Läkemedelshantering hos de äldre finns det risker med ApoDos? Christina Sjöberg, Geriatrik Mölndal Sahlgrenska Universitetssjukhuset

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Läkemedelshantering hos de äldre finns det risker med ApoDos? Christina Sjöberg, Geriatrik Mölndal Sahlgrenska Universitetssjukhuset"

Transkript

1 Läkemedelshantering hos de äldre finns det risker med ApoDos? Christina Sjöberg, Geriatrik Mölndal Sahlgrenska Universitetssjukhuset

2 ApoDos användare För den som inte klarar sin läkemedelshantering Var femte person 75 år i Västra Götaland Regelbunden och stabil medicinering Kostar >2 000 kr per patient och år

3 ApoDos användare För den som inte klarar sin läkemedelshantering Regelbunden och stabil medicinering kr per år Kostar >2 000 kr per patient och år Var femte person 75 år i Västra Götaland

4 SBU konstaterar Det saknas studier som gör det möjligt att avgöra om dosdispensering/apodos förbättrar följsamhet eller ger ökad patientsäkerhet Äldres läkemedelsbehandling hur kan den förbättras? (2009)

5 Apoteket om ApoDos Underlättar vardagen för förskrivare, vårdpersonal och patienter Ökar patientsäkerhet Sänker läkemedelskostnad Minskar tidsåtgång för sjuksköterskor

6 Var uppstår felen? Läkare Apotek Sjuksköterska Patient

7 Vetenskaplig dokumentation Ingen signifikant skillnad i läkemedelsfel 1 Lägre kvalitet på läkemedelsbehandlingen med dosexpedition 3 Minskad kunskap om läkemedlens effekter 4 Fler läkemedelsfel med dosexpedition i övergången mellan primärvård och slutenvård 2 Färre läkemedelsfel efter övergång till dosexpedition 4 1 Bakken et al, Midlöv et al, Johnell et al, Wekre et al, 2011

8 Fördelar med dosexpedition Lägre läkemedelskostnad? 1 Färre kasserade läkemedel 1 Sparar sjukskötersketid 2 1 Institutet för Hälso- och Sjukvårdsekonomi, Esther, 2007

9 Nackdelar med dosexpedition Tröghet vid ändringar Läkemedel utanför påsarna kräver separat hantering Bipacksedlar bifogas ej

10 Dosreceptet Gemensam läkemedelslista Ordinationshandling Journalhandling Samtliga läkemedel kan förnyas med ett klick

11 Dosreceptet Gemensam läkemedelslista Ordinationshandling Journalhandling Kan man lita på dosreceptet? Samtliga läkemedel kan förnyas med ett klick Christina Sjöberg Susanna M Wallerstedt

12 I vilken utsträckning hämtas läkemedel som inte levereras i dospåsar ut?

13 Vi jämförde dosreceptet med Läkemedelsförteckningen 54 höftfrakturpatienter med ApoDos 2 stående 11 läkemedel per patient 3 vid behov

14 ApoDos konserverar äldre patienters 14 Vissa läkemedel tog vi inte med Odontologiska preparat Dermatologiska preparat utan systemisk effekt Tårsubstitut

15 Knappt hälften av stående användes 46 % 39 % 15 % Stående, originalförpackningar (n=114)

16 Sällan behov vid behov 25 % 51 % 24 % Vid behovsläkemedel (n=157)

17 Lita inte på dosreceptet! Vår genomsnittliga ApoDospatient 6 i dospåsarna 11 läkemedel 2 stående 3 vid behov 2 aktuella 1 har aldrig hämtats ut

18 Förändras läkemedel i samma utsträckning om de förskrivs via ApoDos? Christina Sjöberg Henrik Ohlsson Susanna M Wallerstedt

19 Hur gjorde vi? 199 höftfrakturpatienter patienter med ApoDos vid utskrivning och sex månader senare 47 patienter med recept vid utskrivning och sex månader senare Läkemedelsbehandlingen granskades med hjälp av Läkemedelsförteckningen 36 patienter avlidna

20 ApoDospatienterna var äldre ApoDos Recept Antal patienter Antal läkemedel Ålder (år) Andel kvinnor 74% 74% Antal läkemedel per patient Utskrivning Sex månader

21 Färre förändringar hos ApoDospatienter ApoDos (n=1413) Recept (n=567) Andel av läkemedlen som förändrats från utskrivning till sexmånadersuppföljning

22 Även i eget boende ApoDos (n=561) Recept (n=452) Andel av läkemedlen hos patienter i eget boende som förändrats från utskrivning till sexmånadersuppföljning

23 ApoDos mer avgörande än kön, ålder och kognition Modell A Modell B Förskrivningssätt ApoDos vs recept 1,77 (1,38-2,27) 1,61 (1,16-2,24) Ålder 85+ vs -84 år 0,98 (0,75-1,28) Kön Man vs kvinna 1,07 (0,82-1,40) Kognition Nedsatt vs opåverkad 1,11 (0,95-1,29) Studieår 2009 vs ,03 (0,81-1,31) Oddskvoter (95% konfidensintervall) för ett läkemedel att vara oförändrat efter sex månader

24 ApoDos konserverar behandlingen

25 ApoDos påverkar läkemedelsbehandlingens kvalitet Sannolikheten ökar för - någon olämplig läkemedelsbehandling - tre eller flera psykofarmaka - antikolinerga läkemedel Sannolikheten minskar för - Långverkande bensodiazepiner - D-interaktioner Johnell et al, 2008

26 Dosexpedition av läkemedel till nytta för patienten eller distributionen? Christina Sjöberg Christina Edward Johan Fastbom Kristina Johnell Kristina Narbro Sten Landahl Susanna Wallerstedt

27 I registren letade vi efter Invånare i Västra Götalandsregionen (n=24 146) 65 år Minst två vårdkontakter under för minst två diagnoser inom (i) astma/kol (ii) diabetes mellitus (iii) hjärtkärlsjukdom Minst ett uthämtat läkemedel

28 Datainsamling Läkemedelsregistret Läkemedel uthämtade okt-dec 2007 Uppskattad läkemedelsanvändning 31 dec 2007 VEGAdatabasen Diagnoser registrerade vid vårdkontakter Socialtjänstregistret Boendeform 1 okt 2007

29 Socialstyrelsens kvalitetsindikatorer Tio eller fler läkemedel Långverkande bensodiazepiner Läkemedel med antikolinerg effekt Tre eller fler psykofarmaka D-interaktioner

30 ApoDospatienter är äldre och sjukare ApoDos n = Recept n = Ålder, år 81 ± 7 76 ± 7 Kvinnligt kön 58% 49% Antal läkemedel, 31 dec ± 4 7 ± 4 Diagnoser Totalt 17 ± 8 13 ± 7 Astma/KOL 35% 34% Diabetes mellitus 78% 76% Hjärtkärlsjukdom 99% 99% Psykiatrisk sjukdom 36% 15% Särskilt boende 28% 0,6%

31 ApoDos ökar sannolikheten för låg kvalitet Tio eller fler läkemedel Långverkande bensodiazepiner Antikolinerga läkemedel Tre eller fler psykofarmaka D-interaktioner ApoDos 3,88 (3,58-4,21) 1,61 (1,36-1,91) 2,32 (2,05-2,63) 5,48 (4,76-6,30) 1,36 (1,18-1,57) Ålder Kvinnligt kön Antal diagnoser Särskilt boende

32 ApoDos ökar sannolikheten för låg kvalitet Tio eller fler läkemedel Långverkande bensodiazepiner Antikolinerga läkemedel Tre eller fler psykofarmaka D-interaktioner ApoDos 3,88 (3,58-4,21) 1,61 (1,36-1,91) 2,32 (2,05-2,63) 5,48 (4,76-6,30) 1,36 (1,18-1,57) Ålder 0,99 (0,98-0,99) 0,99 (0,98-1,00) 0,97 (0,96-0,98) 0,96 (0,95-0,97) 0,99 (0,98-0,99) Kvinnligt kön Antal diagnoser Särskilt boende

33 ApoDos ökar sannolikheten för låg kvalitet Tio eller fler läkemedel Långverkande bensodiazepiner Antikolinerga läkemedel Tre eller fler psykofarmaka D-interaktioner ApoDos 3,88 (3,58-4,21) 1,61 (1,36-1,91) 2,32 (2,05-2,63) 5,48 (4,76-6,30) 1,36 (1,18-1,57) Ålder 0,99 (0,98-0,99) 0,99 (0,98-1,00) 0,97 (0,96-0,98) 0,96 (0,95-0,97) 0,99 (0,98-0,99) Kvinnligt kön 1,27 (1,20-1,36) 1,48 (1,29-1,70) 1,33 (1,20-1,48) 1,42 (1,26-1,60) 1,14 (1,02-1,27) Antal diagnoser Särskilt boende

34 ApoDos ökar sannolikheten för låg kvalitet Tio eller fler läkemedel Långverkande bensodiazepiner Antikolinerga läkemedel Tre eller fler psykofarmaka D-interaktioner ApoDos 3,88 (3,58-4,21) 1,61 (1,36-1,91) 2,32 (2,05-2,63) 5,48 (4,76-6,30) 1,36 (1,18-1,57) Ålder 0,99 (0,98-0,99) 0,99 (0,98-1,00) 0,97 (0,96-0,98) 0,96 (0,95-0,97) 0,99 (0,98-0,99) Kvinnligt kön 1,27 (1,20-1,36) 1,48 (1,29-1,70) 1,33 (1,20-1,48) 1,42 (1,26-1,60) 1,14 (1,02-1,27) Antal diagnoser 1,09 (1,09-1,10) 1,05 (1,04-1,05) 1,04 (1,03-1,05) 1,05 (1,04-1,06) 1,04 (1,03-1,04) Särskilt boende

35 ApoDos ökar sannolikheten för låg kvalitet Tio eller fler läkemedel Långverkande bensodiazepiner Antikolinerga läkemedel Tre eller fler psykofarmaka D-interaktioner ApoDos 3,88 (3,58-4,21) 1,61 (1,36-1,91) 2,32 (2,05-2,63) 5,48 (4,76-6,30) 1,36 (1,18-1,57) Ålder 0,99 (0,98-0,99) 0,99 (0,98-1,00) 0,97 (0,96-0,98) 0,96 (0,95-0,97) 0,99 (0,98-0,99) Kvinnligt kön 1,27 (1,20-1,36) 1,48 (1,29-1,70) 1,33 (1,20-1,48) 1,42 (1,26-1,60) 1,14 (1,02-1,27) Antal diagnoser 1,09 (1,09-1,10) 1,05 (1,04-1,05) 1,04 (1,03-1,05) 1,05 (1,04-1,06) 1,04 (1,03-1,04) Särskilt boende 1,35 (1,19-1,53) 0,83 (0,63-1,09) 1,24 (1,03-1,49) 2,20 (1,87-2,60) 0,89 (0,71-1,12)

36 även efter justering för psykisk sjukdom Långverkande bensodiazepiner Tre eller flera psykofarmaka ApoDos 1.36 ( ) 4.01 ( ) Ålder 0.99 ( ) 0.97 ( ) Kvinnligt kön 1.41 ( ) 1.28 ( ) Antal diagnoser 1.03 ( ) 1.02 ( ) Särskilt boende 0.72 ( ) 1.72 ( ) Psykiatrisk diagnos 2.13 ( ) 4.84 ( )

37 Ytterligare risker? Kontaktpersonens kunskap och engagemang

38 Vad gör den gemensamma läkemedelslistan med oss?

39 Använd inte vanliga recept! Förs in på dosreceptet med viss fördröjning Eventuellt utsättningsdatum kommer inte med Ordinationen är inte anpassad till dosexpedition Kan ge felaktig bild av läkemedelsbehandlingen

40 Säker läkemedelsbehandling? Minskad kunskap hos sjuksköterskor och patienter Läkemedelsfel ökar/minskar? Lägre kvalitet i läkemedelsbehandlingen Originalförpackningar hämtas ofta inte ut Endast 71 tecken för ordination Konserverar läkemedelsbehandlingen

41

Sten Landahl. m r. r e. ta r

Sten Landahl. m r. r e. ta r Äldres läkemedelsanvändning Sten Landahl ånga m r ö f ta r r e t n e i at Äldre p läkemedel rliga a f r ö f r a t r e t Äldre patien läkemedel Läkemedel gör i grunden nytta för patienten. men kan också

Läs mer

äldre dar? Sten Landahl Sahlgrenska Universitetssjukhuset Vårdalinstitutet Ordförande rande Läkemedelskommitten Götaland

äldre dar? Sten Landahl Sahlgrenska Universitetssjukhuset Vårdalinstitutet Ordförande rande Läkemedelskommitten Götaland Får r vi tillräckligt med läkemedel l påp äldre dar? Sten Landahl Sahlgrenska Universitetssjukhuset Vårdalinstitutet Ordförande rande Läkemedelskommitten i Västra V Götaland 80-åringar och äldre använder

Läs mer

Satsa 100 nå 10? Kvalitetssäkring av läkemedelsanvändning hos de mest sjuka äldre. Vansbromodellen

Satsa 100 nå 10? Kvalitetssäkring av läkemedelsanvändning hos de mest sjuka äldre. Vansbromodellen Satsa 100 nå 10? Kvalitetssäkring av läkemedelsanvändning hos de mest sjuka äldre Vansbromodellen Annika Braman Eriksson Distriktsläkare Vansbro, Ordförande Läkemedelskommittén Dalarna Malin Österberg

Läs mer

DOSEXPEDITION. Bo Swärd Distriktsläkare, PV VGR

DOSEXPEDITION. Bo Swärd Distriktsläkare, PV VGR DOSEXPEDITION Bo Swärd Distriktsläkare, PV VGR Vården måste hålla ihop och samarbeta för patientens bästa. Patientsäkerhet = säker läkemedelsbehandling = säker läkemedelsuppföljning = säker läkemedelshantering.

Läs mer

Läkemedelsgenomgångar på Mårtensgården

Läkemedelsgenomgångar på Mårtensgården Läkemedelsgenomgångar på Mårtensgården Hösten 2007 Enskede-Årsta-Vantörs Stadsdelsförvaltning 08-02-04 1 Innehållsförteckning 1. SAMMANFATTNING... 3 2. BAKGRUND... 4 3. UPPDRAGET... 4 4. SYFTE... 4 5.

Läs mer

Läkemedelsgenomgångar på Högdalens äldreboende demensavdelning

Läkemedelsgenomgångar på Högdalens äldreboende demensavdelning Läkemedelsgenomgångar på Högdalens äldreboende demensavdelning Hösten 2007 Enskede-Årsta-Vantörs Stadsdelsförvaltning 08-02-07 1 Innehållsförteckning 1. SAMMANFATTNING... 3 2. BAKGRUND... 4 3. UPPDRAGET...

Läs mer

Hantering av läkemedel

Hantering av läkemedel Revisionsrapport Hantering av läkemedel och läkmedelsanvändning av äldre Kalmar kommun Christel Eriksson Cert. kommunal revisor Stefan Wik Cert. kommunal revisor Innehåll 1. Bakgrund... 1 2. Regler och

Läs mer

BILAGOR Utvärdering dostjänsten 2012-12-28

BILAGOR Utvärdering dostjänsten 2012-12-28 BILAGOR Utvärdering dostjänsten 2012-12-28 2 Innehåll Bilaga 1 Fördelning av dosexpedition på ålder och typ av boende... 3 Patienter 65 år och äldre med dosexpedierade läkemedel från apotek (n=181443)...

Läs mer

Hur får vi ännu bättre resultat i arbetet med läkemedel i Jönköpings län?

Hur får vi ännu bättre resultat i arbetet med läkemedel i Jönköpings län? LEDNINGSKRAFT Hur får vi ännu bättre resultat i arbetet med läkemedel i Jönköpings län? EMA Social dept LOK K K K K K K Landstinget i Jönköpings Län K K K K K K K 3 000 2 500 2 000 1 500 1 000 500 0 Norrbottens

Läs mer

Rutiner för läkemedelshantering i Essunga kommun

Rutiner för läkemedelshantering i Essunga kommun Rutiner för läkemedelshantering i Essunga kommun Följande rutiner har tagits fram utifrån de Skriftliga direktiv för att säkerställa kvalitén inom läkemedelshantering i kommunal hälso- och sjukvård som

Läs mer

Slutrapport. Spridning av modell Halland till andra delar av Sverige

Slutrapport. Spridning av modell Halland till andra delar av Sverige Slutrapport Spridning av modell Halland till andra delar av Sverige Bakgrund: Felanvändningen av läkemedel är ett problem i Sverige. Den grupp av befolkningen som drabbas värst av detta problem är de som

Läs mer

Generell riktlinje och arbetsordning för läkemedelshantering inom kommunal hälso- och sjukvård

Generell riktlinje och arbetsordning för läkemedelshantering inom kommunal hälso- och sjukvård Riktlinje Utgåva nr 2 sida 1 av 6 Dokumentets namn Generell riktlinje och arbetsordning för läkemedelshantering inom kommunal hälso- och sjukvård Utfärdare/handläggare Annette Karlsson Medicinskt ansvarig

Läs mer

Riktlinje. för läkemedelshantering inom kommunal hälso- och sjukvård

Riktlinje. för läkemedelshantering inom kommunal hälso- och sjukvård Malmö stad Fastställd: 2000-05-11 Medicinskt ansvarig sjuksköterska Reviderad: 2009-06-18 Riktlinje för läkemedelshantering inom kommunal hälso- och sjukvård INNEHÅLLSFÖRTECKNING Riktlinjer för läkemedelshantering...3

Läs mer

SBU:s sammanfattning och slutsatser

SBU:s sammanfattning och slutsatser SBU:s sammanfattning och slutsatser I rapporten sammanfattas resultatet av SBU:s systematiska litteraturöversikt rörande möjligheter till förbättrad läkemedelsanvändning för äldre, sett ur ett patientperspektiv.

Läs mer

3.1 Självskattat psykiskt välbefinnande. 3.2 Självmord i befolkningen. 3.3 Undvikbar somatisk slutenvård efter vård inom psykiatrin.

3.1 Självskattat psykiskt välbefinnande. 3.2 Självmord i befolkningen. 3.3 Undvikbar somatisk slutenvård efter vård inom psykiatrin. 3.1 Självskattat psykiskt välbefinnande Andel i befolkningen, 16 84 år, som med hjälp av frågeinstrumentet GHQ12 har uppskattats ha nedsatt psykiskt välbefinnande Täljare: Antal individer i ett urval av

Läs mer

Indikatorer - i vårdens tjänst

Indikatorer - i vårdens tjänst 1 Indikatorer - i vårdens tjänst Elin Dahlén (Björn Wettermark) Apotekare & doktorand, HSF/SLL Institutionen för medicin, Solna, KI 2 Disposition Vad vet vi om äldres läkemedelsanvändning? vilka läkemedel,

Läs mer

Handlingsplan Äldre och läkemedel i Örebro län

Handlingsplan Äldre och läkemedel i Örebro län Antagen av Vilgotgruppen 2011-02-18 Handlingsplan Äldre och läkemedel i Örebro län 1. Inledning 1.1 Bakgrund Läkemedelsrelaterade problem ligger bakom 30 procent av inläggningar på sjukhus av patienter

Läs mer

SBU-rapport 1 okt -09

SBU-rapport 1 okt -09 SBU-rapport 1 okt -09 Sten Landahl Geriatrik Sahlgrenska Universitetssjukhuset Vårdalinstitutet Ordförande Läkemedelskommitten i Västra Götaland Bakgrund Hög läkemedelsförbrukning Vanligt med olämpliga

Läs mer

LÄKEMEDEL OCH ÄLDRE. Christina Sjöberg Terapigruppen Äldre och läkemedel

LÄKEMEDEL OCH ÄLDRE. Christina Sjöberg Terapigruppen Äldre och läkemedel LÄKEMEDEL OCH ÄLDRE Christina Sjöberg Terapigruppen Äldre och läkemedel SBU: Äldres läkemedelsbehandling hur kan den förbättras? VGR: Nya Medicinska riktlinjer Socialstyrelsen: Indikatorer för god läkemedelsterapi

Läs mer

Antagen i socialnämnden 2009-04-07 46. Riktlinje för läkemedelshantering

Antagen i socialnämnden 2009-04-07 46. Riktlinje för läkemedelshantering Antagen i socialnämnden 2009-04-07 46 Riktlinje för läkemedelshantering Rutinerna grundas på Lag (1998:531) LYHS; Förordning (1998:1513) FYHS; Läkemedelslagen (1992:859); Lag om läkemedelsförmåner (2002:160);

Läs mer

Riktlinjer från 2013. Dosförpackade läkemedel inom Stockholms län

Riktlinjer från 2013. Dosförpackade läkemedel inom Stockholms län Riktlinjer från 2013 Dosförpackade läkemedel inom Stockholms län Riktlinjer dosförpackade läkemedel Dessa riktlinjer vänder sig till sjukvården i öppen- och slutenvård, förskrivare, kommunal vårdpersonal

Läs mer

ApoDos Kundnr Boendeplatsnr

ApoDos Kundnr Boendeplatsnr ApoDos 10200 895250 10213 897710 10226 897917 10229 897468 10247 897902 10248 897903 10254 897761 10272 895915 10275 895913 10401 897994 10402 897467 10410 895974 10503 897596 10504 897595 10505 897593

Läs mer

Vårdens resultat och kvalitet

Vårdens resultat och kvalitet Vårdens resultat och kvalitet Resultat efter vård 2004-2005 Dödlighet Återinsjuknande Regelbundenhet i vårdkontakter Behov av forskning och utveckling inom hälso- och sjukvården i Region Skåne Rapport

Läs mer

Hur kan läkemedel hjälpa, eller stjälpa, den äldres psykiska hälsa?

Hur kan läkemedel hjälpa, eller stjälpa, den äldres psykiska hälsa? Hur kan läkemedel hjälpa, eller stjälpa, den äldres psykiska hälsa? Per Allard docent, överläkare Äldrepsykiatriska enheten, NUS och Institutionen för klinisk vetenskap/enheten för psykiatri, Umeå universitet

Läs mer

Konferens om anhörigas roll i vård och omsorg

Konferens om anhörigas roll i vård och omsorg Konferens om anhörigas roll i vård och omsorg Katrineholm 29/1 2016 Betydelsefulla stödinsatser och bemötande till anhöriga Blandade Lärande Nätverk en metod att utveckla stödet till anhöriga/närstående

Läs mer

LOKAL INSTRUKTION FÖR LÄKEMEDELSHANTERING FÖR KOMMUNENS GRUPPBOSTÄDER ENLIGT LSS

LOKAL INSTRUKTION FÖR LÄKEMEDELSHANTERING FÖR KOMMUNENS GRUPPBOSTÄDER ENLIGT LSS 16.2 2003-08-05 Medicinskt ansvarig sjuksköterska Eva Kohl LOKAL INSTRUKTION FÖR LÄKEMEDELSHANTERING FÖR KOMMUNENS GRUPPBOSTÄDER ENLIGT LSS BAKGRUND Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS

Läs mer

Äldre och läkemedel. Läkemedelsanvändningen ökar med stigande ålder. Polyfarmaci Äldre och kliniska prövningar

Äldre och läkemedel. Läkemedelsanvändningen ökar med stigande ålder. Polyfarmaci Äldre och kliniska prövningar Äldre och läkemedel Läkemedelsanvändningen ökar med stigande ålder Kristina Johnell Aging Research Center Karolinska Institutet Hovstadius et al. BMC Clin Pharmacol 2009;9:11 2 Polyfarmaci Äldre och kliniska

Läs mer

Satsa 100 nå 10? Kvalitetssäkring av läkemedelsanvändning hos de mest sjuka äldre. Vansbro. Problembeskrivning. Hög andel äldre med psykofarmaka

Satsa 100 nå 10? Kvalitetssäkring av läkemedelsanvändning hos de mest sjuka äldre. Vansbro. Problembeskrivning. Hög andel äldre med psykofarmaka Satsa 100 nå 10? Kvalitetssäkring av läkemedelsanvändning hos de mest sjuka äldre Annika Braman Eriksson Distriktsläkare Vansbro, Ordförande Läkemedelskommittén Dalarna Malin Österberg Leg Apotekare Läkemedelsavdelningen

Läs mer

Enkät 7.3. Kvalitetsindikatorer inom särskilda boendeformer

Enkät 7.3. Kvalitetsindikatorer inom särskilda boendeformer Enkät 7.3. Kvalitetsindikatorer inom särskilda boendeformer Till sjuksköterskor, sjukgymnast och arbetsterapeut. Välkommen att besvara års Kvalitetsenkät inom särskilda boenden. Enkäten besvaras av sjuksköterskor

Läs mer

Riktlinjer och rutiner för läkemedelshantering vid särskilda boendeformer inom äldreomsorgen

Riktlinjer och rutiner för läkemedelshantering vid särskilda boendeformer inom äldreomsorgen Riktlinje 1/Läkemedelshantering Rev. 2014-12-18 Nämndkontor Social Annicka Pantzar Medicinskt ansvarig sjuksköterska Riktlinjer och rutiner för läkemedelshantering vid särskilda boendeformer inom äldreomsorgen

Läs mer

4. Ordination av läkemedel.

4. Ordination av läkemedel. 4. Ordination av läkemedel. 4:1 Syfte 4:2 Ansvar 4:3 Definitioner 4:4 Allmänt 4:5 Ordinationssätt 4:5:1 Muntlig ordination 4:5:2 Telefonordination 4:6 Generell behandlingslista 4:7 Dosexpedierade läkemedel

Läs mer

FRÅN EN UTOMSTÅENDE BETRAKTARE: NÅGRA AV GERIATRIKENS STYRKOR

FRÅN EN UTOMSTÅENDE BETRAKTARE: NÅGRA AV GERIATRIKENS STYRKOR FRÅN EN UTOMSTÅENDE BETRAKTARE: NÅGRA AV GERIATRIKENS STYRKOR integrativ ansats samverkan med närstående samverkan med samhället samverkan över specialitetsgränser samordningsförmåga/systemkunskap teamarbete

Läs mer

Multisjuklighet och multimedicinering hos äldre. Hur gör vi på sjukhuset?

Multisjuklighet och multimedicinering hos äldre. Hur gör vi på sjukhuset? Multisjuklighet och multimedicinering hos äldre. Hur gör vi på sjukhuset? Per-Henrik Nilsson Verksamhetschef Medicinkliniken Växjö Varifrån kommer patienterna 75 år och äldre som läggs in på våra sjukhus

Läs mer

Översyn av dosrecept 2008

Översyn av dosrecept 2008 Översyn av dosrecept 8 Allmänt Inom ramen för lokalt avtal om dosdispensering har under 8 en översyn gjorts i samband med förlängning av ordinationer. Översynen förväntas leda till kvalitetsvinster för

Läs mer

Läkemedel - nytta och risk hos äldre. Johan Fastbom Aging Research Center (ARC) Karolinska Institutet

Läkemedel - nytta och risk hos äldre. Johan Fastbom Aging Research Center (ARC) Karolinska Institutet Läkemedel - nytta och risk hos äldre Johan Fastbom Aging Research Center (ARC) Karolinska Institutet Äldre och läkemedel Kroppsliga förändringar - Åldrande - Sjukdom Polyfarmaci Äldre och läkemedel Kroppsliga

Läs mer

Fortsatt ökad användning av protonpumpshämmare i SLL

Fortsatt ökad användning av protonpumpshämmare i SLL 1(5) Fortsatt ökad användning av protonpumpshämmare i SLL Försäljningen av protonpumpshämmare (PPI) fortsätter att öka. Under 5 sålde apoteken i länet 18,5 miljoner dygnsdoser, en så stor mängd att det

Läs mer

Revisionsrapport. Landstinget i Värmland. PM Komplettering ang läkemedel för äldre. Christel Eriksson. Februari 2012

Revisionsrapport. Landstinget i Värmland. PM Komplettering ang läkemedel för äldre. Christel Eriksson. Februari 2012 Revisionsrapport PM Komplettering ang läkemedel för äldre Landstinget i Värmland Christel Eriksson Innehåll 1 Bakgrund 1 2 Kompletterande granskning 1 2.1 Läkarmedverkan i särskilt boende 1 2.2 Läkemedelsgenomgångar

Läs mer

Vikten av att få en demensdiagnos och att leva med kognitiv svikt. Sonja Modin Allmänläkare - SFAM

Vikten av att få en demensdiagnos och att leva med kognitiv svikt. Sonja Modin Allmänläkare - SFAM Vikten av att få en demensdiagnos och att leva med kognitiv svikt Sonja Modin Allmänläkare - SFAM Samverkan vid demens För att sätta diagnos Kring hälsoproblem och sjukdomar Kring demenssjukdomen Uppföljning

Läs mer

Erfarenheter av Läkemedelsgenomgångar i team

Erfarenheter av Läkemedelsgenomgångar i team Erfarenheter av Läkemedelsgenomgångar i team Sjuksköterskan en outnyttjad resurs ca 13 000st i äldreomsorgen+ alla i slutenvården. Vi är en jätte potential!! Vi kan bidra stort till en god läkemedelsbehandling

Läs mer

2013-03-04. Namn Form Styrka Förp. Varunr AIP (SEK) AUP (SEK) Monoprost Ögondroppar, lösning i endosbehållare. (6 x 5 st) Endosbehållare,

2013-03-04. Namn Form Styrka Förp. Varunr AIP (SEK) AUP (SEK) Monoprost Ögondroppar, lösning i endosbehållare. (6 x 5 st) Endosbehållare, 2013-03-04 1 (5) Vår beteckning SÖKANDE Théa Nordic AB Storgatan 55 703 63 Örebro SAKEN Ansökan inom läkemedelsförmånerna BESLUT Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket, TLV beslutar att nedanstående läkemedel

Läs mer

Öppna jämförelser 2013. Vård och omsorg om äldre 2013

Öppna jämförelser 2013. Vård och omsorg om äldre 2013 14223 Sammanställning av borgs läns resultat i Öppna jämförelser 213 Vård och omsorg om äldre 213 Underlaget till sammanställningen är hämtat från Vård och omsorg om äldre jämförelser mellan kommuner och

Läs mer

Förskrivningen av Acomplia minskade redan ett halvår efter introduktionen

Förskrivningen av Acomplia minskade redan ett halvår efter introduktionen Janusinfo Stockholms läns landsting Utskriftsversion Nyhet 2007-10-19 Förskrivningen av Acomplia minskade redan ett halvår efter introduktionen Hittills har förskrivningen av bantningsmedlet Acomplia varit

Läs mer

Förbättrad hemsjukvård för primärvårdens mest sjuka äldre

Förbättrad hemsjukvård för primärvårdens mest sjuka äldre Förbättrad hemsjukvård för primärvårdens mest sjuka äldre Ett projektarbete i två delar på hälsocentralen Ankaret i Örnsköldsvik 2013. Del ett i projektet. Kristina Lundgren, familjeläkare, specialist

Läs mer

Riktlinjer. Dosförpackade läkemedel i Stockholms län

Riktlinjer. Dosförpackade läkemedel i Stockholms län Riktlinjer Dosförpackade läkemedel i Stockholms län Riktlinjer dosförpackade läkemedel Riktlinjerna vänder sig till sjukvården i öppenoch slutenvård, förskrivare, kommunal vårdpersonal samt Apotekets personal.

Läs mer

Äldres läkemedelsbehandlingl

Äldres läkemedelsbehandlingl Äldres läkemedelsbehandlingl Äldre patienter behandlas oftast med utgångspunkt från n studier påp personer

Läs mer

Regel för Hälso- och sjukvård i särskilt boende och daglig verksamhet enligt LSS: Läkemedelshantering. Region Stockholm Innerstad Sida 1 (9)

Regel för Hälso- och sjukvård i särskilt boende och daglig verksamhet enligt LSS: Läkemedelshantering. Region Stockholm Innerstad Sida 1 (9) Region Stockholm Innerstad Sida 1 (9) 2013-04-30 Sjuksköterskor Regel för Hälso- och sjukvård i särskilt boende och daglig verksamhet enligt LSS: shantering Sida 2 (9) Innehåll REGEL FÖR HÄLSO- OCH SJUKVÅRD

Läs mer

Läkemedelsanvändningen hos äldre brister i kvalitet Analys utifrån nationella läkemedelsregistret visar regionala skillnader

Läkemedelsanvändningen hos äldre brister i kvalitet Analys utifrån nationella läkemedelsregistret visar regionala skillnader originalstudie Läs mer Engelsk sammanfattning http://ltarkiv.lakartidningen.se Läkemedelsanvändningen hos äldre brister i kvalitet Analys utifrån nationella läkemedelsregistret visar regionala skillnader

Läs mer

Läkemedelskedjan Ordination, rekvisition, iordningställande, överlämnande, Insulin, Waran, Edosapoteket, förvaring

Läkemedelskedjan Ordination, rekvisition, iordningställande, överlämnande, Insulin, Waran, Edosapoteket, förvaring 1 MAS Flik 8.3. Maj 2006 uppdat feb 2012. Läkemedelskedjan Ordination, rekvisition, iordningställande, överlämnande, Insulin, Waran, Edosapoteket, förvaring 1. Ordination Det finns tre olika typer av ordination:

Läs mer

Läkemedelsgenomgångar

Läkemedelsgenomgångar Åsele kommun 2009 Duvan, Fredrika Åsele kommun Uppdragsrapport 2009-0-8 (LMG) har utförts på totalt 3 st individer under tidsperioden. Medelåldern var 87 år (82-00). Av individerna hade 77 % (0 st) ApoDos

Läs mer

Effektiv psykoterapi vid psykisk ohälsa

Effektiv psykoterapi vid psykisk ohälsa Effektiv psykoterapi vid psykisk ohälsa - förändringsförslag av rehabiliteringsgarantin Gunnar Bohman Leg psykolog/leg psykoterapeut Med. Dr. Univ. lektor Stockholms universitet gbn@psychology.su.se Psykoterapi

Läs mer

Mätbara mål ur ett befolknings- och behovsperspektiv. Från vision till överenskommelse i ett östgötaperspektiv

Mätbara mål ur ett befolknings- och behovsperspektiv. Från vision till överenskommelse i ett östgötaperspektiv Mätbara mål ur ett befolknings- och behovsperspektiv Från vision till överenskommelse i ett östgötaperspektiv Fullmäktiges vision och strategier Ur Medborgarperspektivet God och förbättrad hälsa Hälso-

Läs mer

Riktlinje för Läkemedelsgenomgångar inom Stockholms läns landsting

Riktlinje för Läkemedelsgenomgångar inom Stockholms läns landsting "ZZJ Hälso- och sjukvårdsförvaltningen STOCKHOI MS I &K% I ANrjVniMG Bilaga 6:2 Riktlinje för Läkemedelsgenomgångar inom Stockholms läns landsting En arbetsgrupp under satsningen "Mest sjuka äldre, läkemedel"

Läs mer

REMISSVERSION. Utvärdering av dostjänsten Läkemedelsverket VERSION 2011-12-01

REMISSVERSION. Utvärdering av dostjänsten Läkemedelsverket VERSION 2011-12-01 REMISSVERSION Utvärdering av dostjänsten Läkemedelsverket VERSION 2011-12-01 Postadress/Postal address: P.O. Box 26, SE-751 03 Uppsala, SWEDEN Besöksadress/Visiting address: Dag Hammarskjölds väg 42, Uppsala

Läs mer

kartläggning av hemsjukvården i Sverige Indikatorer vården och omsorgen om äldre personer Marianne Lidbrink, Äldreenheten, Socialstyrelsen

kartläggning av hemsjukvården i Sverige Indikatorer vården och omsorgen om äldre personer Marianne Lidbrink, Äldreenheten, Socialstyrelsen Hemsjukvård i förändringf kartläggning av hemsjukvården i Sverige Indikatorer vården och omsorgen om äldre personer Marianne Lidbrink, Äldreenheten, Socialstyrelsen Hemsjukvård i förändringf Uppdraget:

Läs mer

Husläkarverksamhet med basal hemsjukvård

Husläkarverksamhet med basal hemsjukvård Sida 1(6) Husläkarverksamhet med basal hemsjukvård Rapportering av nedanstående uppgifter skall ske senast den 31 januari påföljande år i den webbaserade inrapporteringsmallen, WIM. Mallen görs tillgänglig

Läs mer

DOSDISPENSERADE LÄKEMEDEL

DOSDISPENSERADE LÄKEMEDEL DOSDISPENSERADE LÄKEMEDEL Carola Bardage, Enheten för Läkemedelsanvändning, Läkemedelsverket Anders Ekedahl, Enheten för Läkemedelsanvändning, Läkemedelsverket Lena Ring, Enheten för Läkemedelsanvändning,

Läs mer

Mål för att minska miljöpåverkan från Västra Götalandsregionens

Mål för att minska miljöpåverkan från Västra Götalandsregionens Bilaga 1 2009-04-14 Handlingsplan för att minska miljöpåverkan från Västra Götalandsregionens läkemedelsanvändning Vision Västra Götalandsregionen skall, utan att påverka patientnyttan, minimera miljöbelastningen

Läs mer

Läkemedelshantering Riktlinje inom särskilda boendeformer och hemsjukvård

Läkemedelshantering Riktlinje inom särskilda boendeformer och hemsjukvård Socialförvaltningen Medicinskt ansvarig sjuksköterska Läkemedelshantering Riktlinje inom särskilda boendeformer och hemsjukvård Upprättad 2004 Reviderad 2015 (version 6) Reviderad av: Elisabeth C Ekman

Läs mer

Min guide till säker vård på lättläst svenska

Min guide till säker vård på lättläst svenska Min guide till säker vård på lättläst svenska Prata och fråga Undersökning Behandling Uppföljning Lagar och regler Mer information Den här guiden tillhör Namn: Adress: Telefonnummer: Mobilnummer: E-post:

Läs mer

Diagnostik och behandling vid hjärtsvikt - en kvalitetsgranskning ÖLL, 2001 och 2003

Diagnostik och behandling vid hjärtsvikt - en kvalitetsgranskning ÖLL, 2001 och 2003 Diagnostik och behandling vid hjärtsvikt - en kvalitetsgranskning ÖLL, 1 och 3 Redovisning av ett kvalitetsprojekt i samarbete med CAMTÖ och Hälsokansliet Diana Ticic, Kardiologkliniken / Centrum för evidensbaserad

Läs mer

Läkemedel för äldre - samgranskning i Sörmland

Läkemedel för äldre - samgranskning i Sörmland Revisionsrapport Läkemedel för äldre - samgranskning i Sörmland Kerstin Svensson, certifierad kommunal revisor, Fredrik Alm, certifierad kommunal revisor, Bo Hovstadius, Kerstin Karlstedt samt Jukka Törrö

Läs mer

Aktivitetsplan för läkemedelsdokumentation och läkemedelsgenomgång i samverkan mellan kommunerna och landstinget i Örebro län

Aktivitetsplan för läkemedelsdokumentation och läkemedelsgenomgång i samverkan mellan kommunerna och landstinget i Örebro län Aktivitetsplan för läkemedelsdokumentation och läkemedelsgenomgång i samverkan mellan kommunerna och landstinget i Örebro län April 2013 Inledning Vilgotgruppen beslutade i mars 2012 att anta Aktivitetsplan

Läs mer

Läkemedelsgenomgångar för äldre

Läkemedelsgenomgångar för äldre Läkemedelsgenomgångar för äldre Revisionsrapport LANDSTINGETS REVISORER 2015-12-16 15REV55 2(17) Sammanfattning Läkemedel är en av de viktigaste behandlingsmetoderna i hälso- och sjukvården och kan bidra

Läs mer

Upplevelser och uppfattningar om äldres läkemedelsanvändning -Samsyn?

Upplevelser och uppfattningar om äldres läkemedelsanvändning -Samsyn? Upplevelser och uppfattningar om äldres läkemedelsanvändning -Samsyn? Rebecka Arman,, Kate Granström m och Ann-Mari Åslund Östberg I samarbete med Sofia Björkdahl Bakgrund till studierna Många problembeskrivningar

Läs mer

Namn Form Styrka Förp. Varunr AIP (SEK) AUP (SEK) Latuda Filmdragerad 37 mg Blister, 98 x 1 410432 2490,00 2587,00. tabletter. 74 mg Blister, 98 x 1

Namn Form Styrka Förp. Varunr AIP (SEK) AUP (SEK) Latuda Filmdragerad 37 mg Blister, 98 x 1 410432 2490,00 2587,00. tabletter. 74 mg Blister, 98 x 1 2014-11-20 1 (6) Vår beteckning SÖKANDE Takeda Pharma AB Box 3131 169 03 Solna SAKEN Ansökan inom läkemedelsförmånerna BESLUT Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket, TLV, beslutar att nedanstående läkemedel

Läs mer

SVP. Riktlinjer för Samordnad vårdplanering i Hallands län vid in- och utskrivning från sjukhus

SVP. Riktlinjer för Samordnad vårdplanering i Hallands län vid in- och utskrivning från sjukhus När? Var? SVP Hur? Varför? r? Riktlinjer för Samordnad vårdplanering i Hallands län vid in- och utskrivning från sjukhus Gäller fr o m: 2006-12-01 Ersätter: 2005-09-01 Blanketterna reviderade juni 2007

Läs mer

Svårighetsgrad enligt etiska plattformen. Mari Broqvist Prioriteringscentrum

Svårighetsgrad enligt etiska plattformen. Mari Broqvist Prioriteringscentrum Svårighetsgrad enligt etiska plattformen Mari Broqvist Prioriteringscentrum Riksdagens riktlinjer för prioriteringar 1992-1995 Prioriteringsutredningen 1997- Riksdagen beslutar om en etisk plattform för

Läs mer

Kvalitetsregister för att utveckla vården för personer med demenssjukdom!

Kvalitetsregister för att utveckla vården för personer med demenssjukdom! Ann-Katrin Edlund, leg ssk, landskoordinator SveDem Eva Granvik, leg ssk, landskoordinator BPSD-registret Kvalitetsregister för att utveckla vården för personer med demenssjukdom! Ordet kvalitetsregister

Läs mer

Övergripande instruktion för läkemedelshantering inom Vård och omsorg i Vårgårda kommun

Övergripande instruktion för läkemedelshantering inom Vård och omsorg i Vårgårda kommun 1(10) Irene Elofsson, MAS Antagen av MAS 09 06 30 Reviderad 10 09 14 11 07 04 Övergripande instruktion för läkemedelshantering inom Vård och omsorg i Vårgårda kommun Instruktionen har utarbetats av medicinskt

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för Kungälvs kommun

Patientsäkerhetsberättelse för Kungälvs kommun Patientsäkerhetsberättelse för Kungälvs kommun År 2011 Datum och ansvarig för innehållet 2012-01-12 Birgitta Olofsson Ann Karlsson Monika Bondesson VÅRD- OCH ÄLDREOMSORG ADRESS Stadshuset 442 81 Kungälv

Läs mer

Analys av Öppna Jämförelser Vård och omsorg om äldre

Analys av Öppna Jämförelser Vård och omsorg om äldre RAPPORT februari 2015 Analys av Öppna Jämförelser Vård och omsorg om äldre Sammanfattning 2014 är åttonde gången som öppna jämförelser skett inom äldreområdet och det femte året som SKL och socialstyrelsen

Läs mer

Sjuksköterskans roll och åtgärder för att förebygga suicid bland ungdomar.

Sjuksköterskans roll och åtgärder för att förebygga suicid bland ungdomar. Institutionen för hälsovetenskap Sjuksköterskans roll och åtgärder för att förebygga suicid bland ungdomar. en litteraturstudie Bernárdzon Liliana Djordjic Snezana Examensarbete (Omvårdnad C) 15hp November

Läs mer

Bilaga Skåne. Kön, ålder och klinik. Antal och fördelning av män och kvinnor. Ålder och kön. Lokal fördelning

Bilaga Skåne. Kön, ålder och klinik. Antal och fördelning av män och kvinnor. Ålder och kön. Lokal fördelning Bilaga Skåne Kön, ålder och klinik Antal och fördelning av män och kvinnor Antal Andel Män 46 53 % Kvinnor 35 41 % Okänt 5 6 % Alla 86 100 % Ålder och kön Antal 21-25 26-30 31-40 41-50 51-64 Totalt Män

Läs mer

Läkemedelsgenomgångar Malmö Stad. Slutrapport Särskilt boende Stadsdel Husie

Läkemedelsgenomgångar Malmö Stad. Slutrapport Särskilt boende Stadsdel Husie Läkemedelsgenomgångar Malmö Stad Slutrapport Särskilt boende Stadsdel Husie Jan mars 2009 Kontaktuppgifter Projektledare Yvonne Wismar-Fransson Projekt Läkemedelsgenomgångar Malmö Stad 0702-82 81 71 yvonne.wismar-fransson@malmo.se

Läs mer

Bilaga Göteborg. Kön, ålder och klinik

Bilaga Göteborg. Kön, ålder och klinik Bilaga Göteborg Kön, ålder och klinik Antal och fördelning av män och kvinnor Antal Andel Män 18 38 % Kvinnor 25 53 % Okänt 4 9 % Alla 47 100 % Ålder och kön Antal 21-25 26-30 31-40 41-50 51-64 Totalt

Läs mer

Olämpliga läkemedel har minskat, Vad har vi gjort?

Olämpliga läkemedel har minskat, Vad har vi gjort? Olämpliga läkemedel har minskat, Vad har vi gjort? Eva Oskarsson geriatriker och medicinsk rådgivare Landstinget Västernorrland Västernorrland 242 740 invånare 7 kommuner 3 sjukhus - Sundsvall-Härnösand,

Läs mer

Hälsoval Örebro län Plan för uppföljning 2016

Hälsoval Örebro län Plan för uppföljning 2016 Bilaga 4, Krav- och kvalitetsbok 15RS5982, version 3 Hälsoval Örebro län Plan för uppföljning 2016 Beslutad av RS 2015-12-02 1 (11) Uppföljning av God vård mm Uppföljning målrelaterad ersättning Övrig

Läs mer

Riktlinjer för hälso- och sjukvård

Riktlinjer för hälso- och sjukvård 1(36) SOCIAL OMSORG Riktlinjer för hälso- och sjukvård 2(36) INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. ÖVERGRIPANDE ANSVAR,, ledning, tillsyn och uppföljning av den kommunala hälso- och sjukvården 4 2. KONTAKT MED LÄKARE

Läs mer

BEHANDLING AV EPILEPSI HOS ÄLDRE (Peter Mattsson)

BEHANDLING AV EPILEPSI HOS ÄLDRE (Peter Mattsson) BEHANDLING AV EPILEPSI HOS ÄLDRE (Peter Mattsson) Sammanfattning 10.000 äldre patienter har aktiv epilepsi. Epilepsi är i denna åldersgrupp ofta associerat med stroke, intrakraniell tumör, demens eller

Läs mer

Säkrare läkemedelshantering i öppen vård

Säkrare läkemedelshantering i öppen vård Utbildningsmaterial: Säkrare läkemedelshantering i öppen vård Introduktion Lagar och föreskrifter Ansvarsfördelning Förslag till arbetsordning Definitioner Litteratur Arbetsgrupp: Agneta Blomkvist, MAS

Läs mer

Palliativ vård vid olika diagnoser

Palliativ vård vid olika diagnoser Palliativ vård vid olika diagnoser likheter och olikheter Professor Peter Strang Överläkare, professor Sthlms sjukhem och Karolinska institutet 2013-04-17 Professor P Strang Cancer den fruktade diagnosen

Läs mer

Antal 21-25 26-30 31-40 41-50 51-64 Totalt Män 0 14 36 63 37 150 Kvinnor 1 7 14 19 12 53 Okänt 1 2 Alla 1 21 50 82 50 205

Antal 21-25 26-30 31-40 41-50 51-64 Totalt Män 0 14 36 63 37 150 Kvinnor 1 7 14 19 12 53 Okänt 1 2 Alla 1 21 50 82 50 205 Bilaga Stockholm Kön, ålder och klinik Antal och fördelning av män och kvinnor Antal Andel Män 150 73 % Kvinnor 53 26 % Okänt 2 1 % Alla 205 100 % Ålder och kön Antal 21-25 26-30 31-40 41-50 51-64 Totalt

Läs mer

REDOVISNING AV DELFRÅGESTÄLLNING I VÅRDANALYS UTVÄRDERING AV HANDLINGSPLANEN PRIO

REDOVISNING AV DELFRÅGESTÄLLNING I VÅRDANALYS UTVÄRDERING AV HANDLINGSPLANEN PRIO Förslag på tillvägagångssätt för att följa patienters, brukares och anhörigas uppfattningar om vården och omsorgen och möjligheterna att vara delaktiga och utöva inflytande REDOVISNING AV DELFRÅGESTÄLLNING

Läs mer

Beslutade den 12 juni 2012 Träder i kraft den 1 september 2012. Affärsområde Farmaci/Roswitha Abelin/SoS föreskrift LmG mm

Beslutade den 12 juni 2012 Träder i kraft den 1 september 2012. Affärsområde Farmaci/Roswitha Abelin/SoS föreskrift LmG mm SOSFS 2012:9 Socialstyrelsens föreskrifter om ändring i föreskrifterna och allmänna råden (SOSFS 2000:1) om läkemedelshantering i hälso- och sjukvården Beslutade den 12 juni 2012 Träder i kraft den 1 september

Läs mer

5:e rapporten sedan 2006

5:e rapporten sedan 2006 5:e rapporten sedan 2006 134 indikatorer för landstingsjämförelser 41 uppdelade per sjukhus 5:e rapporten Om Statistik 1, otur i ranking Om Statistik 2, statistisk osäkerhet Procent sämre utfall kvinnor

Läs mer

Läkemedel - Dosexpedition

Läkemedel - Dosexpedition Läkemedel - Dosexpedition Hitta i dokumentet Syfte Syfte med Dosexpedition Kriterier för Dosexpedition Nyinsättning Ordination i Pascal Ny ordination Dosrecept Helförpackning Akut ordination Förnya eller

Läs mer

Pressmeddelande. Öppna jämförelser gynnar både patienter och sjukvård

Pressmeddelande. Öppna jämförelser gynnar både patienter och sjukvård 8 oktober 2007 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Pressmeddelande Betyg åt den gotländska hälso och sjukvården Enligt Sveriges Kommuner och Landsting och Socialstyrelsens nya öppna jämförelser av den svenska

Läs mer

Rapport avseende neuropsykiatriska utredningar vid Vuxenhabiliteringen Neurorehab Sävar och Psykiatriska klinikerna under 2015

Rapport avseende neuropsykiatriska utredningar vid Vuxenhabiliteringen Neurorehab Sävar och Psykiatriska klinikerna under 2015 Rapport avseende neuropsykiatriska utredningar vid Vuxenhabiliteringen Neurorehab Sävar och Psykiatriska klinikerna under 2015 Inledning Sedan 2009 har frågeställningen neuropsykiatriska funktionshinder

Läs mer

Nationell Patientenkät Nationell Primärvård Läkare Sammanfattande rapport Primärvård > Privata vårdcentraler

Nationell Patientenkät Nationell Primärvård Läkare Sammanfattande rapport Primärvård > Privata vårdcentraler Nationell Patientenkät Nationell Primärvård Läkare Sammanfattande rapport Primärvård > Privata vårdcentraler Undersökningsperiod 0 Höst Ansvarig projektledare Jenny Roxenius Om Nationell Patientenkät Nationella

Läs mer

Läkemedelsgenomgångar

Läkemedelsgenomgångar Blekinge kompetenscentrum Forskning och utveckling inom hälsa, vård och omsorg. Landstinget Blekinge i samverkan med länets kommuner Läkemedelsgenomgångar enligt Blekingemodellen - Beskrivning av modellen

Läs mer

Äldres läkemedelsanvändning

Äldres läkemedelsanvändning Äldres läkemedelsanvändning Sten Landahl Sahlgrenska Universitetssjukhuset Ordförande Läkemedelskommitten i Västra Götaland Äldre patienter tar för många läkemedel Äldre patienter får biverkningar av sina

Läs mer

Läkemedelsbehandling av sköra äldre. Johan Fastbom Aging Research Center (ARC) Karolinska Institutet och Socialstyrelsen

Läkemedelsbehandling av sköra äldre. Johan Fastbom Aging Research Center (ARC) Karolinska Institutet och Socialstyrelsen Läkemedelsbehandling av sköra äldre Johan Fastbom Aging Research Center (ARC) Karolinska Institutet och Socialstyrelsen Äldre och läkemedel Kroppsliga förändringar - Åldrande - Sjukdom Polyfarmaci Äldre

Läs mer

Celiaki, vårdprogram 2(5) Intyg: Skola/barnomsorg angående glutenfri diet. Intyg till försäkringsbolag efter begäran.

Celiaki, vårdprogram 2(5) Intyg: Skola/barnomsorg angående glutenfri diet. Intyg till försäkringsbolag efter begäran. Celiaki, vårdprogram 1(5) Celiaki - Vårdprogram Definition: Immunologiskt medierad intolerans mot gluten, som ger typiska histologiska förändringar i tarmslemhinnan och som medför att tarmen inte fungerar

Läs mer

ställa sig bakom Försäkringsmedicinska kommitténs rekommendationer

ställa sig bakom Försäkringsmedicinska kommitténs rekommendationer Hälso- och sjukvårdsförvaltningen TJÄNSTEUTLÅTANDE 2015 09 09 1 (5) HSN 1506-0788 Handläggare: Britt Arrelöv Hälso- och sjukvårdsnämnden 2015-11-03, p 8 Försäkringsmedicinska kommitténs rekommendationer

Läs mer

Delegering av sjukvårdande uppgifter

Delegering av sjukvårdande uppgifter Säkrare läkemedelshantering i öppen vård Kompendium: Delegering av sjukvårdande uppgifter Arbetsgrupp: Agneta Blomkvist, MAS Liljeholmens SDF Eeva Eriksson, MAS Hägerstens SDF Irene Fjell, MAS Södertälje

Läs mer

Läkemedelsgenomgång på särskilt boende och ordinärt boende i Malmö stad

Läkemedelsgenomgång på särskilt boende och ordinärt boende i Malmö stad Läkemedelsgenomgång på särskilt boende och ordinärt boende i Malmö stad Kontaktuppgifter Projektledare Yvonne Wismar- Fransson Projekt Läkemedelsgenomgångar Malmö stad 0702-82 81 71 Yvonne.wismar-fransson@malmo.se

Läs mer

KLOKA FRÅGOR OM ÄLDRES LÄKEMEDELSBEHANDLING ATT STÄLLA I SJUKVÅRDEN

KLOKA FRÅGOR OM ÄLDRES LÄKEMEDELSBEHANDLING ATT STÄLLA I SJUKVÅRDEN KLOKA FRÅGOR OM ÄLDRES LÄKEMEDELSBEHANDLING ATT STÄLLA I SJUKVÅRDEN Kloka frågor vänder sig till dig som är äldre och som använder läkemedel. Med stigande ålder blir det vanligare att man behöver läkemedel.

Läs mer

Innehållet i denna fil får endast användas för privat bruk. Kopiering eller annan användning kräver tillstånd från Ingela Thylén, Linköpings

Innehållet i denna fil får endast användas för privat bruk. Kopiering eller annan användning kräver tillstånd från Ingela Thylén, Linköpings Innehållet i denna fil får endast användas för privat bruk. Kopiering eller annan användning kräver tillstånd från Ingela Thylén, Linköpings Universitetssjukhus, Hur ICD-patientens förståelse för behandlingen

Läs mer

Tvärprofessionella samverkansteam

Tvärprofessionella samverkansteam Tvärprofessionella samverkansteam kring psykisk skörhet/sjukdom under graviditet och tidigt föräldraskap www.sll.se Barnets bästa skall alltid komma i främsta rummet. Artikel 3 FN:s konvention om barns

Läs mer

Läkemedelsanvändningen hos äldre: Exempel från SNAC-K. Kristina Johnell, docent Aging Research Center Karolinska Institutet

Läkemedelsanvändningen hos äldre: Exempel från SNAC-K. Kristina Johnell, docent Aging Research Center Karolinska Institutet Läkemedelsanvändningen hos äldre: Exempel från SNAC-K Kristina Johnell, docent Aging Research Center Karolinska Institutet Exempel 1 från SNAC-K Smärtbehandling hos äldre med och utan demens: en populationsbaserad

Läs mer