun 2012 Patientsäkerhetsberättelse för 2012 Datum:2013-03-01 Sophia Lehnberg, MAS Innehållsförteckning Sammanfattning Övergripande mål och strategier Organisatoriskt ansvar för patientsäkerhetsarbetet Struktur

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse

Patientsäkerhetsberättelse Patientsäkerhetsberättelse År 2012 Enskede 2013-03-01 Ansvarig för innehållet: Gunnel Köhler Innehållsförteckning Sammanfattning 1 Övergripande mål och strategier 2 Organisatoriskt ansvar för patientsäkerhetsarbetet

Läs mer

ABCD. Förstudie av den kommunala demensvården Revisionsrapport. Värmdö kommun. 2011-12-09 Antal sidor:12

ABCD. Förstudie av den kommunala demensvården Revisionsrapport. Värmdö kommun. 2011-12-09 Antal sidor:12 Förstudie av den kommunala demensvården Revisionsrapport Antal sidor:12 Värmdö Kommun Innehåll 1. Sammanfattning. 2 2. Bakgrund 3 3. Syfte 4 4. Revisionskriterier 4 5. Ansvarig nämnd/styrelse 4 6. Genomförande/metod

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare År 2011 2012-02-28 Anneli Kinnunen Mallen är framtagen av Sveriges Kommuner och Landsting Innehållsförteckning Sammanfattning 3 Övergripande mål och strategier

Läs mer

2015 års patientsäkerhetsberättelse och plan för 2016 för Vårdgivare boende vid Runby gruppbostad.

2015 års patientsäkerhetsberättelse och plan för 2016 för Vårdgivare boende vid Runby gruppbostad. 2015 års patientsäkerhetsberättelse och plan för 2016 för Vårdgivare boende vid Runby gruppbostad. Datum och ansvarig för innehållet 29/2-2016 Susanna Årman Kvalitetsavdelningen 2015-12-01 Mallen är anpassad

Läs mer

Landstingets revisorer 2012-04-10 Dnr REV/23/2011

Landstingets revisorer 2012-04-10 Dnr REV/23/2011 Skrivelse 1 (2) Landstingets revisorer 2012-04-10 Dnr REV/23/2011 Revisionsdirektör Majvor Enström Tfn: 063-147528 Landstingsstyrelsen Granskning av Läkemedel i äldrevården Revisionskontoret har på vårt

Läs mer

REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD I SÄRSKILT BOENDE OCH DAGLIG VERKSAMHET ENLIGT LSS. LEDNINGS- OCH YRKESANSVAR

REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD I SÄRSKILT BOENDE OCH DAGLIG VERKSAMHET ENLIGT LSS. LEDNINGS- OCH YRKESANSVAR Region Stockholm Innerstad Sida 1 (11) 2014-05-16 Sjuksköterskor REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD I SÄRSKILT BOENDE OCH DAGLIG VERKSAMHET ENLIGT LSS. Sida 2 (11) INNEHÅLLSFÖRTECKNING REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD

Läs mer

kartläggning av hemsjukvården i Sverige Indikatorer vården och omsorgen om äldre personer Marianne Lidbrink, Äldreenheten, Socialstyrelsen

kartläggning av hemsjukvården i Sverige Indikatorer vården och omsorgen om äldre personer Marianne Lidbrink, Äldreenheten, Socialstyrelsen Hemsjukvård i förändringf kartläggning av hemsjukvården i Sverige Indikatorer vården och omsorgen om äldre personer Marianne Lidbrink, Äldreenheten, Socialstyrelsen Hemsjukvård i förändringf Uppdraget:

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse 2014 gällande hälso- och sjukvård Vingåkers kommun, Socialnämnden

Patientsäkerhetsberättelse 2014 gällande hälso- och sjukvård Vingåkers kommun, Socialnämnden Datum 2015-02-05 1 (8) Vår handläggare Helena Dahlstedt 0151-192 36 helena.dahlstedt@vingaker.se Patientsäkerhetsberättelse 2014 gällande hälso- och sjukvård Vingåkers kommun, Socialnämnden Inledning Den

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare BURLÖVS KOMMUN SOCIALFÖRVALTNINGEN Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare År 2012 Datum och ansvarig för innehållet 2012-02-21 Ninette Hansson tf Medicinskt ansvarig sjuksköterska Mallen är framtagen

Läs mer

2015 års patientsäkerhetsberättelse och plan för 2016 för Vårdgivare boende Kumlaviken

2015 års patientsäkerhetsberättelse och plan för 2016 för Vårdgivare boende Kumlaviken 2015 års patientsäkerhetsberättelse och plan för 2016 för Vårdgivare boende Kumlaviken Datum och ansvarig för innehållet 2016-02-22 Patrik Sjösten verksamhetschef Mallen är anpassad av Nytida AB utifrån

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för Folktandvården

Patientsäkerhetsberättelse för Folktandvården Patientsäkerhetsberättelse för Folktandvården År 2012 Datum och ansvarig för innehållet 2013-02-25 Annika Kahlmeter Mallen är framtagen av Sveriges Kommuner och Landsting Innehållsförteckning Sammanfattning

Läs mer

Revisionsrapport Livskvalitet inom äldreomsorgen. Härjedalens kommun

Revisionsrapport Livskvalitet inom äldreomsorgen. Härjedalens kommun Revisionsrapport Livskvalitet inom äldreomsorgen. Härjedalens kommun 31 oktober 2012 Innehåll Sammanfattning... 1 1. Inledning... 2 2. Resultat... 3 3. Revisionell bedömning... 6 Sammanfattning På uppdrag

Läs mer

Region Skåne i samverkan med Burlöv, Kävlinge, Landskrona, Svalöv, Vellinge och Åstorps kommun. Revisionsrapport 6/2009

Region Skåne i samverkan med Burlöv, Kävlinge, Landskrona, Svalöv, Vellinge och Åstorps kommun. Revisionsrapport 6/2009 Revisionsrapport 6/2009 Region Skåne i samverkan med Burlöv, Kävlinge, Landskrona, Svalöv, Vellinge och Åstorps kommun Uppföljning av granskning av samverkan kring vård och omsorg om äldre Bengt Sebring,

Läs mer

2015 års patientsäkerhetsberättelse och plan för 2016 för Ullstämma servicehus och hemtjänst

2015 års patientsäkerhetsberättelse och plan för 2016 för Ullstämma servicehus och hemtjänst 2015 års patientsäkerhetsberättelse och plan för 2016 för Ullstämma servicehus och hemtjänst Datum och ansvarig för innehållet 2016-02-26 Ida Björkman Mallen är anpassad av Vardaga AB utifrån Sveriges

Läs mer

Patientsäkerhet ur ett läkarsekreterarperspektiv och patienten som en resurs i Patientsäkerhetsarbetet

Patientsäkerhet ur ett läkarsekreterarperspektiv och patienten som en resurs i Patientsäkerhetsarbetet Patientsäkerhet ur ett läkarsekreterarperspektiv och patienten som en resurs i Patientsäkerhetsarbetet Landstingsjurist Lena Jönsson Landstinget Dalarna Tfn 023 490640 Patientens rätt i vården stärks Patientdatalag

Läs mer

2015 års patientsäkerhetsberättelse och plan för 2016 för Lenagårdens behandlingshem

2015 års patientsäkerhetsberättelse och plan för 2016 för Lenagårdens behandlingshem 2015 års patientsäkerhetsberättelse och plan för 2016 för Lenagårdens behandlingshem Datum och ansvarig för innehållet 2016-03-01 Marja Gesslin, Verksamhetschef Mallen är anpassad av Nytida AB utifrån

Läs mer

Egenkontroll avseende riskhantering

Egenkontroll avseende riskhantering Revisionsrapport Egenkontroll avseende riskhantering fungerar egenkontrollen med verktyget RH-check på ett tillfredsställande sätt? Eva Ogensjö Cert. kommunal revisor Eva Andlert Cert. kommunal revisor

Läs mer

Hemsjukvård. Ljusdals kommun i samverkan med Landstinget Gävleborg, Hudiksvall, Ockelbo och Söderhamns kommuner. Revisionsrapport

Hemsjukvård. Ljusdals kommun i samverkan med Landstinget Gävleborg, Hudiksvall, Ockelbo och Söderhamns kommuner. Revisionsrapport Revisionsrapport Hemsjukvård Margaretha Larsson Malou Olsson Ljusdals kommun i samverkan med Landstinget Gävleborg, Hudiksvall, Ockelbo och Söderhamns kommuner November 2014 Innehållsförteckning 1. Sammanfattning...

Läs mer

RUTIN FÖR FALLPREVENTION

RUTIN FÖR FALLPREVENTION 2010-01-28 RUTIN FÖR FALLPREVENTION Antagen av Gränssnittsgruppen 2010-01-28 Bilagorna 2-6 finns i särskilt dokument (wordformat) med möjlighet till lokal anpassning. INLEDNING Fall är den vanligaste orsaken

Läs mer

Handlingsplan Modell Västerbotten

Handlingsplan Modell Västerbotten Stina Saitton Flik 8.15. Leg apotekare, PhD Läkemedelscentrum Norrlands Universitetssjukhus 901 85 Umeå Tel: 090-785 31 95 Fax: 090-12 04 30 E-mail: stina.saitton@vll.se (kommunen bokar LMgenomgång) Handlingsplan

Läs mer

2015 års patientsäkerhetsberättelse och plan för 2016 Daglig Verksamhet Falkenberg Nytida AB

2015 års patientsäkerhetsberättelse och plan för 2016 Daglig Verksamhet Falkenberg Nytida AB 2015 års patientsäkerhetsberättelse och plan för 2016 Daglig Verksamhet Falkenberg Nytida AB Datum och ansvarig för innehållet 2016-01-12 Ewa Sjögren Mallen är anpassad av Nytida AB utifrån Sveriges Kommuner

Läs mer

Revisionsrapport Sigtuna kommun Kommunens demensvård ur ett anhörigperspektiv

Revisionsrapport Sigtuna kommun Kommunens demensvård ur ett anhörigperspektiv Revisionsrapport Sigtuna kommun Kommunens demensvård ur ett anhörigperspektiv Lars Högberg Februari 2012 2012-02-24 Lars Högberg Projektledare Carin Hultgren Uppdragsansvarig 2 Innehållsförteckning 1 INLEDNING...

Läs mer

Granskning uppföljning av långtidssjukfrånvaro

Granskning uppföljning av långtidssjukfrånvaro Revisionsrapport Granskning uppföljning av långtidssjukfrånvaro inom Eslövs kommun Maj 2008 Carl-Gustaf Folkeson, Revisionskonsult Innehållsförteckning 1 Inledning...1 1.1 Bakgrund, syfte och avgränsning...1

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare År 2015 Annika Fjällström MAS Vindelns kommun Antagen av Socialnämnden 2016 03 23 Mallen är framtagen av Sveriges Kommuner och Landsting Innehållsförteckning Sammanfattning

Läs mer

2014 års patientsäkerhetsberättelse för Saltsjöbadens Sjukhus

2014 års patientsäkerhetsberättelse för Saltsjöbadens Sjukhus 2014 års patientsäkerhetsberättelse för Saltsjöbadens Sjukhus Datum och ansvarig för innehållet Eva Magnusson KVALITETSAVDELNINGEN KA/LF 2014-09-29 Mallen är anpassad av Vardaga AB utifrån Sveriges Kommuner

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse 2013 Åsengårdens vård och omsorgsboende

Patientsäkerhetsberättelse 2013 Åsengårdens vård och omsorgsboende BILAGA 6 Patientsäkerhetsberättelse 2013 Åsengårdens vård och omsorgsboende Datum och ansvarig för innehållet 2014-01-02 Ritva Alrenius, Verksamhetschef Innehållsförteckning Sammanfattning... 1 Övergripande

Läs mer

Att leva med godartad förstorad prostata konsekvenser och behov

Att leva med godartad förstorad prostata konsekvenser och behov Förtroendemannagruppen för Urologiska sjukdomar September 2004 1 Att leva med godartad förstorad prostata konsekvenser och behov Förtroendemannagruppen inom det medicinska programmet benigna urologiska

Läs mer

A&O ANSVAR OCH OMSORG AB

A&O ANSVAR OCH OMSORG AB Patientsäkerhetsberättelse 2015 Björkgården A&O Ansvar och Omsorg AB Beskrivning av patientsäkerhetsarbetet under 2014 Avvikelser Samtliga avvikelser registreras och dokumenteras. Samtliga inkomna avvikelser

Läs mer

Arbetet kring ensamkommande. Halmstads kommun

Arbetet kring ensamkommande. Halmstads kommun www.pwc.se Revisionsrapport Christel Eriksson Cert. kommunal revisor Viktor Prytz Revisionskonsult Arbetet kring ensamkommande flyktingbarn Halmstads kommun Innehållsförteckning 1. Sammanfattning... 1

Läs mer

A&O ANSVAR OCH OMSORG AB 1

A&O ANSVAR OCH OMSORG AB 1 Patientsäkerhetsberättelse 2016 Björkgården A&O Ansvar och Omsorg AB Beskrivning av patientsäkerhetsarbetet under 2015 Avvikelser Samtliga avvikelser registreras i vår interna web baserade verksamhetsuppföljning

Läs mer

ORSAKER TILL ÖKAD LÄKEMEDELSANVÄNDNING

ORSAKER TILL ÖKAD LÄKEMEDELSANVÄNDNING LÄKEMEDEL OCH ÄLDRE LÄKEMEDEL TILL ÄLDRE De senaste 20 åren har mängden läkemedel till personer äldre än 75 år ökat med nära 70%. Personer på särskilt boende har i genomsnitt 8-10 preparat per person.

Läs mer

Sten Landahl. m r. r e. ta r

Sten Landahl. m r. r e. ta r Äldres läkemedelsanvändning Sten Landahl ånga m r ö f ta r r e t n e i at Äldre p läkemedel rliga a f r ö f r a t r e t Äldre patien läkemedel Läkemedel gör i grunden nytta för patienten. men kan också

Läs mer

Anhöriga som ger omsorg till närstående

Anhöriga som ger omsorg till närstående www.pwc.se Revisionsrapport Christer Marklund Anhöriga som ger omsorg till närstående Haparanda stad Innehållsförteckning 1. Sammanfattning... 2 2. Inledning... 3 2.1. Bakgrund... 3 2.2. Syfte och revisionsfråga...

Läs mer

Tjänsteskrivelse 1 (2) Handläggare Datum Beteckning. Kommunrevisionen 2014-05-19 MISSIVSKRIVELSE

Tjänsteskrivelse 1 (2) Handläggare Datum Beteckning. Kommunrevisionen 2014-05-19 MISSIVSKRIVELSE Tjänsteskrivelse 1 (2) Handläggare Datum Beteckning Kommunrevisionen 2014-05-19 MISSIVSKRIVELSE Kommunstyrelsen Sociala myndighetsnämnden Kommunfullmäktige (f.k.) Uppföljning av granskningen kring kvalitet

Läs mer

Datum: 2009-03-11. 31 Läkemedel i äldrevården - en uppföljning (LS/1269/2007)

Datum: 2009-03-11. 31 Läkemedel i äldrevården - en uppföljning (LS/1269/2007) '-.. Jämtlands Läns Landsting UTDRAG UR PROTOKOLL Datum: 2009-03-11 Lr\NDSTINGSSTYRELSEN 31 Läkemedel i äldrevården - en uppföljning (LS/1269/2007) ÄRENDEBESKRIVNING Landstingets revisorer har gjort granskning

Läs mer

Förstudie kring övertagandet av viss hälso- och sjukvård LSS

Förstudie kring övertagandet av viss hälso- och sjukvård LSS www.pwc.se PM Fredrik Markstedt Certifierad kommunal revisor och Charlotte Erdtman Förstudie kring övertagandet av viss hälso- och sjukvård LSS Nynäshamns kommun Förstudie kring övertagandet av viss hälso-

Läs mer

TEMA PSYKISK OHÄLSA/KONFUSION

TEMA PSYKISK OHÄLSA/KONFUSION Modell för att finna personer med demenssjukdom tidigt och därefter kunna erbjuda relevanta stödåtgärder Varje år är det cirka 24 000 personer som nyinsjuknar i demenssjukdom. Vi kan räkna med att år 2050

Läs mer

1(8) Kommunal hälso- och sjukvård. Styrdokument

1(8) Kommunal hälso- och sjukvård. Styrdokument 1(8) Styrdokument 2(8) Styrdokument Dokumenttyp Riktlinje Beslutad av Kommunstyrelsen 2015-06-02 111 Dokumentansvarig Medicinskt ansvarig sjuksköterska Reviderad Upprättad 2012-03-13 Reviderad 2014-01-07,

Läs mer

2015-05-12 Dnr 9.2-2851/2014 1(9) Regeringskansliet Socialdepartementet 103 33 Stockholm. Lägesrapport om verksamheter med personligt ombud 2014

2015-05-12 Dnr 9.2-2851/2014 1(9) Regeringskansliet Socialdepartementet 103 33 Stockholm. Lägesrapport om verksamheter med personligt ombud 2014 2015-05-12 Dnr 9.2-2851/2014 1(9) Avdelningen för regler och behörighet Anders Molt anders.molt@socialstyrelsen.se Regeringskansliet Socialdepartementet 103 33 Stockholm Lägesrapport om verksamheter med

Läs mer

Behandling av depression hos äldre

Behandling av depression hos äldre Behandling av depression hos äldre En systematisk litteraturöversikt Januari 2015 (preliminär version webbpublicerad 2015-01-27) SBU Statens beredning för medicinsk utvärdering Swedish Council on Health

Läs mer

Egenkontroll av verksamhet särskilt boende enligt SoL och bostad med särskild service för vuxna enligt LSS inom socialpsykiatrin

Egenkontroll av verksamhet särskilt boende enligt SoL och bostad med särskild service för vuxna enligt LSS inom socialpsykiatrin D.nr. eller dokumenttyp: Sid. 1 (18) Programområde eller övergripande: Omsorg om funktionshindrade Framtagen av: Ingrid Fagerström Utbildnings- och kvalitetssamordnare Gäller from: Verksamhet: Särskilt

Läs mer

Kvalitets- och Patientsäkerhetsberättelse 2014 Aleris Omsorg

Kvalitets- och Patientsäkerhetsberättelse 2014 Aleris Omsorg Kvalitets- och Patientsäkerhetsberättelse 2014 Aleris Omsorg Hallens vård och omsorgsboende 15710-5 AL-SE e-blankett Britt Wahlström 2014-02-24 1(8) Förkortningar HSL Hälso- och sjukvårdslagen SOL Socialtjänstlagen

Läs mer

Förstudie kring övertagandet av viss hälso- och sjukvård LSS

Förstudie kring övertagandet av viss hälso- och sjukvård LSS www.pwc.se PM Fredrik Markstedt Certifierad kommunal revisor och Charlotte Erdtman Förstudie kring övertagandet av viss hälso- och sjukvård LSS Sollentuna kommun Förstudie kring övertagandet av viss hälso-

Läs mer

Kvalitetsberättelse för Lysekils kommun

Kvalitetsberättelse för Lysekils kommun Kvalitetsberättelse för Lysekils kommun År 2012 Enhet: Socialförvaltning Datum och ansvarig för innehållet 20130220 Agneta Stenqvist Dnr: SON 2013-66-709 1 Innehållsförteckning Sammanfattning 3 Övergripande

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare MURTEGLETS VÅRDBOENDE Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare År 2014 Datum och ansvarig för innehållet 20150112 Maj Millborg Mallen är anpassad av Vardaga utifrån Sveriges Kommuner och Landstings mall

Läs mer

Länsgemensamt program för vård och omsorg om demenssjuka

Länsgemensamt program för vård och omsorg om demenssjuka Närvård i Sörmland Bilaga 4 Kommuner Landsting i samverkan Länsgemensamt program för vård och omsorg om demenssjuka Länsstyrgruppen för Närvård i Sörmland Missiv till Programmets uppföljning av kvalitetsindikatorer

Läs mer

Satsa 100 nå 10? Kvalitetssäkring av läkemedelsanvändning hos de mest sjuka äldre. Vansbromodellen

Satsa 100 nå 10? Kvalitetssäkring av läkemedelsanvändning hos de mest sjuka äldre. Vansbromodellen Satsa 100 nå 10? Kvalitetssäkring av läkemedelsanvändning hos de mest sjuka äldre Vansbromodellen Annika Braman Eriksson Distriktsläkare Vansbro, Ordförande Läkemedelskommittén Dalarna Malin Österberg

Läs mer

Läkemedelsanvändningen och läkemedelsrutiner

Läkemedelsanvändningen och läkemedelsrutiner Revisionsrapport Läkemedelsanvändningen och läkemedelsrutiner vid kommunens särskilda boenden för äldre En jämförande granskning med fyra kommuner; Jokkmokk, Övertorneå, Pajala och Kiruna Piteå kommun

Läs mer

Remissyttrande över betänkandet "Patientdata och läkemedel" (SOU 2007:48), slutbetänkande av Patientdatautredningen

Remissyttrande över betänkandet Patientdata och läkemedel (SOU 2007:48), slutbetänkande av Patientdatautredningen 2008-01-07 Socialdepartementet 103 33 STOCKHOLM Remissyttrande över betänkandet "Patientdata och läkemedel" (SOU 2007:48), slutbetänkande av Patientdatautredningen Riksförbundet för Social, RSMH, har beretts

Läs mer

Läkemedelsprojektet. Optimerad Läkemedelshantering i Ordinärt och Särskilt Boende. Delrapport. Rapport över perioden april-augusti 2015

Läkemedelsprojektet. Optimerad Läkemedelshantering i Ordinärt och Särskilt Boende. Delrapport. Rapport över perioden april-augusti 2015 Sara Wulff, projektledare 036-324596 150929 1 1 (13) Optimerad Läkemedelshantering i Ordinärt och Särskilt Boende Rapport över perioden april-augusti 2015 Sara Wulff, projektledare 036-324596 150929 1

Läs mer