Gunnar Dahlberg Informationsläkare Läkemedelskommittén

Storlek: px

Starta visningen från sidan:

Download "Gunnar Dahlberg Informationsläkare Läkemedelskommittén"

Henrik Lundberg
för 7 år sedan
Visningar:

1 Gunnar Dahlberg Informationsläkare Läkemedelskommittén

2 Klokare läkemedelsbehandling gav Guldpillret 2014 Juryns motivering till priset lyder: "Pristagarna har tagit ett betydelsefullt steg längre i arbetet för en bättre läkemedelsanvändning hos de mest sjuka äldre. Ett respektingivande samarbetsprojekt som samlat många kompetenser från sju olika landsting med helhjärtat fokus på att ge multisjuka äldre de läkemedel som ger ökad hälsa och livskvalitet, i kombination med att ta bort olämpliga läkemedel."

3 SLL och Skåneupplagor

4 Frågan som startade processen Hur länge skall man behandla de mest sjuka äldre med primär respektive sekundärpreventiva läkemedel, ex statiner?

5 Patienterna i livets slutskede När befinner man sig i livets slutskede? Tidig palliativ fas? Enhetlig definition av multisjuklighet saknas Frailty (bräcklighet) Fjärde åldern

7 SoS definition De mest sjuka äldre

8 Målgrupp SoS def kärngrupp men > 75 år Många har kognitiv svikt. I genomsnitt använder denna patientgrupp tio läkemedel per dygn Kvarstående livslängden överstiger sällan två till tre år.

9 Målsättning Förbättra livskvaliteten genom att: Undvika läkemedel som inte tillför något positivt vad gäller livskvalitet Ge rätt dosering av betydelsefulla läkemedel På detta sätt undvika vårdskador

10 Läkemedelsdosering - Njurfunktion BERÄKNA alltid egfr för denna patientgrupp

11 Bakgrund Studier visar att 5-30 procent av akuta inläggningar av äldre på medicinklinik beror helt eller delvis beror på läkemedels-relaterade problem. Upp till hälften av dem bedöms möjliga att undvika

12 Kunskap, symtom utredning och behandling för gruppen mest sjuka äldre Kunskapen om symtom, utredning och behandling är ofta bristfällig inom stora delar av sjukvården. Ofta helt andra symtom på vanligt förekommande sjukdomstillstånd än vad yngre människor gör. Leder till såväl feldiagnostik som över- och underbehandling av sjukdomstillstånd

13 Riktlinjer och evidens Saknas delvis/ofta för de mest sjuka äldre Undantag Demens och BPSD SoS diagnosspecifika indikatorer ex: Ischemisk hjärtsjukdom - Lipidsänkare av statintyp har en dokumenterad sekundär-preventiv effekt mot framtida hjärtinfarkt och död. Även till de mest sjuka äldre? Hur långt upp i åldern är det rimligt?

14 Riktlinjer och evidens Kvalitetsregister inte alltid anpassade för de mest sjuka äldre ex NDR Läkemedelsstudier - oftast medelålder och få sjukdomar, motsatsen till vår patientgrupp Men vi måste trots allt förhålla oss till och hantera detta - att vi befinner oss ute i evidensens träskmarker. Anmälningsfall?

15 Målbeskrivning ST läkemedel (b-mål) Den specialistkompetenta läkaren ska: kunna anpassa läkemedelsbehandlingen efter patientens ålder, kön, njur- och leverfunktion samt eventuell samsjuklighet och övrig medicinering kunna bedöma risker för interaktioner och biverkningar vid läkemedelsbehandling kunna samverka med andra aktörer i vårdkedjan om patientens läkemedelsbehandling kunna kritiskt granska och värdera information om läkemedel uppvisa kunskap om hälsoekonomiska aspekter av läkemedelsbehandling

16 Aktuella behandlingsområden

17 Rubriksättning Vad bör behandlas Icke farmakologisk behandling Vilka läkemedel bör användas Vilka läkemedel/kombinationer bör undvikas/särskilt beaktas När/hur avsluta läkemedelsbehandling

18 Behandlingsrekommendationer för de mest sjuka äldre Bakgrundsdokumentation Lathund fickformat Levande dokument

19 Lathunden Senaste upplagan tryckt i ex

20 Diabetes Acceptera högre HBA1c upp till 70 mmol/mol Hypoglykemin farligare än hyperglykemin Ofta po läkemedel för länge Insulin NPH eller mixinsulin 1 eller 2 dos

21 Osteoporos Fallprevention Underbehandlat FRAX ej aktuellt Bisfosfonater po/inf Compliance?! Kombínation med Ca + D-vitamin

22 Heart Failure (64% reduction) P<0.0001

23 Hypertoni Viktigt behandla högt blodtryck även hos äldre Större nytta än yngre Mät alltid både liggande och stående

24 Hjärtsvikt Stor förbättringspotential ur flera perspektiv Endast 30% av behandlade patienter har säkerställd Endast 30% diagnos av behandlade patienter har säkerställd diagnos Vanligaste diagnosen vid medicinavdelningar Vanlig orsak till tidig återinläggning Vanligaste diagnosen på medicinavdelningar Endast 6 % når behandlingsmålen Vanlig orsak till tidig återinläggning Oklart hur diastolisk hjärtsvikt skall behandlas Endast 6 % når behandlingsmålen

25 Hjärtsvikt Endast 30% av behandlade patienter har Målsättning: Lindra symtom och förlänga överlevnad säkerställd diagnos även för de mest sjuka äldre. Behandla även i livets slutskede Vanligaste diagnosen vid medicinavdelningar Säkerställ diagnos! Vanlig orsak till tidig återinläggning Bättre en lite dos ACE/ARB än ingen alls Kombinera med betablockare Basbehandling Endast 6 % når behandlingsmålen Oklart hur diastolisk hjärtsvikt skall behandlas Ofta för mycket loopdiuretika

26 Statiner Conclusions In elderly subjects at high risk without established CV disease, statins signicantly reduce the incidens of MI and stroke, but do not significantly prolong survival in the short-term (J Am Coll Cardiol 2013;62:2090-9)

27 Statiner Aldrig primärprevention 3-6 månader efter akut IHD eller stroke - plaquestabilisering Atorvastatin Mät ej lipidstatus

28 ASA - primärprevention? Lika många slipper hjärt-kärlhändelse som drabbas av blödningar Slutsats: Ej aktuellt med primärprevention ASA - sekundärprevention? Rekommendation: Behåll efter genomgången stroke eller hjärtinfarkt (SBU) Sätt ut när blödningsrisken övertar nyttan.

29 FÖRMAKSFLIMMER VANLIGT ca 3% FARLIGT - Stroke UNDERBEHANDLAT

35 Antikoagulatiabehandling vid FF SBU:s sammanfattning och slutsatser 2014 SBU:s rapport visar att personer i hög ålder har nytta av blodförtunnande läkemedel vid förmaksflimmer, stroke och hjärtinfarkt. Nyttan av läkemedlen är minst lika stor hos äldre som hos yngre. Men den ansvarige läkaren måste alltid bedöma den enskilda individens risk för blödning och ta hänsyn till eventuella andra läkemedel.

37 Psykisk ohälsa hos äldre Vid 75 åå beräknas % lida av psykisk ohälsa Ofta svårt uppmärksamma symtom på psykisk ohälsa pga äldre ofta har flera samtidiga sjukdomar Äldre har mer diffusa symtom än yngre personer Hos äldre som begår självmord har 70 % sökt sjukvård en månad inom dödsfallet Vid upptäckt, utredning och diagnostik krävs helhetsperspektiv Många påverkande faktorer, biol förändr i hjärnan, psykosocial faktorer, kroppslig sjukdom, läkemedelsbiverkan

38 Depression hos äldre behandling SBU rapport 2015 Psykologisk behandling - problemlösningsterapi kan minska depressions-symtom hos personer över 65 år med sviktande hälsa. Många äldre har inte tillräcklig hjälp av läkemedel -Duloxetin - vid återkommande depression hos äldre - något bättre effekt än placebo på kort sikt. ECT vid svår depression

39 Depression hos äldre behandling Rapport SoS 2016 (Läkemedel som kan öka risken för fallskada eller mag-tarmblödning hos äldre. Fokus på antidepressiva läkemedel.) Analyserna visade att antidepressiva var förenade med den högsta risken för fallskada. Risken ökade vid användning av antidepressiva samtidigt med opioider, lugnande medel eller sömnmedel; dessa läkemedelsgrupper var också var för sig förenade med ökad risk för fallskada.

40 Depression hos äldre behandling

44 Uteslut depression eller somatisk sjd Icke farmakologisk behandling i första hand Läkemedel vb zopiklon alt oxazepam

Relevanta dokument

Klokare läkemedelsbehandling av de mest sjuka äldre. Behandlingsrekommendationer för gruppen de mest sjuka äldre.

Klokare läkemedelsbehandling av de mest sjuka äldre. Behandlingsrekommendationer för gruppen de mest sjuka äldre. Presentation av ett regionalt samarbetesprojekt mellan läkemedelskommittéerna i Uppsala-Örebroregionen