Remissvar avseende Mer trygghet och bättre försäkring (SOU 2015:21) SBU saknar resonemang och förslag som är inriktade på preventiva insatser.

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Remissvar avseende Mer trygghet och bättre försäkring (SOU 2015:21) SBU saknar resonemang och förslag som är inriktade på preventiva insatser."

Transkript

1

2 Remissvar 1 (9) Datum Vår beteckning STY2015/21 Socialdepartementet Er beteckning S2015/1554/SF Remissvar avseende Mer trygghet och bättre försäkring (SOU 2015:21) Sammanfattning SBU anser att avgöranden om nationella försäkringssystem så långt möjligt bör beakta oberoende utvärderingar samt aktuell och välgjord forskning. SBU saknar resonemang och förslag som är inriktade på preventiva insatser. SBU skulle gärna se att framtida beslut om socialförsäkringarna inkluderar en bedömning av såväl individ- som samhällsetiska aspekter. SBU:s kunskapssammanställningar om arbetets betydelse för sjukdom bör kunna användas som underlag för behandlings- och rehabiliteringsplaner. SBU skulle önska en större tydlighet kring frågor som rör vetenskaplig evidens i det kunskapsunderlag som finns tillgängligt för bedömning av arbetsskadeärenden. SBU anser att medicinsk kunskap bör tas tillvara bättre vid försäkringstillämpningen, men föreslår att begreppet vidgas till forskningsbaserad kunskap. SBU anser att kunskapsutbyggnaden bör utvecklas. Samtidigt bör resurstilldelningen för sådant arbete ses över. SBU anser att det behövs mer forskning om arbetsmiljön och att sammanställningar och spridning av kunskaper bör utgå från högt ställda vetenskapliga krav. SBU anser att framtida statistik bör i högre uträckning ge kunskap om samband mellan exponering och utfall oavsett bransch eller yrke. SBU stöder förslaget att ta fram ett bedömningsstöd för handläggning av arbetsskadeärenden och anser att ett sådant instrument bör utformas efter förslag av en utredning. SBU ställer sig dock tveksamma till att, redan innan utredningen är genomförd, slå fast att det av bedömningsstödet ska framgå vilka sjukdomar som vid en given exponering i arbetet ska anses utgöra enarbetsskada. SBU Statens beredning för medicinsk och social utvärdering Telefon Fax Organisationsnummer Besöksadress Olof Palmes Gata 17, Stockholm Postadress Box 3657, Stockholm

3 2 (9) SBU är positiva till förslaget att inrätta ett organ som ansvarar för förvaltning av arbetsskadeförsäkringens bedömningsstöd och implementeringen av ny kunskap i försäkringstillämpningen. Dock måste dess mandat klargöras avseende uppdrag åt SBU samt hur sådana uppdrag ska prioriteras och finansieras. Sammansättningen i organet bör inte inkludera företrädare för de myndigheter som förväntas tillämpa underlagen i sina myndighetsbeslut. SBU är tveksam till att en nyinrättat forskningsfunktion med inriktning mot arbetsmiljöområdet ska ha uppgifter som rör utvärdering. SBU menar att det finns en risk för att uppgiften att göra utvärderingar av befintlig forskning både ligger på den nya funktionen och på SBU. SBU anser att det är relevant att anlägga ett genusperspektiv på frågeställningar som rör arbetsmiljö. Formuleringen av uppdraget bör dock ses över så att det inte anlägger en begränsande syn på de arbetsuppgifter, yrken och exponeringar som förekommer hos kvinnor och män i dagens (och framtidens) arbetsliv. SBU har tagit del av slutbetänkandet från den parlamentariska socialförsäkringsutredningen och har nedan sammanställt myndighetens kommentarer till betänkandet. Utredningen lämnar förslag till förändringar som syftar till mer hållbara sjuk- och arbetslöshetsförsäkringar. Betänkandet som helhet präglas av solidaritet med personer som vid olika tillfällen i livet kan behöva samhällets stöd och en vilja att använda resurser/organisationer som redan finns på ett mer strukturerat och effektivt sätt. Dessutom finns ett resonemang om allmänhetens förtroende och vilja att bidra som i sin tur bygger på förutsägbarhet, jämlik bedömning och transparens i försäkringssystemen. Vid sidan om övergripande synpunkter har SBU valt att särskilt kommentera Del 2 (En långsiktigt hållbar sjukförsäkring), Del 3 (Bättre stöd för återgång i arbete vid ohälsa) och Del 4 (En mer rättssäker arbetsskadeförsäkring). Övergripande synpunkter på betänkandet Utredningen har på ett förtjänstfullt sätt beskrivit de allmänna försäkringarna vid sjukdom och arbetslöshet och illustrerat den kontext försäkringarna samspelar med. Den historiska återblick som ges är värdefull för att förstå hur försäkringarna fungerar idag, liksom den beskrivning som ges av hur försäkringarna har förändras över tid till följd av utvecklingen i samhället, förslag från tidigare utredningar och växlande målsättningar inom området.

4 3 (9) Utredningen har haft ett mycket stort och komplext uppdrag. Att frågeställningen är viktig och att socialförsäkringssystemets utformning har avgörande betydelse för såväl individ som samhälle står utom tvivel. SBU delar kommitténs bedömning att det är angeläget att det finns ett förtroende för socialförsäkringarna och att det finns en stabilitet och förutsägbarhet. Utformningen av ett nationellt försäkringssystem är ytterst en politisk fråga där beslutsfattarna har att balansera försorgen om individer i sårbar position mot samhällets kostnader. SBU menar att sådana avgöranden så långt möjligt bör beakta oberoende utvärderingar samt aktuell och välgjord forskning, så att samhällets resurser används på bästa sätt och så att Sveriges befolkning kan få tillräckligt skydd vid sjukdom, arbetsskada eller arbetslöshet. Förebyggande arbete Kommittén har i huvudsak valt att inrikta sig på förslag och insatser som utgår från att en individ inte är i arbete, till exempel till följd av sjukdom eller arbetsskada. Valet av angreppssätt är lätt att förstå; det ligger i sakens natur eftersom försäkringarna träder i kraft först då individen inte är i arbete. SBU saknar dock resonemang och förslag som är inriktade på preventiva insatser. SBU menar att såväl den enskilda individen som samhället vinner på att socialförsäkringarna inte behöver tas i anspråk. Insatser som syftar till förbättra hälsan för Sveriges befolkning, liksom insatser som vidmakthåller en god hälsa genom livets olika åldrar och skeenden, bör kunna leda till lägre nyttjande av socialförsäkringarna. Hälsostärkande insatser bör bygga på aktuell och välgjord forskning över vilken effekt olika insatser har, om det finns några risker med dem, och om åtgärderna ger mesta möjliga nytta för pengarna. Etiska aspekter Betänkandets avsnitt om konsekvenser av förslagen innehåller skrivningar om konsekvenser för den personliga integriteten, till exempel när det gäller uppbyggnad av databaser som innehåller personuppgifter. SBU menar att det hade varit värdefullt att ytterligare analysera de frågeställningar betänkandet omfattar ur ett etiskt perspektiv. De frågor som kommittén har haft att ta ställning till innehåller flera etiskt orienterade konflikter mellan flera eftersträvansvärda principer eller intressen av betydelse för människovärde och integritet.

5 4 (9) SBU skulle gärna se att framtida beslut om socialförsäkringarna inkluderar en bedömning av såväl individ- som samhällsetiska aspekter. En sådan analys ger förutsättningar för mer genomtänkta, konsekventa och bättre beslut. Samverkan Flera av kommitténs förslag rör insatser där myndigheter och andra aktörer ska samverka. Dessutom bygger flera av förslagen på att underlag tas fram hos en myndighet eller annan aktör, medan tillämpning och beslut i enskilda ärenden sker någon annanstans. SBU efterfrågar större tydlighet i hur aktörerna ska arbeta tillsammans utan att det blir dubbelarbete. En större tydlighet och kunskap om rollen och uppgifterna för varje aktör som har en del av processen kring de nationella försäkringssystemen skulle underlätta såväl för inblandade myndigheter och andra aktörer som för den enskilda person som använder försäkringarna. Del 2: En långsiktigt hållbar sjukförsäkring Utredningen tar upp tidigare upptäckt av behov av åtgärder för återgång i arbete. Ett problem som lyfts fram är att det inte genomförs tillräckliga utredningar och insatser och kommittén menar att hälso- och sjukvårdens uppdrag om tidiga insatser för återgång i arbete bör utvecklas och förstärkas. Kommittén föreslår att ett bedömningsstöd för hälso- och sjukvården ska införas för tidig identifiering och bedömning av prognos och skriver om det pågående utvecklingsarbetet inom Försäkringskassan, Socialstyrelsen och Sveriges kommuner och landsting. De rapporter SBU har tagit fram inom ramen för regeringens uppdrag till myndigheten om kunskapssammanställningar inriktade på arbetets betydelse för sjukdom bör kunna användas som ett stöd för tidig identifiering av riskfaktorer i arbetsmiljön. Del 3: Bättre stöd för återgång i arbete vid ohälsa Avsnittet tar bland annat upp arbetsmiljöpolitik och uppmärksammar att vissa faktorer i arbetsmiljön, såsom arbetstakt, att själv kunna påverka arbetet, stöd från chef och kolleger och rätt kompetens har betydelse för hälsan. Vidare anges att arbetsmiljökunskap ska prioriteras i utbildningar. Avsnittet tar även upp arbetsanpassning, kontakt mellan arbetsgivare och hälso- och sjukvård samt koordinatorer som håller ihop rehabiliteringsprocessen. De rapporter SBU har tagit fram inom ramen för regeringens uppdrag till myndigheten om kunskapssammanställningar inriktade på arbetets betydelse för sjukdom bör kunna användas som underlag för behandlings- och rehabiliteringsplaner.

6 5 (9) SBU menar att det är bra med uppföljning av åtgärder och resultatredovisning. SBU menar dock att värdet av att inrätta ett expertråd på Socialstyrelsen för att samla och sprida kunskap till hälso- och sjukvården om återgång i arbete är oklart. SBU menar att regeringen bör överväga att bättre utnyttja redan befintliga plattformar såsom Kunskapsguiden. Ett avsnitt i betänkandet är kapitel (sid 597 vol 1) Vad fungerar? Litteraturen sedd i ett strukturellt och organisatoriskt perspektiv. SBU vill i detta sammanhang uppmärksamma en rapport från myndigheten 2010 Rehabilitering vid långvarig smärta, som redovisar forskningsläget för rehabilitering vid smärttillstånd. Av direkt relevans för frågeställningen är även en publikation i serien Arbete och hälsa vid Göteborgs universitet, där två forskare från Stockholms universitet gjort en kunskapsöversikt om interventioner för återgång i arbete vid sjukskrivning. Del 4: En mer rättssäker arbetsskadeförsäkring Avsnittet tar bland annat upp frågan om utredning för att ta fram ett bedömningsstöd för orsakssamband mellan exponering och sjukdom vilken exponering ska anses utgöra en sjukdomsrisk? Utredningen ska bemannas med hög medicinsk kompetens inom arbetsmiljöområdet. Vidar tas frågan om inrättande av ett arbetsmedicinskt råd, som utses av regeringen, och som ska utveckla, uppdatera och följa upp bedömningsstödet upp. Rådet ska i samråd med SBU besluta om vilka områden som kunskapssammanställningar behöver göras, medan ska SBU ansvara för att göra dessa. Avsnittet tar även upp behovet av förstärkt forskning och av en utvärderingsfunktion med tyngdpunkt på att förbättra kunskapsläget om kvinnors arbetsmiljö och arbetsskador. Uppdrag att ta fram kunskap inom arbetsmiljöområdet Avsnitt 16.1: utredningen anger följande För närvarande finns inte någon formell eller institutionell ordning för att ta fram aktuella kunskapssammanställningar inom relevanta medicinska områden för arbetsskadeförsäkringen som kan användas som stöd vid handläggningen av arbetsskadeärenden. SBU vill påtala att myndigheten sedan år 2011 har regeringens uppdrag att systematiskt sammanställa kunskap om arbetsmiljöns betydelse för uppkomst av sjukdom (detta framgår senare i betänkandet, till exempel i avsnitt 17.2). Mans- och kvinnodominerade yrken Avsnitt 16.1: i inledningen av detta avsnitt skriver utredningen vidare att I mansdominerade yrken är den vetenskapliga evidensen större, vilket leder till att skador inom

7 6 (9) dessa yrken godkänns oftare. I kvinnodominerande yrken gäller det motsatta, där leder skador inom yrket i stället ofta till avslag. SBU skulle önska en större nyansering och tydlighet kring frågor som rör vetenskaplig evidens i det kunskapsunderlag som finns tillgängligt för bedömning av arbetsskadeärenden. Ovanstående skrivningar speglar en alltför förenklad bild av kunskapsläget. Bättre tillämpning av kunskap Avsnitt : SBU delar kommitténs bedömning att medicinsk kunskap bör tas tillvara på ett bättre sätt vid försäkringstillämpningen. SBU föreslår dock att begreppet kunskap vidgas till att omfatta bredare områden, såsom kunskap inom psykologi och arbetsvetenskap. Möjligen skulle uttrycket forskningsbaserad kunskap bättre spegla det som SBU avser. SBU delar även kommitténs bedömning att kunskapsutbyggnaden bör utvecklas. Som nämnts ovan har SBU regeringens uppdrag att ta fram kunskapsunderlag inom området. Myndighetens resurser för detta är dock begränsade och behovet av kunskapssammanställningar är stort. Eftersom det finns flera aktörer som (med olika förutsättningar och med olika metodik) tar fram kunskapsunderlag inom området så är det angeläget att regeringen klargör vad som ska gälla för detta, samt att regeringen ser över resurstilldelningen för sådant arbete. Avsnitt : SBU delar kommitténs mening att det behövs mer forskning om arbetsmiljön och att sådan forskning bör utföras med data och metoder som i högre grad gör det möjligt att bedöma orsakssamband. SBU delar också meningen att sammanställningar och spridning av kunskaper bör utgå från högt ställda vetenskapliga krav. I de rapporter SBU hittills har publicerat om arbetsmiljöns betydelse för sjukdom har SBU identifierat kunskapsluckor avseende de metoder forskarna tillämpat för att studera samband mellan arbetsmiljö och sjukdom. I dessa rapporter finns konkreta förslag till hur forskningen metodologiskt sett bör läggas upp framgent. Arbetsskadestatistik Avsnitt : SBU delar kommitténs bedömning att det behövs en samlad kunskap om samhällets kostnader för arbetsskador och dålig arbetsmiljö och anser vidare att det vore positivt att samordningsansvaret för statistiken inom arbetsmiljö- och arbetsskadeområdet tydliggörs. Avsnitt 16.3 (sidan 700): det framgår att kommittén tänker sig en utveckling av statistiken mot tydligare redovisning av resultat per bransch. SBU har inte någon

8 7 (9) synpunkt på detta, men vill samtidigt framhålla värdet av att framtida statistik i högre uträckning än idag gör det möjligt att få kunskap om samband mellan exponering och utfall oavsett bransch eller yrke. SBU menar att det finns en risk att arbetsinnehållet i ett viss yrke, eller en viss bransch, som statiskt. En annan, mer allvarlig risk, är att statistik som utgår från yrke utgår från en schabloniserad bild av uppgifter en person utför i ett visst yrke. Det kan därmed finnas en (ofta förenklad) föreställning om arbetsmiljöexponeringen i ett yrke, som inte stämmer överens med de förutsättningar som gäller för en enskild person. Bedömningsstöd för arbetsskadeförsäkringen Avsnitt 17.1: SBU stöder kommitténs förslag att ta fram ett bedömningsstöd för handläggning av arbetsskadeärenden. SBU stöder även kommitténs förslag att ett sådant instrument bör utformas efter förslag av en utredning. SBU ställer sig dock tveksamma till att, redan innan utredningen är genomförd, slå fast att det av bedömningsstödet ska framgå vilka sjukdomar som vid en given exponering i arbetet ska anses utgöra enarbetsskada. SBU menar att det är grannlaga och svårgenomförbart att utforma stödet så att det kan ge information på en sådan nivå. Istället bör det lämnas till utredningen av ge närmare förslag till utformningen av ett bedömningsstöd, inklusive hur på vilken nivå informationen kan presenteras. I detta sammanhang är det viktigt att bedömningsstödet inte leder till felaktiga beslut till följd av att stödet i sig är alltför grovt, eller felaktigt, utformat. SBU står bakom förslaget att personer som medverkar i utredningen ska ha en hög kompentens inom arbetsmiljöområdet, men föreslår dock att synen på kompetens vidgas till att omfatta bredare områden än enbart medicin, såsom psykologi och arbetsvetenskap. Arbetsmedicinskt råd Avsnitt 17.2: SBU är positiva till kommitténs förslag att ett organ med expertis inom det arbetsmedicinska området ansvarar för förvaltning av arbetsskadeförsäkringens bedömningsstöd och implementeringen av ny kunskap i försäkringstillämpningen. SBU har inte någon synpunkt på den formella utformningen av ett sådant organ, till exempel om det bör vara i form av ett råd eller om någon annan form skulle vara bättre. Dock menar SBU att det är viktigt att klargöra vilket mandat detta råd/organ har att uppdra åt SBU att göra kunskapssammanställningar och hur sådana uppdrag/projekt ska prioriteras och finansieras. När det gäller sammansättningen i rådet/organet menar SBU att regeringen bör överväga att ha en sammansättning av personer med hög inomvetenskaplig kompetents

9 8 (9) inom arbetsmiljöområdet men utan företrädare för de myndigheter som förväntas tillämpa de underlag som rådet/organet utarbetar i sina myndighetsbeslut. En sådan konstruktion skulle skilja rådgivande från beslutsfattande och därmed ge förutsättningar för ett högt förtroende för rådets/organets underlag. Skulle regeringen ändå prioritera en konstruktion där såväl oberoende experter som företrädare för myndigheter och andra aktörer (såsom AFA) ingår, bör företrädare för SBU vara representerade i rådet/organet. Av betänkandet framgår att Det arbetsmedicinska rådets yttranden i dessa fall kommer därmed att för arbetsskadeförsäkringen utgöra vad som är en väl utbredd uppfattning bland läkare som har relevanta specialistkunskaper. SBU menar att en uppgift för rådet/organet snarare bör vara att på ett korrekt och objektivt sätt presentera forskningsläget, inte uppfattningen bland läkare. Kunskapsförsörjning i arbetsskadeförsäkringen Avsnitt 17.3: Som även anges ovan menar SBU att det är viktigt att klargöra vilket mandat rådet/organet har att uppdra åt SBU att göra kunskapssammanställningar och hur sådana uppdrag/projekt ska prioriteras och finansieras. SBU menar att det är positivt att betydelse av exponeringar i arbetsmiljön lyfts fram (rådet/organet ska verka för att det sker en kontinuerlig kunskapsutveckling när det gäller skadliga arbetsmiljöer och exponeringar). När det gäller den föreslagna uppgiften att verka för att mer resurser kanaliseras till forskning om skadliga arbetsmiljöer i traditionellt kvinnodominerande yrken menar SBU att det behöver förtydligas hur rådet ska genomföra en sådan uppgift, eftersom prioritering av resurser till forskning i huvudsak åligger forskningsråden och lärosätena. Förstärkt forskning Avsnitt 17.4: SBU ser behovet av mer forskning som rör arbetsmiljö och hälsa. Huruvida detta bäst görs genom att inrätta en särskild forskningsfunktion med inriktning mot arbetsmiljöområdet, eller på något annat sätt (till exempel genom särskilda medel som fördelas genom forskningsråd efter konkorensutsatt ansökningsförfarande) har SBU inte någon synpunkt på. SBU är dock tveksam till om funktionen bör ha uppgifter som rör utvärdering, beroende på vad som i detta sammanhang avses med utvärdering. SBU menar att det finns en risk för att uppgiften att göra utvärderingar av befintlig forskning både ska ligga på den nya funktionen och på SBU (i form av de kunskapssammanställningar som ska beställas av det föreslagna arbetsmedicinska rådet som beskrivs i avsnitt 17.2 och 17.3).

10 9 (9) SBU vill även i detta sammanhang lyfta fram att myndigheten har identifierat kunskapsluckor avseende såväl metoder som specifika områden där mer forskning behövs. SBU föreslår att uppgiften (oavsett konstruktionen för dess genomförande) breddas utöver att förbättra kunskapsläget om kvinnors arbetsmiljö och arbetsskador, till att omfatta exponeringar och skador (särskilt arbetssjukdomar) som för såväl kvinnor som män. SBU anser att det är relevant att anlägga ett genusperspektiv på frågeställningen, men att stor omsorg bör läggas på formuleringen av uppdraget så att det inte anlägger en begränsande syn på de arbetsuppgifter, yrken och exponeringar som förekommer hos kvinnor och män i dagens (och framtidens) arbetsliv. Synpunkter på konsekvenser av förslagen I avsnitt gör kommittén en bedömning av konsekvenser av investeringar i långsiktig kunskapsuppbyggnad. I tabell 25.7 gör kommittén en bedömning av de administrativa kostnaderna för bedömningsstöd, arbetsmedicinskt råd, funktion för forskning/utvärdering och förbättrad statistik. Den totala administrativa kostanden beräknas till 38 miljoner kronor. SBU uppfattar detta som att kostnaden för ytterligare omfattning på kunskapssammanställningar från SBU inte är specificerad i sammanställningen. Skulle behovet av kunskapssammanställningar öka till följd av att utredningens förslag realiseras, ökar även den administrativa kostnaden.

Mer trygghet och bättre försäkring (SOU 2015:21)

Mer trygghet och bättre försäkring (SOU 2015:21) REMISSVAR 1 (7) ERT ER BETECKNING 2015-03-24 S2015/1554/SF Regeringskansliet Socialdepartementet 103 33 Stockholm Mer trygghet och bättre försäkring (SOU 2015:21) Statskontoret tar ställning till förslag

Läs mer

Kommittédirektiv. En mer jämställd och rättssäker försäkring vid arbetsskada. Dir. 2016:9. Beslut vid regeringssammanträde den 28 januari 2016

Kommittédirektiv. En mer jämställd och rättssäker försäkring vid arbetsskada. Dir. 2016:9. Beslut vid regeringssammanträde den 28 januari 2016 Kommittédirektiv En mer jämställd och rättssäker försäkring vid arbetsskada Dir. 2016:9 Beslut vid regeringssammanträde den 28 januari 2016 Sammanfattning En särskild utredare ska se över försäkringen

Läs mer

SYLF:s remissvar på: Guldgruvan i hälso- och sjukvården - Översyn av de nationella kvalitetsregistren Förslag till gemensam satsning 2011-2015

SYLF:s remissvar på: Guldgruvan i hälso- och sjukvården - Översyn av de nationella kvalitetsregistren Förslag till gemensam satsning 2011-2015 SYLF:s remissvar på: Guldgruvan i hälso- och sjukvården - Översyn av de nationella kvalitetsregistren Förslag till gemensam satsning 2011-2015 SYLF tackar för möjligheten att få besvara remiss avseende:

Läs mer

Yttrande avseende slutbetänkandet Vägar till ett effektivare miljöarbete (SOU 2015:43)

Yttrande avseende slutbetänkandet Vägar till ett effektivare miljöarbete (SOU 2015:43) 1 (5) YTTRANDE 2015-10-08 Dnr SU FV-1.1.3-2258-15 Handläggare: Anna-Karin Orsmark Hermansson Utredare Planeringsavdelningen Miljö- och energidepartementet Yttrande avseende slutbetänkandet Vägar till ett

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning med instruktion för Socialstyrelsen; SFS 2015:284 Utkom från trycket den 2 juni 2015 utfärdad den 21 maj 2015. Regeringen föreskriver följande. Uppgifter Allmänna

Läs mer

Meddelandeblad. Stöd till anhöriga i form av service eller behovsprövad insats handläggning och dokumentation

Meddelandeblad. Stöd till anhöriga i form av service eller behovsprövad insats handläggning och dokumentation Meddelandeblad Mottagare: Politiker, chefer, biståndshandläggare, socialsekreterare, LSS-handläggare, anhörigkonsulenter, demenssjuksköterskor inom socialtjänstens olika verksamheter. Kuratorer inom landstingen

Läs mer

Socialstyrelsens förslag till föreskrifter om hem för vård eller boende

Socialstyrelsens förslag till föreskrifter om hem för vård eller boende REMISSVAR 2016-03-18 Dnr 3.9:0101/16 Socialstyrelsen 106 30 STOCKHOLM Socialstyrelsens förslag till föreskrifter om hem för vård eller boende (Dnr 934/2016) Inledning Förslaget behandlar nya föreskrifter

Läs mer

Detta gäller när jag blir sjukskriven

Detta gäller när jag blir sjukskriven Detta gäller när jag blir sjukskriven Detta gäller när jag blir sjukskriven I den här broschyren har vi samlat några kortfattade råd till dig som blivit sjukskriven. När det gäller sjukskrivning och ersättning

Läs mer

Yttrande gällande slutbetänkande Barns och ungas rätt vid tvångsvård. Förslag till ny LVU (SOU 2015:71 ), ert dnr S2015/04694/FST

Yttrande gällande slutbetänkande Barns och ungas rätt vid tvångsvård. Förslag till ny LVU (SOU 2015:71 ), ert dnr S2015/04694/FST inspektionen för vård och omsorg 2015-11-24 Dnr 10.1-23692/2015 1(8) Avdelningen för verksamhetsstöd och -styrning Monica Jacobson monica.jacobson@ivo.se Socialdepartementet Yttrande gällande slutbetänkande

Läs mer

Svar på frågor med anledning av Vetenskapsrådets forskningsöversikt

Svar på frågor med anledning av Vetenskapsrådets forskningsöversikt 1 Lund 16/5 2014 Svar på frågor med anledning av Vetenskapsrådets forskningsöversikt Varför är humanistisk och samhällsvetenskaplig forskning viktig? För det första har humanistisk och samhällsvetenskaplig

Läs mer

Kunskapsutveckling om och effektivisering av rehabilitering för personer med psykisk ohälsa

Kunskapsutveckling om och effektivisering av rehabilitering för personer med psykisk ohälsa Kunskapsutveckling om och effektivisering av rehabilitering för personer med psykisk ohälsa Projektägare: Landstinget i Värmland Projektperiod: 2014 09 01 2015 12 31 1. Bakgrund Ohälsotalet är högre än

Läs mer

Bilaga till protokoll vid regeringssammanträde 2010-06-17

Bilaga till protokoll vid regeringssammanträde 2010-06-17 Bilaga till protokoll vid regeringssammanträde 2010-06-17 Socialdepartementet Enheten för sociala tjänster Ämnesråd Gert Knutsson Telefon 08-405 33 27 Mobil 070-660 56 50 E-post gert.knutsson@social.ministry.se

Läs mer

Motion till riksdagen 2015/16:35 av Ali Esbati m.fl. (V) Jämställdhet i arbetslivet

Motion till riksdagen 2015/16:35 av Ali Esbati m.fl. (V) Jämställdhet i arbetslivet Kommittémotion Motion till riksdagen 2015/16:35 av Ali Esbati m.fl. (V) Jämställdhet i arbetslivet 1 Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att tillsätta

Läs mer

LÄNGRE LIV, LÄNGRE ARBETSLIV. FÖRUTSÄTTNINGAR OCH HINDER FÖR ÄLDRE ATT ARBETA LÄNGRE Delbetänkande av Pensionsåldersutredningen (SOU 2012:28)

LÄNGRE LIV, LÄNGRE ARBETSLIV. FÖRUTSÄTTNINGAR OCH HINDER FÖR ÄLDRE ATT ARBETA LÄNGRE Delbetänkande av Pensionsåldersutredningen (SOU 2012:28) Dokument Sida YTTRANDE 1 (5) Datum Referens: Samhällspolitik och analys/åsa Forsell 2012-10-01 Direkttel: 08-782 91 74 E-post: åsa.forsell@tco.se Socialdepartementet 103 33 STOCKHOL LÄNGRE LIV, LÄNGRE

Läs mer

Betänkandet Nationell strategi mot mäns våld mot kvinnor och hedersrelaterat våld och förtryck (SOU 2015:55)

Betänkandet Nationell strategi mot mäns våld mot kvinnor och hedersrelaterat våld och förtryck (SOU 2015:55) Stockholms läns landsting 1 (2) Landstingsradsberedningen SKRIVELSE 2015-10-21 LS 2015-0942 Landstingsstyrelsen Betänkandet Nationell strategi mot mäns våld mot kvinnor och hedersrelaterat våld och förtryck

Läs mer

2 Åtgärder mot könsdiskriminering i arbetslivet

2 Åtgärder mot könsdiskriminering i arbetslivet Kommittémotion Motion till riksdagen: 2014/15:258 av Ali Esbati m.fl. (V) Åtgärder mot könsdiskriminering i arbetslivet 1 Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

Läs mer

Tre handlingsvägar för Nutek, Glesbygdsverket och ITPS

Tre handlingsvägar för Nutek, Glesbygdsverket och ITPS Remissvar 2007-11-16 Remissens dnr N2007/7145/SAM Diarienummer 013-2007-3636 Näringsdepartementet 103 33 STOCKHOLM Tre handlingsvägar för Nutek, Glesbygdsverket och ITPS Verket för näringslivsutveckling,

Läs mer

SBU:s sammanfattning och slutsatser

SBU:s sammanfattning och slutsatser SBU:s sammanfattning och slutsatser Mätningar av blodglukos med hjälp av teststickor är diabetespatientens verktyg för att få insikt i glukosnivåerna i blodet. Systematiska egna mätningar av blodglukos

Läs mer

IT-standardiseringsutredningens betänkande Den osynliga infrastrukturen om förbättrad samordning av offentlig ITstandardisering

IT-standardiseringsutredningens betänkande Den osynliga infrastrukturen om förbättrad samordning av offentlig ITstandardisering REMISSVAR 1 (9) 2007/214 ERT ER BETECKNING N2007/5876/ITP Näringsdepartementet ITP 103 33 STOCKHOLM IT-standardiseringsutredningens betänkande Den osynliga infrastrukturen om förbättrad samordning av offentlig

Läs mer

Yttrande över motion från Carina Lindberg (v) m fl HS 2006/0015, motion

Yttrande över motion från Carina Lindberg (v) m fl HS 2006/0015, motion YTTRANDE 1(4) Hälso- och sjukvårdsnämnden Yttrande över motion från Carina Lindberg (v) m fl HS 2006/0015, motion Carina Lindberg (v) m fl har i motion till kommunfullmäktige i Gotlands kommun föreslagit

Läs mer

Förarbete, planering och förankring

Förarbete, planering och förankring Förarbete, planering och förankring Förarbete, planering och förankring Att arbeta med vilka etiska värden och normer som ska känneteckna den äldreomsorgsverksamhet vi arbetar i och hur vi konkret ska

Läs mer

Betänkandet En ny säkerhetsskyddslag (SOU 2015:25)

Betänkandet En ny säkerhetsskyddslag (SOU 2015:25) samhällsskydd och beredskap REMISSVAR 1 (7) Ert datum Er referens 2015-04-30 Avdelningen för verksamhetsstöd Rättsenheten Anna Trulsson 010-240 53 81 anna.trulsson@msb.se Regeringskansliet Justitiedepartementet

Läs mer

Visions synpunkter på På jakt efter den goda affären (SOU 2011:73)

Visions synpunkter på På jakt efter den goda affären (SOU 2011:73) 2012-01-17 Sida 1 Visions synpunkter på På jakt efter den goda affären (SOU 2011:73) Vision har beretts möjlighet att till TCO lämna synpunkter på Delbetänkande av upphandlingsutredningen (SOU 2011:73).

Läs mer

Strategi fö r arbetet med ja msta lldhetsintegrering 2014-2016 Plan fö r det externa arbetet La nsstyrelsen i Blekinge

Strategi fö r arbetet med ja msta lldhetsintegrering 2014-2016 Plan fö r det externa arbetet La nsstyrelsen i Blekinge Strategi fö r arbetet med ja msta lldhetsintegrering 2014-2016 Plan fö r det externa arbetet La nsstyrelsen i Blekinge Inledning Jämställdhet innebär att kvinnor och män har samma makt att forma samhället

Läs mer

Fysioterapeuternas remissvar på Effektiv vård, SOU 2016:2 (Diarienummer S2016/00212/FS)

Fysioterapeuternas remissvar på Effektiv vård, SOU 2016:2 (Diarienummer S2016/00212/FS) 2016-05-25 Fysioterapeuternas remissvar på Effektiv vård, SOU 2016:2 (Diarienummer S2016/00212/FS) Fysioterapeuterna har tagit del av utredningens analys och förslag med stort intresse. Vi bedömer att

Läs mer

Jag stöttar arbetsgivare inom personlig assistans

Jag stöttar arbetsgivare inom personlig assistans Jag stöttar arbetsgivare inom personlig assistans Hej! Jag heter Björn Jidéus och jag är en av flera rådgivare för området personlig assistans på Arbetsgivarföreningen KFO. Vi är en arbetsgivarorganisation

Läs mer

Arbetsförmåga i sjukförsäkringen ett möte mellan juridik och medicin

Arbetsförmåga i sjukförsäkringen ett möte mellan juridik och medicin Arbetsförmåga i sjukförsäkringen ett möte mellan juridik och medicin Ruth Mannelqvist Juridiska institutionen Umeå universitet 2012-09-05 Mötet mellan juridik och medicin Allmän och offentlig sjukförsäkring

Läs mer

Yttrande över delbetänkande, På jakt efter den goda affären SOU 2011:73

Yttrande över delbetänkande, På jakt efter den goda affären SOU 2011:73 Ert datum Er beteckning, referens Registrator Socialdepartementet 103 33 Stockholm Yttrande över delbetänkande, På jakt efter den goda affären SOU 2011:73 ALLMÄNNA SYNPUNKTER Famna har av regeringen inbjudits

Läs mer

Gränslandet mellan sjukdom och arbete SOU 2009:89

Gränslandet mellan sjukdom och arbete SOU 2009:89 2010-10-25 Socialdepartementet 103 33 Stockholm REMISSVAR Gränslandet mellan sjukdom och arbete SOU 2009:89 Saco lämnar följande synpunkter på den s k Arbetsförmågeutredningens förslag. Enligt direktiven

Läs mer

Yttrande över Betänkandet bättre insatser vid missbruk och beroende, SOU 2011:35

Yttrande över Betänkandet bättre insatser vid missbruk och beroende, SOU 2011:35 Ert datum Er beteckning, referens Registrator Socialdepartementet 103 33 Stockholm Yttrande över Betänkandet bättre insatser vid missbruk och beroende, SOU 2011:35 Allmänna synpunkter och förslag Famna

Läs mer

Yttrande över betänkandet Skapa tilltro Generell tillsyn, enskildas klagomål och det allmänna ombudet inom socialförsäkringen (SOU 2015:46)

Yttrande över betänkandet Skapa tilltro Generell tillsyn, enskildas klagomål och det allmänna ombudet inom socialförsäkringen (SOU 2015:46) YTTRANDE Chefsjustitieombudsmannen Elisabet Fura Datum 2015-10-23 Regeringskansliet Socialdepartementet 103 33 Stockholm Dnr R 97-2015 Sid 1 (6) Yttrande över betänkandet Skapa tilltro Generell tillsyn,

Läs mer

Arbetsmiljöns betydelse för hjärt-kärlsjukdom

Arbetsmiljöns betydelse för hjärt-kärlsjukdom Arbetsmiljöns betydelse för hjärt-kärlsjukdom En systematisk litteraturöversikt Augusti 2015 SBU Statens beredning för medicinsk och social utvärdering Swedish Agency for Health Technology Assessment and

Läs mer

BYGGSTEN: Jämställdhet och konventionen

BYGGSTEN: Jämställdhet och konventionen KONVENTION OM RÄTTIGHETER FÖR PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING BYGGSTEN: Jämställdhet och konventionen Denna byggsten redogör för: - begreppen jämställdhet, genus och kön, - regeringens jämställdhetspolitiska

Läs mer

R E H A B I L I T E R I N G

R E H A B I L I T E R I N G GÖTEBORGS UNIVERSITET R E H A B I L I T E R I N G Mål och rutiner Gäller fr. o. m. 1 januari 1992 Uppdaterad 2005-04-28 Innehåll Sid Arbetsgivarens ansvar 1 Mål för arbetslivsinriktad rehabilitering 1

Läs mer

Hur värderas vårdens yrken? En undersökning bland landstings- och kommunalråd

Hur värderas vårdens yrken? En undersökning bland landstings- och kommunalråd Hur värderas vårdens yrken? En undersökning bland landstings- och kommunalråd www.vardforbundet.se januari 2008 I sin rapportserie presenterar Vårdförbundet resultat från särskilda undersökningar eller

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Patientdatalag; utfärdad den 29 maj 2008. SFS 2008:355 Utkom från trycket den 11 juni 2008 Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs följande. 1 kap. Lagens tillämpningsområde m.m.

Läs mer

Bakgrund. Beskrivning av problemet och vad Socialstyrelsen vill uppnå. Konsekvensutredning 2016-04-13 Dnr 4.1.1-10918/2016 1(5)

Bakgrund. Beskrivning av problemet och vad Socialstyrelsen vill uppnå. Konsekvensutredning 2016-04-13 Dnr 4.1.1-10918/2016 1(5) Konsekvensutredning 2016-04-13 Dnr 4.1.1-10918/2016 1(5) Avdelningen för regler och behörighet Anders Kring lars-anders.kring@socialstyrelsen.se Konsekvensutredning förslag till Socialstyrelsens föreskrifter

Läs mer

YTTRANDE. Socialdepartementet 103 33 Stockholm

YTTRANDE. Socialdepartementet 103 33 Stockholm 2009-01-29 1 (8) YTTRANDE Socialdepartementet 103 33 Stockholm Yttrande över LSS-kommitténs slutbetänkande; Möjlighet att leva som andra Ny lag om stöd och service till vissa personer med funktionsnedsättning

Läs mer

Gamla mönster och nya utmaningar. Arbetsmarknad och livsvillkor för kvinnor och män i Jämtlands och Västernorrlands län

Gamla mönster och nya utmaningar. Arbetsmarknad och livsvillkor för kvinnor och män i Jämtlands och Västernorrlands län Gamla mönster och nya utmaningar Arbetsmarknad och livsvillkor för kvinnor och män i Jämtlands och Västernorrlands län Trots ett pågående arbete med jämställdhet under många decennier präglas arbetsmarknaden

Läs mer

hälsa, vård och omsorg

hälsa, vård och omsorg Jag stöttar arbetsgivare inom hälsa, vård och omsorg Hej! Jag heter Susanne Lavemark och jag är en av flera rådgivare för området hälsa, vård och omsorg på Arbetsgivarföreningen KFO. Vi är en arbetsgivarorganisation

Läs mer

Yttrande över betänkande Toppdomän för Sverige (SOU 2003:59)

Yttrande över betänkande Toppdomän för Sverige (SOU 2003:59) DATUM VÅR REFERENS 22 september 2003 03-009711/60 ERT DATUM ER REFERENS 2003-06-26 N2003/4833/IT HANDLÄGGARE, AVDELNING/ENHET, TELEFON, E-POST Anders Rafting Nätsäkerhet 08-678 55 41 anders.rafting@pts.se

Läs mer

Ett hälsosammare arbetsliv en avsiktsförklaring från s, v och mp 2002-12-18

Ett hälsosammare arbetsliv en avsiktsförklaring från s, v och mp 2002-12-18 Ett hälsosammare arbetsliv en avsiktsförklaring från s, v och mp 2002-12-18 Inledning Tillväxt och välfärd är kommunicerande kärl. Tillväxt skapar förutsättningar för en utbyggd välfärd och en möjlighet

Läs mer

Beslut 1(1) Sofia Tranxus, avdelningschef Anna Ringborg, hälsoekonom. Christel Hellberg, projektledare

Beslut 1(1) Sofia Tranxus, avdelningschef Anna Ringborg, hälsoekonom. Christel Hellberg, projektledare Beslut 1(1) Datum för beslut Beslutsserie 2016-10-10 GD-beslut Nummer Nr 55/2016 Dnr 5TY2016/74 Beslutande Samråd med Föredragande Susanna Axelsson, generaldirektör Sofia Tranxus, avdelningschef Anna Ringborg,

Läs mer

Följa upp, utvärdera och förbättra

Följa upp, utvärdera och förbättra Kapitel 3 Följa upp, utvärdera och förbättra Det tredje steget i tillsynsprocessen är att följa upp och utvärdera tillsynsverksamheten och det fjärde steget är förbättringar. I detta kapitel beskrivs båda

Läs mer

Tillgång till vårdhygienisk kompetens. Rekommendation som stöd för vårdgivarnas arbete med att förebygga vårdrelaterade infektioner

Tillgång till vårdhygienisk kompetens. Rekommendation som stöd för vårdgivarnas arbete med att förebygga vårdrelaterade infektioner Tillgång till vårdhygienisk kompetens Rekommendation som stöd för vårdgivarnas arbete med att förebygga vårdrelaterade infektioner Citera gärna Socialstyrelsens rapporter, men glöm inte att uppge källan.

Läs mer

Verksamhetsrapport 2002

Verksamhetsrapport 2002 Verksamhetsrapport 2002 Hälso- och sjukvårdsberedning Nord Uppdrag 2002 Hälso- och sjukvårdsberedningarna ansvarar för att utvärdera det strategiska målet för hälso- och sjukvård utifrån analyser av befolkningens

Läs mer

Forskningskvalitetsutvärdering i Sverige - FOKUS

Forskningskvalitetsutvärdering i Sverige - FOKUS YTTRANDE Vårt dnr: 2015-12-18 Avdelningen för tillväxt och samhällsbyggnad Eva Marie Rigné Utbildningsdepartementet 103 33 Stockholm Forskningskvalitetsutvärdering i Sverige - FOKUS Sammanfattning av SKL:s

Läs mer

BETSLIVVÄLFÄRD HÄLSAARBET

BETSLIVVÄLFÄRD HÄLSAARBET STRATEGISK AGENDA 2015 2018 1 2 HÄLSAAR BETSLIVVÄLFÄRD HÄLSAARBET IVVÄLFÄRDHÄ VHÄLSAVÄ BETS S Vision och strategier för Fortes verksamhet inom hälsa, arbets liv och välfärd 2015 2018 Forte arbetar på uppdrag

Läs mer

Yttrande över betänkandet Kroppsbehandlingar Åtgärder för ett stärkt konsumentskydd (SOU 2015:100)

Yttrande över betänkandet Kroppsbehandlingar Åtgärder för ett stärkt konsumentskydd (SOU 2015:100) KOMMUNLEDNINGSKONTORET Handläggare Lewin Karin Datum 2016-04-15 Diarienummer KSN-2016-0450 Kommunstyrelsen Yttrande över betänkandet Kroppsbehandlingar Åtgärder för ett stärkt konsumentskydd (SOU 2015:100)

Läs mer

AVTAL MELLAN ORGANISATIONEN OCH LANDSTINGET I JÖNKÖPINGS LÄN

AVTAL MELLAN ORGANISATIONEN OCH LANDSTINGET I JÖNKÖPINGS LÄN Qulturum, Landstinget i Jönköpings län Box 702 551 20 JÖNKÖPING senioralert@lj.se AVTAL MELLAN ORGANISATIONEN OCH LANDSTINGET I JÖNKÖPINGS LÄN Organisation: Organisationsnummer: Postadress: Telefon: E-post:

Läs mer

ANALYSERAR 2005:23. Försäkringskassans metodundersökning 2004 En sammanfattning av åtta studier

ANALYSERAR 2005:23. Försäkringskassans metodundersökning 2004 En sammanfattning av åtta studier ANALYSERAR 2005:23 Försäkringskassans metodundersökning 2004 En sammanfattning av åtta studier Utgivare Upplysningar Beställning Försäkringsdivisionen Enheten för forskning och utveckling Pernilla Tollin

Läs mer

Beslut 1(1) Sofia Tranxus, avdelningschef

Beslut 1(1) Sofia Tranxus, avdelningschef Beslut 1(1) Datum för beslut Beslutsserie 2016-02-01 GD-beslut Nummer Nr 9/2016 Dnr STY2015/92 Beslutande I samråd med Föredragande Susanna Axelsson, tillförordnad generaldirektör Sofia Tranxus, avdelningschef

Läs mer

Bedömningsunderlag vid praktiskt prov

Bedömningsunderlag vid praktiskt prov Nationell klinisk slutexamination för sjuksköterskeexamen, 180 hp Bedömningsunderlag vid praktiskt prov ANSLUTNA LÄROSÄTEN OBLIGATORISK VERKSAMHET FÖRSÖKSVERKSAMHET Nationell klinisk slutexamination för

Läs mer

Det fattas stora medicinska grävjobb

Det fattas stora medicinska grävjobb Det fattas stora medicinska grävjobb Ragnar Levi, författare, medicinjournalist med läkarexamen och informationschef på Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU) Tycker du att kvaliteten på medicinjournalistiken

Läs mer

Politisk viljeinriktning för vård vid astma och KOL i Uppsala-Örebro sjukvårdsregion baserad på Socialstyrelsens nationella riktlinjer från 2015

Politisk viljeinriktning för vård vid astma och KOL i Uppsala-Örebro sjukvårdsregion baserad på Socialstyrelsens nationella riktlinjer från 2015 Christina Lindberg, Hanna Höghielm 2016-04-06 Regionala utvecklingsgruppen för nationella riktlinjer Politisk viljeinriktning för vård vid astma och KOL i Uppsala-Örebro sjukvårdsregion baserad på Socialstyrelsens

Läs mer

Gemensam rehabiliteringsprocess i Stockholms stad

Gemensam rehabiliteringsprocess i Stockholms stad Bilaga 1 Gemensam rehabiliteringsprocess i Stockholms stad Stadens mål för arbetsmiljön är att förena en väl fungerande verksamhet med ett långsiktigt hållbart arbetsliv. Det innebär att staden ska förebygga

Läs mer

Betänkandet Omhändertagen (SOU 2000:77) (dnr S 2000/5585/ST)

Betänkandet Omhändertagen (SOU 2000:77) (dnr S 2000/5585/ST) Datum Dnr 2001-01-26 1426-2000 Juridiska sekretariatet Socialdepartementet 103 33 STOCKHOLM Betänkandet Omhändertagen (SOU 2000:77) (dnr S 2000/5585/ST) Sammanfattning Domstolsverket (DV) är positiv till

Läs mer

Jag stöttar arbetsgivare inom tjänsteföretag

Jag stöttar arbetsgivare inom tjänsteföretag Jag stöttar arbetsgivare inom tjänsteföretag Hej! Jag heter Peter Sparrfors och jag är rådgivare för området tjänsteföretag på Arbetsgivarföreningen KFO. Vi är en arbetsgivarorganisation för idéburna och

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN FÖR KARLSHAMNS KOMMUN

LIKABEHANDLINGSPLAN FÖR KARLSHAMNS KOMMUN LIKABEHANDLINGSPLAN FÖR KARLSHAMNS KOMMUN 2009 Karlshamns Kommun Kommunledningsförvaltningen Personalkontoret Rådhuset 374 81 Karlshamn Tfn 0454-811 30 Fax 0454-810 41 E-post: personal@karlshamn.se Internet:

Läs mer

Socialstyrelsens yttrande över betänkandet Kroppsbehandlingar Åtgärder för ett stärkt konsumentskydd (SOU 2015:100)

Socialstyrelsens yttrande över betänkandet Kroppsbehandlingar Åtgärder för ett stärkt konsumentskydd (SOU 2015:100) Yttrande 2016-05-11 Dnr 10.1-4922/2016 1(10) Avdelningen för regler och behörighet Jonas Widell jonas.widell@socialstyrelsen.se Regeringskansliet Socialdepartementet 103 33 Stockholm Socialstyrelsens yttrande

Läs mer

Utlysning av forskningsmedel: Ett resilient betalningssystem

Utlysning av forskningsmedel: Ett resilient betalningssystem MSB-51.1 Myndigheten för samhällsskydd och beredskap PM 1 (9) Utlysning av forskningsmedel: Ett resilient betalningssystem samhällsskydd och beredskap PM 2 (9) Innehållsförteckning Utlysning av forskningsmedel:

Läs mer

Revisionsrapport Granskning av Trelleborgs kommuns lönesättning ur ett jämställdhetsperspektiv

Revisionsrapport Granskning av Trelleborgs kommuns lönesättning ur ett jämställdhetsperspektiv www.pwc.se Revisionsrapport Carl-Gustaf Folkeson Granskning av Trelleborgs kommuns lönesättning ur ett jämställdhetsperspektiv Trelleborgs kommun Innehållsförteckning 1. Inledning... 1 1.1. Bakgrund...

Läs mer

Statsbidrag för en kvalitetssäker och effektiv sjukskrivningsprocess 2012. Miljarden

Statsbidrag för en kvalitetssäker och effektiv sjukskrivningsprocess 2012. Miljarden 1(7) TJÄNSTEUTLÅTANDE Hälso- och sjukvårdsavdelningen Christina Möller/Mats Swanberg 2012-02-10 Dnr RS 690-2011 Till Hälso- och sjukvårdsutskottet Statsbidrag för en kvalitetssäker och effektiv sjukskrivningsprocess

Läs mer

Regional strategi för ehälsa i Västernorrland

Regional strategi för ehälsa i Västernorrland Regional strategi för ehälsa i Västernorrland En vägledning för det fortsatta arbetet med införandet av nationella ehälsotjänster i länets kommuner i samverkan med Landstinget och andra vårdgivare. Förord

Läs mer

Fastställd av styrelsen 2015-04-29. Uppförandekod för Indutrade-koncernen

Fastställd av styrelsen 2015-04-29. Uppförandekod för Indutrade-koncernen Fastställd av styrelsen 2015-04-29 Uppförandekod för Indutrade-koncernen I Uppförandekoden ger oss vägledning, men det är det personliga ansvaret som spelar roll. II Bästa kollegor, Indutrade är en växande

Läs mer

Introduktion till Äldre

Introduktion till Äldre Introduktion till Äldre 65 år eller äldre Norrbottens län 16,4 % 19,2 % 26,9 % 24,4 % 21,1 % 24,6 % 21,7 % 17 % 18,5 % 26,2 % 24,6 % 20,7 % 19,6 % 14,9 % Bilden visar andelen personer som är 65 år eller

Läs mer

90 000 feriejobb i kommuner och landsting/regioner sommaren 2016. Nästan samtliga kommuner erbjuder feriejobb/feriepraktik

90 000 feriejobb i kommuner och landsting/regioner sommaren 2016. Nästan samtliga kommuner erbjuder feriejobb/feriepraktik 2016-03-30 1 (6) Utbildning och Arbetsmarknad Tor Hatlevoll 90 000 feriejobb i kommuner och landsting/regioner sommaren 2016 Kommunerna och landstingen/regionerna planerar att erbjuda 90 000 ungdomar en

Läs mer

Ändring av Socialstyrelsens föreskrifter om basal hygien (SOSFS 2007:19).

Ändring av Socialstyrelsens föreskrifter om basal hygien (SOSFS 2007:19). 2013-02-12 Dnr 1417/2013 1(3) Kunskapsavdelningen Inger Riesenfeld-Örn inger.riesenfeld-orn@socialstyrelsen.se Enligt sändlista Ändring av Socialstyrelsens föreskrifter om basal hygien (SOSFS 2007:19).

Läs mer

SCB:s Demokratidatabas 1998 2008. Beskrivning av Demokratidatabasens innehåll och utveckling 1998 2008

SCB:s Demokratidatabas 1998 2008. Beskrivning av Demokratidatabasens innehåll och utveckling 1998 2008 SCB:s Demokratidatabas 1998 2008 Beskrivning av Demokratidatabasens innehåll och utveckling 1998 2008 Innehåll 1. Inledning... 4 Bakgrund... 4 Information om demokratidatabasen... 5 Variabler...5 Källor

Läs mer

Friska verksamheter - vilka leder oss dit?

Friska verksamheter - vilka leder oss dit? Friska verksamheter - vilka leder oss dit? Professor Magnus Svartengren Institutionen Medicinska Vetenskaper 3 Hälsa / högt välbefinnande Sjuk disease Frisk Ohälsa / lågt välbefinnande illness 2016-01-12

Läs mer

Lönepolicy. Landskrona stad

Lönepolicy. Landskrona stad Sida 1 (7) Lönepolicy Landskrona stad Sida 2 (7) Lönepolicyns syfte och roll Lönepolicyn är ett centralt arbetsgivardokument, och det är därför särskilt viktigt att chefer med ansvar för lönesättning är

Läs mer

Ökad läkarmedverkan i äldrevården

Ökad läkarmedverkan i äldrevården Ökad läkarmedverkan i äldrevården Ett förslag från Sveriges läkarförbund 1 Sveriges läkarförbund 2001 Sveriges läkarförbund, 2000 Text: Robert Wahren Tryck: Elanders Graphic Systems, Göteborg 2001 2 Ädelreformen

Läs mer

ETIK. i medicinsk utvärdering

ETIK. i medicinsk utvärdering ETIK i medicinsk utvärdering Den etiska plattformen för prioriteringar inom svensk sjukvård Människovärdesprincipen Alla människor har lika värde och samma rätt oberoende av personliga egenskaper och funktioner

Läs mer

Granskning uppföljning av långtidssjukfrånvaro

Granskning uppföljning av långtidssjukfrånvaro Revisionsrapport Granskning uppföljning av långtidssjukfrånvaro inom Eslövs kommun Maj 2008 Carl-Gustaf Folkeson, Revisionskonsult Innehållsförteckning 1 Inledning...1 1.1 Bakgrund, syfte och avgränsning...1

Läs mer

Patientdatalag (2008:355)

Patientdatalag (2008:355) Patientdatalag (2008:355) SFS nr: 2008:355 Departement/myndighet: Socialdepartementet Utfärdad: 2008-05-29 Ändrad: t.o.m. SFS 2013:1024 Tryckt version: pdf, utan ändringar (Lagrummet) Ändringsregister:

Läs mer

Offertförfrågan forskningsöversikt om det civila samhället och arbetsmarknadsområdet

Offertförfrågan forskningsöversikt om det civila samhället och arbetsmarknadsområdet US1000, v 1.2, 2015-10-08 1 (6) 2015-12-01 Offertförfrågan forskningsöversikt om det civila samhället och arbetsmarknadsområdet Härmed inbjuds att lämna offert till genomförande av en forskningsöversikt

Läs mer

ENKÄT OM PSYKOSOCIAL ARBETSMILJÖ

ENKÄT OM PSYKOSOCIAL ARBETSMILJÖ ENKÄT OM PSYKOSOCIAL ARBETSMILJÖ Den psykosociala arbetsmiljön är viktig för alla som arbetar, oavsett bransch eller yrke. Enligt arbetsmiljölagen ska arbetsgivare arbeta systematiskt med den fysiska,

Läs mer

Arbetsmiljöverkets uppdrag om särskilt förebyggande insatser för kvinnors arbetsmiljö - en lägesrapport januari 2014

Arbetsmiljöverkets uppdrag om särskilt förebyggande insatser för kvinnors arbetsmiljö - en lägesrapport januari 2014 ARBETSMILJÖ VERKET Vår beteckning 2014-01-14 IM2011/100748 1 (8) Ert datum Er beteckning 2011-05-12 A2011/ 2209 /ARM Generaldirektören Projektsamordnare Judit Hadnagy, 010-730 9558 Regeringskansliet Arbetsmarknadsdepartementet

Läs mer

Socialtjänstlagen 2 kap. 2 Kommunen har det yttersta ansvaret för att de som vistas i kommunen får det stöd och den hjälp som de behöver

Socialtjänstlagen 2 kap. 2 Kommunen har det yttersta ansvaret för att de som vistas i kommunen får det stöd och den hjälp som de behöver Riktlinjer för Anhörigstödet i Boxholms kommun 2011-04-14 Bakgrund Kommunens stöd till anhöriga utgår från socialtjänstlagen och främst 5 kap 10 Socialnämnden ska erbjuda stöd för att underlätta för de

Läs mer

Yttrande över betänkandet Legitimation och skärpta behörighetsregler (SOU 2008:52)

Yttrande över betänkandet Legitimation och skärpta behörighetsregler (SOU 2008:52) 2008-10-23 Yttrande 1(6) Dnr 2008:184 Regeringen Utbildningsdepartementet 102 33 Stockholm Yttrande över betänkandet Legitimation och skärpta behörighetsregler (SOU 2008:52) U2008/3815/S Sammanfattning

Läs mer

I huvudet på SKL. Marie Källman SFVH Höstmöte 22 oktober 2014

I huvudet på SKL. Marie Källman SFVH Höstmöte 22 oktober 2014 I huvudet på SKL Marie Källman SFVH Höstmöte 22 oktober 2014 Sveriges Kommuner och Landsting Överenskommelser mellan SKL och regeringen Evidensbaserad praktik för god kvalitet inom socialtjänsten 2014

Läs mer

Sveriges synpunkter på EU:s grönbok om psykisk hälsa

Sveriges synpunkter på EU:s grönbok om psykisk hälsa Yttrande 2006-06-16 S2005/9249/FH Socialdepartementet Enheten för folkhälsa Europeiska kommissionen Generaldirektoratet för hälsa och konsumentskydd Enhet C/2 "Hälsoinformation" L-2920 LUXEMBURG Sveriges

Läs mer

Remissvar: Rätt information på rätt plats i rätt SOU 2014:23

Remissvar: Rätt information på rätt plats i rätt SOU 2014:23 Stockholm 2014-10-27 Remissvar: Rätt information på rätt plats i rätt SOU 2014:23 Svenska Psykiatriska Fo reningen, SPF, tackar fo r mo jligheten att yttra oss o ver rubricerade remiss. Sammanhållen journal

Läs mer

Famna har erbjudits lämna sina synpunkter över rubricerade föreskrifter och handbok, vilka lämnas nedan.

Famna har erbjudits lämna sina synpunkter över rubricerade föreskrifter och handbok, vilka lämnas nedan. Ert datum Er beteckning, referens Socialstyrelsen socialstyrelsen@socialstyrelsen.se Yttrande över Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om livsuppehållande behandling, Om att ge eller inte ge

Läs mer

UFV 2003/39 CK 2003-0036

UFV 2003/39 CK 2003-0036 1 Regionalt avtal mellan Uppsala universitet och landstinget i Uppsala län om samarbete om grundutbildning av läkare, medicinsk forskning samt utveckling av hälso- och sjukvården. Bakgrund Läkarutbildningen

Läs mer

Verksamhetsplan. för jämställdhet. Diarienummer: Ks2015/0392.192. Gäller från: 2016-01-01. Fastställd av: Kommunstyrelsen, 2016-01-12 18

Verksamhetsplan. för jämställdhet. Diarienummer: Ks2015/0392.192. Gäller från: 2016-01-01. Fastställd av: Kommunstyrelsen, 2016-01-12 18 Diarienummer: Ks2015/0392.192 Verksamhetsplan för jämställdhet Gäller från: 2016-01-01 Gäller för: Ljungby kommun Fastställd av: Kommunstyrelsen, 2016-01-12 18 Utarbetad av: Jämställdhetsstrategerna Revideras

Läs mer

Vision för en psykiatrisamverkan i Världsklass 2015 strategisk samverkan i Örnsköldsvik

Vision för en psykiatrisamverkan i Världsklass 2015 strategisk samverkan i Örnsköldsvik Vision för en psykiatrisamverkan i Världsklass 2015 strategisk samverkan i Örnsköldsvik Antagen av Politiska samverkansledningsgruppen i Örnsköldsvik (POLSAM) och Örnsköldsviks Samordningsförbunds styrelse

Läs mer

Välkommen till BESTA-vägen ett metodstöd för analys av löneskillnader mellan kvinnor och män

Välkommen till BESTA-vägen ett metodstöd för analys av löneskillnader mellan kvinnor och män Välkommen till BESTA-vägen ett metodstöd för analys av löneskillnader mellan kvinnor och män Det här handlar om en metod som kan användas i lönebildningsarbetet på myndigheten. Fokus för metoden BESTA-vägen

Läs mer

Landstingsstyrelsens förslag till beslut

Landstingsstyrelsens förslag till beslut FÖRSLAG 2004:9 1 (6) Landstingsstyrelsens förslag till beslut Motion 2001:11 av Håkan Jörnehed (v) om att landstingets anställda skall få utökade möjligheter till fysisk aktivitet och att personalen skall

Läs mer

Strukturella löneskillnader

Strukturella löneskillnader januari 2016 Strukturella löneskillnader En ojämställd historia Januari 2016 Strukturella löneskillnader En ojämställd historia Hur mycket förlorar en ekonom, en drifttekniker inom IT eller en personal-/hr-chef

Läs mer

Nationella samverkansgruppen för kunskapsstyrning inom socialtjänsten (NSK-S)

Nationella samverkansgruppen för kunskapsstyrning inom socialtjänsten (NSK-S) STRATEGIDOKUMENT 2014-06-30 1 (5) Vård och omsorg Nationella samverkansgruppen för kunskapsstyrning inom socialtjänsten (NSK-S) Syfte Syftet med NSK-S är att samordna arbetet med strategiska frågor som

Läs mer

Anne Persson, Professor anne.persson@his.se

Anne Persson, Professor anne.persson@his.se FÖRUTSÄTTNINGAR OCH STRUKTUR FÖR ATT HANTERA KUNSKAP OCH KUNSKAPSUTVECKLING Anne Persson, Professor anne.persson@his.se Bild 1 AGENDA Kunskapsarbete i verksamheter en kort introduktion Hur kan en kunskapsportal

Läs mer

Strategi för Statens medicinsk-etiska råd 2015-2017

Strategi för Statens medicinsk-etiska råd 2015-2017 Beslutat av rådet 2015-05-29 Strategi för Statens medicinsk-etiska råd 2015-2017 1 Om Smer Bakgrund Statens medicinsk-etiska råd (Smer) är ett organ tillsatt av regeringen för att belysa medicinsk-etiska

Läs mer

Remissvar Ett gott liv var dag Kommunstyrelsens diarienummer: 2014/KS0411

Remissvar Ett gott liv var dag Kommunstyrelsens diarienummer: 2014/KS0411 BESLUT Datum 2015-06-09 Diarienummer 2015/SON0072 Sida 1(6) Sociala omsorgsnämnden Eva Claesson, Tfn 0734-32 70 20 Mottagare Kommunstyrelsen Remissvar Ett gott liv var dag Kommunstyrelsens diarienummer:

Läs mer

Vad är evidensbaserat socialt arbete? Francesca Östberg

Vad är evidensbaserat socialt arbete? Francesca Östberg Vad är evidensbaserat socialt arbete? Francesca Östberg Evidensrörelsen Behov hos politik och ledning att minska osäkerheten om resultaten blir det bättre? Huvudargument är att vi saknar kunskap om det

Läs mer

1 (5) Tjänsteutlåtande Datum 2016-01-18 Diarienummer RS 4000-2015 Diarienummer RUN 610-0044-16. Utbildningsdepartementet 103 33 Stockholm

1 (5) Tjänsteutlåtande Datum 2016-01-18 Diarienummer RS 4000-2015 Diarienummer RUN 610-0044-16. Utbildningsdepartementet 103 33 Stockholm 1 (5) Tjänsteutlåtande Datum 2016-01-18 Diarienummer RS 4000-2015 Diarienummer RUN 610-0044-16 Utbildningsdepartementet 103 33 Stockholm Remissyttrande Välja yrke (SOU 2015:97) Västra Götalandsregionens

Läs mer

Arbetsmöte 1. Vi arbetar med vår värdegrund

Arbetsmöte 1. Vi arbetar med vår värdegrund Om arbetsmöten Arbetsmötena handlar om hur vi ska arbeta för att värdegrunden ska ge resultat, det vill säga att de äldre personer som vi ger stöd och omsorg kan ha ett värdigt liv och känna välbefinnande.

Läs mer

~~~1/;t- Il e U U LINKÖPINGs N IVERSITET

~~~1/;t- Il e U U LINKÖPINGs N IVERSITET Il e U U LINKÖPINGs N IVERSITET 15-10-29 DN R LIU-2015-01324 YTIRANDE 1(6) Remissutlåtande från Medicinska fakulteten, Linköpings universitet avseende rapporten En Värdefull Vård - en hälsooch sjukvård

Läs mer

A aktiv sjukskrivning sjukskrivning under vilken läkaren ordinerar den sjukskrivne att under sjukskrivningstiden utföra bestämda aktiviteter för att förbättra förutsättningarna att kunna återgå till arbetet

Läs mer

Individ- och familjeomsorg, Socialsekreterarna som växte.

Individ- och familjeomsorg, Socialsekreterarna som växte. Individ- och familjeomsorg, AngeredS stadsdelsförvaltning Socialsekreterarna som växte. 2 Individ- och familjeomsorg, Angereds Stadsdelsförvaltning AFA Försäkring genomförde preventionsprojektet Hot och

Läs mer