Demensvård i Primärvård
|
|
- Per Lundström
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Demensvård i Primärvård tema Anders Wimo Adjungerad professor i geriatrisk allmänmedicin, Alzhemier s Disease Research Center, Institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle, Karolinska Institutet, Stockholm OCH Familjeläkare, Hälsocentralen i Harmånger, Primärvården Hälsingland, Gävelborgs läns landsting. Kontaktuppgifter: Anders.Wimo@ki.se Anders Wimo, HC Harmånger, Backvägen 3, Harmånger 1970 fanns det ca personer med demenssjukdom i Sverige. Idag, 2008 har antalet ökat till ca Jag minns hur situationen var inom sjukvården i slutet på 70 talet och i början av 80 talet, när den kraftiga ökningen av dementa började (som en följd av att antalet äldre personer ökade kraftigt, eftersom prevalensen av demens ökar med stigande ålder, se figur 1). Dementa fanns överallt. De irrade omkring på sjukhusavdelningar och påträffades i centralhallen på sjukhuset. De klassades som klinikfärdiga men det fanns ingenstans att placera dem. Den offentliga vården var inte alls förberedd på den situationen. Det fanns inga gruppboenden för dementa, det skrevs vårdintyg för placering i psykiatrin och jag Figur 1. Prevalens av demenssjukdomar i olika åldersklasser. Socialmedicinsk tidskrift 5/
2 minns att på Sidsjöns sjukhus delade flera dementa på utrymme i dagrummet då det inte fanns några platser på Långvården! Kunskapen om demenssjukdomar var mycket bristfällig på alla nivåer. Det bistra uppvaknandet hade dock positiva effekter! Pionjärinsatser gjordes av CG Gottfries, Lars Gustavsson, Barbro Beck-Fries och Bengt Winblad för att sätta demenssjukdomarna på agendan både i debatten och inom forskningen. Omvårdnadsforskning inleddes med Astrid Norberg i främsta ledet. Gruppboenden etablerades och utbildningsinsatser initierades. I och med Ädelreformen fördes ansvaret för långtidsvården över till kommunerna och begreppet Särskilda boendeformer (säbo)dök upp. Reformen är än idag kontroversiell och dess för och nackdelar diskuteras ständigt. Något Ädelretro tror jag dock inte på. Även om det finns problem, inte minst beträffande medicinsk säkerhet, så har boendestandarden för äldre i säbo förbättrats påtagligt och det tror jag inte hade skett om verksamheten varit kvar inom den traditionella sjukvården. Medvetenheten om demenssjukdomarnas påverkan på den kommunala verksamheten och sjukvården sammanföll i tiden med tilltagande ekonomiska problem inom den offentliga verksamheten och stora strukturförändringar har skett. Mest påtagligt är minskningen i antalet slutenvårdplatser inom geriatriken även efter Ädelreformen 1992 (tabell 1), men även inom den kommunala verksamheten (hemtjänst och särskilda boenden) har det skett stora förändringar (figur 2). Samtidigt har antalet personer 80 år och äldre ökat kraftigt. Även om vi även idag i media kan konfronteras med dramatiska larmrapporter om brister i äldre vården i allmänhet och demensvården i synnerhet, så är vård och omsorg om dementa inte ett bortglömt eller dolt problemområde under 2000-talet. Läkemedelsverket presenterade 2002 rekommendationer om behandling av kognitiv störning vid Alzheimers sjukdom. Socialdepartementet gav 2003 ut boken På väg mot en god demensvård startade forskningskonsortiet Swedish Brain Power, där demenssjukdomar är en viktig del. Socialstyrelsen presenterade 2007 en rapport om demenssjukdomarnas samhällskostnader. SBU har under 2000-talet drivit ett stort demensprojekt där den fullständiga rapporten i 3 delar publi- Tabell 1. Förändringar i vårdplatser i sluten vård Källa: Socialstyrelsen Medicin % Kirurgi % Geriatrik % Psykiatri % Alla % 392 Socialmedicinsk tidskrift 5/2008
3 population 80+ hemtjänst Särskilt boende eller motsv Figur 2. Antalet personer med hemtjänst och som bor i särskilt boende (eller motsvarande) i relation till antalet personer 80 år och äldre (Figuren utarbetad av Kristina Larsson, Stiftelsen Äldrecentrum, Stockholm) Men cerades För närvarande arbetar Socialstyrelsen med riktlinjer om demensvård som möjligen kommer att presenteras Svensk demenscentrum invigdes av HM drottningen Silvia och socialminister Maria Larsson I skrivande stund presenterar Läkemedelsverket rekommendationer om Behandling och bemötande vid Beteendemässiga och Psykiska Symtom vid Demenssjukdom BPSD. Farmakologisk behandling av Alzheimers sjukdom står också på Läkemedelsförmånsnämndens agenda över kommande projekt. Det förbättrade kunskapsläget och det faktum att vi för närvarande är inne i en något lugnare demografisk situation än under perioden då antalet mycket gamla och dementa ökade kraftigt (figur 3) tyder på att situationen borde vara ganska bra. Efter år 2020, där de stora 40 talskullarna blir 80 åringar och äldre kommer antalet dementa att öka kraftigt om inte dramatiskt framgångsrika behandlingsmetoder kommer till stånd. Vi har således ett drygt decennium på oss att förbereda oss för detta. Vård och omsorg om dementa är en kostsam verksamhet. De samhälleliga kostnaderna för demensvård har beräknats till ca 50 miljarder kr år 2005 Socialmedicinsk tidskrift 5/
4 Figur 3. Skattad prevalensutveckling av demenssjukdomar (tabell 2). Som synes utgör de kom- munala kostnaderna den i särklass utmaningar beträffande vård och omsorg största kostnadsposten. Kostnaderna om enskilda patienter med demenssjukdom utan även påfrestningar för landstingen är förhållandevis små. Med tanke på den kraftiga ökningen på samhällsekonomin. av antalet dementa som förväntas ef- Tabell 2. Samhälleliga bruttokostnader för demenssjukdom år Källa: Wimo-Johansson- Jönsson, Socialstyrelsen, SÄBO 33.4 miljarder SEK Hemtjänst dagvård 9.0 Informell vård 4.6 Landsting 2.6 Produktionsförluster 0.4 ter år 2020 står vi inte bara inför stora Totalt (brutto) 50 ( /dement) Totalt (netto) 36 ( /dement) 394 Socialmedicinsk tidskrift 5/2008
5 Emellertid finns ändå ju redan nu stora uppgifter för sjukvården i allmänhet och för primärvården i synnerhet för att förbättra kvaliteten i demensvården. Årligen insjuknar i Sverige ca personer i någon form av demens. Med tanke på de olika problem som finns inom de specialiteter som utreder misstänkt demens på specialistnivå (geriatrik, psykiatri, geropsykiatri, neurologi, internmedicin mm) är det uppenbart att primärvården har och även fortsättningsvis kommer att ha ett mycket stort ansvar dels för att utreda misstänkt nyinsjuknande i demens och sedan i det fortsatta omhändertagandet av dementa (och stöd till deras familjer). En basal demensutredning klarar en allmänläkare. Sjukhistorien hör fortfarande till de viktigaste diagnostiska instrumenten! SBUs genomgång av det vetenskapliga underlaget om demenssjukdomar visade att en strukturerad sjukhistoria är mycket viktig och kombinerat med något enkelt kognitivt test (Mini mentaltest duger bra om det tolkas klokt ), en läkarundersökning, en basal labuppsättning och en CT hjärna utgör detta ett tillförlitligt och ganska billigt första steg. Alla med misstänkt demens kan inte genomgå avancerade neuropsykologiska test, magnetkamera eller PET, lumbalpunktion etc. Det krävs en första linjens sållning (och ibland räcker det med enbart detta) för en kostnadseffektiv demensutredning. Ibland dyker frågan om screening av demens upp. Entusiaster nämner möjligheterna till tidigt socialt stöd, läkemedelsbehandling etc. Som jag ser det så är detta I NULÄGET inte alls någon bra idé. Screening kräver sin egen infrastruktur och ser man till de allmänna kraven på screening ( bra billig säker screening metod, möjlighet till botande behandling vid tidig upptäckt etc) så är det uppenbart att det idag inte alls finns något skäl att överväga det. Situationen kan dock förändras, åtminstone beträffande Alzheimers sjukdom. Läkemedelsbehandlingen idag är enbart symptomatisk. Dock pågår flera studier i olika faser av läkemedelsutveckling med en potential att kunna påverka neuronskadan och neurondöden vid Alzheimers sjukdom. Eftersom sjukdomen oftast är långt gången i hjärnan när symptomen dyker upp (många års presymptomatisk fas) så är det självfallet önskvärt att behandla så tidigt som möjligt OM sådan behandling finns. Själva demensbegreppet är också i gungning många menar att vi skall dra konsekvenserna av detta fullt ut och skrota demensbegreppet. Man har ju Alzheimers sjukdom länge innan man får Alzheimers demens. Demensbegreppet som paraplybegrepp skulle då dels ersättas av de olika sjukdomarna (t ex Alzheimers sjukdom) och dels ett nytt paraplybegrepp, t ex kognitiva sjukdomar. OM läkemedel skulle bli tillgängliga som kan påverka själva neurondöden så kan situationen beträffande diagnostik förändras dramatiskt och då kan det bli aktuellt med utredningar av mycket lindriga kognitiva symptom. Ur ett preventionsperspektiv Socialmedicinsk tidskrift 5/
6 NORMAL MCI DEMENS PRIMÄR SEKUNDÄR TERTIÄR Figur 4. Preventionsstrategier vid demens. MCI = mild cognitive impairment (eller motsvarande begrepp innan demenskriterier uppfylls. skulle vi åtminstone flytta oss från tertiärprevention (där vi är idag) till sekundärprevention (figur 4). Detta skulle göra demensutredningarna svårare (för att diskriminera mot normalt ) och kanske kräva mer avancerade metoder tidigt. Primärvården måste rimligen ändå spela en stor roll i ett sådant scenario. Mass-screening (t ex alla 65 år och äldre) ter sig inte ens då realistiskt, däremot kanske riktad screening (genetiska analyser kan även idag utpeka riskgrupper). Bristen på specialister som kan göra vidgad demensutredning kommer troligtvis att bestå. Åldersstrukturen bland landets geriatriker är skev och även om specialiteten är stark (och forskningsmässigt världsledande) på universitetsorterna är situationen utanför dessa mycket allvarlig. Som en god vän till mig sa: Först var vi en klinik, sedan blev vi en sektion och nu är vi snarast en sekt! När geriatriken position som en självständig specialitet var hotad för några år sedan föreslog jag att geriatrik skulle kunna bli en grenspecialitet till allmänmedicin (och inte enbart grenspecialitet till internmedicin). Jag fick då inget stöd för PREVENTION denna tanke från vare sig geriatriker eller allmänläkare. Nu räddades geriatriken den gången men fortfarande är rekryteringen en stort problem. Primärvården kan ensamt inte klara av att utreda de svåra misstänkta demenssjukdomarna, vi behöver stöd i att handlägga och behandla svårbemästrade symptom (även kallat BPSD) samt undervisning och handledning. Vi kan i och för sig inte lösa geriatrikens identitetsproblem skall man vara de äldres allmänläkare med äldrevårdcentralen och liknande (det tycker inte jag) eller spetskompetenta specialister och forskare (det tycker jag) men för de dementa och deras anhöriga liksom för oss allmänläkare är en geriatrik i kris ingen bra situation. I och för sig finns spetskompetens inom andra specialiteter också ( det varierar ju, i Skåne och längs västkusten har delar av psykiatrin av tradition en stark position inom specialistvården av dementa) men det är nog ändå geriatriken som de flesta allmänläkare ser som demenssjukdomarnas specialitet. Många dementa bor i särskilt boende (säbo). Den medicinska kvaliteten i säbo har sedan Ädelreformen ständigt 396 Socialmedicinsk tidskrift 5/2008
7 varit under debatt. Läkarinsatserna uttryckt mått som läkarminuter per boende och månad, sjukskötersketätheten, sjuksköterskebemanningen på kvällar-nätter, personaltätheten, kompetensutveckling etc, har diskuterats och ses som indikatorer på bristande medicinska insatser och risker. Användandet av ogynnsamma läkemedel (t ex neuroleptika) vid demenstillstånd är vanligt i säbo, vilket inte minst i skrivande stund lett till en debatt efter en artikelserie i Dagens Nyheter. Här finns det dock hjälpmedel som börjat användas i allt större grad. Läkemedelsgenomgångar och dataprogramstöd för att analysera patienters läkemedelslistor i förhållande till t ex njurfunktion kan förbättra situationen avsevärt. Dock, det är viktigt att klargöra ansvarsförhållanden. Goda råd utan ansvar, oavsett om det är en apotekare vid en läkemedelsgenomgång eller ett dataprogram som står för det, kan aldrig ta ifrån oss det yttersta ansvaret för våra ordinationer. Det har också nyligen startats ett kvalitetsregister kring demens (Svedem). Registret är under uppbyggnad och idag de flesta anslutna enheterna specialister. Antalet primärvårdsenheter är få men det är önskvärt att primärvårdens deltagande ökar. Primärprevention har man knappast förknippat med demenssjukdomar. Möjligen har det i medvetandet haft relevans för Vaskulära demenser. Det som dock hör till det mest spännande nu inom demensområdet är två fenomen som bägge hör hemma inom det primärpreventiva området. Bägge dessa fenomen bygger i huvudsak på data från longitudinella populationsstudier och viss försiktighet i tolkningarna rekommenderas därför. Hönan eller ägget? Det ena fenomenet handlar om livsstilsfaktorer. Fysisk motion, intellektuell aktivitet, sociala nätverk, utbildning etc tycks ha ett samband med förekomst av demenssjukdomar. Det andra fenomet handlar mer om etablerade och kända riskfaktorer för hjärtkärlsjukdom (högt blidtryck, höga blodfetter, diabetes etc) är i populationsstudier inte bara riskfaktorer för hjärt kärlsjukdom och vaskulär demens utan även för Alzheimers sjukdom. Om bägge dessa fenomen står sig (jag är skeptisk utifrån hönan eller ägget perspektivet åtminstone till livsstilsfenomenet) öppnar sig ju primärpreventiva möjligheter där primärvårdens roll verkligen blir aktuell! Annars, innan primär och sekundärprevention blir aktuellt, så har primärvården ändå en mycket vikt stor roll inom demensvården. Vi känner patienten och hela familjen sedan förr, dvs innan demensfrågeställningen dyker upp. Vi har närhet till patienten, familjer och kommunala verksamheter. Vi kan följa och finnas till hands under hela förloppet. Primärvården är alltså inte en andrahandslösning pga brist på specialister utan vi utgör det självklara och positiva första linjens alternativ. Socialmedicinsk tidskrift 5/
Alzheimers sjukdom diagnostik och behandling och senaste forskningsrönen
Alzheimers sjukdom diagnostik och behandling och senaste forskningsrönen!!, överläkare Geriatriska kliniken Karolinska Universitetssjukhuset, Huddinge Professor, prefekt Inst Neurobiologi, vårdvetenskap
Läs merABCD. Förstudie av den kommunala demensvården Revisionsrapport. Värmdö kommun. 2011-12-09 Antal sidor:12
Förstudie av den kommunala demensvården Revisionsrapport Antal sidor:12 Värmdö Kommun Innehåll 1. Sammanfattning. 2 2. Bakgrund 3 3. Syfte 4 4. Revisionskriterier 4 5. Ansvarig nämnd/styrelse 4 6. Genomförande/metod
Läs merLandstingsstyrelsens förslag till beslut
FÖRSLAG 2003:63 1 (7) Landstingsstyrelsens förslag till beslut Motion 2002:28 av Birgitta Rydberg m fl (fp) om stöd till minneshandikappade genom ett fördubblat antal demensutredningar Föredragande landstingsråd:
Läs merPrognos antal personer med demensrelaterad sjukdom pågotland
Vad är demens? Sjukdomsprocess som drabbar hjärnan. Progredierande. Påverkar högre kortikala funktioner minnet/intellektet, personligheten. Orsakar funktionsbortfall. Demenssjukdomar är vanliga och kommer
Läs merNationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom 2010. stöd för styrning och ledning
Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom 2010 stöd för styrning och ledning Citera gärna Socialstyrelsens rapporter, men glöm inte att uppge källan. Bilder, fotografier och illustrationer
Läs merLänsgemensamt program för vård och omsorg om demenssjuka
Närvård i Sörmland Bilaga 4 Kommuner Landsting i samverkan Länsgemensamt program för vård och omsorg om demenssjuka Länsstyrgruppen för Närvård i Sörmland Missiv till Programmets uppföljning av kvalitetsindikatorer
Läs merSveDem Svenska Demensregistret
SveDem Svenska Demensregistret Christina Carlsson & Trine Johansson Regionala koordinatorer Västra Götaland SveDem Svenskt nationellt kvalitetsregister avseende demenssjukdomar Initierades via forskningsnätverket
Läs merMichael Holmér Överläkare Geriatriska Kliniken. 2015-09-29 Michael Holmér
Michael Holmér Överläkare Geriatriska Kliniken 2015-09-29 Michael Holmér 1 GERONTOLOGI 2015-09-29 Geriatriska kliniken Universitetssjukhuset Michael Holmér 2 2015-09-29 3 Den gamla patienten Det normala
Läs merYttrande över motion från Carina Lindberg (v) m fl HS 2006/0015, motion
YTTRANDE 1(4) Hälso- och sjukvårdsnämnden Yttrande över motion från Carina Lindberg (v) m fl HS 2006/0015, motion Carina Lindberg (v) m fl har i motion till kommunfullmäktige i Gotlands kommun föreslagit
Läs merKLOKA FRÅGOR OM ÄLDRES LÄKEMEDELSBEHANDLING ATT STÄLLA I SJUKVÅRDEN
KLOKA FRÅGOR OM ÄLDRES LÄKEMEDELSBEHANDLING ATT STÄLLA I SJUKVÅRDEN Kloka frågor vänder sig till dig som är äldre och som använder läkemedel. Med stigande ålder blir det vanligare att man behöver läkemedel.
Läs merPolitisk viljeinriktning för diabetesvården i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer
Politisk viljeinriktning för diabetesvården i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer Antagen av Samverkansnämnden 2010-10-14 Samverkansnämndens rekommendationer och beslut
Läs merJanssen Nyhetsbrev. Helhetslösningar eller kortsiktiga insatser Hur bemöter vi framtidens patient?
Janssen Nyhetsbrev Helhetslösningar eller kortsiktiga insatser Hur bemöter vi framtidens patient? Förord Under årets Almedalsvecka var Janssen självklart på plats. Vi anordnade två populära seminarier
Läs merKvalitetsregister för att utveckla vården för personer med demenssjukdom!
Ann-Katrin Edlund, leg ssk, landskoordinator SveDem Eva Granvik, leg ssk, landskoordinator BPSD-registret Kvalitetsregister för att utveckla vården för personer med demenssjukdom! Ordet kvalitetsregister
Läs merKonsten att hitta balans i tillvaron
Aktuell forskare Konsten att hitta balans i tillvaron Annelie Johansson Sundler, leg sjuksköterska Filosofie doktor i vårdvetenskap och lektor i omvårdnad vid Högskolan i Skövde. För att få veta mer om
Läs merLokal modell för samverkan mellan primärvård, minnesmottagning och kommun. Lokala samverkansrutiner för distriktssköterska på vårdcentral
Lokal modell för samverkan mellan primärvård, minnesmottagning och kommun Lokala samverkansrutiner för distriktssköterska på vårdcentral 1 Samverkansrutiner: Sammanhållen vård och omsorg samt anhörigstöd
Läs merPolitisk viljeinriktning för strokevården i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer
Politisk viljeinriktning för strokevården i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer Antagen av Samverkansnämnden 2010-10-14 Samverkansnämndens rekommendationer och beslut
Läs merHantering av läkemedel
Revisionsrapport Hantering av läkemedel och läkmedelsanvändning av äldre Kalmar kommun Christel Eriksson Cert. kommunal revisor Stefan Wik Cert. kommunal revisor Innehåll 1. Bakgrund... 1 2. Regler och
Läs merKommittédirektiv. En nationell cancerstrategi för framtiden. Dir. 2007:110. Beslut vid regeringssammanträde den 5 juli 2007
Kommittédirektiv En nationell cancerstrategi för framtiden Dir. 2007:110 Beslut vid regeringssammanträde den 5 juli 2007 Sammanfattning av uppdraget En särskild utredare skall lämna förslag till en nationell
Läs merRevisionsrapport. Landstinget i Värmland. PM Komplettering ang läkemedel för äldre. Christel Eriksson. Februari 2012
Revisionsrapport PM Komplettering ang läkemedel för äldre Landstinget i Värmland Christel Eriksson Innehåll 1 Bakgrund 1 2 Kompletterande granskning 1 2.1 Läkarmedverkan i särskilt boende 1 2.2 Läkemedelsgenomgångar
Läs merDemenssjukdomar och ärftlighet
Demenssjukdomar och ärftlighet SveDem Årsmöte 141006 Caroline Graff Professor, Överläkare caroline.graff@ki.se Forskningsledare vid Karolinska Institutet Centrum för Alzheimerforskning, Huddinge Chef för
Läs merNationella riktlinjer för vård och omsorg om personer med demenssjukdom och stöd till närstående. Hälso- och sjukvårdsavdelningen, LB/WJ
Nationella riktlinjer för vård och omsorg om personer med demenssjukdom och stöd till närstående. Prioritering Skala från 1 10 1 är viktigt och bör genomföras 10 är minst viktigt Kvalitetsindikatorer 7
Läs merÖkad läkarmedverkan i äldrevården
Ökad läkarmedverkan i äldrevården Ett förslag från Sveriges läkarförbund 1 Sveriges läkarförbund 2001 Sveriges läkarförbund, 2000 Text: Robert Wahren Tryck: Elanders Graphic Systems, Göteborg 2001 2 Ädelreformen
Läs merRecept för rörelse. TEXT Johan Pihlblad. Lena Kallings är medicine doktor och landets främsta expert på fysisk aktivitet på recept.
Recept för rörelse Minst hälften av svenska folket rör sig för lite. Forskare varnar för negativa hälsoeffekter och skenande sjukvårdskostnader i en snar framtid. Frågan är vad som går att göra. Fysisk
Läs merForsknings- och utvecklingsprojekt inom äldreområdet i Blekinge 2008
Blekinge kompetenscentrum Forskning och utveckling inom hälsa, vård och omsorg. Landstinget Blekinge i samverkan med länets kommuner. Skrift 2008:1 Forsknings- och utvecklingsprojekt inom äldreområdet
Läs merÄldre och läkemedel Slutrapport. Ulrika Ribbholm 2014-06-18
Äldre och läkemedel Slutrapport Ulrika Ribbholm 2014-06-18 Sammanfattning Under 2013 har projektet Äldre och läkemedel pågått och FoUrum har haft en projektledare avsatt för området på 25 %. Projektet
Läs merÖppna jämförelser 2013. Vård och omsorg om äldre 2013
14223 Sammanställning av borgs läns resultat i Öppna jämförelser 213 Vård och omsorg om äldre 213 Underlaget till sammanställningen är hämtat från Vård och omsorg om äldre jämförelser mellan kommuner och
Läs merProgram för vård och stöd till personer med demenssjukdom och deras anhöriga SN-2010/60
Socialnämnden FÖRSLAG TILL BESLUT Estelle Karlsson (m) 2010-10-18 Ordförande Socialnämnden Program för vård och stöd till personer med demenssjukdom och deras anhöriga SN-2010/60 Förslag till beslut Socialnämnden
Läs merSveDem Svenska Demensregistret
SveDem Svenska Demensregistret Emma Timerdal Leg sjuksköterska Regional koordinator Karolinska Universitetssjukhuset Huddinge 2016-05-26 SveDem Svenskt nationellt kvalitetsregister avseende demenssjukdomar
Läs merBättre demensvård med SveDem - Svenska Demensregistret
Bättre demensvård med SveDem - Svenska Demensregistret Maria Eriksdotter, registerhållare SveDem Geriatriska kliniken Karolinska Universitetssjukhuset, Huddinge Professor, prefekt; Inst Neurobiologi, vårdvetenskap
Läs merÄldreomsorg med omsorg.
Äldreomsorg med omsorg. Välkommen till Aleris och framtidens äldreomsorg. På Aleris har vi en gemensam syn på äldreomsorg; vi ger våra kunder samma trygghet, respekt och omtanke som vi själva vill ha när
Läs merÄldrenämnden. Svar på motion 2013-11-18 från Eva Adler (MP) angående läkemedelsgenomgång. Diarienummer KSN-2013-1452
KONTORET FÖR HÄLSA, VÅRD OCH OMSORG Handläggare Bodin Karina Datum 2014-03-03 Diarienummer ALN-2013-0260.37 Äldrenämnden Svar på motion 2013-11-18 från Eva Adler (MP) angående läkemedelsgenomgång. Diarienummer
Läs merIntroduktion till Äldre
Introduktion till Äldre 65 år eller äldre Norrbottens län 16,4 % 19,2 % 26,9 % 24,4 % 21,1 % 24,6 % 21,7 % 17 % 18,5 % 26,2 % 24,6 % 20,7 % 19,6 % 14,9 % Bilden visar andelen personer som är 65 år eller
Läs merNationella riktlinjer för f. Nationella riktlinjer och. Presentationens innehåll. ndas? Hur ska riktlinjerna användas?
Nationella riktlinjer f god vårdv Kristina Eklund Ge en överblick av pågående arbeten Lyfta fram konkreta exempel från praxisundersökningar (levnadsvanor, depression/ångest och demens) Visa att riktlinjerna
Läs merSAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion
SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion Inspektionsdatum: 20-21 maj 2015 Lasarettet i Motala Motala Medicinkliniken Sjukhus Ort Klinik Ola Ohlsson och Bengt Sallerfors Inspektörer Gradering A Socialstyrelsens
Läs merVikten av att få en demensdiagnos och att leva med kognitiv svikt. Sonja Modin Allmänläkare - SFAM
Vikten av att få en demensdiagnos och att leva med kognitiv svikt Sonja Modin Allmänläkare - SFAM Samverkan vid demens För att sätta diagnos Kring hälsoproblem och sjukdomar Kring demenssjukdomen Uppföljning
Läs merHjärtsvikt Medicin SU/Mölndal i samarbete med Mölndals kommun och primärvård
Hjärtsvikt Medicin SU/Mölndal i samarbete med Mölndals kommun och primärvård CVU Rapportserie 2005:7 Projektledare: Mona Karlsson Medicinmott SU/Mölndal Mölndal Projektgrupp: Maria Morén Ulf Axelsson Margaretha
Läs merHur kan man lyssna på den komplexa patienten?
Hur kan man lyssna på den komplexa patienten? (och förstå vad hon behöver..) Statens medicinsk-etiska råds konferens Patientautonomi till varje pris?, Tema: Patientautonomi, vackra ord eller verklighet?
Läs merFörslag om att bygga upp en ny fristående enhet för samordning av kliniska prövningar, i första hand läkemedel, inom Stockholms Läns Landsting
Landstingsstyrelsens förvaltning FoUU-kansliet Bilaga 2006-03-30 Dnr LS 0602-0316 Förslag om att bygga upp en ny fristående enhet för samordning av kliniska prövningar, i första hand läkemedel, inom Stockholms
Läs merProjektrapport Bättre vård Mindre tvång
Projektrapport Bättre vård Mindre tvång Team 29 Norra Stockholms Psykiatri Avd 5 Syfte med deltagandet i Genombrott Förbättra den psykiatriska heldygnsvården med fokus på tvångsvård och tvångsåtgärder
Läs merUtvecklingsplan till avtal om ansvarsfördelning, samverkan och utveckling avseende hälso- och sjukvården i Skåne
Utvecklingsplan till avtal om ansvarsfördelning, samverkan och utveckling avseende hälso- och sjukvården i Skåne 1. Utvecklingsområden Avtalet omfattar fyra nedanstående prioriterade utvecklingsområden
Läs merPatientsäkerhetsberättelse 2014 gällande hälso- och sjukvård Vingåkers kommun, Socialnämnden
Datum 2015-02-05 1 (8) Vår handläggare Helena Dahlstedt 0151-192 36 helena.dahlstedt@vingaker.se Patientsäkerhetsberättelse 2014 gällande hälso- och sjukvård Vingåkers kommun, Socialnämnden Inledning Den
Läs merDe bärande planeringsidéerna för några svenska sjukhus. Föreläsning vid konferens i Oslo 2003-03-27-2003 03 28
1 De bärande planeringsidéerna för några svenska sjukhus. Föreläsning vid konferens i Oslo 2003-03-27-2003 03 28 Tillsammans med Per Lagheim från Locum i Stockholm kommer vi att här redovisa två svenska
Läs merÄldrerapport för Östergötland 2011
Äldrerapport för 2011 En rapport från s kommuner och Landstinget i Dragning, WRETA möte 2012 04 12 (Henning Elvtegen, Landstingets Ledningsstab) Äldrerapport för 2011 Äldreuppdraget: Säkrad Vårdkedja Återhämtning
Läs merBilkörning vid demenssjukdom - studie baserad på SveDem, Svenska Demensregistret
Bilkörning vid demenssjukdom - studie baserad på SveDem, Svenska Demensregistret 41 Dorota Religa MD, PhD Specialistläkare i geriatrik Ansvarig specialistläkare Trafikmedicinsk Cetrum Geriatriska Kliniken,
Läs merFokusberedningen för närsjukvård - rapportering av uppdrag Rapport Datum: 2015-10-14 Fokusberedningen för närsjukvård 2015-10-14 Innehåll 1. Uppdrag till fokusberedningen för närsjukvård...4 2. Beredningens
Läs mer1. Inga kommentarer till anteckningarna från föregående möte.
Minnesanteckningar från möte med samordnare i länsdelsteamen, projektgrupp och utvecklare Tid: 2 april kl 08.30-11.45 Plats: VKL 1. Inga kommentarer till anteckningarna från föregående möte. 2. Rapport
Läs merDiabetescoach. Erfarenheter och resultat från ett projekt för föräldrar till barn med typ 1-diabetes
Erfarenheter och resultat från ett projekt för föräldrar till barn med typ 1-diabetes ett nätverk där föräldrar hjälper andra föräldrar INITIALT ERBJUDANDE OM STÖD UPPREPAT ERBJUDANDE OM STÖD från förälder
Läs merÖverenskommelse om samverkan mellan Sveriges Kommuner och Landsting och industrins företrädare rörande Nationella Kvalitetsregister
Överenskommelse om samverkan mellan Sveriges Kommuner och Landsting och industrins företrädare rörande Nationella Kvalitetsregister 1.1 God samverkan med industrin leder till bättre vård I Sverige förekommer
Läs merSvar på fråga från Lena Lundberg (FP) om psykiatrin
LANDSTINGET I UPPSALA LÄN FÖREDRAGNINGSPROMEMORIA Sammanträdesdatum Sida Landstingsstyrelsen 2012-02-27 4 (40) Dnr CK 2012-0119 42 Svar på fråga från Lena Lundberg (FP) om psykiatrin Förslag till beslut
Läs merPatientsäkerhetsberättelse
Patientsäkerhetsberättelse Omsorgsnämnden år 2014 Dnr 2015-104-790 Innehåll 1 Sammanfattning 7 1.1 Hemsjukvård... 7 1.2 Senior Alert... 7 1.3 Efterlevandesamtal... 8 1.4 Smärtskattning... 8 1.5 Hygien...
Läs merBehandling av depression hos äldre
Behandling av depression hos äldre En systematisk litteraturöversikt Januari 2015 (preliminär version webbpublicerad 2015-01-27) SBU Statens beredning för medicinsk utvärdering Swedish Council on Health
Läs merSBU:s sammanfattning och slutsatser
SBU:s sammanfattning och slutsatser I rapporten sammanfattas resultatet av SBU:s systematiska litteraturöversikt rörande möjligheter till förbättrad läkemedelsanvändning för äldre, sett ur ett patientperspektiv.
Läs merBakgrund. Metod. Andelen personer som är 85 år eller äldre (här benämnda som äldre äldre) är 2,6 % i Sverige,
2015-04-10 Bakgrund Att bli äldre behöver inte innebära försämrad hälsa och livskvalitet. Möjligheten att påverka äldres hälsa är större än vad man tidigare trott och hälsofrämjande och förebyggande insatser
Läs merUFV 2003/39 CK 2003-0036
1 Regionalt avtal mellan Uppsala universitet och landstinget i Uppsala län om samarbete om grundutbildning av läkare, medicinsk forskning samt utveckling av hälso- och sjukvården. Bakgrund Läkarutbildningen
Läs merYttrande över Landstingsrevisorernas rapport 5/2013, Tillgången på vårdplatser Styrningen på landstingsoch sjukhusnivå
Hälso- och sjukvårdsförvaltningen TJÄNSTEUTLÅTANDE 2014-01-27 1 (5) HSN 1312-1331 Handläggare: Anna Nergårdh Hälso- och sjukvårdsnämnden 2014-03-04, p 11 Yttrande över Landstingsrevisorernas rapport 5/2013,
Läs merSå kan du arbeta för att främja fysisk aktivitet. Från FYSS till patientcentrerat samtal
Så kan du arbeta för att främja fysisk aktivitet Från FYSS till patientcentrerat samtal Socialstyrelsens nationella riktlinjer 2011 Förhöjd sjukdomsrisk? Från FYSS till patientcentrerat samtal Kräver kunskap
Läs merUtvärdering av forskningshandledning av högskolestuderande
Utvärdering av forskningshandledning av högskolestuderande Xinxin Guo Forskar-AT 2010-08-30 1 Bakgrund Forskning är grunden för medicinsk utveckling. Det är därför viktigt att rekrytera forskare, särskilt
Läs merDatum 2008-03-25. Namn Form Förp. Varunr AIP (SEK) AUP (SEK) Cervarix Injektionsvätska, suspension, förfylld spruta
BESLUT 1 (6) Läkemedelsförmånsnämnden Datum 2008-03-25 Vår beteckning SÖKANDE GlaxoSmithKline AB Box 516 169 29 Solna SAKEN Ansökan inom läkemedelsförmånerna LÄKEMEDELSFÖRMÅNSNÄMNDENS BESLUT Läkemedelsförmånsnämnden
Läs merMEN VI BEHÖVER DITT STÖD FÖR ATT NÅ ÄNDA FRAM 10 FRÅGOR OCH SVAR OM DEMENSSJUKDOMAR
DET FINNS HOPP... MEN VI BEHÖVER DITT STÖD FÖR ATT NÅ ÄNDA FRAM I Sverige lever cirka 160 000 människor med någon form av demenssjukdom. Alzheimers sjukdom är den vanligaste. Än så länge finns inget botemedel
Läs merÅrsrapport NOSAM 2013-01-03
Årsrapport NOSAM 2013-01-03 Sammanfattning Erfarenheten av samverkan är att det finns en god vilja dock svårighet att hitta former, en ny situation att samarbeta, svårighet med aktivt deltagande och kontinuitet
Läs merHandlingsplan för jämlik demensvård i Region Skåne 2016 Styrgrupp för framtagandet av planen:
Handlingsplan för jämlik demensvård i Region Skåne 2016 Styrgrupp för framtagandet av planen: Karin Träff Nordström, divisionschef, SUS, ordförande Håkan Toresson, FoU-projektledare, Kunskapscentrum för
Läs merBÄTTRE LIV FÖR SJUKA ÄLDRE
BÄTTRE LIV FÖR SJUKA ÄLDRE Slutrapport för förbättringsarbete Tidiga och samordnade insatser vid demenssjukdom Team Berg Bakgrund Omsorgen i Bergs kommun ska präglas av ett salutogent och rehabiliterande
Läs merDemenssjukdom. Vetenskapligt underlag för nationella riktlinjer 2010
Demenssjukdom Vetenskapligt underlag för nationella riktlinjer 2010 Publicering www.socialstyrelsen.se, maj 2010 2 Innehållsförteckning Läsanvisning... 5 Förebyggande åtgärder, genetisk vägledning och
Läs merRemissvar avseende Mer trygghet och bättre försäkring (SOU 2015:21) SBU saknar resonemang och förslag som är inriktade på preventiva insatser.
Remissvar 1 (9) Datum Vår beteckning 2015-08-13 STY2015/21 Socialdepartementet Er beteckning S2015/1554/SF Remissvar avseende Mer trygghet och bättre försäkring (SOU 2015:21) Sammanfattning SBU anser att
Läs merLokalt vård- och omsorgsprogram. vid vård i livets slutskede
Lokalt vård- och omsorgsprogram vid vård i livets slutskede Förord Det enda vi med säkerhet vet, är att vi alla kommer att dö. Vi vet också att döden är en förutsättning för livet. Att dö har sin tid,
Läs merRiktlinjer för specialiserad sjukvård i hemmet SSIH
1(9) Dokumentnamn: Version: Dokumenttyp: Riktlinjer för specialiserad 1.0 Riktlinjer sjukvård i hemmet, SSIH Utfärdande förvaltning: Sökord: Giltig fr.o.m. Hälso- och sjukvård Utfärdande enhet: Målgrupp:
Läs merTandvårds- och läkemedelsförmånsverket
Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket Vi vill främja god hälsa och samtidigt hushålla med samhällets resurser. Det gör vi genom att granska och besluta om vilka läkemedel och tandvårdsbehandlingar som
Läs merNeurospecialiteter. Neurologi. Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6
Neurospecialiteter Neurologi Inledning... 2 Ordförklaringar... 3 Övergripande kompetensdefinition... 6 Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6 Kompetenskrav för medicinsk kompetens...6 Kompetenskrav
Läs merHögt blodtryck Hypertoni
Högt blodtryck Hypertoni För högt blodtryck försvårar hjärtats pumparbete och kan vara allvarligt om det inte behandlas. Har du högt blodtryck ökar risken för följdsjukdomar som stroke, hjärtinfarkt, hjärtsvikt,
Läs merMotion: Förebyggande behandling nödvändigt för att undvika stroke
Förslag! YTTRANDE 2014-03-26 LJ 2013/904 Förvaltningsnamn Avsändare Landstingsfullmäktige Motion: Förebyggande behandling nödvändigt för att undvika stroke I en till landstingsfullmäktige inlämnad motion
Läs merPatientsäkerhetsberättelse för vårdgivare
Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare 2013 KERSTIN CARLSSON 20140311 1 Inledning Den 1 januari 2011 trädde Patientsäkerhetslagen 2010:659 i kraft. Syftet med lagen är att främja hög patientsäkerhet
Läs merRapportnamn Kontorsnamn Socialkontoret Upprättad av: Chatarina Eriksson 130311
Projekt Demensvård 2009/2012 Kontorsnamn Socialkontoret Innehållsförteckning Bakgrund Projekt 1. Syfte / Mål 1. Målgrupp 1. Tidplan för projektet 1. Ekonomi 1. Uppföljning av projektet 1. Resultat 1. Antal
Läs merHandlingsplan för sammanhållen vård och omsorg om mest sjuka äldre 2016
Datum 2015-12-09 Stödstrukturen för evidensbaserad praktik inom vård, omsorg och socialtjänst, Skåne Handlingsplan för sammanhållen vård och omsorg om mest sjuka äldre 2016 Mål ur den enskildes perspektiv
Läs merDemensprogram för Alingsås Kommun 2010
Demensprogram för Alingsås Kommun 2010 - Lokala riktlinjer som stöd för styrning och ledning Sammanfattning Demensprogram för vård och äldreomsorgen har tagits fram för att ge stöd för styrning och ledning
Läs merMotion 56 - Åtgärder för en förbättrad akutsjukvård Motion 63 - En väg in till den akuta vården
MOTIONSSVAR Dnr 15/4289 15/4297 2015-10-23 Avdelningen för vård och omsorg Marie Källman Motion 56 - Åtgärder för en förbättrad akutsjukvård Motion 63 - En väg in till den akuta vården Beslut Styrelsen
Läs merKoncept. Prestationsbaserat statsbidrag till insatser för äldre en överenskommelse mellan staten och Sveriges Kommuner och Landsting
Koncept Bilaga till protokoll vid regeringssammanträde 2011-01-27 nr Socialdepartementet Enheten för sociala tjänster Karin Hellqvist tel. 08 405 59 23 Prestationsbaserat statsbidrag till insatser för
Läs merHälsopartiet 2014 översikt av svaren
Hälsopartiet 2014 översikt av svaren bedömningen är helt och hållet min egen och utgör grunden till val av segrare, Hälsopartiet. Lite mer bakgrundsdata gavs via: http://hudcancer.nu/pdf/sh2014.pdf Fråga
Läs merTEMA PSYKISK OHÄLSA/KONFUSION
Modell för att finna personer med demenssjukdom tidigt och därefter kunna erbjuda relevanta stödåtgärder Varje år är det cirka 24 000 personer som nyinsjuknar i demenssjukdom. Vi kan räkna med att år 2050
Läs merFörstudie; Äldres läkemedelsanvändning vid kommunens särskilda boenden
Gällivare kommun Förstudie; Äldres läkemedelsanvändning vid kommunens särskilda boenden Inledning Bakgrund Varje kommun ska enligt hälso- och sjukvårdslagen erbjuda en god och säker hälso- och sjukvård
Läs merBilaga A: Frekvenstabell Sverige 2011. Sektion: Tillgång till sjukvård
Ja 26279 64% 64% Nej 14761 36% 36% Minns ej/vill ej svara 270 1% Ja 13529 33% 33% Nej 27403 67% 66% Minns ej/vill ej svara 378 1% (5) Instämmer helt 23216 58% 56% (4) Instämmer delvis 8668 22% 21% (3)
Läs mertill Landstingsstyrelsen överlämna förvaltningens förslag
Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Handläggare: Anders Olsson TJÄNSTEUTLÅTANDE 2013-01-14 Hälso- och sjukvårdsnämnden 2013-02-12, P 20 1 (4) HSN 1210-1271 Yttrande över motion 201:14 av Lars Dahlberg m.fl.
Läs merHandlingsplan för sammanhållen vård och omsorg om mest sjuka äldre 2015
Datum 2015-02-10 Stödstrukturen för evidensbaserad praktik inom vård, omsorg och socialtjänst, Skåne Handlingsplan för sammanhållen vård och omsorg om mest sjuka äldre 2015 Mål ur den enskildes perspektiv
Läs merÅstorps kommun. Granskning av samverkan kring palliativ vård/vård i livets slutskede. Revisionsrapport 2010:8
Granskning av samverkan kring palliativ vård/vård i livets KPMG AB 2011-03-03 Antal sidor: 9 Antal bilagor:1 Innehåll 1. Inledning 1 1.1 Bakgrund 1 1.2 Syfte 1 1.3 Genomförande och metod 1 1.4 Bemanning
Läs merVårdens resultat och kvalitet
Vårdens resultat och kvalitet Resultat efter vård 2004-2005 Dödlighet Återinsjuknande Regelbundenhet i vårdkontakter Behov av forskning och utveckling inom hälso- och sjukvården i Region Skåne Rapport
Läs merFakta om talassemi sjukdom och behandling
Fakta om talassemi sjukdom och behandling Talassemi Talassemi är en ärftlig kronisk form av blodbrist (anemi). Sjukdomen är ovanlig i Sverige, mellan 40 och 50 personer beräknas ha en svår symtomgivande
Läs merHALVTID I STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING. en avstämning från Moderaterna
HALVTID I STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING en avstämning från Moderaterna FÖRORD Tack vare att så många röstade på Alliansen i landstingsvalet 2010 har vården och kollektivtrafiken blivit bättre och tryggare.
Läs mer2 Vård- och omsorgsboenden, projekt Samariten inklusive delprojekten
KALLELSE/FÖREDRAGNINGSLISTA 1 [1] Kommunala pensionärsrådet 2016-02-09 Tid 2016-02-09, Kl 16:00-18:00 Plats Kommunalhuset Tumba, konferensrum Stange 2:3 Ärenden Justering 1 Aktuellt från organisationerna
Läs merTJÄNSTEUTLÅTANDE Handläggare: Agneta Calleberg 2011-12-29 PaN V0910-04171-53 Katarina Eveland 0910-04210-53
PaN 2011-12-09 P 5 TJÄNSTEUTLÅTANDE Handläggare: Agneta Calleberg 2011-12-29 PaN V0910-04171-53 Katarina Eveland 0910-04210-53 Återföring Bristande samverkan Ärendet Patientnämnden behandlade vid sammanträde
Läs merRAPPORT. Kliniska riktlinjer för användning av obeprövade behandlingsmetoder på allvarligt sjuka patienter
RAPPORT Kliniska riktlinjer för användning av obeprövade behandlingsmetoder på allvarligt sjuka patienter Förslag från arbetsgrupp: Olle Lindvall, Kungl. Vetenskapsakademien Ingemar Engström, Svenska Läkaresällskapet
Läs merFörbättrad hemsjukvård för primärvårdens mest sjuka äldre
Förbättrad hemsjukvård för primärvårdens mest sjuka äldre Ett projektarbete i två delar på hälsocentralen Ankaret i Örnsköldsvik 2013. Del ett i projektet. Kristina Lundgren, familjeläkare, specialist
Läs merRekommendationer om levnadsvanor i Socialstyrelsens nationella riktlinjer
Rekommendationer om levnadsvanor i Socialstyrelsens nationella riktlinjer Processledarmötet 18 mars 2015 Kjerstin Larsson, Akademiska sjukhuset Levnadsvanor i SoS Nationella riktlinjer Syfte att kartlägga:
Läs merHandlingsplan Modell Västerbotten
Stina Saitton Flik 8.15. Leg apotekare, PhD Läkemedelscentrum Norrlands Universitetssjukhus 901 85 Umeå Tel: 090-785 31 95 Fax: 090-12 04 30 E-mail: stina.saitton@vll.se (kommunen bokar LMgenomgång) Handlingsplan
Läs merSjukdomsförebyggande åtgärder vid ohälsosamma matvanor
Regional medicinsk riktlinje Sjukdomsförebyggande åtgärder vid ohälsosamma matvanor Fastställd av HSD (HSD-D 13-2015) giltigt till september 2017. Utarbetad av Sektorsråden i allmänmedicin och odontologi
Läs merDemensteam i hemtjänsten i Sundsvalls kommun Utveckling och implementering i ordinarie verksamhet
Demensteam i hemtjänsten i Sundsvalls kommun Utveckling och implementering i ordinarie verksamhet Slutrapport september 2010 Ulla Edwardsson Carina Edholm Innehållsförteckning 1 Sammanfattning...3 2 Bakgrund...3
Läs merKvalitativ demensvård och omsorg är en självklarhet
Kvalitativ demensvård och omsorg är en självklarhet - Men hur når vi dit? Wilhelmina Hoffman - Svenskt Demenscentrum & Stiftelsen Silviahemmet Demens betyder - Att jag behöver din hjälp - Att jag behöver
Läs mer* För info om våra kurser i Beteendemedicin och Hälsopsykologi I + II (10+10p), se: www.bmhp.net 1
Hur motiverar vi människor att ändra beteende? Jan Lisspers Forskningsgruppen för Beteendemedicin och Hälsopsykologi SHV-institutionen, MittHögskolan Campus Östersund Sektionerna för Psykologi / Personskadeprevention
Läs merUtvärdering - Omsorgs- och vårdprogram för personer med demenssjukdom Kalmar län 2015
Utvärdering - Omsorgs- och vårdprogram för personer med demenssjukdom Kalmar län 2015 Länsgemensam ledning i samverkan Inom socialtjänst och angränsande område Hälso- och sjukvård i Kalmar län Innehåll
Läs merSBU:s sammanfattning och slutsats
SBU:s sammanfattning och slutsats SBU Statens beredning för medicinsk utvärdering The Swedish Council on Technology Assessment in Health Care SBU:s sammanfattning och slutsats Rapporten sammanställer
Läs merKort introduktion till. Psykisk ohälsa
Kort introduktion till Psykisk ohälsa Sekretariatet/KS, jan 2002 Inledning Programberedningen ska tillsammans med verksamheten ta fram underlag till programöverenskommelse över psykisk ohälsa. Detta arbete
Läs merLandstingsstyrelsens förslag till beslut
FÖRSLAG 2004:9 1 (6) Landstingsstyrelsens förslag till beslut Motion 2001:11 av Håkan Jörnehed (v) om att landstingets anställda skall få utökade möjligheter till fysisk aktivitet och att personalen skall
Läs mer