Yttrande över Landstingsrevisorernas rapport 5/2013, Tillgången på vårdplatser Styrningen på landstingsoch sjukhusnivå

Transkript

1 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen TJÄNSTEUTLÅTANDE (5) HSN Handläggare: Anna Nergårdh Hälso- och sjukvårdsnämnden , p 11 Yttrande över Landstingsrevisorernas rapport 5/2013, Tillgången på vårdplatser Styrningen på landstingsoch sjukhusnivå Ärendebeskrivning Landstingsrevisorerna har översänt rapporten 5/2013 Tillgången på vårdplatser Styrningen på landstingsoch sjukhusnivå till Hälso- och sjukvårdsnämnden för yttrande. Beslutsunderlag Hälso- och sjukvårdsdirektörens tjänsteutlåtande, Landstingsrevisorernas projektrapport 5/2013, Tillgången på vårdplatser Styrningen på landstingsoch sjukhusnivå, Förslag till beslut Hälso- och sjukvårdsnämnden beslutar att att till Landstingsrevisorerna överlämna hälso- och sjukvårdsdirektörens förslag till yttrande omedelbart justera beslutet. Förvaltningens motivering till förslaget Landstingsrevisorerna har granskat hur tillgången på vårdplatser styrs på landstingsnivå, såväl från landstingsstyrelsen som från HSN (Hälso- och sjukvårdsnämnden). Granskningen omfattar även hur styrning sker på sjukhusnivå gällande Karolinska Universitetssjukhuset. Övergripande slutsatser i granskningen är att det finns för få disponibla vårdplatser i länet, och att överbeläggningar och utlokaliseringar av patienter är på för hög nivå. Revisorerna förslår incitament bör skapas för att minska dessa samt att den övergripande styrningen behöver stärkas så att det blir möjligt att följa upp fullmäktiges mål gällande vårdplatstillgång.

2 2 (5) Redovisning av vårdplatser En rekommendation i rapporten är att HSN (Hälso- och sjukvårdsnämnden) bör tydliggöra hur vårdplatser ska redovisas för att möjliggöra styrning och uppföljning utifrån fullmäktiges mål. Som konstateras i rapporten sker HSN:s beställningar av vårdvolymer huvudsakligen formulerad i DRG-poäng. Utgångspunkten i flerårsavtalen med akutsjukhusen är att det är sjukhusens ansvar att ha tillräckligt många vårdplatser, medarbetare och utrustning för att klara de vårduppdrag man ingått avtal om. Det är fortfarande, vilket också påpekades i yttrandet över landstingsrevisorernas rapport om vårdplatsläget i länet 2010, sjukhusen som enskilda vårdgivare som måste bedöma vilka och hur många vårdplatser man behöver ha för att klara sitt uppdrag och minimera antal överbeläggningar och utlokaliseringar. Beställarens ansvar är att uppföljning sker regelbundet av mål och resultat via kvalitetsindikatorer i sjukhusens avtal, där överbeläggningar också ingår. Det är angeläget att det kontinuerligt sker ett förbättringsarbete av hur vårdplatserna används. Sjukhusen har ett ansvar att arbeta med att minska vårdskador, dagkirurgiutveckling samt samverkan med vårdgivare utanför akutsjukhusen för att på så sätt utnyttja befintliga resurser/vårdplatser optimalt. Även om beställning av vård och uppföljning av avtal inte sker utifrån antal vårdplatser, fördelning av antal vårdplatser eller förändring av vårdplatsantalet delar förvaltningen uppfattningen att en beskrivning av antal fastställda vårdplatser i länet och även av variationen av disponibla vårdplatser över tid på många sätt vore önskvärd. En svårighet, vilket också påpekas i rapporten, är att definitionen av vårdplatser och inte minst de vårdplatser som står till verksamhetens förfogande har ändrats över tid. Sedan 2013 rapporterar samtliga akutsjukhus dagligen överbeläggningar och utlokaliserade patienter till SKL s Sveriges Kommuner och Landstings databas i enlighet med krav i Patientsäkerhetssatsningen överenskommelse mellan staten och Sveriges Kommuner och Landsting om förbättrad patientsäkerhet. Inför införandet av detta rapporteringsförfarande fastslogs enhetliga och uppdaterade definitioner av fastställda och disponibla vårdplatser av Socialstyrelsen Detta underlag ger en större möjlighet att beskriva sjukhusens vårdplatsantal och variationer i vårdplatser, och kommer varefter databasen växer att kunna tillföra information och användas i arbetet med att minska överbeläggningar och utlokaliseringar på olika nivåer i systemet. I arbetet med Framtidens hälso- och sjukvård kommer behovet av att följa utvecklingen och omfördelningen av antalet vårdplatser i länet att öka.

3 3 (5) Dock är det viktigt att påpeka att syftet med att mäta och redovisa överbeläggningar och utlokaliserade och därmed följa antal vårdplatser på akutsjukhusen tjänar två syften det ger en bild av det aggregerade vårdplatsläget i länet, vilket för förvaltningen kan bidra till underlaget för planering av det framtida vårdplatsutbudet, men är framför allt ett underlag för internt förbättringsarbete för verksamheterna ett förbättringsarbete som inte sällan handlar om omfördelning av interna resurser i förhållande till förändring av behov över tid. Tillgången på vårdplatser i länet handlar om samverkan internt i landstinget mellan olika vårdformer, såsom akutsjukvården och den geriatriska vården. Där har framsteg gjorts gällande ökad samverkan, såväl mellan enskilda vårdgivare som genom utökad samplanering och samverkan inför belastade perioder såsom sommar och jul/nyår. Samverkan med den kommunala vården har också utvecklats såväl i förvaltningens regi, inom ramen för den nationella Äldresatsningen, men också mellan enskilda vårdgivare och angränsande kommunala aktörer. En noterbar minskning av antal patienter som väntar mer än fem dagar på kommunal vård efter anmälan om medicinskt färdigbehandlad har skett mellan åren 2012 och Ändå upptas en för stor andel av platserna på akutsjukhusen och inom geriatriken av patienter som är utskrivningsklara från landstingets vårdverksamheter. Arbetet med att öka samverkan kommer att intensifieras under 2014 i samarbete med akutsjukhusen och den geriatriska vården, och den översyn av betalningsansvarslagen och den så kallade femdagarsregeln som under året kommer att initieras av Socialdepartementet välkomnas av förvaltningen. Incitament för att minska överbeläggningar och utlokaliseringar Landstingsrevisorerna rekommenderar i rapporten att HSN bör skapa incitament för att minimera överbeläggningar och utlokaliseringar. Ett sådant incitament finns redan på nationell nivå, och därmed tillämpad på lokal nivå, i överenskommelsen gällande förbättrad patientsäkerhet, Patientsäkerhetssatsningen. Redovisning av överbelägganingar och utlokaliserade patienter är en av de indikatorer i överenskommelsen som är knuten till ekonomiskt incitament. Inom Hälso- och sjukvårdsförvaltningen pågår ett arbete med att utveckla ett bonus/vitessystem för överbeläggningar och utlokaliserade patienter med anledning av ett uppdrag från landstingsfullmäktige. Kravet i överenskommelsen för ökad patientsäkerhet skärps på vårdgivarna inför 2014, då också en handlingsplan för förbättringsarbete ska redovisas. Handlingsplanen ska särkskilt behandla förekomsten av utskrivningsklara patienter. Inom

4 4 (5) geriatriken finns avtalsreglerat i vilken utsträckning öppethållande av vårdplatser måste ske, som också påpekas i rapporten. Detta förfaringssätt garanterar en lägsta nivå av öppna vårdplatser inom vårdgrenen, och skulle kunna övervägas i samband med översynen av akutsjukhusens avtal. Kompetensförsörjning och vårdplatser I rapporten konstateras att bristen på personal och särskilt sjuksköterskor är en viktig faktor för bristen på disponibla vårdplatser. En rekommendation är att landstingsstyrelsen och HSN bör arbeta med strategier som innefattar effekter av konkurrens om personal i arbetet med kompetensförsörjningen inför framtiden. Inom ramen för arbetet med Framtidens hälso- och sjukvård pågår utveckling av prognosmodeller för kompetensförsörjningen. I det fortsatta arbetet med kompetensförsörjning bedömer förvaltningen att det underlag som framkommit i samband med konsekvensutredningen av utskifte av vård till vårdgivare utanför akutsjukhusen samt vårdval får en viktig roll. Kunskapen om hur utskifte av vård till vårdgivare utanför akutsjukhusen samt införande av vårdval påverkar beteendet hos hälso- och sjukvårdens medarbetare är i sin linda. I det fortsatta arbetet planeras en nära samverkan mellan personalfunktionen inom landstingsstyrelsens förvaltning och Programkontoret för framtidens hälso- och sjukvård. Pågående förbättringsarbete Arbetet med genomförandet av Framtidsplanen - andra steget - är inne in ett intensivt skede. Avsiktsförklaringar gällande de uppdrag som akutsjukhusen ska ha i länets framtida sjukvårdssystem pågår i nära samarbete med akutsjukhusen och övriga aktörer. En viktig del i det är att säkra förutsättningarna hos varje akutsjukhus att genomföra det uppdrag som förväntas inom ramen för framtidsplanen. En fortsatt beskrivning av alla typer av resurser, inklusive tillgång på vårdplatser, kommer att vara en viktig del i det arbetet, och ställa krav på förbättrade möjligheter att sammanställa sådana data på aggregerad nivå. I det svar på landstingsrevisorernas rapport som förvaltningen lämnade 2010 nämns en rad åtgärder hos vårdgivarna för att förbättra situationen gällande överbeläggningar, såsom arbetet för att minska vårdrelaterade infektioner, läkemedelsrelaterade vårdtillfällen och andra vårdskador. Inom dessa områden pågår insatser hos länets vårdgivare. Denna typ av långsiktigt förbättringsarbete kräver uthållighet, och effekterna av det pågående arbetet kommer successivt att öka vartefter insatta åtgärder får större genomslag.

5 5 (5) Sammanfattningsvis delar förvaltningen uppfattningen att system för att följa antalet fastställda och disponibla vårdplatser i länet behöver utvecklas ytterligare. Detta som ett underlag för planeringen av den framtida hälsooch sjukvård, och för att säkerställa att det finns ett underlag för vårdgivarnas eget förbättringsarbete gällande överbeläggningar och utlokaliseringar. Ett sådant arbete pågår på nationell och regional nivå. Möjligheten till incitament för att påskynda processen ska värderas. Det påbörjade arbetet med att utvärdera hur utskifte av vård till vårdgivare utanför akutsjukhusen samt införandet av vårdval påverkar beteendet hos vårdens medarbetare och personalflödet mellan vårdgivare ska fortsätta. Rapportens observationer och rekommendationer kommer i övrigt att tas i beaktande och bevakas i det fortsatta arbetet med att utforma de framtida sjukhusavtalen, samt i det fortsatta arbetet med Framtidens hälso- och sjukvård. Ekonomiska konsekvenser Förslag till beslut medför inga ekonomiska konsekvenser. Konsekvenser för patientsäkerhet De konsekvenser förslag till beslut har för patientsäkerhet redovisas ovan. Konsekvenser för jämställd och jämlik vård Förbättrade möjligheter till uppföljning ger ökade möjligheter att tillgodose jämställd och jämlik vård. Miljökonsekvenser Förslag till beslut medför oförändrade konsekvenser för miljön. Catarina Andersson Forsman Hälso- och sjukvårdsdirektör Anna Nergårdh Avdelningschef