Revidering av förfrågningsunderlag för vårdval förlossning

Transkript

1 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Handläggare: Marie Hellström TJÄNSTEUTLÅTANDE Hälso- och sjukvårdsnämnden , p 6 1 (5) HSN Revidering av förfrågningsunderlag för vårdval förlossning Ärendebeskrivning Förslag till reviderat förfrågningsunderlag för vårdval förlossning. Beslutsunderlag Förvaltningens tjänsteutlåtande, Förfrågningsunderlag, Ärendets beredning Ärendet har beretts i Programberedning för barn, unga och kvinnosjukvård. Förslag till beslut Hälso- och sjukvårdsnämnden beslutar att godkänna det reviderade förfrågningsunderlaget för vårdval förlossning. Förvaltningens motivering till förslaget Beslut att revidera förfrågningsunderlaget Hälso- och sjukvårdsnämnden gav i budget för 2012 i uppdrag till förvaltningen att återkomma till nämnden med förslag på ett reviderat förfrågningsunderlag. Bakgrund Inom Stockholms läns landsting regleras förlossningsverksamheten, sedan 2009, i enlighet med Lagen om valfrihetssystem (LOV). Inom länet finns idag fem godkända förlossningsenheter; BB Stockholm, Danderyds sjukhus, Karolinska Universitetssjukhuset Huddinge, Karolinska Universitetssjukhuset Solna och Södersjukhuset. Södertälje sjukhus har inom ramen för sitt vårdavtal för akutsjukvård ett uppdrag att bedriva förlossningsvård.

2 2 (5) Nulägesbeskrivning Under 2012 utfördes förlossningar. Prognosen för 2013 är cirka förlossningar. I takt med att befolkningen i länet ökar behöver antalet förlossningsplatser och eftervårdsplaster bli fler. Statistiska centralbyrån prognosticerar att antalet förlossningar i länet kommer öka med 21,8 procent över en tioårsperiod ( ). Framtidsplanen för hälso- och sjukvården beskriver att volymen av förlossningar på nya Karolinska Solna kommer att vara lägre än på nuvarande Karolinska Universitetssjukhuset Solna vilket innebära att behovet av förlossningsplatser ytterligare kommer att öka på de övriga förlossningsenheter, framförallt i norra länet. Enligt Basprogram för vård under graviditet ska barnmorskemottagning säkerställa att den gravida kvinnan ges möjlighet att välja förlossningsenhet senast i graviditetsvecka 25. Mot bakgrund av att det är svårt att på dagen beräkna en förlossning och i takt med att förlossningstalen ökar har förlossningsenheterna ibland svårt att alltid säkerställa en vald förlossningsplats. Den förlossningsenhet som kvinnan har valt ansvarar då för att kvinnan bereds plats och nödvändig vård i samverkan med en annan förlossningsenhet, en så kallad hänvisning. Hänvisningarna inom länet har de senaste åren legat på cirka sex procent. Under 2013, till och med augusti månad, var andelen hänvisningar drygt sju procent. Utgångspunkt Utgångspunkt för revidering av förfrågningsunderlaget har varit att specificera uppdraget, förtydliga kraven på anestesi och intensivvård samt kraven på sluten neonatalvård. Därutöver fanns ett behov av att utveckla krav på kvalitet och kvalitetsindikatorer samt uppföljning av dessa. Organisation av arbetet med revidering av förfrågningsunderlaget En styrgrupp representerad av avdelnings- och enhetschefer samt chefläkaren inom hälso- och sjukvårdsförvaltningen har utgjort styrgrupp för arbetet. Informationsmöten riktade till samtliga vårdgivare inom förlossningsvården har hållits vid två tillfällen. En medicinsk referensgrupp med företrädare för obstetrik, anestesi och intensivvård samt neonatalvård har bistått med förslag och synpunkter under arbetets gång. Den medicinska referensgruppen har företrätts av representanter från såväl landstingsdriven som privat vård. Vidare har de föreslagna förändringarna i förfrågningsunderlaget skickats på remiss till bland annat nuvarande vårdgivare, specialitetsråden för Reproduktion, Barn och Ungdom samt Anestesi och Intensivvård, externa intressenter och intresseorganisationer.

3 3 (5) Uppdragsbeskrivning Uppdraget omfattar som tidigare förvård, förlossningsvård och eftervård, till och med dag sju, med omhändertagande i både öppenvård och slutenvård. Uppdraget har delats i ett basuppdrag och ett tilläggsuppdrag. Basuppdraget omfattar förlossningsvård från och med graviditetsvecka Tilläggsuppdraget omfattar förlossningsvård från och med graviditetsvecka 32+0 till och med I det fall det totala förlossningstalet inom ett sjukhus överstiger 5000 förlossningar per år avses tilläggsuppdraget omfatta förlossningsvård från och med graviditetsvecka Högspecialiserad förlossningsvård ingår ej i uppdraget. Uppdragsbeskrivningen har ur ett kvalitets- och patientsäkerhetsperspektiv förtydligats med krav på att vårdgivaren bland annat ska upprätta skriftliga samverkansöverenskommelser för att tillgodose tillgång till intensivvård och anestesi samt sluten neonatalvård av en specifik standard. Ickevalsalternativ enligt LOV föreslås vara den vårdgivare som verkar närmast patientens bostad. Ersättningsmodell Ersättningsmodellen är anpassad till att uppdraget är delat och ersätter varje enskild vårdkontakt. Ersättningsmodellen består av en prestationsrelaterad ersättning, så kallad DRG-baserat poängpris, kompletterad med en fast ersättning för förlossningar inom tilläggsuppdraget. Den valda modellen förenklar för vårdgivaren att rapportera och underlättar även för vårdgivaren och förvaltningen att kalkylera sina intäkter respektive kostnader. De priser som föreslås i förfrågningsunderlagets ersättningsbilaga är baserade på nuvarande ersättning inom vårdval förlossning. För att skapa förutsättningar för att stärka bemanningen föreslås att ersättningen höjs med 1,8 procent. DRG-poängpriset blir ändå lägre än 2013 års DGRpoängpris, men det är inte en faktisk minskning av ersättningen utan en konsekvens av den nya modellen där varje besök efter förlossningen ersätts. Två procent av den totala ersättningen föreslås utgå i form av målrelaterad kvalitetsersättning.

4 4 (5) Uppföljning, rapportering och indikatorer Förlossningsvården kommer fortsatt att följas upp ur olika perspektiv: behov, volymer, kvalitet och effektivitet och kostnad. Informationen hämtas antingen ur befintliga uppgifter i vårdgivarens rapportering av utförd vård, genom patientenkäter eller genom separat årlig rapportering från vårdgivaren av indikatorer och parametrar som ur ett kvalitetsperspektiv bedöms viktigt. Kraven på uppföljning och rapportering av kvalitet behöver kontinuerligt utvecklas. Från och med 1 januari 2014 kommer ett nytt kvalitetsregister, Graviditetsregistret, att bildas och i takt med att nationella kvalitetsindikatorer fastställs kommer dessa att implementeras i förfrågningsunderlaget vid den årliga möjliga revideringen. Genomförande Ändringar i det reviderade förfrågningsunderlaget meddelas befintliga vårdgivare genom ändringsmeddelande. För presumtiva vårdgivare, som ansöker om godkännande, gäller det vid godkännandetidpunkten beslutade förfrågningsunderlaget. Förfrågningsunderlaget för 2014 föreslås gälla från och med den 1 januari Utvärdering och analys Förvaltningen arbetar med en utvärdering av vårdval och utskifte av somatisk specialiserad vård från akutsjukhusen. En del av utvärderingen kommer att innehålla en analys av förlossningsvården och hur den har påverkats av vårdvalets genomförande. Denna utvärdering kommer tillika att vara del av arbete inom Framtidsplanen där förlossningsvårdens resurser är viktiga. Utvärderingen planeras vara klar under senhösten Ekonomiska konsekvenser Beställarens beräknade kostnad 2013 för vårdval förlossning är cirka en miljard. Vilket nämnts ovan, prognosticeras antalet förlossningar att öka med drygt 20 procent över en tioårsperiod. Det motsvaras av en genomsnittlig ökad kostnad på mellan 22 och 26 miljoner kronor per år beräknat på samma ersättningsnivå som idag. Därtill kommer en kostnad på cirka 500 miljoner kronor per år för sluten neonatalvård. Konsekvenserna för enskilda vårdgivare varierar vid oförändrad verksamhet beroende på bland annat andelen registrerade besök efter förlossningen och antalet förlossningar inom tilläggsuppdraget.

5 5 (5) Utfallet att ersättningsmodellen kommer löpande följas och utvärderas, för att korrigeringar ska kunna ske vid behov. Konsekvenser för patientsäkerhet I vårdavtalet ställs krav på medicinsk kompetens, utrustning och rutiner för att säkerställa att godkända förlossningsenheter håller en fortsatt hög och jämn kvalitet. För att tillse att resurser för anestesi och intensivvård samt sluten neonatalvård med hög patientsäkerhet finns kopplade till verksamheten krävs skriftliga samverkansavtal. Vidare för att säkerställa en smidig övergång mellan olika vårdgivare ställs krav på rutiner för samverkan. Genom uppföljning via bland annat vårdgivarmöten, patientenkäter, kvalitetsregister, webbaserad obstetrisk rapport, webbaserad inrapporteringsmall, kompletterat med medicinska revisioner, följs att vården håller hög kvalitet och bedriver patientsäkert. Förutsättningar finns för att fortsatt jämföra vårdgivarna med avseende på såväl patientupplevd som på annat sätt uppmätt kvalitet, vilket bör bidra till att förbättra patientsäkerheten. Fri etablering inom vårdvalet möjliggör att nya vårdgivare kan etableras och därmed ökar tillgängligheten. Konsekvenser för jämställd och jämlik vård All statistik för uppföljning ska redovisas uppdelad på ålder och geografiskt område. Vid nyetablering måste kravet på samverkan med verksamheter som utför intensivvård och anestesi samt sluten neonatalvård säkerställas. Miljökonsekvenser Vårdgivarna åläggs att följa SLL:s riktlinjer, och beroende av vårdgivarens storlek genomföra certifiering eller diplomering, samt årligen avrapportera miljöpåverkan av verksamheten. I takt med att antal förlossningar inom länet ökar kommer också genomsnittligt utsläpp av lustgas per förlossning till omgivningsluften öka. Vårdavtalet är formulerat så att det utgår ett vite om en maxnivå av genomsnittligt utsläpp av lustgas per förlossning överskrids. Catarina Andersson Forsman Hälso- och sjukvårdsdirektör Leif Karnström Avdelningschef