Fallprevention Region Skåne Hässleholm 31 augusti 2017

Transkript

1 Fallprevention Region Skåne Hässleholm 31 augusti 2017 FÖRUTSÄTTNINGAR OCH MÖJLIGHETER FÖR SAMARBETE Maria Bjerstam

2 En kraftsamling på innovation Affärs-rådgivning Nya branscher Industriingång och testbädd Innovation management i HoS Region-anställdas idéer Regional utveckling Hälso- och sjukvård

3 Organisation Politik Tjänstemannaorganisation RS egna HS förvaltningar Sjukhus/Primärvå rd Privata vårdgivare Vårdval/Vårdavtal Privata vårdgivare Egen etablering

4 Styrande dokument Patienter med särskilda rehabiliteringsbehov Leverantören ska tillhandahålla rehabilitering för Patienter med nedsatta funktionstillstånd på grund av besvär/sjukdom/skada. I Uppdraget ingår även uppföljning efter till exempel höftfraktur, stroke och preventionsinsatser vid till exempel fallrisk. Patienterna ska få bedömning, utredning samt vid behov behandling och rehabilitering utifrån gällande vårdprogram/prioriteringsarbete/ riktlinjer eller motsvarande inom ramen för primärvårdsnivån. Region Skåne Ackreditering VC 2017 Vårdprogram osteoporos Viktiga områden att fokusera på är exempelvis att förebygga läkemedelsrelaterade problem, vårdrelaterade infektioner, trycksår, fallolyckor och ohälsa i munnen. Region Skånes HS-uppdrag 2017 patientsäkerhet Fall och fallskador ökar med stigande ålder och andelen över 65 år som vårdas inom akutsjukvården på grund av skador i samband med fall, beräknas till nästan 50 procent. Flera av riskfaktorerna är påverkansbara såsom nedsatt muskelstyrka/rörlighet, balans, syn/hörsel, defekta hjälpmedel, inkontinens, olämpliga läkemedel (opiater, neuroleptika, blodtrycksmedicin, sömnmedel) m.m. Det behövs fortsatt arbete kring fallprevention i samverkan med kommuner. Region Skånes behovsrapport inför budget 2018

5 Behandling Osteoporosprevention hälsoinriktade aspekter De förebyggande åtgärderna syftar till att minska risken för ny fraktur genom att stärka skelettet och minska risken för fall. Flera av dessa faktorer är överlappande och påverkar flera olika aspekter med betydelse för risken att drabbas av ny fraktur. Ändrade livsstilsfaktorer De livsstilsfaktorer som har störst negativ effekt på skelettet är rökning, undernutrition och låg fysisk aktivitetsnivå. En fraktur som kräver sjukhusvård innebär goda möjligheter att genom information och dialog påverka patientens livsstil. Patienter med fraktur som inte kräver sjukhusvård är svårare att nå, men skriftlig information och information vid återbesök kan utgöra ingångsvägar för rökavvänjning och förändrade kostvanor. Kost Allsidig kost, rik på kalcium, har visat sig vara bra för benmassans utveckling. Näringsintaget hos äldre, som ofta är ensidigt och otillräckligt, behöver ofta ses över så att både proteiner och fett ingår i tillräcklig mängd. Kalcium i kombination med D-vitaminintag är viktigt för äldre för att motverka utveckling av sekundär hyperparathyreodism. Fysisk träning Träning med belastning av skelettet leder i första hand till att bentätheten bibehålls. Total inaktivitet leder till urkalkning av skelettet vilket kan ske relativt snabbt. Rehabiliteringen efter en fraktur har som mål att patienten ska uppnå samma funktionsnivå som före frakturtillfället, men borde ha som ambition att patienten ska bli bättre än före skadan, eftersom patientens fall talar för att funktionen är sänkt. Fallprevention Ökad fallrisk har oftast flera olika orsaker vilket innebär att förebyggande insatser bör grundas på bedömning av ett multidisciplinärt team. Riskvärdering och utredning av fallrisk måste utgå från att riskprofilen ser olika ut beroende på ålder och hälsotillstånd vilket i sin tur innebär åtgärderna måste vara olika. Olika typer av fysisk träning utgör hörnstenen oavsett ålder, medan externt fallskydd får större betydelse vid ökad ålder, försämrad kognitiv och fysisk förmåga. Balans- och koordinationsträning, läkemedelsrevision och fallskydd (till exempel höftskyddsbyxor) är andra exempel på åtgärder för att minska fallrisken. Utevistelse Solexposition under 30 minuter/dag omvandlar inaktivt vitamin D till aktivt vitamin. Detta lagras i levern för att användas under vintern. Eftersom solexpositionen under vintern är låg är det extra viktigt att högriskindivider vistas ute under sommarhalvåret. Patientutbildning Patienter av idag vet generellt sett mera om osteoporos än tidigare, men det finns fortfarande mycket okunskap. Detta bidrar till att viljan att påbörja läkemedelsbehandling och följsamhet vid medicinering generellt sett är ganska låg. För att kunna påverka livsstilsfaktorer krävs också medveten kunskap. Studier har visat att enbart information och utbildning av patienter inte leder till minskad risk för nya frakturer, utan att det måste kombineras med aktiva, systematiska interventioner enligt ovan. Patientutbildning kan ske i många olika former; osteoporosskola, interaktiva webbsidor, patientföreningar, med mera. Det finns också ett kontinuerligt behov av inter-professionell utbildning. Efter en fraktur, oavsett vilken, är patienterna också ofta rädda för att falla och för att inte träna på rätt sätt. För att förebygga nya frakturer behövs kunnig och välutbildad personal som kan ge råd och instruktioner både individuellt och i grupp. Detta kan initieras inom slutenvården i samband med en genomgången fraktur. Fortsatt träning kan ske genom FaR (Fysisk Aktivitet på Recept) eller på annat sätt.

6 Riktlinjer, Vårdprogram mm Patienterna Professionen

7 Region Skåne

8 På bredden med spets Riktade insatser Ex. Screening fallprevention slutenvård Besökare på äldremottagningar Generella insatser till alla Ex. Förebyggande hembesök i kommunerna

9 Vilka är målgrupperna för de olika aktörerna och vilka ser ni som aktörer

10 Skulle deskriptiv statistik kunna hjälpa oss i kommunikationen?

11 Om vad och med vilka inom Region Skåne skulle ni vilja prata? Vilka ser ni som andra värdefulla aktörer i detta arbete?

12 Ingångar/partners Äldremottagning ar Arbetet med undernärin g KC Geriatrik Arbetet med kommunavtal et Nära vård! Patientsäkerhet s- strateger, Sjukhus

13 Tack för Er uppmärksamhet

14 Kunskapsstyrning Kunskapsstyrning inom hälso- och sjukvården innebär att val och beslut i alla delar av systemet baseras på rekommendationer som utarbetat utifrån bästa tillgängliga medicinsk kunskap. Kunskapsstyrning är en förutsättning för en evidensbaserad praktik, det vill säga medborgare ska ges vård och insatser som baseras på bästa tillgängliga kunskap för att kunna förbättra och bibehålla sin hälsa.

15 Kunskapstyrningens innehåll 1. Skapa evidensbaserade och processorienterade riktlinjer och vårdprogram 2. Ta fram indikatorer som mäter patientnytta och fastställ relevanta målnivåer 3. Bygg in mål och målnivåer i uppdrag och avtal 4. Skapa IT-system som kontinuerligt följer upp resultat 5. Återkoppla till verksamhet och uppdragsgivare 6. Involvera professionen i samtliga steg!