Svårighetsgrad enligt etiska plattformen. Mari Broqvist Prioriteringscentrum
|
|
- Ann Lundgren
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Svårighetsgrad enligt etiska plattformen Mari Broqvist Prioriteringscentrum
2 Riksdagens riktlinjer för prioriteringar Prioriteringsutredningen Riksdagen beslutar om en etisk plattform för prioriteringar och gör justeringar i Hälso- och sjukvårdslagen Människovärdesprincipen Behovs-solidaritetsprincipen Kostnadseffektivitetsprincipen Prioriteringscentrum
3 Riksdagens riktlinjer för prioriteringar Mer av vårdens resurser ska ges till de mest behövande, de med de svåraste sjukdomarna och den sämsta livskvaliteten - att definiera vad som är svårast - och vad som är mindre svårt Prioriteringscentrum
4 Riksdagens riktlinjer för prioriteringar Att gradera och jämföra behov är ofrånkomligt vid prioriteringar horisontella prioriteringar - att beskriva svårighetsgrad så att olika hälsoproblem kan jämföras på lika grunder Prioriteringscentrum
5 Riksdagens riktlinjer för prioriteringar Hälso- och sjukvården har en skyldighet att utveckla metoder för information till medborgare - att kunna beskriva varför ett hälsoproblem är mer eller mindre allvarligt Prioriteringscentrum
6 Oförmåga att självständigt förflytta sig utomhus Ångest vid tourettes syndrom Ebola Svår tandkaries hos barn med permanenta tänder Total afasi Vuxen med svår autism Ansträngningsinkontinens Svårighet sortera tvätt efter färg för blind Psoriasis
7 Riksdagens riktlinjer för prioriteringar Aktuellt hälsotillstånd - då åtgärd är tänkt att sättas in Framtida risker för ohälsa - förtida död - framtida nedsatt hälsorelaterad livskvalitet Tillståndets varaktighet Helhetssyn på hälsa betonas Viktigt att helhetssynen på hälsobegreppet betonas WHO Prioriteringscentrum
8 WHO -
9 Hur föra en sådan diskussion? Prioriteringscentrum
10 Svårighetsgradsmatris Livskvalitetspåverkan Livslängdspåverkan Aktuellt hälsotillstånd Framtida ohälsa Varaktighet ycket tor tor åttlig iten ngen Prioriteringscentrum
11 Funktionsnedsättning Aktivitetsbegränsning Delaktighetsinskränkning Livskvalitetspåverkan Aktuellt hälsotillstånd Fysiska / psykiska symtom/ Svårighetsgradsmatris Praktiska Konsekvenser Sociala konsekvenser Frekvens Tillståndets påverkan på patientgruppens totala livssituation Framtida ohälsa Livslängdspåverkan Risk för förtida död Risk för förtida död i procent om inget görs Hur ofta tillståndet som ska åtgärdas gör sig påmint? Varaktighet Risk för framtida allvarliga symtom/ aktivitetsbegränsningar/ delaktighetsinskränkningar Livslängdspåverkan Tid till död om inget görs Mycket stor Stor Måttlig Liten Ingen Prioriteringscentrum
12 aktivitetsbegränsningar/ delaktighetsinskränkningar Livskvalitetspåverkan Aktuellt hälsotillstånd Fysiska / psykiska symtom/ Praktiska konsekvenser Svårighetsgradsmatris Frekvens Framtida ohälsa Varaktighet Risk för framtida allvarliga symtom Livslängdspåverkan Risk för förtida död Sociala konsekvenser Livslängdspåverkan Mycket stor Om åtgärden inte utförs hur länge förväntas problemet som ska åtgärdas kvarstå? Livslångt eller övergående inom kort tid? Risk: - Hur stor är risken att tillståndet orsakar död? - Inom vilken tidsrymd riskerar patientgruppen att dö p g a tillståndet? Stor Måttlig Liten Ingen Prioriteringscentrum
13 Värdering av svårighetsgrad i praktiken från arbete med Nationella riktlinjer Åttonde nationella prioriteringskonferensen 2015 Yvonne Jangelind, Socialstyrelsen
14 Socialstyrelsens riktlinjeuppdrag Stärka människors möjlighet att få jämlik och god vård och omsorg Stöd vid prioriteringar öppna och systematiska beslut om resursfördelning ett ordnat införande av nya metoder och insatser utmönstring av ineffektiva och skadliga metoder Kunskapsbaserad vägledning ge underlag för beslut om vårdens organisation ge underlag för regionala och lokala vårdprogram Rekommendationer på gruppnivå
15 Vägen till rekommendationerna Formulera frågeställning Tillstånds- och åtgärdspar Samla bästa tillgängliga kunskap Systematiska översikter Enskilda studier Konsensus Prioritera Tillståndets svårighetsgrad Åtgärdens effekt Kostnadseffektivitet (Evidens)
16 Hur går prioriteringen till? Tillståndets svårighetsgrad Kostnadseffektivitet Evidens Åtgärdens effekt Rekommendation Prioriteringen görs på gruppnivå
17 Tre olika typer av rekommendationer Rangordning 1-10 Åtgärder som hälso- och sjukvården och socialtjänsten bör, kan eller i undantagsfall kan erbjuda Åtgärder med prioritering 1 har störst angelägenhetsgrad och 10 lägst Icke-göra Åtgärder som hälso- och sjukvården och socialtjänsten inte bör erbjuda alls FoU Åtgärder som hälso- och sjukvården och socialtjänsten inte bör erbjuda rutinmässigt och endast inom ramen för kliniska studier Nationella riktlinjer 17
18 Värderingen av svårighetsgrad i nationella riktlinjer (pilotprojekt) - I Samarbete mellan Linda Swirtun, Elin Linnarsson (SoS) och Mari Broqvist, Lars Sandman, Per Carlsson (Prioriteringscentrum) december 2012 Matris (baserad på s.k. Kalmarmatrisen) för strukturerad diskussion om tillståndets svårighetsgrad med exempel, för att underlätta samsyn i bedömning av exempelvis livslängspåverkan, risker för förtida död inom projektet för nationella riktlinjer för hjärtsjukvård.
19 Sammantagen bedömning Bedömning av tillståndets svårighetsgrad Livskvalitetspåverkan Livslängspåverkan Aktuellt hälsotillstånd Framtida ohälsa Mycket stor Fysiska / psykiska symtom/ funktionsnedsättni ng Aktuella funktionsnedsättningar t ex smärta, dyspné, oro, stört korttidsminne, sömnlöshet, yrsel, högt blodtryck, förstoppning. Ange grad av funktionsnedsättning utifrån adekvata bedömningsinstrument Praktiska Konsekvenser/aktivit etsbegränsning Aktuella aktivitetsbegränsningar p g a sjukdomen/skadan t ex svårighet att gå längre sträckor, gå i trappor, vara förare, klara kroppsvård, klara hushållsarbete. Ange i vilken grad svårigheter att genomföra aktiviteter påverkar patientgruppens totala livssituation Aktivitetsbegränsning som ger mycket allvarlig livssituationen eller helt beroende av hjälp Sociala konsekvenser / delaktighetsinskränkning Aktuella delaktighetsinskränkningar p g a sjukdom/skada t ex svårigheter att klara ett arbete, fritidssysselsättning, att delta i lek. Ange i vilken grad svårigheter att delta i viktiga livsområden påverkar patientgruppens totala livssituation. Delaktighetsinskränkning som ger mycket allvarlig livssituationen. Frekvens Frekvens med vilken tillståndet gör sig påmint Varaktighet Tid som tillståndet förväntas kvarstå Risk vid utebliven åtgärd Risk för framtida allvarliga/grava symtom, praktiska och/eller sociala konsekvenser om inget görs > 24 mån Mycket stor risk för symtom/ aktivitetsbegränsning / delaktighetsinskränkning som ger stor/grav påverkan på totala livssituationen Risk för förtida död Risk för förtida död i procent om inget görs Livslängdspåverkan Tid till död om inget görs > 10 % < 1 år Stor Aktivitetsbegränsning som ger grav påverkan på totala livssituationen eller till stor del beroende av hjälp Delaktighetsinskränkning som ger grav livssituationen mån Stor risk för symtom/ aktivitetsbegränsning / delaktighetsinskränkning som ger stor/grav påverkan på totala livssituationen 6-10 % 1-5 år Måttlig Aktivitetsbegränsning som ger ganska stor livssituationen eller delvis i behov av hjälp Delaktighetsinskränkning som ger ganska stor livssituationen 6-12 mån Måttlig risk för symtom/ aktivitetsbegränsning / delaktighetsinskränkning som ger stor/grav påverkan på totala livssituationen 2-5 % 5-10 år Liten Aktivitetsbegränsning som ger liten påverkan på totala livssituationen eller ej i behov av hjälp. Delaktighetsinskränkning som ger liten livssituationen < 6 mån Liten risk för symtom/ aktivitetsbegränsning / delaktighetsinskränkning som ger stor/grav påverkan på totala livssituationen < 2 % > 10 år Ingen Ingen aktivitetsbegränsning Ingen delaktighetsinskränkning Ingen risk
20 Värderingen av svårighetsgrad i nationella riktlinjer (pilotprojekt) - II Introduktion riktlinjearbetet och utbildning i SoS metodik (mars 2013) Föreläsning och diskussion av svårighetsgrad (Lars Sandman) Sakkunnig gör egen skattning av tillståndens svårighetsgrad i vetenskapliga underlagen (våren 2013)
21 Sammantagen bedömning Tillstånd: Hjärtinfarkt med kardiogen chock Rad: A25.01 och A25.02 Mycket stor svårighetsgrad Livskvalitetspåverkan Aktuellt hälsotillstånd Framtida ohälsa Livslängspåverkan Mycket stor Fysiska / psykiska symtom/ funktionsnedsättni ng Aktuella funktionsnedsättningar t ex smärta, dyspné, oro, stört korttidsminne, sömnlöshet, yrsel, högt blodtryck, förstoppning. Ange grad av funktionsnedsättning utifrån adekvata bedömningsinstrument Praktiska Konsekvenser/aktivit etsbegränsning Aktuella aktivitetsbegränsningar p g a sjukdomen/skadan t ex svårighet att gå längre sträckor, gå i trappor, vara förare, klara kroppsvård, klara hushållsarbete. Ange i vilken grad svårigheter att genomföra aktiviteter påverkar patientgruppens totala livssituation Aktivitetsbegränsning som ger mycket allvarlig livssituationen eller helt beroende av hjälp Sociala konsekvenser / delaktighetsinskränkning Aktuella delaktighetsinskränkningar p g a sjukdom/skada t ex svårigheter att klara ett arbete, fritidssysselsättning, att delta i lek. Ange i vilken grad svårigheter att delta i viktiga livsområden påverkar patientgruppens totala livssituation. Delaktighetsinskränkning som ger mycket allvarlig livssituationen. Frekvens Frekvens med vilken tillståndet gör sig påmint Varaktighet Tid som tillståndet förväntas kvarstå Risk vid utebliven åtgärd Risk för framtida allvarliga/grava symtom, praktiska och/eller sociala konsekvenser om inget görs > 24 mån Mycket stor risk för symtom/ aktivitetsbegränsning / delaktighetsinskränkning som ger stor/grav påverkan på totala livssituationen Risk för förtida död Risk för förtida död i procent om inget görs Livslängdspåverkan Tid till död om inget görs > 10 % < 1 år Stor Aktivitetsbegränsning som ger grav påverkan på totala livssituationen eller till stor del beroende av hjälp Delaktighetsinskränkning som ger grav livssituationen mån Stor risk för symtom/ aktivitetsbegränsning / delaktighetsinskränkning som ger stor/grav livssituationen 6-10 % 1-5 år Måttlig Aktivitetsbegränsning som ger ganska stor livssituationen eller delvis i behov av hjälp Delaktighetsinskränkning som ger ganska stor livssituationen 6-12 mån Måttlig risk för symtom/ aktivitetsbegränsning / delaktighetsinskränkning som ger stor/grav livssituationen 2-5 % 5-10 år Liten Aktivitetsbegränsning som ger liten påverkan på totala livssituationen eller ej i behov av hjälp. Delaktighetsinskränkning som ger liten livssituationen Enstaka tillfälle < 6 mån Liten risk för symtom/ aktivitetsbegränsning / delaktighetsinskränkning som ger stor/grav livssituationen < 2 % > 10 år Ingen Ingen aktivitetsbegränsning Ingen delaktighetsinskränkning Ingen risk
22 Värderingen av svårighetsgrad i nationella riktlinjer (pilotprojekt) - III Heldagsmöte (september 2013) Experter inom resp. område diskuterar tillståndens svårighetsgrad inom egna expertområdet och identifierar tillstånd för vilka svårighetsgraden kanske bör justeras Kranskärlssjukdom Arytmier Svikt Klaffsjukdom och medfödda hjärtfel/genetiskt sjukdom Experter jämför utifrån svårighetsgrad tillstånd från olika områden för att säkerställa en horisontell syn på bedömning av svårighetsgrad inom riktlinjerna för hjärtsjukvård Mycket stor svårighetsgrad Stor svårighetsgrad Måttlig svårighetsgrad Liten svårighetsgrad
23 Sammantagen bedömning Tillstånd: Refraktär angina pectoris (svår symtomgivande angina, trots optimal medikamentell och invasiv terapi) Rad: A22.01 och A22.02 Justerades från stor till stor mycket stor svårighetsgrad. Livskvalitetspåverkan Livslängspåverkan Aktuellt hälsotillstånd Framtida ohälsa Mycket stor Fysiska / psykiska symtom/ funktionsnedsättni ng Aktuella funktionsnedsättningar t ex smärta, dyspné, oro, stört korttidsminne, sömnlöshet, yrsel, högt blodtryck, förstoppning. Ange grad av funktionsnedsättning utifrån adekvata bedömningsinstrument Praktiska Konsekvenser/aktivit etsbegränsning Aktuella aktivitetsbegränsningar p g a sjukdomen/skadan t ex svårighet att gå längre sträckor, gå i trappor, vara förare, klara kroppsvård, klara hushållsarbete. Ange i vilken grad svårigheter att genomföra aktiviteter påverkar patientgruppens totala livssituation Aktivitetsbegränsning som ger mycket allvarlig livssituationen eller helt beroende av hjälp Sociala konsekvenser / delaktighetsinskränkning Aktuella delaktighetsinskränkningar p g a sjukdom/skada t ex svårigheter att klara ett arbete, fritidssysselsättning, att delta i lek. Ange i vilken grad svårigheter att delta i viktiga livsområden påverkar patientgruppens totala livssituation. Delaktighetsinskränkning som ger mycket allvarlig livssituationen. Frekvens Frekvens med vilken tillståndet gör sig påmint Varaktighet Tid som tillståndet förväntas kvarstå Risk vid utebliven åtgärd Risk för framtida allvarliga/grava symtom, praktiska och/eller sociala konsekvenser om inget görs > 24 mån Mycket stor risk för symtom/ aktivitetsbegränsning / delaktighetsinskränkning som ger stor/grav påverkan på totala livssituationen Risk för förtida död Risk för förtida död i procent om inget görs Livslängdspåverkan Tid till död om inget görs > 10 % < 1 år Stor Aktivitetsbegränsning som ger grav påverkan på totala livssituationen eller till stor del beroende av hjälp Delaktighetsinskränkning som ger grav livssituationen mån Stor risk för symtom/ aktivitetsbegränsning / delaktighetsinskränkning som ger stor/grav livssituationen 6-10 % 1-5 år Måttlig Aktivitetsbegränsning som ger ganska stor livssituationen eller delvis i behov av hjälp Delaktighetsinskränkning som ger ganska stor livssituationen 6-12 mån Måttlig risk för symtom/ aktivitetsbegränsning / delaktighetsinskränkning som ger stor/grav livssituationen 2-5 % 5-10 år Liten Aktivitetsbegränsning som ger liten påverkan på totala livssituationen eller ej i behov av hjälp. Delaktighetsinskränkning som ger liten livssituationen < 6 mån Liten risk för symtom/ aktivitetsbegränsning / delaktighetsinskränkning som ger stor/grav livssituationen > 2 % > 10 år Ingen Ingen aktivitetsbegränsning Ingen delaktighetsinskränkning Ingen risk
24 Värderingen av svårighetsgrad i nationella riktlinjer (pilotprojekt) - IV Prioriteringsmöte då alla frågeställningar prioriterats (juni 2014) Sammanläggning av alla prioriterade tillstånd- och åtgärder för att väga samman och säkerställa att ett område eller diagnosgrupp inte på felaktiga grunder genomgående fått en lägre eller högre prioritering. Prioritering med fördelning utifrån område och svårighetsgrad underlättade att genomgång av frågeställningarna
25 Svårighetsgrad vs hög rekommendation (priosiffra 1 och 2) Mycket stor 6 7 Stor-mycket stor 1 2 Stor 1 9 Måttlig-stor 1 3 Måttlig 2 Liten-måttlig Liten 1 2
26 Svårighetsgrad vs rekommendation inom området klaffsjukdom Mycket Stor Stor-mycket stor Stor Måttlig-stor Måttlig Liten-måttlig Liten Icke-göra FoU
27 Utvärdering av matris för bedömning av svårighetsgrad i nationellt riktlinjearbete Prioriteringcentrum Mari Broqvist och Lars Sandman har utvärderat användning av matrisen som använts för bedömning av svårighetsgrad i riktlinjearbetet. Utvärderingen bygger på 21 enkätsvar från deltagare i arbetet med i riktlinjerna för hjärtsjukvård (15 svar), diabetes (2 svar) och astma/kol (4 svar) samt fem intervjuer med deltagare i riktlinjearbete.
28 Viktiga aspekter Stöd i diskussioner Bidragit till samsyn Lika grunder Kommunicerbarhet Användbart arbetssätt Mycket hög grad Hög grad Liten grad Mycket liten grad/inte alls Vet ej Mari Broqvist Prioriteringscentrum
29 Stöd i diskussioner - Garant för att flera perspektiv beaktas - Ju mer heterogena tillstånd desto bättre stöd - Lättöverskådlig - Kommunicerbarhet viktigt men oprövat Mari Broqvist Prioriteringscentrum
30 Tack! Mer information finns på:
Prioriteringar av obesitaskirurgi
Prioriteringar av obesitaskirurgi Ingmar Näslund öl, docent ordf SFÖAK, registerhållare SOReg Universitetssjukhuset, Örebro VARFÖR PRIORITERING? Mer resurser Möjligheter Behov Resurser Effektivisering
Läs merSocialstyrelsens riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder
Socialstyrelsens riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Elin Khokhar Distriktsläkare Foto: Nicklas Blom/ bildarkivet.se 2014-03-04 Innehåll i riktlinjerna På Inte vilket vilka sätt kan levnadsvanorna
Läs merNationella modellen för öppna prioriteringar inom hälso- och sjukvård
Nationella modellen för öppna prioriteringar inom hälso- och sjukvård 2 Prioriteringscentrum Mari.Broqvist@liu.se Prioriteringscentrum 3 Nationellt kunskapscentrum för prioritering inom vård och omsorg.
Läs merVarför prioriteria och vad ska man tänkapåförattfåen legitim process?
Varför prioriteria och vad ska man tänkapåförattfåen legitim process? Per Carlsson PrioriteringsCentrum och Linköpings universitet Vem är det som ska prata om detta? Tvärvetenskaplig forskarutbildning
Läs merVetenskap, erfarenhet och tyckande..
Vetenskap, erfarenhet och tyckande.. Sjunde nationella prioriteringskonferensen, Gävle 2013-10-21 Hans Starkhammar Verksamhetschef, RCC sydöst Ordförande i prioriteringsgruppen, Socialstyrelsens cancerriktlinjer
Läs merNationella riktlinjer
Nationella riktlinjer Torbjörn rn Malm Socialstyrelsen Socialstyrelsens riktlinjeuppdrag Nationella riktlinjer för god hälso- och sjukvård Nya uppdrag Nationella riktlinjer för god kvalitet i socialtjänsten
Läs merHur ska vi prioritera assisterad befruktning? Lars Sandman Högskolan I Borås Prioriteringscentrum, Linköpings universitet Västra Götalandsregionen
Hur ska vi prioritera assisterad befruktning? Lars Sandman Högskolan I Borås Prioriteringscentrum, Linköpings universitet Västra Götalandsregionen Bakgrund Vårdens resurser är begränsade Finns förutsägelser
Läs merSBU:s sammanfattning och slutsatser
SBU:s sammanfattning och slutsatser Mätningar av blodglukos med hjälp av teststickor är diabetespatientens verktyg för att få insikt i glukosnivåerna i blodet. Systematiska egna mätningar av blodglukos
Läs merSocialstyrelsens nya riktlinjer för hjärtsvikt
Socialstyrelsens nya riktlinjer för hjärtsvikt RiksSvikt Månadswebbinarium 2016-01-28 Webbinarvärd: Catarina Koerfer, Regional koordinator RiksSvikt Föreläsare: Peter Vasko, Registerhållare Teknisk värd:
Läs merHälsoekonomisk aspekter hur fördelas resurser när det gäller träning för äldre?
Hälsoekonomisk aspekter hur fördelas resurser när det gäller träning för äldre? Göteborg 4 oktober 2013 Lars Hagberg Hälsoekonom, medicine doktor Örebro läns landsting Intro Ny operationsmetoder och läkemedel
Läs merNationella riktlinjer för diabetesvård. Metodbeskrivning Bilaga
Nationella riktlinjer för diabetesvård Metodbeskrivning Bilaga Innehåll Metod för Socialstyrelsens arbete med nationella riktlinjer... 3 Varför vi tar fram nationella riktlinjer... 3 Hur vi avgränsar ett
Läs merSocialstyrelsens Nationella riktlinjer för vård vid astma och KOL. Remissversion publicerad i november 2014
Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för vård vid astma och KOL Remissversion publicerad i november 2014 Nationella riktlinjer för vård vid astma och KOL Nya nationella riktlinjer för vård vid astma
Läs merBilaga 9. Etiska aspekter på åtgärder inom hälso- och sjukvården
Bilaga 9. Etiska aspekter på åtgärder inom hälso- och sjukvården reviderad 2014 En vägledning för att identifiera relevanta etiska frågor Dessa vägledande frågor är framtagna med syftet att utgöra ett
Läs merNationella riktlinjer för vård vid astma och KOL
Nationella riktlinjer för vård vid astma och KOL Regionalt seminarium Nässjö den 5 mars 2015 Nationella riktlinjer för vård vid astma och KOL remissversion Nya nationella riktlinjer för vård vid astma
Läs merBehandling av depression hos äldre
Behandling av depression hos äldre En systematisk litteraturöversikt Januari 2015 (preliminär version webbpublicerad 2015-01-27) SBU Statens beredning för medicinsk utvärdering Swedish Council on Health
Läs merNej. 91 - Primärvården 1. Ingen. Ingen. Ingen. Ingen. Hög. Enkel. Barnhälsovård 0-12 år inom befintliga ramar. Ingegerd (Kristina Lingman)
Grupp Åtgärdsnr Rekomendation Barnhälsovård 012 år inom befintliga ramar 91 Primärvården 1 ngegerd (Kristina Lingman) Vi kommer inte att kunna ta hand om barn 012 år med psykiska besvär, vilket innebär
Läs merHälso- och sjukvårdsberedningeredning
Hälso- och sjukvårdsberedningeredning öst Verksamhetsområde: Kalix Överkalix Haparanda Övertorneå Lennart Holm, S Överkalix Britt-Marie Vikström, S Kalix-Nyborg Kurt-Åke Andersson, S Kalix Siv-Britt Harila,
Läs merHjälpmedelsnämnden i Värmland Styrdokument för förskrivning av hjälpmedel
Hjälpmedelsnämnden i Värmland Styrdokument för förskrivning av hjälpmedel Beskrivning av vad som styr inriktningen av vilka hjälpmedel som tillhandahålls och riktlinjerna för förskrivning inom Hjälpmedelsnämnden
Läs merNationella riktlinjer för antipsykotisk läkemedelsbehandling vid schizofreni och
Nationella riktlinjer för antipsykotisk läkemedelsbehandling vid schizofreni och schizofreniliknande tillstånd Komplettering av nationella riktlinjer för psykosociala insatser vid schizofreni och schizofreniliknande
Läs merVAD TYCKER DE ÄLDRE OM ÄLDREOMSORGEN? - SÄRSKILT BOENDE I HÖGANÄS KOMMUN 2013
SÄRSKILT BOENDE - 2013 1 (13) VAD TYCKER DE ÄLDRE OM ÄLDREOMSORGEN? Vad tycker de äldre om äldreomsorgen är en rikstäckande undersökning av äldres uppfattning om kvaliteten i hemtjänst och äldreboenden.
Läs merVikten av att få en demensdiagnos och att leva med kognitiv svikt. Sonja Modin Allmänläkare - SFAM
Vikten av att få en demensdiagnos och att leva med kognitiv svikt Sonja Modin Allmänläkare - SFAM Samverkan vid demens För att sätta diagnos Kring hälsoproblem och sjukdomar Kring demenssjukdomen Uppföljning
Läs merSocialstyrelsens nationella riktlinjer den nationella modellen för prioriteringar
Socialstyrelsens nationella riktlinjer den nationella modellen för prioriteringar Nätverket Hälsa och Demokrati samt Uppdrag Hälsa 2015-04-17 Maria Branting 2015-04-22 15 nationella riktlinjer Astma och
Läs merÖREBRO LÄNS LANDSTING. Karlskoga lasarett. Etik i praktik vid Karlskoga lasarett. målformuleringar och värdegrund
ÖREBRO LÄNS LANDSTING Karlskoga lasarett Etik i praktik vid Karlskoga lasarett målformuleringar och värdegrund 2 Karlskoga lasarett Inledning För att skapa legitimitet åt etiska frågeställningar och öka
Läs merVad säger etiken att hälsan får kosta? Lars Sandman Prioriteringscentrum, Linköpings universitet Högskolan i Borås Västra Götalandsregionen
Vad säger etiken att hälsan får kosta? Lars Sandman Prioriteringscentrum, Linköpings universitet Högskolan i Borås Västra Götalandsregionen Bakgrund Särläkemedel dyra läkemedel för ovanliga tillstånd Del
Läs merAtt inte längre erbjuda åtgärder inom hälso- och sjukvården
PRIORITERINGSCENTRUM Att inte längre erbjuda åtgärder inom hälso- och sjukvården en checklista för att ta hänsyn till etiska aspekter Hälso- och sjukvården lever med en ständig resursbegränsning samtidigt
Läs merNationella screeningprogram - modell för bedömning, införande och uppföljning
Nationella screeningprogram - modell för bedömning, införande och uppföljning Arvid Widenlou Nordmark Enhetschef nationella riktlinjer 2016-03-02 Upplägg Bakgrund Vad är screening? Socialstyrelsens modell
Läs merSocialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder
Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder tobaksbruk, riskbruk av alkohol, otillräcklig fysisk aktivitet ohälsosamma matvanor Bakgrund till riktlinjerna Ingen enhetlig praxis
Läs merNationell utvärdering 2013 vård och insatser vid depression, ångest och schizofreni. Rekommendationer, bedömningar och sammanfattning
Nationell utvärdering 2013 vård och insatser vid depression, ångest och schizofreni Rekommendationer, bedömningar och sammanfattning Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis
Läs merHälsoekonomisk aspekter på fysisk aktivitet för äldre. Lars Hagberg Hälsoekonom, medicine doktor Örebro läns landsting
Hälsoekonomisk aspekter på fysisk aktivitet för äldre Lars Hagberg Hälsoekonom, medicine doktor Örebro läns landsting Vad styr hur vi använder våra gemensamma resurser? Principer för prioriteringar Ekonomiska
Läs merETIK. i medicinsk utvärdering
ETIK i medicinsk utvärdering Den etiska plattformen för prioriteringar inom svensk sjukvård Människovärdesprincipen Alla människor har lika värde och samma rätt oberoende av personliga egenskaper och funktioner
Läs merNationella modellen för öppna prioriteringar
Nationella modellen för öppna prioriteringar Mari Broqvist Prioriteringscentrum Kristina Eklund Metod- och kvalitetsansvarig nationella riktlinjer Socialstyrelsen Etiska plattformen i praktiken Människovärdesprincipen,
Läs merRAPPORT. Kliniska riktlinjer för användning av obeprövade behandlingsmetoder på allvarligt sjuka patienter
RAPPORT Kliniska riktlinjer för användning av obeprövade behandlingsmetoder på allvarligt sjuka patienter Förslag från arbetsgrupp: Olle Lindvall, Kungl. Vetenskapsakademien Ingemar Engström, Svenska Läkaresällskapet
Läs merBegreppet allvarlig sjukdom eller skada i ett försäkringsmedicinskt sammanhang
2014-05-09 Dnr 3.1-10780/2014 1(5) Begreppet allvarlig sjukdom skada i ett försäkringsmedicinskt sammanhang Utgångspunkter Utgångspunkter för Socialstyrelsens beskrivning av vad begreppet allvarlig sjukdom
Läs merRättspsyK. Årsuppföljning av patientärende. Formulär för manuell registrering. Formulär B. Ringa in rätt alternativ om inget annat anges.
RättspsyK Årsuppföljning av patientärende Formulär för manuell registrering Version 6.2 Formulär B Ringa in rätt alternativ om inget annat anges. Ifyllande enhet: Gäller from Revideras senast 140201 Ersätter
Läs merNationella riktlinjer för vård av MS och Parkinsons sjukdom
Nationella riktlinjer för vård av MS och Parkinsons sjukdom Per-Henrik Zingmark Projektledare 2014-09-10 Vad är nationella riktlinjer? Socialstyrelsens modell för att utveckla god hälsa, vård och omsorg
Läs merBegreppet allvarlig sjukdom/skada i ett försäkringsmedicinskt sammanhang
2010-06-08 Dnr 4139/2010 Begreppet allvarlig sjukdom/skada i ett försäkringsmedicinskt sammanhang Utgångspunkter Utgångspunkter för Socialstyrelsens beskrivning av vad begreppet allvarlig sjukdom/skada
Läs merYttrande över betänkandet Källan till en chans nationell handlingsplan för den sociala barn- och ungdomsvården (SoU 2005:81)
Till Socialdepartementet 103 33 Stockholm Yttrande över betänkandet Källan till en chans nationell handlingsplan för den sociala barn- och ungdomsvården (SoU 2005:81) Föreningen Sveriges Socialchefer,FSS
Läs merFramgångsfaktorer i diabetesvården. Inspiration för utveckling av diabetesvården
Framgångsfaktorer i diabetesvården Inspiration för utveckling av diabetesvården Inledning Analys av data från registret visar skillnader i resultat något som tyder på möjligheter att öka kvaliteten. Diabetes
Läs merNationella riktlinjer för vård av MS och Parkinsons sjukdom
Nationella riktlinjer för vård av MS och Parkinsons sjukdom Per-Henrik Zingmark Projektledare 2014-11-12 Vad är nationella riktlinjer? Socialstyrelsens modell för att utveckla god hälsa, vård och omsorg
Läs merwww.ljungby.se Rapport Vad tycker äldre om äldreomsorgen Sammanställd av socialförvaltningens kvalitetsgrupp Redovisad för socialnämnden 2014-
www.ljungby.se Rapport Vad tycker äldre om äldreomsorgen Sammanställd av socialförvaltningens kvalitetsgrupp Redovisad för socialnämnden 2014- Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? En rikstäckande undersökning
Läs merNormkritiskt perspektiv på förändringsarbete Fokus på diskriminerande normer och strukturer (istället för att försöka ändra på de som drabbas)
Sandra Dahlén Normkritiskt perspektiv på förändringsarbete Fokus på diskriminerande normer och strukturer (istället för att försöka ändra på de som drabbas) Diskriminering vanligare än väntat Sammantaget
Läs merVårdkedja ambulans hjärtsjukvård Sahlgrenska Universitetssjukhuset 2012
Vårdkedja ambulans hjärtsjukvård Sahlgrenska Universitetssjukhuset 2012 Stefan Kihlgren Sjuksköterska Kardiologi Infarktsjukvård, kort historik 1960- och 1970-talet Lindra symtom Hög mortalitet Långa vårdtider,
Läs merBakgrund. Metod. Andelen personer som är 85 år eller äldre (här benämnda som äldre äldre) är 2,6 % i Sverige,
2015-04-10 Bakgrund Att bli äldre behöver inte innebära försämrad hälsa och livskvalitet. Möjligheten att påverka äldres hälsa är större än vad man tidigare trott och hälsofrämjande och förebyggande insatser
Läs merServiceinsatser vad menas?
Linköpings kommun 150 000 invånare 22 % 0 18 år 16 % över 65 år Skattekrona 30,25 Ekonomi 2014 Äldrenämnd Omsorgsnämnd Socialnämnd Förvaltningskostnad Myndighetsförvaltningen 1 028 mnkr 990 mnkr 290 mnkr
Läs merNationella riktlinjer för vård vid depression och ångestsyndrom remissversion Sverige ur tiden? Riksdagen, Stockholm 22 februari 2017
Nationella riktlinjer för vård vid depression och ångestsyndrom 2016 - remissversion Sverige ur tiden? Riksdagen, Stockholm 22 februari 2017 Arvid Widenlou Nordmark Det finns inga alternativ till behandling
Läs merÖvertagande av patient från annan enhet
Övertagande av patient från annan enhet Formulär för manuell registrering Version 6.3 Formulär C Ifyllande enhet: Gäller from Revideras senast 150201 Ersätter version 6.2 160201 Inledning Formuläret består
Läs merNej. 511 - Kardiologi I 1. Mycket stor. Hög. Medel. PCI vs CABG vid trekärlssjukdom/huvudstamsstenos(20 pat) Birgitta Dackell
Grupp Åtgärdsnr Rekomendation PCI vs CABG vid trekärlssjukdom/huvudstamsstenos(20 pat) 511 Kardiologi I 1 Gävle gör mest PCI vs CABG i landet jfr erfaren operatör (Falun ) bedöms att ytterligare pat kan
Läs merNationella riktlinjer för vård vid multipel skleros (MS) och Parkinsons sjukdom
Nationella riktlinjer för vård vid multipel skleros (MS) och Parkinsons sjukdom Remissversion publicerad i februari 2016 2016-03-14 Nationella riktlinjer för vård vid multipel skleros (MS) och Parkinsons
Läs merAnhöriga. - aspekter på börda och livskvalitet samt effekter av stöd. Beth Dahlrup, Demenssjuksköterska, Med Dr. beth.dahlrup@malmo.
Anhöriga - aspekter på börda och livskvalitet samt effekter av stöd Beth Dahlrup, Demenssjuksköterska, Med Dr. beth.dahlrup@malmo.se Varför? Allmängiltigt! Var 5:e person >18 år Anhörigas insatser ökar
Läs merMedborgarförslag om bättre stöd till barn med tidiga tecken på psykisk ohälsa
Allmänna utskottet 2011-04-13 31 19 Socialnämnden 2011-04-28 65 22 Dnr 2011/104-751 Medborgarförslag om bättre stöd till barn med tidiga tecken på psykisk ohälsa Ärendebeskrivning Kerstin Lindström anför
Läs merAvgränsningar. Varför riktlinjer? Nationella riktlinjerna avstamp för evidensbaserad praktik. Riktlinjerna ger vägledning. Men lagstiftningen säger...
Varför riktlinjer? Nationella riktlinjerna avstamp för evidensbaserad praktik Nationell basutbildning i Värmland 19 april 2010 Ann-Sofie Nordenberg ann-sofie.nordenberg@karlstad.se 054 29 64 95, 070 60
Läs merSvenska palliativregistret (2009)
vid hjärtsvikt ett europeiskt och globalt perspektiv enligt WHO (2002) : Lindrar smärta och andra plågsamma symtom. Bekräftar livet och betraktar döendet som en normal process. Syftar inte till att varken
Läs merHälsosamt åldrande hela livet
Hälsosamt åldrande hela livet Åldrande med livskvalitet Livsvillkoren och våra levnadsvanor påverkar vår hälsa. Det är den grundläggande utgångspunkten för allt folkhälsoarbete. Vi kan aldrig undvika det
Läs merTEMA PSYKISK OHÄLSA/KONFUSION
Modell för att finna personer med demenssjukdom tidigt och därefter kunna erbjuda relevanta stödåtgärder Varje år är det cirka 24 000 personer som nyinsjuknar i demenssjukdom. Vi kan räkna med att år 2050
Läs mer~~~1/;t- Il e U U LINKÖPINGs N IVERSITET
Il e U U LINKÖPINGs N IVERSITET 15-10-29 DN R LIU-2015-01324 YTIRANDE 1(6) Remissutlåtande från Medicinska fakulteten, Linköpings universitet avseende rapporten En Värdefull Vård - en hälsooch sjukvård
Läs merKvalitetsgranskning vid besök i verksamhet
KVALITETSSÄKRAD VÄLFÄRD Kvalitetsgranskning vid besök i verksamhet EXEMPEL FRÅN SÄRSKILT BOENDE FÖR ÄLDRE Kvalitetsgranskning vid besök i verksamhet 1 1. Kvalitetsgranskning vid besök i verksamhet exempel
Läs merNya BHV-programmet; vad gör psykologen för en jämlik och rättvis vård?
Nya BHV-programmet; vad gör psykologen för en jämlik och rättvis vård? Antonia Reuter & Kerstin Johannesson Nationella konferensen 17 sept 2015 Bakgrund Den röda tråden Promotion Prevention Tvärprofessionellt
Läs merRekommendationer om levnadsvanor i Socialstyrelsens nationella riktlinjer
Rekommendationer om levnadsvanor i Socialstyrelsens nationella riktlinjer Processledarmötet 18 mars 2015 Kjerstin Larsson, Akademiska sjukhuset Levnadsvanor i SoS Nationella riktlinjer Syfte att kartlägga:
Läs merIntroduktion till Äldre
Introduktion till Äldre 65 år eller äldre Norrbottens län 16,4 % 19,2 % 26,9 % 24,4 % 21,1 % 24,6 % 21,7 % 17 % 18,5 % 26,2 % 24,6 % 20,7 % 19,6 % 14,9 % Bilden visar andelen personer som är 65 år eller
Läs merUnderlag för diskussion om brukarrörelsen uppfattning om hur Socialstyrelsens arbete med Nationella riktlinjer bör utvecklas
Bilaga till skrivelse 2015-09-30 Underlag för diskussion om brukarrörelsen uppfattning om hur Socialstyrelsens arbete med Nationella riktlinjer bör utvecklas Nationell samverkan för psykisk hälsa, NSPH
Läs merNationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende
Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende Claudia Fahlke, professor, leg psykolog Göteborgs universitet, Sahlgrenska universitetssjukhuset Vad är nationella riktlinjer? Socialstyrelsen
Läs merAtt tillämpa den etiska plattformen vid ransonering. Fördjupad vägledning och konsekvensanalys 2011:7. Lars Sandman Gustav Tinghög 2011:7
Att tillämpa den etiska plattformen vid ransonering Att tillämpa den etiska plattformen vid ransonering Fördjupad vägledning och konsekvensanalys 2011:7 Lars Sandman Gustav Tinghög 2011:7 Att tillämpa
Läs merVetenskapsrådets jämställdhetsstrategi
Styrelsen Bilaga 2 Vetenskapsrådets jämställdhetsstrategi Mål för Vetenskapsrådets jämställdhetsarbete Vetenskapsrådet ska, enligt instruktionen, främja jämställdheten inom sitt verksamhetsområde. Strategin
Läs merMANUAL FÖR BESLUTSSTÖD METOD FÖR PRIORITERINGAR PÅ INDIVIDNIVÅ VID FÖRSKRIVNING AV HJÄLPMEDEL INOM LANDSTINGET I UPPSALA LÄN
MANUAL FÖR BESLUTSSTÖD METOD FÖR PRIORITERINGAR PÅ INDIVIDNIVÅ VID FÖRSKRIVNING AV HJÄLPMEDEL INOM LANDSTINGET I UPPSALA LÄN Manualen har utarbetats inom Habilitering och hjälpmedel, Landstinget i Uppsala
Läs merPolitisk viljeinriktning diabetes
TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1(3) H A N D L Ä G G A R E D A T U M D I A R I E N R Per-Olov Gustafsson Staben för övergripande hälso- och sjukvårdsfrågor +46155247636 2015-11-10 LS-LED15-1303-1 Ä R E N D E G Å
Läs merÖvertagande av patient från annan enhet
Övertagande av patient från annan enhet Formulär för manuell registrering Version 2016 Formulär C Ifyllande enhet: Gäller from Revideras senast 160101 Ersätter version 6.3 (2015) 170101 Inledning Formuläret
Läs merSocialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande. - tobak, alkohol, fysisk aktivitet och matvanor
Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder - tobak, alkohol, fysisk aktivitet och matvanor Vad ska riktlinjerna leda till? God vård och omsorg genom att stödja: öppna och systematiska
Läs merFORSKNINGSSAMVERKAN I NORRLAND FÖR ETT VISARE NORR
FORSKNINGSSAMVERKAN I NORRLAND FÖR ETT VISARE NORR De fyra norrlandstingen ställer årligen ett forskningsanslag till förfogande för klinisk forskning inom hälso- och sjukvården i norra sjukvårdsregionen,
Läs merRutin för årskontroll/nyinskrivning
Vård och omsorg Töreboda kommun 120411 Primärvården Töreboda Rutin för årskontroll/nyinskrivning Bakgrund Gäller patienter inskrivna i kommunal hälso- och sjukvård, omsorg och socialpsykiatrin 1. Planering
Läs merFrågor och svar om NT-rådet
Frågor och svar om NT-rådet NT-RÅDET Vad är NT-rådet? Rådet för nya terapier, NT-rådet, är en expertgrupp med representanter för Sveriges landsting och regioner. NT-rådet har mandat att ge rekommendationer
Läs merBilaga 9. Fråga 1 Bas: alla Flera alternativ möjliga Alternativ 1-4 uppläses
Bilaga 9 Bilaga 9 1 (5) Statskontorets frågeformulär för konsumentundersökningen Del 1 Undersökningens frågor Fråga 1 Flera alternativ möjliga Alternativ 1-4 uppläses På vilka av följande försäljningsställen
Läs merAvtalet gäller från tid för undertecknande t o m 20171231, med möjlighet till förlängning med två år åt gången.
Överenskommelse om samverkan mellan Region Östergötland och Boxholm, Finspång, Kinda, Linköping, Motala, Mjölby, Norrköping, Söderköping, Valdemarsvik, Vadstena, Ydre, Åtvidaberg och Ödeshögs kommun, avseende
Läs merkompetenscentrum Blekinge Att leva ett friskare liv tankens kraft och användandet av den
Blekinge kompetenscentrum Forskning och utveckling inom hälsa, vård och omsorg. Landstinget Blekinge i samverkan med länets kommuner Att leva ett friskare liv tankens kraft och användandet av den Effekten
Läs merAll vård och omsorg innebär ständiga etiska ställningstaganden.
Etik All vård och omsorg innebär ständiga etiska ställningstaganden. Etiska principer Göra gott Att göra gott ska styra arbete och bemötande i hälso och sjukvården. Vi ska förebygga skada och minska de
Läs merEnhetens namn: Kastanjetten. Uppföljande nämnd: Södermalm. Enhetens adress: Företag: Hemsida: Verksamhetschef: Telefon: E-post: Insats:
Enhetens namn: Kastanjetten Uppföljande nämnd: Södermalm Enhetens adress: Enhagsslingan 5, Täby Företag: Tamburinen Omsorg Hemsida: www.solhagagruppen.se/fritid/kastanjetten Verksamhetschef: Sofie Ewerborg
Läs merKommittédirektiv. En nationell cancerstrategi för framtiden. Dir. 2007:110. Beslut vid regeringssammanträde den 5 juli 2007
Kommittédirektiv En nationell cancerstrategi för framtiden Dir. 2007:110 Beslut vid regeringssammanträde den 5 juli 2007 Sammanfattning av uppdraget En särskild utredare skall lämna förslag till en nationell
Läs merVad tycker de äldre om äldreomsorgen 2013? Verksamhetsresultat för Burlöv Särskilt boende
Vad tycker de äldre om äldreomsorgen 2013? Verksamhetsresultat för Burlöv Särskilt boende Resultaten för er verksamhet Här redovisas resultaten för er verksamhet från 2013 års nationella brukarundersökning
Läs merMEDBORGARPANEL Nummer 1 - Juli 2013 Tillgänglighet i vården
MEDBORGARPANELEN 213 Rapport 1 Tillgänglighet MEDBORGARPANEL Nummer 1 - Juli 213 Tillgänglighet i vården Enkät nummer ett slutförd. Nu har landstinget Västmanland genomfört den första enkäten i Medborgarpanelen.
Läs merHur värderas vårdens yrken? En undersökning bland landstings- och kommunalråd
Hur värderas vårdens yrken? En undersökning bland landstings- och kommunalråd www.vardforbundet.se januari 2008 I sin rapportserie presenterar Vårdförbundet resultat från särskilda undersökningar eller
Läs merNationella riktlinjer för vård vid stroke (remissversion) Swedish stroke guidelines (preliminary version)
Nationella riktlinjer för vård vid stroke (remissversion) Swedish stroke guidelines (preliminary version) Christina Brogårdh 2017-02-07 Projektledning för revideringen av nationella riktlinjer för strokesjukvård
Läs merProjekt Läkemedelsgenomgångar 2011-2012
Vård- och omsorgsförvaltningen Projekt Läkemedelsgenomgångar 2011-2012 Slutrapport Mölndals stad December 2012 Anna Schölin Projektledare Lena Jadefeldt Slattery Projektledare Projekt Läkemedelsgenomgångar
Läs merRapport Kartläggning av nutritionsstatus bland de äldre på ålderdomshem och sjukhem
1 (6) HANDLÄGGARE Sara Tylner 08-535 312 59 sara.tylner@huddinge.se Kartläggning av nutritionsstatus bland de äldre på ålderdomshem och sjukhem Bakgrund Sedan 2003 har mätningar av längd och vikt regelbundet
Läs merSBU:s sammanfattning och slutsats
SBU:s sammanfattning och slutsats SBU Statens beredning för medicinsk utvärdering The Swedish Council on Technology Assessment in Health Care SBU:s sammanfattning och slutsats Rapporten sammanställer
Läs merÖppna jämförelser 2013. Vård och omsorg om äldre 2013
14223 Sammanställning av borgs läns resultat i Öppna jämförelser 213 Vård och omsorg om äldre 213 Underlaget till sammanställningen är hämtat från Vård och omsorg om äldre jämförelser mellan kommuner och
Läs merUtvärdering av VISA som arbetssätt Förvaltningen för funktionshindrade Örebro kommun
2011-03-18 Nf 451/2010 Regionförbundet Örebro Utvärderingsverkstad 2010 2011 Kursort: Örebro Utvärdering av VISA som arbetssätt Förvaltningen för funktionshindrade Örebro kommun Handledare: Kerstin Färm,
Läs merORO FÖR PERSONLIG INTEGRITET PÅ NÄTET ANNIKA BERGSTRÖM
ORO FÖR PERSONLIG INTEGRITET PÅ NÄTET ANNIKA BERGSTRÖM Förklaringsfaktorer till oro vid användning Egen erfarenhet av internet och olika digitala applikationer Personliga karaktäristika som kön, ålder
Läs merKonferens om anhörigas roll i vård och omsorg
Konferens om anhörigas roll i vård och omsorg Katrineholm 29/1 2016 Betydelsefulla stödinsatser och bemötande till anhöriga Blandade Lärande Nätverk en metod att utveckla stödet till anhöriga/närstående
Läs merRiktlinjer äldreomsorg
Riktlinjer äldreomsorg Anhörigstöd Särskilt boende Rehabilitering/funktionsträning Antagna av socialnämnden 2005-11-16, SN 166, dnr 05/SN 0211 Reviderat/kompletterat 2006-03-22, SN 34 Reviderat 2006-09-27,
Läs merPolitisk viljeinriktning för diabetesvården i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer
Politisk viljeinriktning för diabetesvården i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer Antagen av Samverkansnämnden 2010-10-14 Samverkansnämndens rekommendationer och beslut
Läs merRiktlinjer för hälsoundersökning av barn och ungdomar från andra länder
Riktlinjer för hälsoundersökning av barn och ungdomar från andra länder Detta dokument kommer att revideras kontinuerligt. På uppdrag av Programgrupp Barn, Landstinget i Jönköpings län Reviderat maj 2007
Läs merVertikala och horisontella prioriteringar Per Carlsson. PrioriteringsCentrum och Linköpings universitet
Vertikala och horisontella prioriteringar Per Carlsson PrioriteringsCentrum och Linköpings universitet VARFÖR? Varför börjar Landstinget i Kronoberg arbeta med prioriteringar nu? Framtiden ser ju ljus
Läs merHÄLSOGENOMGÅNGAR OM KONSTEN ATT FÖREBYGGA OCH FÖRUTSE RISKER INNAN DE SKER.
HÄLSOGENOMGÅNGAR OM KONSTEN ATT FÖREBYGGA OCH FÖRUTSE RISKER INNAN DE SKER. BÄTTRE LIVSKVALITET TACK VARE HÄLSOGENOMGÅNGAR När du flyttar in på ett vårdboende har du möjlighet att få en hälsogenomgång
Läs merDet blev ju liksom roligare alltihopa när man varit där. Ja, mer energi Det kändes både i kroppen och huvudet
Det blev ju liksom roligare alltihopa när man varit där. Ja, mer energi Det kändes både i kroppen och huvudet -äldre personers tankar och erfarenheter av projektet Formkontroll för äldre Helena Hörder,
Läs merRiktlinjer för anhörigstöd
Vård, omsorg och IFO Annelie Amnehagen annelie.amnehagen@bengtsfors.se Riktlinjer Antagen av Kommunstyrelsen 1(7) Riktlinjer för anhörigstöd 2 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Bakgrund... 3 2.1 Anhörigas
Läs merSchizofreniföreningen i Skåne i samarbete med respektive lokal förening.
Schizofreniföreningen i Skåne i samarbete med respektive lokal förening. Inventering (Husesyn) rörande situationen för de allvarligt psykiskt sjuka/funktionshindrade och deras anhöriga i respektive kommun.
Läs merxgap lösningen för aktiv varumärkesvård BRAND/ASSET
2 3 Om man vill ha de mest nöjda kunderna, måste man också veta vad som gör kunden mest nöjd Att framgångsrikt erbjuda en vara eller en tjänst handlar om att tillgodose de behov och drivkrafter som köparen
Läs merVad tycker de äldre om äldreomsorgen? 2015 Resultat för Åre Särskilt boende
Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? 2015 Resultat för Åre Särskilt boende Klicka på ikonen för att lägga till en bild Resultaten för er kommun Det här är en sammanställning av resultaten för er kommun
Läs merVad tycker de äldre om äldreomsorgen 2013? Verksamhetsresultat för Ektorpsgården Särskilt boende
Vad tycker de äldre om äldreomsorgen 2013? Verksamhetsresultat för Ektorpsgården Särskilt boende Resultaten för er verksamhet Här redovisas resultaten för er verksamhet från 2013 års nationella brukarundersökning
Läs merCertifiering Astma/Allergi/KOL mottagningar Primärvården, Region Skåne
Certifiering Astma/Allergi/KOL mottagningar Primärvården, Region Skåne En satsning för att förbättra strukturen och omhändertagandet av patienterna på astma/allergi och KOL mottagningarna inom Primärvården
Läs merDefinition och beskrivning av insatser vid problemskapande beteenden hos vuxna med autism och utvecklingsstörda med autismliknande tillstånd
Definition och beskrivning av insatser vid problemskapande beteenden hos vuxna med autism och utvecklingsstörda med autismliknande tillstånd Insatser vid problemskapande beteenden omfattar habiliterande
Läs mer