Forsknings- och utvecklingsprojekt inom äldreområdet i Blekinge 2008

Transkript

1 Blekinge kompetenscentrum Forskning och utveckling inom hälsa, vård och omsorg. Landstinget Blekinge i samverkan med länets kommuner. Skrift 2008:1 Forsknings- och utvecklingsprojekt inom äldreområdet i Blekinge 2008 En kartläggning av aktuella projekt och framtida behov Mats Wennstig

2

3 Inledning På uppdrag av Region Blekinge har Blekinge kompetenscentrum genomfört en förstudie som ska ligga till grund för kommande ansökningar ur EU:s program och fonder. Syftet med förstudien var att kartlägga aktuella forsknings- och utvecklingsprojekt inom äldreområdet i Blekinge samt kommande behov av forsknings- och utvecklingsinsatser inom området. Kartläggningen har genomförts och sammanställts av Mats Wennstig, projektsekreterare vid Blekinge kompetenscentrum, under våren Denna rapport ger en översiktlig beskrivning kring de olika aktörernas aktiviteter inom äldreområdet våren En mer detaljerad beskrivning av de olika forsknings- och utvecklingsprojekten kommer att presenteras på webben samt i seminarieform under hösten Bakgrund Äldre I befolkningen ökar stadigt andelen äldre, dvs. personer 65 år och däröver. Andelen äldre i befolkningen är idag ca 18 % och beräknas stiga till ca 25 % år Den kommande förändringen av befolkningsstrukturen beror främst på de fallande födelsetalen. En åldrande befolkning innebär stora förändringar och kräver en ökad kunskap och forskning kring åldrandet och dess konsekvenser (1). I Blekinge är andelen 75 år och äldre högre än i övriga riket vilket kan ha en viktig betydelse ur ett hälsoperspektiv (2). Gruppen äldre får en allt bättre funktionsförmåga men rapporterar samtidigt en ökning av olika hälsoproblem. Bland äldre är även psykisk ohälsa vanlig, vilket hittills inte fått någon större uppmärksamhet inom vården och omsorgen om äldre (3). Flera av de åldersrelaterade sjukdomarna förväntas bli vanligare i och med att befolkningen blir allt äldre. Exempel på sådana är hjärt- och kärlsjukdom, stroke, diabetes, olika cancersjukdomar samt s.k. multisjuklighet (2). Inom hälso- och sjukvården har framsteg gjorts avseende tillgången på kunskapsbaserad vård och behandling vid sjukdomar som exempelvis hjärtinfarkt, hjärtsvikt, stroke, diabetes och grå starr (4). Inom socialtjänsten bedrivs i huvudsak arbetet med professionella erfarenheter och aktuell lagstiftning/riktlinjer som grund. I allt för liten utsträckning bedrivs socialtjänsten på aktuell kunskap om effekterna av olika insatser, arbetssätt och metoder (5). De senaste åren har såväl antalet platser i särskilt boende som vårdplatser på sjukhus minskat. En konsekvens av detta har blivit ett ökat tryck på den vård och omsorg som bedrivs i ordinärt boende. Detta ställer därmed nya och större krav på primärvård, hemtjänst och inte minst på närstående (3). Forskning och utvecklingsarbete/-projekt Forskning kan beskrivas som ett sökande efter ny kunskap utifrån ett kritiskt förhållningssätt och ett systematiskt/metodiskt utprovande av trovärdighet och tillförlitlighet i nya teorier. Utvecklingsarbete/-projekt å sin sida utnyttjar systematiskt och metodiskt forskningsresultaten för att åstadkomma nya processer, nya system eller väsentliga förbättringar av redan existerande. Utvecklingsarbete/-projekt tar således inte fram ny vetenskaplig kunskap utan använder redan kända kunskaper/behandlingsmetoder för att utveckla en verksamhet (6). I ett yttrande från Sveriges kommuner och Landsting avseende Forsknings- och innovationsstrategi för kommuner och landsting/regioner beskrivs medborgarnyttan som ett av de grundläggande perspektiven. Detta innebär att den forskning som produceras ska vara tillgänglig och även kunna komma till användning för medborgarnas bästa. Viktiga utmaningar och behov inför framtiden är bl.a. att öka kunskapen för att optimera mötet mellan personal och patient/brukare samt hur samverkan kan utvecklas mellan olika aktörer.

4 Viktiga framtidsfrågor inom äldreområdet är också behovet av ökade kunskaper inför det åldrande samhället samt hur man effektivast använder de offentliga resurserna på bästa sätt (7). FoU I FoU-begreppet ryms såväl forskning som utveckling, utbildning och utvärdering. I en FoU-verksamhet kan forskningen stimulera, legitimera och verifiera utvecklingsinsatser samtidigt som olika utvecklingsarbeten kan stimulera och initiera nya forskningsinsatser. FoU kan på många sätt ses som den viktiga bryggan mellan teori och praktik. Målet med FoU blir således att söka och ge svar om det vardagsnära arbetet men också att förmedla dessa på ett begripligt och enkelt sätt som underlättar den praktiska tillämpningen (8). I länet finns en lång tradition av FoU-verksamhet inom äldreområdet. Blekinge FoU-enhet etablerades 1988 och var då en av landets första forsknings- och utvecklingsenheter utanför universitetsorterna. Sedan 2006 finns denna verksamhet integrerad i Blekinge kompetenscentrums verksamhet (se nedan). Kommunerna Utvecklingsarbetet i de fem kommunerna präglas framförallt av de nationella satsningarna som gjorts de senaste åren via den s.k. Kompetensstegen samt Socialstyrelsens stimulansmedel. Regeringens satsning på Kompetensstegen pågick under åren Syftet var att stödja kommunernas långsiktiga kvalitets- och utvecklingsarbete genom kompetensutveckling inom vården och omsorgen om äldre. Satsningarna inom Kompetensstegen skedde framförallt inom områdena bemötande, etik och värdegrund, demenssjukdomar, rehabilitering, vård i livets slutskede samt måltids- och nutritionsfrågor. Under åren pågår Socialstyrelsens satsning via stimulansbidrag till kommuner och landsting. Prioriterade områden i denna satsning är läkartillgång i såväl särskilt boende som ordinärt boende, läkemedelsgenomgångar, förebyggande arbete, demensvård, rehabilitering, kost och nutrition samt det sociala innehållet. Landstinget Blekinge Landstinget Blekinge beskriver i Behov 2010 slutrapport de fyra områden som främst bör bli föremål för forskning och utveckling de närmaste åren i länet; Kvinnors hälsa Åldrandets sjukdomar Mötet med patienter med långvariga och bestående funktionshinder och deras anhöriga De hälsofrämjande insatsernas effekter Som ett led i en mer hälsofrämjande hälso- och sjukvård finns även en ambition att de närmaste åren erbjuda länets invånare över 65 år s.k. hälsosamtal via Hälsotorgen (9). Inom Landstinget Blekinge finns ett Vetenskapligt råd som bl.a. har till uppgift att legitimera och förankra forskningsarbetet inom landstinget, bedöma forskningsansökningar, skapa tillämpning av tillgänglig vetenskaplig kunskap samt fördela forskningsmedel inom Landstinget Blekinge. Varje år fördelas ca 1 miljon kronor till olika forskningsprojekt i länet. Landstinget Blekinge arrangerar regelbundet en forskningsmetodikkurs där ett 20-tal deltagare av olika yrkeskategorier deltar. Blekinge Tekniska Högskola (BTH) BTH:s prioriterade områden inom Sektionen för hälsa är framförallt tillämpad hälsoteknik samt äldrevård. Den pågående forskningen vid sektionen har följande inriktningar; Vårdvetenskap med fokus på äldre Hälsoteknik Folkhälsovetenskap Medicinsk vetenskap

5 Övergripande samverkan I ett ramavtal träffat mellan Blekinge Tekniska Högskola (BTH) och Landstinget Blekinge hösten 2007 avsatte Landstinget Blekinge 20 miljoner kronor att användas för gemensamma forskningsområden under åren Som ett resultat av detta avtal har Blekinge Forskningsråd bildats. Rådet har bl.a. till uppgift att bedöma forskningsansökningar och fördela forskningsmedel för olika forskningsprojekt inom länet, som ligger i linje med Landstinget Blekinges och BTH:s prioriterade områden. Sedan 2007 finns ett samarbete mellan Landstinget Blekinge och länets fem kommuner om en gemensam forsknings- och utvecklingsverksamhet (FoU) inom de tre verksamhetsområdena äldreomsorg, handikappomsorg och psykiatri. Ansvaret och samordningen av denna verksamhet ligger på Blekinge kompetenscentrum. BTH och de fem kommunerna har regelbundna träffar och utbyte kring olika utbildnings och kompetensfrågor. En samverkansgrupp kallad LSVO (Ledningssamverkan Vård och Omsorg) består av representanter från de fem kommunerna, primärvården, Blekingesjukhuset och Psykiatrin. I denna grupp möts regelbundet ledningsrepresentanter från vård- och omsorgsområdet för samtal och bearbetning av gemensamma frågor. Motsvarande samverkan finns på politikernivå (PSVO Politisk Samverkan Vård och Omsorg). Blekinge kompetenscentrum Verksamheten vid Blekinge kompetenscentrum består framförallt av kompetensutveckling, forskning och verksamhetsutveckling. Blekinge kompetenscentrum har ett strategiskt ansvar för att nya rön, kunskaper och information omvandlas till praktiska förbättringar till nytta för länets invånare. Verksamheten sker i landstingets regi men sedan 2007 finns som tidigare nämnts även ett avtal om ett fördjupat FoU-samarbete med de fem kommunerna inom bl.a. området äldreomsorg. Länsstyrelsen i Blekinge län Länsstyrelsens arbete inom äldreområdet består framför allt av tillsyn och besök i olika verksamheter i kommunerna. Länsstyrelsen gör även årliga kartläggningar av exempelvis Lex Sarah-anmälningar. Länsstyrelsen samarbetar med Socialstyrelsens regionala tillsynsenhet vilken ansvarar för tillsynen av hälso- och sjukvårdsinsatserna för äldre. Pågående eller nyligen genomförda forskningsoch utvecklingsprojekt en överblick Kommunerna I kommunerna pågår en rad olika utvecklingsprojekt. Dessa är framförallt präglade av de två stora nationella satsningarna de senaste åren; Kompetensstegen och Socialstyrelsens stimulansmedel. Inom ramen för dessa satsningar pågår eller har nyligen avslutats en rad olika projekt. Exempel på sådana är; Utbildningsinsatser inom olika områden, t ex det naturliga åldrandet, rehabilitering, demens, stroke, palliativ vård och kost/nutrition. Projekt kring arbetslags- och teamutveckling samt arbete kring bemötande, värdegrund och etik. Inom flera av områdena rehabilitering, kost/nutrition, demensvård, läkemedelsgenomgångar, det sociala innehållet och förebyggande hembesök pågår utvecklingsarbeten som syftar till ta fram handlingsplaner, rutiner och goda exempel på fungerande metoder. Utöver ovan nämnda satsningar pågår ett antal projekt med varierande inriktning. Exempel på sådana är utvecklingsarbete kring anhörig-/närståendestöd och data/it.

6 Landstinget Blekinge Även inom primärvården sker en rad utvecklingsprojekt inom ramen för Socialstyrelsens stimulansmedel. De områden som blir föremål för utveckling är läkemedelsgenomgångar, hemrehabilitering, förebyggande hembesök, förbättrad samverkan och ökad tillgänglighet/kvalitet. Exempel på andra projekt som berör äldreområdet är Syster Gudrun och Projekt Sig-Britt. I projektet Syster Gudrun utvecklas användandet av bilden (TV eller dator) som ett hjälpmedel för ökad tillgänglighet och kvalitet i vården. Projekt Sig-Britt syftar till att utveckla metoder för ett bättre omhändertagande av äldre på länets akutmottagningar. Inom Landstinget Blekinge pågår ett stort arbete kring vårdprocessutveckling varav två av dessa särskilt berör äldreområdet; stroke och höftfrakturer. Vårdprocessen kring stroke avslutades 2007 och processen kring höftfrakturer påbörjades våren 2008 och beräknas pågå fram till våren Syftet med vårdprocessutvecklingsarbetet är att förbättra tillgängligheten och vården för den enskilde individen. Detta möjliggörs bl.a. genom att öka samverkan mellan vårdens olika aktörer. Ett annat större utvecklingsprojekt är uppbyggandet av en geriatrisk klinik i länet. Under kommer en geriatrisk ortopedi och en allmän geriatrik att starta upp. Verksamheten kommer att utöver vårdplatser, även kunna erbjuda konsultverksamhet till övrig verksamhet inom Blekingesjukhuset samt till primärvårdens och kommunernas verksamhet. Inom tandvården pågår ett utvecklingsarbete kring uppsökande tandvård vilket framförallt riktar sig till äldre personer. Inom såväl primärvården som Blekingesjukhuset pågår projekt där apotekare gör läkemedelsrevisioner hos äldre med många läkemedel En rad olika forskningsprojekt som berör äldreområdet pågår i länet. Exempel på sådana är forskning kring multisjuka patienters behov, demens, hjärtsviktsbehandling i primärvård, behandling av svårläkta sår, magsäcks- och bukspottkörtelcancer samt lågkolhydratkost vid typ 2 diabetes. Tre av dessa forskningsprojekt är The Swedish National Study on Aging and Care (SNAC), projektet kring hälso-, sjukvårds- och hälsoekonomisk forskning och Demensvård i Blekinge (DIBS). SNAC, som är en nationell, longitudinell populationsstudie och finansieras bl.a. av Socialdepartementet, samlar in data från fyra områden i Sverige där Karlskrona är ett av dessa. SNAC är en tvärvetenskaplig studie av åldrande, sjukdomsförlopp, vård och omsorg. Under en tjugoårsperiod följs i Karlskrona stor grupp personer i åldrarna år. Projektet har resulterat i ett stort antal vetenskapliga artiklar och uppsatser kring exempelvis multisjuklighet, tandhälsa och livsstilens betydelse. Forskningsprojektet kring hälso-, sjukvårds- och hälsoekonomisk forskning är under utveckling. Med hjälp av registerdata från sjukvården, statistiska centralbyrån (SCB) och det nationella läkemedelsregistret tillsammans med verktyg som ACG Case-mix (mått på graden av multisjuklighet) och KPP (beräkningssätt för individuella patientkostnader) studeras vård- och läkemedelskonsumtion och relationen mellan primär- och sjukhusvård. Projektet har varit med om att arbeta fram verktyg för behovsbaserad primärvårdsbudget och arbetar också med verktyg för att kunna förutsäga sjukhusinläggningar. I DIBS-projektet som pågått under åren följdes 68 personer med misstänkt eller diagnostiserad demens och deras närstående under tre år. Detta projekt har resulterat i uppsatser kring bl.a. närståendes situation samt fysisk och kognitiv funktionsförmåga. DIBS-projektet finansierades bl.a. av Demensförbundet och Socialstyrelsen.

7 Blekinge Tekniska Högskola (BTH) Forskningsinriktningar vid Sektionen för hälsa (HAL) är Vårdvetenskap, Hälsoteknik, Folkhälsovetenskap samt Medicinsk vetenskap. Vårdvetenskap Den vårdvetenskapliga forskningen är framförallt med fokus på äldre. Ett av de stora forskningsprojekten är det tidigare nämnda SNAC-projektet. Ett annat är området Omvårdnad med inriktning mot äldre, nationellt och internationellt samt demensforskning. Hälsoteknik Inom området hälsoteknik pågår forskning kring bl.a. Hälsotorg och informations- och kommunikationsteknologi (IKT). Ett annat större forskningsprojekt är det tidigare nämnda Syster Gudrun. Folkhälsovetenskap I ett projekt inom ramen för SNAC undersöks bl.a. vilka faktorer som påverkar äldres friluftsaktiviteter. Medicinsk vetenskap Inom området medicinsk vetenskap pågår projekt kring magsäcks-, bukspottkörtel- och matstrupscancer. Samverkan Flera av ovan nämnda forsknings- och utvecklingsprojekt inom såväl kommunerna som landstinget och BTH sker i samverkan. Vissa av projekten sker även i samverkan med andra aktörer i och utanför länet, exempelvis andra universitet/högskolor och frivilligorganisationer. Från kommunernas sida finns ingen samverkan med högskolor/universitet utanför länet. I Karlshamns kommun finns en väl utvecklad samverkan med BTH i form av en utbildningsenhet vid ett av kommunens särskilda boenden. Liknande verksamhet planeras i ytterligare ett par av kommunerna. BTH har en samverkan i olika projekt med bl.a. Blekinge kompetenscentrum, Blekingesjukhuset, primärvården samt med andra universitet och högskolor såväl inom som utom landet. Användandet av aktuell forskning/kunskap i verksamheten De olika verksamheterna får oftast del av ny kunskap via Internet, nyhetsbrev och olika skrifter. Vanligt är även att olika professioner ansvarar för kunskapsuppdateringen inom sitt specifika område. Dessa har även ett ansvar för att förmedla ut ny kunskap till berörda medarbetare i organisationen. Vidare beskrivs det att en utbildningsenhet integrerad i ex. ett särskilt boende borgar för att aktuell kunskap ligger till grund för verksamheten och därmed i högre grad blir till nytta för den enskilde i den dagliga vården och omsorgen. Även en kompetenshöjning av olika professioner leder till att aktuell forskning/kunskap lättare och i högre grad förmedlas ut till verksamheten. Aktuell forskning används bl.a. i planeringen och utvecklingen av olika verksamheter. Ett exempel på detta är utformandet av en s k Sinnenas trädgård i en av länets kommuner. Framtida behov av forskning och utveckling De områden som kommunerna har beskrivit som angelägna att vidareutveckla är; Åldrandet hos personer med förståndshandikapp och/eller psykiatrisk bakgrund Olika behov hos olika språkgrupper Demensområdet Närståendes situation Meningsfull vardag/aktiviteter/förebyggande arbete Folkhälsa för äldre

8 Individanpassad/flexibel vård och omsorg Framtida kompetensbehov Utveckla samverkan/teamarbete Hemsjukvårdens organisation Vård och omsorg via privata aktörer Starkare koppling mellan forskning/högskola och verksamhet Blekinge kompetenscentrums betydelse som mötesplats och samordnare Landstinget Blekinge beskriver i Behov 2010 (2) att de fyra områden som på ett särskilt sätt kommer att stimuleras avseende forsknings- och utvecklingsinsatser de närmaste åren är; kvinnors hälsa, åldrandets sjukdomar, mötet med patienter med långvariga och bestående funktionshinder och deras anhöriga samt de hälsofrämjande insatsernas effekter. I FoU-strategin (8) betonas vikten av kvalitetsutveckling och kompetenshöjning för att kunna svara upp mot nya förutsättningar och behov i det omgivande samhället. I takt med att allt fler patienter tas om hand och följs upp inom primärvården är det angeläget att ytterligare stärka forsknings- och utvecklingsarbetet inom primärvården - särskilt i gränssnittet mot den kommunala vården och omsorgen. Vikten av lokal forskning och utveckling kring åldrandet och äldres villkor i samhället ökar i takt med att antalet och andelen äldre i samhället ökar. Exempel på områden där ny och utvecklad kunskap behövs är; äldres levnadsförhållanden, attityder och förhållningssätt, hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande åtgärder, äldres läkemedelsutnyttjande och samspelet mellan olika vårdformer. BTH beskriver ett behov av att utveckla relationerna med kommunerna och därmed bidra till att minska gapet mellan akademi och praktik. Vidare finns en ambition att utveckla den s k tredje uppgiften vilket innebär en utökad relation och utbyte med det omgivande samhället. BTH beskriver även en ambition att tillsammans med andra aktörer kontinuerligt bygga upp nya forskningsprojekt, såväl nationellt som internationellt.

9 Referenslista 1. Strömberg, U-B (2007). Det goda åldrandet - en utmaning för politik och forskning. Dokumentation från en konferens den 7 november 2007 i Folkets hus, Stockholm. 2. Landstinget Blekinge (2005). Behov slutrapport. 3. Socialstyrelsen (2008). Vård och omsorg om äldre - Lägesrapport Socialstyrelsen (2008). Hälso- och sjukvård - Lägesrapport Statens offentliga utredningar SOU 2008:18. Evidensbaserad praktik inom socialtjänsten till nytta för brukaren. Betänkande av utredningen för en kunskapsbaserad socialtjänst. 6. Nationalencyklopedin (1998). Höganäs: Bra Böcker. 7. Sveriges kommuner och Landsting (2007). Yttrande avseende Forsknings- och innovationsstrategi för kommuner och landsting/regioner. 8. Landstinget Blekinge (2005). FoU-strategi. 9. Landstinget Blekinge (2008). Landstingsplanen

10