Läkemedelshantering hos de äldre finns det risker med ApoDos? Christina Sjöberg, Geriatrik Mölndal Sahlgrenska Universitetssjukhuset
|
|
- Maj Nyberg
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Läkemedelshantering hos de äldre finns det risker med ApoDos? Christina Sjöberg, Geriatrik Mölndal Sahlgrenska Universitetssjukhuset
2 ApoDos användare För den som inte klarar sin läkemedelshantering Var femte person 75 år i Västra Götaland Regelbunden och stabil medicinering Kostar >2 000 kr per patient och år
3 ApoDos användare För den som inte klarar sin läkemedelshantering Regelbunden och stabil medicinering kr per år Kostar >2 000 kr per patient och år Var femte person 75 år i Västra Götaland
4 SBU konstaterar Det saknas studier som gör det möjligt att avgöra om dosdispensering/apodos förbättrar följsamhet eller ger ökad patientsäkerhet Äldres läkemedelsbehandling hur kan den förbättras? (2009)
5 Apoteket om ApoDos Underlättar vardagen för förskrivare, vårdpersonal och patienter Ökar patientsäkerhet Sänker läkemedelskostnad Minskar tidsåtgång för sjuksköterskor
6 Var uppstår felen? Läkare Apotek Sjuksköterska Patient
7 Vetenskaplig dokumentation Ingen signifikant skillnad i läkemedelsfel 1 Lägre kvalitet på läkemedelsbehandlingen med dosexpedition 3 Minskad kunskap om läkemedlens effekter 4 Fler läkemedelsfel med dosexpedition i övergången mellan primärvård och slutenvård 2 Färre läkemedelsfel efter övergång till dosexpedition 4 1 Bakken et al, Midlöv et al, Johnell et al, Wekre et al, 2011
8 Fördelar med dosexpedition Lägre läkemedelskostnad? 1 Färre kasserade läkemedel 1 Sparar sjukskötersketid 2 1 Institutet för Hälso- och Sjukvårdsekonomi, Esther, 2007
9 Nackdelar med dosexpedition Tröghet vid ändringar Läkemedel utanför påsarna kräver separat hantering Bipacksedlar bifogas ej
10 Dosreceptet Gemensam läkemedelslista Ordinationshandling Journalhandling Samtliga läkemedel kan förnyas med ett klick
11 Dosreceptet Gemensam läkemedelslista Ordinationshandling Journalhandling Kan man lita på dosreceptet? Samtliga läkemedel kan förnyas med ett klick Christina Sjöberg Susanna M Wallerstedt
12 I vilken utsträckning hämtas läkemedel som inte levereras i dospåsar ut?
13 Vi jämförde dosreceptet med Läkemedelsförteckningen 54 höftfrakturpatienter med ApoDos 2 stående 11 läkemedel per patient 3 vid behov
14 ApoDos konserverar äldre patienters 14 Vissa läkemedel tog vi inte med Odontologiska preparat Dermatologiska preparat utan systemisk effekt Tårsubstitut
15 Knappt hälften av stående användes 46 % 39 % 15 % Stående, originalförpackningar (n=114)
16 Sällan behov vid behov 25 % 51 % 24 % Vid behovsläkemedel (n=157)
17 Lita inte på dosreceptet! Vår genomsnittliga ApoDospatient 6 i dospåsarna 11 läkemedel 2 stående 3 vid behov 2 aktuella 1 har aldrig hämtats ut
18 Förändras läkemedel i samma utsträckning om de förskrivs via ApoDos? Christina Sjöberg Henrik Ohlsson Susanna M Wallerstedt
19 Hur gjorde vi? 199 höftfrakturpatienter patienter med ApoDos vid utskrivning och sex månader senare 47 patienter med recept vid utskrivning och sex månader senare Läkemedelsbehandlingen granskades med hjälp av Läkemedelsförteckningen 36 patienter avlidna
20 ApoDospatienterna var äldre ApoDos Recept Antal patienter Antal läkemedel Ålder (år) Andel kvinnor 74% 74% Antal läkemedel per patient Utskrivning Sex månader
21 Färre förändringar hos ApoDospatienter ApoDos (n=1413) Recept (n=567) Andel av läkemedlen som förändrats från utskrivning till sexmånadersuppföljning
22 Även i eget boende ApoDos (n=561) Recept (n=452) Andel av läkemedlen hos patienter i eget boende som förändrats från utskrivning till sexmånadersuppföljning
23 ApoDos mer avgörande än kön, ålder och kognition Modell A Modell B Förskrivningssätt ApoDos vs recept 1,77 (1,38-2,27) 1,61 (1,16-2,24) Ålder 85+ vs -84 år 0,98 (0,75-1,28) Kön Man vs kvinna 1,07 (0,82-1,40) Kognition Nedsatt vs opåverkad 1,11 (0,95-1,29) Studieår 2009 vs ,03 (0,81-1,31) Oddskvoter (95% konfidensintervall) för ett läkemedel att vara oförändrat efter sex månader
24 ApoDos konserverar behandlingen
25 ApoDos påverkar läkemedelsbehandlingens kvalitet Sannolikheten ökar för - någon olämplig läkemedelsbehandling - tre eller flera psykofarmaka - antikolinerga läkemedel Sannolikheten minskar för - Långverkande bensodiazepiner - D-interaktioner Johnell et al, 2008
26 Dosexpedition av läkemedel till nytta för patienten eller distributionen? Christina Sjöberg Christina Edward Johan Fastbom Kristina Johnell Kristina Narbro Sten Landahl Susanna Wallerstedt
27 I registren letade vi efter Invånare i Västra Götalandsregionen (n=24 146) 65 år Minst två vårdkontakter under för minst två diagnoser inom (i) astma/kol (ii) diabetes mellitus (iii) hjärtkärlsjukdom Minst ett uthämtat läkemedel
28 Datainsamling Läkemedelsregistret Läkemedel uthämtade okt-dec 2007 Uppskattad läkemedelsanvändning 31 dec 2007 VEGAdatabasen Diagnoser registrerade vid vårdkontakter Socialtjänstregistret Boendeform 1 okt 2007
29 Socialstyrelsens kvalitetsindikatorer Tio eller fler läkemedel Långverkande bensodiazepiner Läkemedel med antikolinerg effekt Tre eller fler psykofarmaka D-interaktioner
30 ApoDospatienter är äldre och sjukare ApoDos n = Recept n = Ålder, år 81 ± 7 76 ± 7 Kvinnligt kön 58% 49% Antal läkemedel, 31 dec ± 4 7 ± 4 Diagnoser Totalt 17 ± 8 13 ± 7 Astma/KOL 35% 34% Diabetes mellitus 78% 76% Hjärtkärlsjukdom 99% 99% Psykiatrisk sjukdom 36% 15% Särskilt boende 28% 0,6%
31 ApoDos ökar sannolikheten för låg kvalitet Tio eller fler läkemedel Långverkande bensodiazepiner Antikolinerga läkemedel Tre eller fler psykofarmaka D-interaktioner ApoDos 3,88 (3,58-4,21) 1,61 (1,36-1,91) 2,32 (2,05-2,63) 5,48 (4,76-6,30) 1,36 (1,18-1,57) Ålder Kvinnligt kön Antal diagnoser Särskilt boende
32 ApoDos ökar sannolikheten för låg kvalitet Tio eller fler läkemedel Långverkande bensodiazepiner Antikolinerga läkemedel Tre eller fler psykofarmaka D-interaktioner ApoDos 3,88 (3,58-4,21) 1,61 (1,36-1,91) 2,32 (2,05-2,63) 5,48 (4,76-6,30) 1,36 (1,18-1,57) Ålder 0,99 (0,98-0,99) 0,99 (0,98-1,00) 0,97 (0,96-0,98) 0,96 (0,95-0,97) 0,99 (0,98-0,99) Kvinnligt kön Antal diagnoser Särskilt boende
33 ApoDos ökar sannolikheten för låg kvalitet Tio eller fler läkemedel Långverkande bensodiazepiner Antikolinerga läkemedel Tre eller fler psykofarmaka D-interaktioner ApoDos 3,88 (3,58-4,21) 1,61 (1,36-1,91) 2,32 (2,05-2,63) 5,48 (4,76-6,30) 1,36 (1,18-1,57) Ålder 0,99 (0,98-0,99) 0,99 (0,98-1,00) 0,97 (0,96-0,98) 0,96 (0,95-0,97) 0,99 (0,98-0,99) Kvinnligt kön 1,27 (1,20-1,36) 1,48 (1,29-1,70) 1,33 (1,20-1,48) 1,42 (1,26-1,60) 1,14 (1,02-1,27) Antal diagnoser Särskilt boende
34 ApoDos ökar sannolikheten för låg kvalitet Tio eller fler läkemedel Långverkande bensodiazepiner Antikolinerga läkemedel Tre eller fler psykofarmaka D-interaktioner ApoDos 3,88 (3,58-4,21) 1,61 (1,36-1,91) 2,32 (2,05-2,63) 5,48 (4,76-6,30) 1,36 (1,18-1,57) Ålder 0,99 (0,98-0,99) 0,99 (0,98-1,00) 0,97 (0,96-0,98) 0,96 (0,95-0,97) 0,99 (0,98-0,99) Kvinnligt kön 1,27 (1,20-1,36) 1,48 (1,29-1,70) 1,33 (1,20-1,48) 1,42 (1,26-1,60) 1,14 (1,02-1,27) Antal diagnoser 1,09 (1,09-1,10) 1,05 (1,04-1,05) 1,04 (1,03-1,05) 1,05 (1,04-1,06) 1,04 (1,03-1,04) Särskilt boende
35 ApoDos ökar sannolikheten för låg kvalitet Tio eller fler läkemedel Långverkande bensodiazepiner Antikolinerga läkemedel Tre eller fler psykofarmaka D-interaktioner ApoDos 3,88 (3,58-4,21) 1,61 (1,36-1,91) 2,32 (2,05-2,63) 5,48 (4,76-6,30) 1,36 (1,18-1,57) Ålder 0,99 (0,98-0,99) 0,99 (0,98-1,00) 0,97 (0,96-0,98) 0,96 (0,95-0,97) 0,99 (0,98-0,99) Kvinnligt kön 1,27 (1,20-1,36) 1,48 (1,29-1,70) 1,33 (1,20-1,48) 1,42 (1,26-1,60) 1,14 (1,02-1,27) Antal diagnoser 1,09 (1,09-1,10) 1,05 (1,04-1,05) 1,04 (1,03-1,05) 1,05 (1,04-1,06) 1,04 (1,03-1,04) Särskilt boende 1,35 (1,19-1,53) 0,83 (0,63-1,09) 1,24 (1,03-1,49) 2,20 (1,87-2,60) 0,89 (0,71-1,12)
36 även efter justering för psykisk sjukdom Långverkande bensodiazepiner Tre eller flera psykofarmaka ApoDos 1.36 ( ) 4.01 ( ) Ålder 0.99 ( ) 0.97 ( ) Kvinnligt kön 1.41 ( ) 1.28 ( ) Antal diagnoser 1.03 ( ) 1.02 ( ) Särskilt boende 0.72 ( ) 1.72 ( ) Psykiatrisk diagnos 2.13 ( ) 4.84 ( )
37 Ytterligare risker? Kontaktpersonens kunskap och engagemang
38 Vad gör den gemensamma läkemedelslistan med oss?
39 Använd inte vanliga recept! Förs in på dosreceptet med viss fördröjning Eventuellt utsättningsdatum kommer inte med Ordinationen är inte anpassad till dosexpedition Kan ge felaktig bild av läkemedelsbehandlingen
40 Säker läkemedelsbehandling? Minskad kunskap hos sjuksköterskor och patienter Läkemedelsfel ökar/minskar? Lägre kvalitet i läkemedelsbehandlingen Originalförpackningar hämtas ofta inte ut Endast 71 tecken för ordination Konserverar läkemedelsbehandlingen
41
Sten Landahl. m r. r e. ta r
Äldres läkemedelsanvändning Sten Landahl ånga m r ö f ta r r e t n e i at Äldre p läkemedel rliga a f r ö f r a t r e t Äldre patien läkemedel Läkemedel gör i grunden nytta för patienten. men kan också
Läs meräldre dar? Sten Landahl Sahlgrenska Universitetssjukhuset Vårdalinstitutet Ordförande rande Läkemedelskommitten Götaland
Får r vi tillräckligt med läkemedel l påp äldre dar? Sten Landahl Sahlgrenska Universitetssjukhuset Vårdalinstitutet Ordförande rande Läkemedelskommitten i Västra V Götaland 80-åringar och äldre använder
Läs merSatsa 100 nå 10? Kvalitetssäkring av läkemedelsanvändning hos de mest sjuka äldre. Vansbromodellen
Satsa 100 nå 10? Kvalitetssäkring av läkemedelsanvändning hos de mest sjuka äldre Vansbromodellen Annika Braman Eriksson Distriktsläkare Vansbro, Ordförande Läkemedelskommittén Dalarna Malin Österberg
Läs merDOSEXPEDITION. Bo Swärd Distriktsläkare, PV VGR
DOSEXPEDITION Bo Swärd Distriktsläkare, PV VGR Vården måste hålla ihop och samarbeta för patientens bästa. Patientsäkerhet = säker läkemedelsbehandling = säker läkemedelsuppföljning = säker läkemedelshantering.
Läs merLäkemedelsgenomgångar på Mårtensgården
Läkemedelsgenomgångar på Mårtensgården Hösten 2007 Enskede-Årsta-Vantörs Stadsdelsförvaltning 08-02-04 1 Innehållsförteckning 1. SAMMANFATTNING... 3 2. BAKGRUND... 4 3. UPPDRAGET... 4 4. SYFTE... 4 5.
Läs merHantering av läkemedel
Revisionsrapport Hantering av läkemedel och läkmedelsanvändning av äldre Kalmar kommun Christel Eriksson Cert. kommunal revisor Stefan Wik Cert. kommunal revisor Innehåll 1. Bakgrund... 1 2. Regler och
Läs merLäkemedelsgenomgångar på Högdalens äldreboende demensavdelning
Läkemedelsgenomgångar på Högdalens äldreboende demensavdelning Hösten 2007 Enskede-Årsta-Vantörs Stadsdelsförvaltning 08-02-07 1 Innehållsförteckning 1. SAMMANFATTNING... 3 2. BAKGRUND... 4 3. UPPDRAGET...
Läs merRutiner för läkemedelshantering i Essunga kommun
Rutiner för läkemedelshantering i Essunga kommun Följande rutiner har tagits fram utifrån de Skriftliga direktiv för att säkerställa kvalitén inom läkemedelshantering i kommunal hälso- och sjukvård som
Läs merGenerell riktlinje och arbetsordning för läkemedelshantering inom kommunal hälso- och sjukvård
Riktlinje Utgåva nr 2 sida 1 av 6 Dokumentets namn Generell riktlinje och arbetsordning för läkemedelshantering inom kommunal hälso- och sjukvård Utfärdare/handläggare Annette Karlsson Medicinskt ansvarig
Läs merRiktlinje. för läkemedelshantering inom kommunal hälso- och sjukvård
Malmö stad Fastställd: 2000-05-11 Medicinskt ansvarig sjuksköterska Reviderad: 2009-06-18 Riktlinje för läkemedelshantering inom kommunal hälso- och sjukvård INNEHÅLLSFÖRTECKNING Riktlinjer för läkemedelshantering...3
Läs merSlutrapport. Spridning av modell Halland till andra delar av Sverige
Slutrapport Spridning av modell Halland till andra delar av Sverige Bakgrund: Felanvändningen av läkemedel är ett problem i Sverige. Den grupp av befolkningen som drabbas värst av detta problem är de som
Läs merBILAGOR Utvärdering dostjänsten 2012-12-28
BILAGOR Utvärdering dostjänsten 2012-12-28 2 Innehåll Bilaga 1 Fördelning av dosexpedition på ålder och typ av boende... 3 Patienter 65 år och äldre med dosexpedierade läkemedel från apotek (n=181443)...
Läs mer3.1 Självskattat psykiskt välbefinnande. 3.2 Självmord i befolkningen. 3.3 Undvikbar somatisk slutenvård efter vård inom psykiatrin.
3.1 Självskattat psykiskt välbefinnande Andel i befolkningen, 16 84 år, som med hjälp av frågeinstrumentet GHQ12 har uppskattats ha nedsatt psykiskt välbefinnande Täljare: Antal individer i ett urval av
Läs merHur får vi ännu bättre resultat i arbetet med läkemedel i Jönköpings län?
LEDNINGSKRAFT Hur får vi ännu bättre resultat i arbetet med läkemedel i Jönköpings län? EMA Social dept LOK K K K K K K Landstinget i Jönköpings Län K K K K K K K 3 000 2 500 2 000 1 500 1 000 500 0 Norrbottens
Läs merRiktlinjer från 2013. Dosförpackade läkemedel inom Stockholms län
Riktlinjer från 2013 Dosförpackade läkemedel inom Stockholms län Riktlinjer dosförpackade läkemedel Dessa riktlinjer vänder sig till sjukvården i öppen- och slutenvård, förskrivare, kommunal vårdpersonal
Läs merLÄKEMEDEL OCH ÄLDRE. Christina Sjöberg Terapigruppen Äldre och läkemedel
LÄKEMEDEL OCH ÄLDRE Christina Sjöberg Terapigruppen Äldre och läkemedel SBU: Äldres läkemedelsbehandling hur kan den förbättras? VGR: Nya Medicinska riktlinjer Socialstyrelsen: Indikatorer för god läkemedelsterapi
Läs merHandlingsplan Äldre och läkemedel i Örebro län
Antagen av Vilgotgruppen 2011-02-18 Handlingsplan Äldre och läkemedel i Örebro län 1. Inledning 1.1 Bakgrund Läkemedelsrelaterade problem ligger bakom 30 procent av inläggningar på sjukhus av patienter
Läs merSBU:s sammanfattning och slutsatser
SBU:s sammanfattning och slutsatser I rapporten sammanfattas resultatet av SBU:s systematiska litteraturöversikt rörande möjligheter till förbättrad läkemedelsanvändning för äldre, sett ur ett patientperspektiv.
Läs merLOKAL INSTRUKTION FÖR LÄKEMEDELSHANTERING FÖR KOMMUNENS GRUPPBOSTÄDER ENLIGT LSS
16.2 2003-08-05 Medicinskt ansvarig sjuksköterska Eva Kohl LOKAL INSTRUKTION FÖR LÄKEMEDELSHANTERING FÖR KOMMUNENS GRUPPBOSTÄDER ENLIGT LSS BAKGRUND Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS
Läs merIndikatorer - i vårdens tjänst
1 Indikatorer - i vårdens tjänst Elin Dahlén (Björn Wettermark) Apotekare & doktorand, HSF/SLL Institutionen för medicin, Solna, KI 2 Disposition Vad vet vi om äldres läkemedelsanvändning? vilka läkemedel,
Läs merVårdens resultat och kvalitet
Vårdens resultat och kvalitet Resultat efter vård 2004-2005 Dödlighet Återinsjuknande Regelbundenhet i vårdkontakter Behov av forskning och utveckling inom hälso- och sjukvården i Region Skåne Rapport
Läs merBehövs alla dessa läkemedell
Behövs alla dessa läkemedell kemedel? Sten Landahl Sahlgrenska Universitetssjukhuset Ordförande rande Läkemedelskommitten i Västra V Götaland Fler äldre behandlas med läkemedel l (DDD/1000 inv >65 år)
Läs merHur kan läkemedel hjälpa, eller stjälpa, den äldres psykiska hälsa?
Hur kan läkemedel hjälpa, eller stjälpa, den äldres psykiska hälsa? Per Allard docent, överläkare Äldrepsykiatriska enheten, NUS och Institutionen för klinisk vetenskap/enheten för psykiatri, Umeå universitet
Läs merKonferens om anhörigas roll i vård och omsorg
Konferens om anhörigas roll i vård och omsorg Katrineholm 29/1 2016 Betydelsefulla stödinsatser och bemötande till anhöriga Blandade Lärande Nätverk en metod att utveckla stödet till anhöriga/närstående
Läs merRiktlinjer och rutiner för läkemedelshantering vid särskilda boendeformer inom äldreomsorgen
Riktlinje 1/Läkemedelshantering Rev. 2014-12-18 Nämndkontor Social Annicka Pantzar Medicinskt ansvarig sjuksköterska Riktlinjer och rutiner för läkemedelshantering vid särskilda boendeformer inom äldreomsorgen
Läs merSBU-rapport 1 okt -09
SBU-rapport 1 okt -09 Sten Landahl Geriatrik Sahlgrenska Universitetssjukhuset Vårdalinstitutet Ordförande Läkemedelskommitten i Västra Götaland Bakgrund Hög läkemedelsförbrukning Vanligt med olämpliga
Läs merRevisionsrapport. Landstinget i Värmland. PM Komplettering ang läkemedel för äldre. Christel Eriksson. Februari 2012
Revisionsrapport PM Komplettering ang läkemedel för äldre Landstinget i Värmland Christel Eriksson Innehåll 1 Bakgrund 1 2 Kompletterande granskning 1 2.1 Läkarmedverkan i särskilt boende 1 2.2 Läkemedelsgenomgångar
Läs merAntagen i socialnämnden 2009-04-07 46. Riktlinje för läkemedelshantering
Antagen i socialnämnden 2009-04-07 46 Riktlinje för läkemedelshantering Rutinerna grundas på Lag (1998:531) LYHS; Förordning (1998:1513) FYHS; Läkemedelslagen (1992:859); Lag om läkemedelsförmåner (2002:160);
Läs mer4. Ordination av läkemedel.
4. Ordination av läkemedel. 4:1 Syfte 4:2 Ansvar 4:3 Definitioner 4:4 Allmänt 4:5 Ordinationssätt 4:5:1 Muntlig ordination 4:5:2 Telefonordination 4:6 Generell behandlingslista 4:7 Dosexpedierade läkemedel
Läs merEnkät 7.3. Kvalitetsindikatorer inom särskilda boendeformer
Enkät 7.3. Kvalitetsindikatorer inom särskilda boendeformer Till sjuksköterskor, sjukgymnast och arbetsterapeut. Välkommen att besvara års Kvalitetsenkät inom särskilda boenden. Enkäten besvaras av sjuksköterskor
Läs merMultisjuklighet och multimedicinering hos äldre. Hur gör vi på sjukhuset?
Multisjuklighet och multimedicinering hos äldre. Hur gör vi på sjukhuset? Per-Henrik Nilsson Verksamhetschef Medicinkliniken Växjö Varifrån kommer patienterna 75 år och äldre som läggs in på våra sjukhus
Läs merFörskrivningen av Acomplia minskade redan ett halvår efter introduktionen
Janusinfo Stockholms läns landsting Utskriftsversion Nyhet 2007-10-19 Förskrivningen av Acomplia minskade redan ett halvår efter introduktionen Hittills har förskrivningen av bantningsmedlet Acomplia varit
Läs merVikten av att få en demensdiagnos och att leva med kognitiv svikt. Sonja Modin Allmänläkare - SFAM
Vikten av att få en demensdiagnos och att leva med kognitiv svikt Sonja Modin Allmänläkare - SFAM Samverkan vid demens För att sätta diagnos Kring hälsoproblem och sjukdomar Kring demenssjukdomen Uppföljning
Läs merSatsa 100 nå 10? Kvalitetssäkring av läkemedelsanvändning hos de mest sjuka äldre. Vansbro. Problembeskrivning. Hög andel äldre med psykofarmaka
Satsa 100 nå 10? Kvalitetssäkring av läkemedelsanvändning hos de mest sjuka äldre Annika Braman Eriksson Distriktsläkare Vansbro, Ordförande Läkemedelskommittén Dalarna Malin Österberg Leg Apotekare Läkemedelsavdelningen
Läs merFRÅN EN UTOMSTÅENDE BETRAKTARE: NÅGRA AV GERIATRIKENS STYRKOR
FRÅN EN UTOMSTÅENDE BETRAKTARE: NÅGRA AV GERIATRIKENS STYRKOR integrativ ansats samverkan med närstående samverkan med samhället samverkan över specialitetsgränser samordningsförmåga/systemkunskap teamarbete
Läs merFortsatt ökad användning av protonpumpshämmare i SLL
1(5) Fortsatt ökad användning av protonpumpshämmare i SLL Försäljningen av protonpumpshämmare (PPI) fortsätter att öka. Under 5 sålde apoteken i länet 18,5 miljoner dygnsdoser, en så stor mängd att det
Läs merLäkemedel - nytta och risk hos äldre. Johan Fastbom Aging Research Center (ARC) Karolinska Institutet
Läkemedel - nytta och risk hos äldre Johan Fastbom Aging Research Center (ARC) Karolinska Institutet Äldre och läkemedel Kroppsliga förändringar - Åldrande - Sjukdom Polyfarmaci Äldre och läkemedel Kroppsliga
Läs merMätbara mål ur ett befolknings- och behovsperspektiv. Från vision till överenskommelse i ett östgötaperspektiv
Mätbara mål ur ett befolknings- och behovsperspektiv Från vision till överenskommelse i ett östgötaperspektiv Fullmäktiges vision och strategier Ur Medborgarperspektivet God och förbättrad hälsa Hälso-
Läs merErfarenheter av Läkemedelsgenomgångar i team
Erfarenheter av Läkemedelsgenomgångar i team Sjuksköterskan en outnyttjad resurs ca 13 000st i äldreomsorgen+ alla i slutenvården. Vi är en jätte potential!! Vi kan bidra stort till en god läkemedelsbehandling
Läs merkartläggning av hemsjukvården i Sverige Indikatorer vården och omsorgen om äldre personer Marianne Lidbrink, Äldreenheten, Socialstyrelsen
Hemsjukvård i förändringf kartläggning av hemsjukvården i Sverige Indikatorer vården och omsorgen om äldre personer Marianne Lidbrink, Äldreenheten, Socialstyrelsen Hemsjukvård i förändringf Uppdraget:
Läs merApoDos Kundnr Boendeplatsnr
ApoDos 10200 895250 10213 897710 10226 897917 10229 897468 10247 897902 10248 897903 10254 897761 10272 895915 10275 895913 10401 897994 10402 897467 10410 895974 10503 897596 10504 897595 10505 897593
Läs merDiagnostik och behandling vid hjärtsvikt - en kvalitetsgranskning ÖLL, 2001 och 2003
Diagnostik och behandling vid hjärtsvikt - en kvalitetsgranskning ÖLL, 1 och 3 Redovisning av ett kvalitetsprojekt i samarbete med CAMTÖ och Hälsokansliet Diana Ticic, Kardiologkliniken / Centrum för evidensbaserad
Läs mer2013-03-04. Namn Form Styrka Förp. Varunr AIP (SEK) AUP (SEK) Monoprost Ögondroppar, lösning i endosbehållare. (6 x 5 st) Endosbehållare,
2013-03-04 1 (5) Vår beteckning SÖKANDE Théa Nordic AB Storgatan 55 703 63 Örebro SAKEN Ansökan inom läkemedelsförmånerna BESLUT Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket, TLV beslutar att nedanstående läkemedel
Läs merÖppna jämförelser 2013. Vård och omsorg om äldre 2013
14223 Sammanställning av borgs läns resultat i Öppna jämförelser 213 Vård och omsorg om äldre 213 Underlaget till sammanställningen är hämtat från Vård och omsorg om äldre jämförelser mellan kommuner och
Läs merÖversyn av dosrecept 2008
Översyn av dosrecept 8 Allmänt Inom ramen för lokalt avtal om dosdispensering har under 8 en översyn gjorts i samband med förlängning av ordinationer. Översynen förväntas leda till kvalitetsvinster för
Läs merÄldre och läkemedel. Läkemedelsanvändningen ökar med stigande ålder. Polyfarmaci Äldre och kliniska prövningar
Äldre och läkemedel Läkemedelsanvändningen ökar med stigande ålder Kristina Johnell Aging Research Center Karolinska Institutet Hovstadius et al. BMC Clin Pharmacol 2009;9:11 2 Polyfarmaci Äldre och kliniska
Läs merRegel för Hälso- och sjukvård i särskilt boende och daglig verksamhet enligt LSS: Läkemedelshantering. Region Stockholm Innerstad Sida 1 (9)
Region Stockholm Innerstad Sida 1 (9) 2013-04-30 Sjuksköterskor Regel för Hälso- och sjukvård i särskilt boende och daglig verksamhet enligt LSS: shantering Sida 2 (9) Innehåll REGEL FÖR HÄLSO- OCH SJUKVÅRD
Läs merEffektiv psykoterapi vid psykisk ohälsa
Effektiv psykoterapi vid psykisk ohälsa - förändringsförslag av rehabiliteringsgarantin Gunnar Bohman Leg psykolog/leg psykoterapeut Med. Dr. Univ. lektor Stockholms universitet gbn@psychology.su.se Psykoterapi
Läs merBilaga Skåne. Kön, ålder och klinik. Antal och fördelning av män och kvinnor. Ålder och kön. Lokal fördelning
Bilaga Skåne Kön, ålder och klinik Antal och fördelning av män och kvinnor Antal Andel Män 46 53 % Kvinnor 35 41 % Okänt 5 6 % Alla 86 100 % Ålder och kön Antal 21-25 26-30 31-40 41-50 51-64 Totalt Män
Läs merBilaga Göteborg. Kön, ålder och klinik
Bilaga Göteborg Kön, ålder och klinik Antal och fördelning av män och kvinnor Antal Andel Män 18 38 % Kvinnor 25 53 % Okänt 4 9 % Alla 47 100 % Ålder och kön Antal 21-25 26-30 31-40 41-50 51-64 Totalt
Läs merMål för att minska miljöpåverkan från Västra Götalandsregionens
Bilaga 1 2009-04-14 Handlingsplan för att minska miljöpåverkan från Västra Götalandsregionens läkemedelsanvändning Vision Västra Götalandsregionen skall, utan att påverka patientnyttan, minimera miljöbelastningen
Läs merÄldres läkemedelsbehandlingl
Äldres läkemedelsbehandlingl Äldre patienter behandlas oftast med utgångspunkt från n studier påp personer
Läs merRiktlinjer. Dosförpackade läkemedel i Stockholms län
Riktlinjer Dosförpackade läkemedel i Stockholms län Riktlinjer dosförpackade läkemedel Riktlinjerna vänder sig till sjukvården i öppenoch slutenvård, förskrivare, kommunal vårdpersonal samt Apotekets personal.
Läs merStatskontorets enkät till organisationer för patientgrupper, pensionärer och personer med funktionsnedsättningar
Bilaga 8 Bilaga 8 1 (8) Statskontorets enkät till organisationer för patientgrupper, pensionärer och personer med funktionsnedsättningar 1 Uppgifter om Er organisation 1. Namnet på Er organisation: 2.
Läs merAntal 21-25 26-30 31-40 41-50 51-64 Totalt Män 0 14 36 63 37 150 Kvinnor 1 7 14 19 12 53 Okänt 1 2 Alla 1 21 50 82 50 205
Bilaga Stockholm Kön, ålder och klinik Antal och fördelning av män och kvinnor Antal Andel Män 150 73 % Kvinnor 53 26 % Okänt 2 1 % Alla 205 100 % Ålder och kön Antal 21-25 26-30 31-40 41-50 51-64 Totalt
Läs merLäkemedelsanvändningen hos äldre brister i kvalitet Analys utifrån nationella läkemedelsregistret visar regionala skillnader
originalstudie Läs mer Engelsk sammanfattning http://ltarkiv.lakartidningen.se Läkemedelsanvändningen hos äldre brister i kvalitet Analys utifrån nationella läkemedelsregistret visar regionala skillnader
Läs merSvårighetsgrad enligt etiska plattformen. Mari Broqvist Prioriteringscentrum
Svårighetsgrad enligt etiska plattformen Mari Broqvist Prioriteringscentrum Riksdagens riktlinjer för prioriteringar 1992-1995 Prioriteringsutredningen 1997- Riksdagen beslutar om en etisk plattform för
Läs merLäkemedelsgenomgångar
Åsele kommun 2009 Duvan, Fredrika Åsele kommun Uppdragsrapport 2009-0-8 (LMG) har utförts på totalt 3 st individer under tidsperioden. Medelåldern var 87 år (82-00). Av individerna hade 77 % (0 st) ApoDos
Läs merRiktlinje för Läkemedelsgenomgångar inom Stockholms läns landsting
"ZZJ Hälso- och sjukvårdsförvaltningen STOCKHOI MS I &K% I ANrjVniMG Bilaga 6:2 Riktlinje för Läkemedelsgenomgångar inom Stockholms läns landsting En arbetsgrupp under satsningen "Mest sjuka äldre, läkemedel"
Läs merHusläkarverksamhet med basal hemsjukvård
Sida 1(6) Husläkarverksamhet med basal hemsjukvård Rapportering av nedanstående uppgifter skall ske senast den 31 januari påföljande år i den webbaserade inrapporteringsmallen, WIM. Mallen görs tillgänglig
Läs merPatientsäkerhetsberättelse för Kungälvs kommun
Patientsäkerhetsberättelse för Kungälvs kommun År 2011 Datum och ansvarig för innehållet 2012-01-12 Birgitta Olofsson Ann Karlsson Monika Bondesson VÅRD- OCH ÄLDREOMSORG ADRESS Stadshuset 442 81 Kungälv
Läs merHälsoval Örebro län Plan för uppföljning 2016
Bilaga 4, Krav- och kvalitetsbok 15RS5982, version 3 Hälsoval Örebro län Plan för uppföljning 2016 Beslutad av RS 2015-12-02 1 (11) Uppföljning av God vård mm Uppföljning målrelaterad ersättning Övrig
Läs merAnsökningsblankett för stimulansmedel till kommuner och landsting för insatser inom vård och omsorg om de mest sjuka äldre.
2006-06-19 Dnr.: 73-8008/04 Ansökningsblankett för stimulansmedel till kommuner och landsting för insatser inom vård och omsorg om de mest sjuka äldre. Anvisning för att hantera den elektroniska blanketten
Läs merKLOKA FRÅGOR OM ÄLDRES LÄKEMEDELSBEHANDLING ATT STÄLLA I SJUKVÅRDEN
KLOKA FRÅGOR OM ÄLDRES LÄKEMEDELSBEHANDLING ATT STÄLLA I SJUKVÅRDEN Kloka frågor vänder sig till dig som är äldre och som använder läkemedel. Med stigande ålder blir det vanligare att man behöver läkemedel.
Läs merLäkemedelskedjan Ordination, rekvisition, iordningställande, överlämnande, Insulin, Waran, Edosapoteket, förvaring
1 MAS Flik 8.3. Maj 2006 uppdat feb 2012. Läkemedelskedjan Ordination, rekvisition, iordningställande, överlämnande, Insulin, Waran, Edosapoteket, förvaring 1. Ordination Det finns tre olika typer av ordination:
Läs merRedovisning Riks- Stroke Västra Götaland 2011. Jämförande resultat från regionens 9 strokevårdsenheter 20 september 2012
Redovisning Riks- Stroke Västra Götaland 2011 Jämförande resultat från regionens 9 strokevårdsenheter 20 september 2012 marianne.forars@vgregion.se eric.bertholds@vgregion.se Att tänka på när resultaten
Läs merUpplevelser och uppfattningar om äldres läkemedelsanvändning -Samsyn?
Upplevelser och uppfattningar om äldres läkemedelsanvändning -Samsyn? Rebecka Arman,, Kate Granström m och Ann-Mari Åslund Östberg I samarbete med Sofia Björkdahl Bakgrund till studierna Många problembeskrivningar
Läs merSVP. Riktlinjer för Samordnad vårdplanering i Hallands län vid in- och utskrivning från sjukhus
När? Var? SVP Hur? Varför? r? Riktlinjer för Samordnad vårdplanering i Hallands län vid in- och utskrivning från sjukhus Gäller fr o m: 2006-12-01 Ersätter: 2005-09-01 Blanketterna reviderade juni 2007
Läs merMin guide till säker vård på lättläst svenska
Min guide till säker vård på lättläst svenska Prata och fråga Undersökning Behandling Uppföljning Lagar och regler Mer information Den här guiden tillhör Namn: Adress: Telefonnummer: Mobilnummer: E-post:
Läs mer5:e rapporten sedan 2006
5:e rapporten sedan 2006 134 indikatorer för landstingsjämförelser 41 uppdelade per sjukhus 5:e rapporten Om Statistik 1, otur i ranking Om Statistik 2, statistisk osäkerhet Procent sämre utfall kvinnor
Läs merNationell patientenkät Primärvård Vald enhet Vårdcentralen Kyrkbacken. Undersökningsperiod Höst 2010
ationell patientenkät Primärvård Vald enhet Vårdcentralen Kyrkbacken Undersökningsperiod Höst Om ationell Patientenkät ationell Patientenkät genomförs inom flera områden, bl.a. primärvården, somatisk öppen
Läs merNationella riktlinjer för f. Nationella riktlinjer och. Presentationens innehåll. ndas? Hur ska riktlinjerna användas?
Nationella riktlinjer f god vårdv Kristina Eklund Ge en överblick av pågående arbeten Lyfta fram konkreta exempel från praxisundersökningar (levnadsvanor, depression/ångest och demens) Visa att riktlinjerna
Läs merRiktlinje Klinisk riktlinje att förebygga och handlägga metabol risk hos patienter med allvarlig psykisk sjukdom
Riktlinje Klinisk riktlinje att förebygga och handlägga metabol risk hos patienter med allvarlig psykisk sjukdom Giltighet 2013-08-16 2014-08-16 Egenkontroll, uppföljning och erfarenhetsåterföring Målgrupp
Läs merPressmeddelande. Öppna jämförelser gynnar både patienter och sjukvård
8 oktober 2007 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Pressmeddelande Betyg åt den gotländska hälso och sjukvården Enligt Sveriges Kommuner och Landsting och Socialstyrelsens nya öppna jämförelser av den svenska
Läs merCeliaki, vårdprogram 2(5) Intyg: Skola/barnomsorg angående glutenfri diet. Intyg till försäkringsbolag efter begäran.
Celiaki, vårdprogram 1(5) Celiaki - Vårdprogram Definition: Immunologiskt medierad intolerans mot gluten, som ger typiska histologiska förändringar i tarmslemhinnan och som medför att tarmen inte fungerar
Läs merFörfattningar för farmaceutisk behörighet
Författningar för farmaceutisk behörighet Höstterminen 2012 Ida Bergström ida.bergstrom@farmaci.uu.se Innehåll Läkemedel Genomgång av kurshandledningen 1 Innehåll Läkemedel Läkemedel - definition Avsedd
Läs merGLUKOSBELASTNING, PERORAL
GLUKOSBELASTNING, PERORAL BIOLOGISK BAKGRUND OCH KLINISKT VÄRDE Glukosbelastning kan användas som stöd vid fastställandet av nedsatt glukostolerans, diagnosen Diabetes Mellitus samt ibland i samband med
Läs merOlämpliga läkemedel har minskat, Vad har vi gjort?
Olämpliga läkemedel har minskat, Vad har vi gjort? Eva Oskarsson geriatriker och medicinsk rådgivare Landstinget Västernorrland Västernorrland 242 740 invånare 7 kommuner 3 sjukhus - Sundsvall-Härnösand,
Läs merBättre demensvård med SveDem - Svenska Demensregistret
Bättre demensvård med SveDem - Svenska Demensregistret Maria Eriksdotter, registerhållare SveDem Geriatriska kliniken Karolinska Universitetssjukhuset, Huddinge Professor, prefekt; Inst Neurobiologi, vårdvetenskap
Läs merSjukdomsförebyggande åtgärder vid ohälsosamma matvanor
Regional medicinsk riktlinje Sjukdomsförebyggande åtgärder vid ohälsosamma matvanor Fastställd av HSD (HSD-D 13-2015) giltigt till september 2017. Utarbetad av Sektorsråden i allmänmedicin och odontologi
Läs merLevnadsförhållanden i Skaraborg
Levnadsförhållanden i Skaraborg Rapport 2013 Hälso- och sjukvårdsnämndernas kansli, Mariestad inkl Folkhälsoenheten Innehållsförteckning Inledning... 1 Folkhälsan i Sverige 2012... 2 Folkhälsans utveckling...
Läs merKommentar efter remiss Stockholm 200 100 0 350 200 geriatriker 0 geriatriker**
Patientavgifter i öppen hälso- och sjukvård år 2012 En patient betalar under en tolvmånadersperiod högst 1 100 kr för öppen hälso- och sjukvård. Har en förälder eller föräldrar gemensamt flera barn under
Läs merKvalitetsregister för att utveckla vården för personer med demenssjukdom!
Ann-Katrin Edlund, leg ssk, landskoordinator SveDem Eva Granvik, leg ssk, landskoordinator BPSD-registret Kvalitetsregister för att utveckla vården för personer med demenssjukdom! Ordet kvalitetsregister
Läs merPsykiatrisatsning barn och unga. Stöd till utsatta barn. Datum 130507
Datum 130507 Hälsosam uppväxt Alla barn och unga i Norrbottens län ska ha ett sådant stöd att de i möjligaste mån kan fostras, bo och leva i sin familj och vara kvar i sin grupp/klass som de tillhör Psykiatrisatsning
Läs merREMISSVERSION. Utvärdering av dostjänsten Läkemedelsverket VERSION 2011-12-01
REMISSVERSION Utvärdering av dostjänsten Läkemedelsverket VERSION 2011-12-01 Postadress/Postal address: P.O. Box 26, SE-751 03 Uppsala, SWEDEN Besöksadress/Visiting address: Dag Hammarskjölds väg 42, Uppsala
Läs merLäkemedelsgenomgångar för äldre
Läkemedelsgenomgångar för äldre Revisionsrapport LANDSTINGETS REVISORER 2015-12-16 15REV55 2(17) Sammanfattning Läkemedel är en av de viktigaste behandlingsmetoderna i hälso- och sjukvården och kan bidra
Läs merFörbättrad hemsjukvård för primärvårdens mest sjuka äldre
Förbättrad hemsjukvård för primärvårdens mest sjuka äldre Ett projektarbete i två delar på hälsocentralen Ankaret i Örnsköldsvik 2013. Del ett i projektet. Kristina Lundgren, familjeläkare, specialist
Läs merInnehållet i denna fil får endast användas för privat bruk. Kopiering eller annan användning kräver tillstånd från Ingela Thylén, Linköpings
Innehållet i denna fil får endast användas för privat bruk. Kopiering eller annan användning kräver tillstånd från Ingela Thylén, Linköpings Universitetssjukhus, Hur ICD-patientens förståelse för behandlingen
Läs merNamn Form Styrka Förp. Varunr AIP (SEK) AUP (SEK) Latuda Filmdragerad 37 mg Blister, 98 x 1 410432 2490,00 2587,00. tabletter. 74 mg Blister, 98 x 1
2014-11-20 1 (6) Vår beteckning SÖKANDE Takeda Pharma AB Box 3131 169 03 Solna SAKEN Ansökan inom läkemedelsförmånerna BESLUT Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket, TLV, beslutar att nedanstående läkemedel
Läs merställa sig bakom Försäkringsmedicinska kommitténs rekommendationer
Hälso- och sjukvårdsförvaltningen TJÄNSTEUTLÅTANDE 2015 09 09 1 (5) HSN 1506-0788 Handläggare: Britt Arrelöv Hälso- och sjukvårdsnämnden 2015-11-03, p 8 Försäkringsmedicinska kommitténs rekommendationer
Läs merApodos & Pascal Regionen i samarbete med apoteket. Azin Azadmehr, Susanne Martinsson, Irene Johansson
Apodos & Pascal Regionen i samarbete med apoteket Azin Azadmehr, Susanne Martinsson, Irene Johansson Agenda Vad är Pascal? Vad är Apodos? Hur fungerar det Vad kostar Apodos? Är patienten ansluten till
Läs merUtvärdering av Lindgården.
1 av 5 2009 09 17 20:52 Utvärdering av Lindgården. Under årsmötesdagarna i Helsingborg i oktober presenterade doktorand Bengt Svensson en del resultat från Lindgårdenstudien. Lindgården är ett behandlingshem
Läs merBarn vars föräldrar är patienter i den slutna missbruks- och beroendevården hur går det i skolan? Anders Hjern
Barn vars föräldrar är patienter i den slutna missbruks- och beroendevården hur går det i skolan? Anders Hjern barnläkare, professor Folkets hus 12 november, 2014 Lagen om barn som anhöriga Hälso- och
Läs merSjuksköterskans roll och åtgärder för att förebygga suicid bland ungdomar.
Institutionen för hälsovetenskap Sjuksköterskans roll och åtgärder för att förebygga suicid bland ungdomar. en litteraturstudie Bernárdzon Liliana Djordjic Snezana Examensarbete (Omvårdnad C) 15hp November
Läs merVårdval Västernorrland Ersättning 2013, bilaga 3 Primärvård 2012 11 22
Vårdval Västernorrland Ersättning 2013, bilaga 3 Primärvård 2012 11 22 1 1 Bakgrund... 3 2 Ny ersättningsmodell... 3 3 Ersättning... 4 3.1 Fördelning...4 4 Generell ersättning... 4 4.1 Vårdpeng...4 4.1.1
Läs merRökningen är det minsta av deras problem -eller?
Rökningen är det minsta av deras problem -eller? Tobaksavvänjningskonferens 2013 Barbro Holm Ivarsson Ordförande i Psykologer mot Tobak www.barbroivarsson.se Hur många psykiskt sjuka röker? Befolkningen
Läs merFysisk aktivitet och psykisk hä. hälsa. Jill Taube oktober 2012
Fysisk aktivitet och psykisk hä hälsa Jill Taube oktober 2012 Projekt: Öppna jämförelser 2010 Psykiatrisk vård- Socialstyrelsen EN SLUTSATS: En överdödlighet i somatiska sjukdomar hos patienter som vårdats
Läs merInventering av behov hos personer med psykiska funktionsnedsättningar: Sigtuna, 2013
Sollentuna 2014-01-20 Martin Åberg Henrik Karlsson Katarina Piuva Inventering av behov hos personer med psykiska funktionsnedsättningar: Sigtuna, 2013 Bearbetning efter Socialstyrelsens inventeringsformulär
Läs merFramtidens hälso- och sjukvård april 2012 Dokumentation från dialogen i Gnesta Datum: 24 april 2012 Tid: 18:00 19:30 Plats: Tingshuset, Gnesta Antal deltagare: 26 personer varav 6 landstingspolitiker,
Läs merNationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar 2012. Systematisk riskvärdering, utredning och behandling vid fragilitetsfraktur Uppdatering
Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar 2012 Systematisk riskvärdering, utredning och behandling vid fragilitetsfraktur Uppdatering Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger
Läs mer